bb209588f829533abd572790e72d892e274ec948Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var äkta – kommer från ett skämtkonto.
En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var äkta.
Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook
I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken.
Inlägg på Twitter/X den 9 juni.
I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning av en svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr.
Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar.
En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden.
Kommentar på Twitter/X den 10 juni.
Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook.
Inlägg på Threads 10 juni.
Ursprungsinlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger.
Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi.
Inlägg på Facebook 11 juni.
Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna.
– Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet.
Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra.
Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni.
Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site plus ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså:
Sökning på Google.
Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild.
Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det”
Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se
Christian Haagch.haag@outlook.com
bb209588f829533abd572790e72d892e274ec9481d78625fdd03037baedb13e030c432b64d986ecfTITLE: Fejkartikel sprids om Julia Frändfors: ”Ovanligt många som gått på det” DESCRIPTION: Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var äkta – kommer från ett skämtkonto. CONTENT: En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var äkta. Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken. Inlägg på Twitter/X den 9 juni. I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning av en svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr. Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar. En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden. Kommentar på Twitter/X den 10 juni. Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook. Inlägg på Threads 10 juni. Ursprungsinlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger. Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi. Inlägg på Facebook 11 juni. Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna. – Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet. Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra. Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni. Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site plus ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså: Sökning på Google. Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild. Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det” Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se Christian Haagch.haag@outlook.com
TITLE: Fejkartikel sprids om Julia Frändfors: ”Ovanligt många som gått på det” DESCRIPTION: Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var äkta – kommer från ett skämtkonto. CONTENT: En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var äkta. Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken. Inlägg på Twitter/X den 9 juni. I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning av en svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr. Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar. En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden. Kommentar på Twitter/X den 10 juni. Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook. Inlägg på Threads 10 juni. Ursprungsinlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger. Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi. Inlägg på Facebook 11 juni. Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna. – Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet. Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra. Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni. Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site plus ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså: Sökning på Google. I det här fallet så får man inga sökträffar. Från Google-sökning. Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild. Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det” Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se Christian Haagch.haag@outlook.com
dd23a0ae7346b50ce1378b526ff43f1c701c1fcbbb209588f829533abd572790e72d892e274ec948TITLE: Fejkartikel sprids om Julia Frändfors: ”Ovanligt många som gått på det” DESCRIPTION: Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var på riktigt – kommer från ett skämtkonto. CONTENT: En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var på riktigt. Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken. Inlägg på Twitter/X den 9 juni. I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning med nazistsymbolen svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr. Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar. En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden. Kommentar på Twitter/X den 10 juni. Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook. Inlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger. Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi. Inlägg på Facebook 11 juni. Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna. – Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet. Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra. Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni. Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site följt av ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså: Sökning på Google. Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild. Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det” Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se Christian Haagch.haag@outlook.com
TITLE: Fejkartikel sprids om Julia Frändfors: ”Ovanligt många som gått på det” DESCRIPTION: Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var äkta – kommer från ett skämtkonto. CONTENT: En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var äkta. Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken. Inlägg på Twitter/X den 9 juni. I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning av en svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr. Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar. En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden. Kommentar på Twitter/X den 10 juni. Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook. Inlägg på Threads 10 juni. Ursprungsinlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger. Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi. Inlägg på Facebook 11 juni. Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna. – Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet. Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra. Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni. Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site plus ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså: Sökning på Google. Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild. Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det” Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se Christian Haagch.haag@outlook.com
dd23a0ae7346b50ce1378b526ff43f1c701c1fcbVare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var på riktigt – kommer från ett skämtkonto.
En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var på riktigt.
Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook
I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken.
Inlägg på Twitter/X den 9 juni.
I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning med nazistsymbolen svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr.
Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar.
En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden.
Kommentar på Twitter/X den 10 juni.
Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook.
Inlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger.
Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi.
Inlägg på Facebook 11 juni.
Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna.
– Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet.
Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra.
Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni.
Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site följt av ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså:
Sökning på Google.
Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild.
Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det”
Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se
Christian Haagch.haag@outlook.com
bb209588f829533abd572790e72d892e274ec9481d78625fdd03037baedb13e030c432b64d986ecfTITLE: Fejkartikel sprids om Julia Frändfors: ”Ovanligt många som gått på det” DESCRIPTION: Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var äkta – kommer från ett skämtkonto. CONTENT: En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var äkta. Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken. Inlägg på Twitter/X den 9 juni. I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning av en svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr. Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar. En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden. Kommentar på Twitter/X den 10 juni. Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook. Inlägg på Threads 10 juni. Ursprungsinlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger. Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi. Inlägg på Facebook 11 juni. Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna. – Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet. Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra. Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni. Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site plus ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså: Sökning på Google. Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild. Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det” Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se Christian Haagch.haag@outlook.com
TITLE: Fejkartikel sprids om Julia Frändfors: ”Ovanligt många som gått på det” DESCRIPTION: Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var äkta – kommer från ett skämtkonto. CONTENT: En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var äkta. Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken. Inlägg på Twitter/X den 9 juni. I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning av en svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr. Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar. En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden. Kommentar på Twitter/X den 10 juni. Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook. Inlägg på Threads 10 juni. Ursprungsinlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger. Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi. Inlägg på Facebook 11 juni. Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna. – Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet. Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra. Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni. Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site plus ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså: Sökning på Google. I det här fallet så får man inga sökträffar. Från Google-sökning. Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild. Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det” Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se Christian Haagch.haag@outlook.com
dd23a0ae7346b50ce1378b526ff43f1c701c1fcbbb209588f829533abd572790e72d892e274ec948TITLE: Fejkartikel sprids om Julia Frändfors: ”Ovanligt många som gått på det” DESCRIPTION: Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var på riktigt – kommer från ett skämtkonto. CONTENT: En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var på riktigt. Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken. Inlägg på Twitter/X den 9 juni. I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning med nazistsymbolen svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr. Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar. En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden. Kommentar på Twitter/X den 10 juni. Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook. Inlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger. Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi. Inlägg på Facebook 11 juni. Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna. – Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet. Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra. Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni. Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site följt av ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså: Sökning på Google. Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild. Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det” Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se Christian Haagch.haag@outlook.com
TITLE: Fejkartikel sprids om Julia Frändfors: ”Ovanligt många som gått på det” DESCRIPTION: Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var äkta – kommer från ett skämtkonto. CONTENT: En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var äkta. Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken. Inlägg på Twitter/X den 9 juni. I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning av en svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr. Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar. En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden. Kommentar på Twitter/X den 10 juni. Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook. Inlägg på Threads 10 juni. Ursprungsinlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger. Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi. Inlägg på Facebook 11 juni. Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna. – Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet. Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra. Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni. Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site plus ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså: Sökning på Google. Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild. Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det” Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se Christian Haagch.haag@outlook.com
826568da56d1cdcbb13bf1fa4fa0d62545e7f9dcBussar brinner, hem attackeras och människor med invandrarbakgrund vågar inte längre gå ut med hunden. De våldsamma upploppen Nordirlands huvudstad Belfast får lokalinvånarna att fly staden. – Folk vill härifrån eftersom ingen riktigt vet vad som håller på att hända, säger Claire Diffin som bor strax utanför staden.
Bussar brinner, hem attackeras och människor med invandrarbakgrund vågar inte längre gå ut med hunden. De våldsamma upploppen Nordirlands huvudstad Belfast får lokalinvånarna att fly staden. – Folk vill härifrån eftersom ingen riktigt vet vad som håller på att hända, säger Claire Diffin som bor strax utanför staden.
0149de734c020c6a3c1c3cd4396ad7886565a284MEN-FÄLLNING Bulletin klandras för att inte ha gett en journalist möjlighet att bemöta anklagelser om att hen skulle ha hyllat Hamas.
Den 14 oktober publicerade Bulletin en artikel med rubriken: ”Här är den svenska Hamasvänstern”. I artikeln namngavs flera personer, däribland en kultur- och opinionsjournalist, som enligt Bulletin ska ha kallat Hamas för en ”välgörenhetsorganisation” i en podd.
Den omskrivna journalisten anmälde publiceringen till Medieombudsmannen (MO) och menade att artikeln var avsedd att smutskasta hen, samt att hen aldrig fått möjlighet att bemöta påståendena.
Påståendet att hen kallat Hamas för en välgörenhetsorganisation var taget ur sitt sammanhang, menar anmälaren. I podden hade hen förklarat hur Hamas kunde vinna det palestinska valet 2006, och uppgav att en förklaring var att organisationen hade byggt upp en välgörenhetsorganisation som gav pengar till fattiga.
Bulletin uppger i sitt svar till MO att artikeln byggde på journalistens offentliga ställningstaganden och därför inte innehöll några påståenden som krävde verifiering eller bemötande.
MO delar inte Bulletins uppfattning:
”Mediet har gjort tydliga tolkningar av och dragit slutsatser utifrån uttalanden som anmälaren gjort, och att peka ut någon för att hylla en terrororganisation är ingen liten sak. Det är den utpekades medieetiska rätt att få bemöta ett så allvarligt påstående”, skriver MO i sitt beslut.
Mediernas etiknämnd (MEN) delar MO:s bedömning och klandrar Bulletin för att ha brutit mot god publicistisk sed.
3f588b8075f90fd3b204ade00e553e14ec0d7c59Nu talar alla om Fållökna. Redan i höstas för två år sedan rapporterade vi om herrgården där Birgitta Eds stiftelse driver verksamhet för “existentiell hälsa” och förvånansvärt många lobbyister nätverkat på en höstfixarhelg. Birgitta Ed är gift med statsminister Ulf Kristersson, och redan då kritiserade vi lobbyistherrgården för att vara en olämplig sammanblandning mellan ett […]
Nu talar alla om Fållökna. Redan i höstas för två år sedan rapporterade vi om herrgården där Birgitta Eds stiftelse driver verksamhet för “existentiell hälsa” och förvånansvärt många lobbyister nätverkat på en höstfixarhelg.
Birgitta Ed är gift med statsminister Ulf Kristersson, och redan då kritiserade vi lobbyistherrgården för att vara en olämplig sammanblandning mellan ett statligt ämbete och privat verksamhet.“Herrgården Fållökna är inte vilket Almedalsmingel som helst. Det är den plats statsministern har sitt fritidshus” skrev vi. Vi tog också upp att stiftelsen, trots att den inte är vinstdrivande, ändå kan generera pengar till herrgårdens ägare Birgitta Ed och lobbyisten Göran Thorstenson genom hyra och renoveringar.1
Aftonbladets avslöjande
Nu har Aftonbladets journalist Lisa Röstlund grävt vidare i samma ämne – med en imponerande artikelserie där hon avslöjar händelser och dokument som inte fanns när vi skrev vår artikel. Bland annat avslöjar hon att stiftelsen beslutat att Birgitta Ed mellan februari och december i år kan fakturera 22 000 kronor i månaden från stiftelsen utöver hyran. Birgitta Ed deltog inte i det beslutet på grund av jäv, men det gjorde hennes syster som också sitter i styrelsen.2Tidningen visar också att styrelsen beslutat att ta fram ett avtal som ska reglera hur de “förfar med kvarvarande värde av anpassningarna” om hyresförhållandet upphör — alltså vad som händer med det värde stiftelsens arbete tillfört den privatägda herrgården.3
”Bra nätverk” för lobbyister
Stiftelsens styrelseledamöter jobbar gratis, och den sorts lobbyistfyllda volontärdagar som vi skrev om i vår artikel återkommer nu fyra gånger om året.I likhet med Klägget har Aftonbladet noterat att en stor del av de gratisarbetande volontärerna är lobbyister.4 På stiftelsens hemsida lyfter den fram att “som volontär hos Fållöknastiftelsen blir du del av ett bra nätverk”. Nätverket inkluderar uppenbarligen statsministern som deltar på volontärdagar, och han förekommer också på bild på stiftelsens medier. Aftonbladet rapporterar också om att volontärer ska bjudas in till statsministerns tjänstebostad Sagerska palatset.5
Hård kritik från experter
Aftonbladet intervjuar flera experter på korruption som kritiserar upplägget, bland annat professorerna Joakim Nergelius och Olle Lundin, Victoria von Uexküll från Institutet mot Mutor, och Ulrik Åshuvud på Transparency International.6– Det är en väldigt olycklig sammanblandning av statens och regeringens roll och rent privata aktiviteter, säger Joakim Nergelius.7Professor Olle Lundin är kritisk till hur regeringens ställning och prestige tycks användas i en privat verksamhet.– Det är klart att man får umgås med vilka man vill. Men det är fortfarande så att här använder Ulf Kristersson och hans fru sin ställning till att skapa privatekonomiska värden. Och det kallas ju i alla andra länder för ren och skär korruption, säger Olle Lundin.8
Wallraffande avslöjar säkerhetsbrist
Aftonbladet reporter Lisa Röstlund har också wallraffat på Fållökna.9 Hon anmälde sig under påhittat efternamn till den senaste volontärträffen, och fick bland annat hjälpa till med att bära ut en gammal kyl från statsministerparets fritidshus. Vare sig hon eller hennes väska kontrollerades av säkerhetspolisen, och hon blev till och lämnad ensam inuti huset. De säkerhetsbrister hon avslöjade blev huvudnyhet på Rapport.10Det här är ett stort avslöjande, och det skulle inte förvåna mig om Röstlunds reportage kommer att belönas med ett välförtjänt journalistpris.
Hyllat reportage
Det är inte bara vi på Klägget som är imponerade. DN:s Tomas Ramberg skriver om avslöjandet och säger att statsministern “puttrar i sin egen soppa”.11
Ledarredaktionens chef Amanda Sokolnicki konstaterar att “statsministerparet har omfattande svårigheter att hålla isär sin offentliga position med sina privata intressen.”12
Expressens ledarskribent Ann-Charlotte Marteus skriver att “Ulf Kristerssons oförmåga att skilja på det offentliga och det privata går som en röd tråd genom hans statsministertid. Det är så klantigt och så onödigt.”13Finlands svenskspråkiga public service Yle tar upp avslöjandet under rubriken: “Analys: Den svenska högern framstår som genomkorrupt.”14Men kanske värst av allt för Kristersson är kritiken i moderata Svenska Dagbladet där ledarredaktionens chef Tove Lifvendahl bland annat konstaterar att: ”Som statsminister kan man inte vara privat när man känner för det”.15
Det handlar om “ett bra nätverk”
Det är lätt att fokusera på pengarna och att statsministern inte har lyckats hålla den distans till verksamheten som han borde. Men trots att Birgitta Ed kan fakturera stiftelsen i år så handlar det här framför allt inte om pengar. Herrgårdar är dyra i drift och kräver mycket underhåll. Ägarna skulle säkert kunna få bättre utdelning genom att investera pengarna i ett tillväxtföretag.Det verkliga värdet handlar snarare om att statsministerparet bygger upp och underhåller ett nätverkskapital av lobbyister, politiker och företagsledare. För människor som jobbar med “politik och påverkan”, det så kallade klägget, är det viktigt med ett bra nätverk. Människor man känner som lyfter på luren när man ringer, svarar på frågor, tipsar om nya uppdrag, försvarar en när det blåser, och kan rekommendera en för kommande arbetsgivare. Ett bra nätverk kan vara värt hur många miljoner som helst.Birgitta Ed och Ulf Kristersson vet att han inte kommer att kunna vara moderatledare för evigt. Men de vill fortsätta vara centrala spelare i politiken. Lobbyistherrgården Fållökna är ett sätt för dem att hålla sig relevanta inför hans kommande avgång. Kanske kommer den redan nu i höst.Jag är glad över Röstlunds artikelserie. Den här gången har stormedia gjort ett riktigt bra jobb.
NoterVisaDöljhttps://klagget.nu/2024/11/01/lobbyisteliten-plockar-applen-vid-ulf-kristerssons-herrgardshus/ ↩︎https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/oEvo8R/volontarer-rustar-statsministerparets-fastighet ↩︎https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/oEvo8R/volontarer-rustar-statsministerparets-fastighet ↩︎https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/3p5npq/volontarerna-pa-fallokna-lobbyister-och-naringslivstoppar ↩︎https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/oEvo8R/volontarer-rustar-statsministerparets-fastighet ↩︎https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Rjm3kA/birgitta-kristersson-eds-fallokna-experter-ser-valdigt-valdigt-illa-ut? ↩︎https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/oEvo8R/volontarer-rustar-statsministerparets-fastighet ↩︎https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/oEvo8R/volontarer-rustar-statsministerparets-fastighet ↩︎https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/BxypXQ/reportern-slapps-in-hos-kristersson-utan-sapokontroll ↩︎https://www.svtplay.se/video/8y22yWV/rapport/tis-9-jun-19-30 ↩︎https://www.dn.se/sverige/tomas-ramberg-kristersson-puttrar-i-egen-soppa/ ↩︎https://www.dn.se/ledare/amanda-sokolnicki-den-som-vill-skada-eller-avlyssna-statsministern-har-fatt-fritt-fram/ ↩︎https://www.expressen.se/ledare/ann-charlotte-marteus/sveriges-statsminister-far-inte-ens-misstankas/ ↩︎https://yle.fi/a/7-10100277 ↩︎https://www.svd.se/a/lnOQ4M/ulf-kristersson-kan-inte-vara-privat-nar-han-kanner-for-det ↩︎
2f9f9cb35e4b27061f582201eaa7b09bc28047f8Varje dag möter kriminalvårdspersonal människor i komplexa och ibland riskfyllda situationer. Det handlar inte bara om lagar och rutiner, det handlar om människor. Rätt person på rätt plats kan göra hela skillnaden.
Varje dag möter kriminalvårdspersonal människor i komplexa och ibland riskfyllda situationer. Det handlar inte bara om lagar och rutiner, det handlar om människor. Rätt person på rätt plats kan göra hela skillnaden.
3a1d60fb42bc8e45ab578d52333a498c6c4b9572Ett par lever ett på ytan ett perfekt liv. I sin nya roman ”Perfektion” närmar sig Vincenzo Latronico deras utstuderade tillvaro med en kärv ömhet. Fram träder två människor som försöker göra något fint av sina liv, men som inte förmår skilja sina inre från de trender som blåser i vinden.
Ett par lever ett på ytan ett perfekt liv. I sin nya roman ”Perfektion” närmar sig Vincenzo Latronico deras utstuderade tillvaro med en kärv ömhet. Fram träder två människor som försöker göra något fint av sina liv, men som inte förmår skilja sina inre från de trender som blåser i vinden.
5ee9a65134c14c5fe571ce4a93b9d8e4ba8e611fStörst, bäst och vackrast. Med fler lag, matcher och större publikhav än någonsin. Så har Trump torgfört fotbolls-VM på hemmaplan. Men finns det ens någon fotbollskultur i USA? Dagens ETC besökte fan zonen i huvudstaden för att ta tempen på VM-febern i värdlandet.
Störst, bäst och vackrast. Med fler lag, matcher och större publikhav än någonsin. Så har Trump torgfört fotbolls-VM på hemmaplan. Men finns det ens någon fotbollskultur i USA? Dagens ETC besökte fan zonen i huvudstaden för att ta tempen på VM-febern i värdlandet.
a33e408f4e9516b83e009e6b46bb3d67a169172f5ee9a65134c14c5fe571ce4a93b9d8e4ba8e611fTITLE: Värd för VM – men utan en egen fotbollsnation DESCRIPTION: Störst, bäst och vackrast. Med fler lag, matcher och större publikhav än någonsin. Så har Trump torgfört fotbolls-VM på hemmaplan. Men finns det ens någon fotbollskultur i USA? Dagens ETC besökte fan zonen i huvudstaden för att ta tempen på VM-febern i värdlandet. CONTENT: Störst, bäst och vackrast. Med fler lag, matcher och större publikhav än någonsin. Så har Trump torgfört fotbolls-VM på hemmaplan. Men finns det ens någon fotbollskultur i USA? Dagens ETC besökte fan zonen i huvudstaden för att ta tempen på VM-febern i värdlandet.
TITLE: På jakt efter fotboll i soccerland DESCRIPTION: Störst, bäst och vackrast. Med fler lag, matcher och större publikhav än någonsin. Så har Trump torgfört fotbolls-VM på hemmaplan. Men finns det ens någon fotbollskultur i USA? Dagens ETC besökte fan zonen i huvudstaden för att ta tempen på VM-febern i värdlandet. CONTENT: Störst, bäst och vackrast. Med fler lag, matcher och större publikhav än någonsin. Så har Trump torgfört fotbolls-VM på hemmaplan. Men finns det ens någon fotbollskultur i USA? Dagens ETC besökte fan zonen i huvudstaden för att ta tempen på VM-febern i värdlandet.
a33e408f4e9516b83e009e6b46bb3d67a169172fStörst, bäst och vackrast. Med fler lag, matcher och större publikhav än någonsin. Så har Trump torgfört fotbolls-VM på hemmaplan. Men finns det ens någon fotbollskultur i USA? Dagens ETC besökte fan zonen i huvudstaden för att ta tempen på VM-febern i värdlandet.
Störst, bäst och vackrast. Med fler lag, matcher och större publikhav än någonsin. Så har Trump torgfört fotbolls-VM på hemmaplan. Men finns det ens någon fotbollskultur i USA? Dagens ETC besökte fan zonen i huvudstaden för att ta tempen på VM-febern i värdlandet.
a33e408f4e9516b83e009e6b46bb3d67a169172f5ee9a65134c14c5fe571ce4a93b9d8e4ba8e611fTITLE: Värd för VM – men utan en egen fotbollsnation DESCRIPTION: Störst, bäst och vackrast. Med fler lag, matcher och större publikhav än någonsin. Så har Trump torgfört fotbolls-VM på hemmaplan. Men finns det ens någon fotbollskultur i USA? Dagens ETC besökte fan zonen i huvudstaden för att ta tempen på VM-febern i värdlandet. CONTENT: Störst, bäst och vackrast. Med fler lag, matcher och större publikhav än någonsin. Så har Trump torgfört fotbolls-VM på hemmaplan. Men finns det ens någon fotbollskultur i USA? Dagens ETC besökte fan zonen i huvudstaden för att ta tempen på VM-febern i värdlandet.
TITLE: På jakt efter fotboll i soccerland DESCRIPTION: Störst, bäst och vackrast. Med fler lag, matcher och större publikhav än någonsin. Så har Trump torgfört fotbolls-VM på hemmaplan. Men finns det ens någon fotbollskultur i USA? Dagens ETC besökte fan zonen i huvudstaden för att ta tempen på VM-febern i värdlandet. CONTENT: Störst, bäst och vackrast. Med fler lag, matcher och större publikhav än någonsin. Så har Trump torgfört fotbolls-VM på hemmaplan. Men finns det ens någon fotbollskultur i USA? Dagens ETC besökte fan zonen i huvudstaden för att ta tempen på VM-febern i värdlandet.
52c08e28916424d607b5af607c6b7f4d4dd7ee33År efter år pratar vänstern om varför högern är bättre och roligare på sociala medier. Men inget blir bättre. Det är hög tid att för de rödgröna partierna att ställa rätt fråga.
År efter år pratar vänstern om varför högern är bättre och roligare på sociala medier. Men inget blir bättre. Det är hög tid att för de rödgröna partierna att ställa rätt fråga.