d5de92f3fbf62b1d19dcc20df3c60b20d7083203Senior Material i Eskilstuna skrotar planerna på användningen av den omstridda kemikalien metylenklorid, rapporterar SVT Nyheter. Bolaget planerar i stället att lansera en ny teknik.
Senior Material i Eskilstuna skrotar planerna på användningen av den omstridda kemikalien metylenklorid, rapporterar SVT Nyheter. Bolaget planerar i stället att lansera en ny teknik.
d5de92f3fbf62b1d19dcc20df3c60b20d7083203cc07ec740dfdf1857a0e01b610a9e261456f343bTITLE: Omstridd kemikalie slopas efter protester DESCRIPTION: Senior Material i Eskilstuna skrotar planerna på användningen av den omstridda kemikalien metylenklorid, rapporterar SVT Nyheter. Bolaget planerar i stället att lansera en ny teknik. CONTENT: Senior Material i Eskilstuna skrotar planerna på användningen av den omstridda kemikalien metylenklorid, rapporterar SVT Nyheter. Bolaget planerar i stället att lansera en ny teknik.
TITLE: Giftkemikalier slopas efter protester DESCRIPTION: Den kinesiska batterijätten Senior Material i Eskilstuna skrotar planerna på användningen av giftkemikalien metylenklorid, rapporterar SVT Nyheter. – Det är satan så jäkla bra!, jublar Katti Svedberg, som lett det lokala motståndet i två år. Bolaget planerar i stället att lansera en ny teknik. CONTENT: Den kinesiska batterijätten Senior Material i Eskilstuna skrotar planerna på användningen av giftkemikalien metylenklorid, rapporterar SVT Nyheter. – Det är satan så jäkla bra!, jublar Katti Svedberg, som lett det lokala motståndet i två år. Bolaget planerar i stället att lansera en ny teknik.
4ae63c49be9ce91ed8a61ebe7f62041e33016b0eblir chefredaktör för PROpensionären.
Helena Rönnberg är i dag chefredaktör för Handels medlemstidning Handelsnytt, och har tidigare varit chefredaktör för Icakuriren i tio år, och arbetat på Vi Föräldrar, Amelia och Kamratposten.
”Att få vara med och skapa journalistik för en så stor och engagerad målgrupp är väldigt lockande. Det är också angeläget att PROpensionären fortsätter utveckla sina digitala kanaler, och där hoppas jag kunna bidra med mina erfarenheter av att skapa olika nyhetsbrev och jobba med rörlig journalistik”, säger Helena Rönnberg till PROpensionären.
Hon tillträder den 1 september. Hon efterträder Åke Persson som gått i pension.
cfbff09196bb98e2f5c751aa868233cb5bd2a17bThe conservative activist group Judicial Watch released heavily redacted FBI documents supposedly proving the claim.
The conservative activist group Judicial Watch released heavily redacted FBI documents supposedly proving the claim.
258ea878942fc8fa4cf21f439f073470d59ce02bMot bakgrund av den alltmer desperata ”jakten” på att knäcka det som i Norge benämns som ”FrP-koden”, d v s den mest effektiva metoden att decimera de sedan många år tillbaka stadigt växande högerpopulistiska partiernas opinions- och röstsiffror, så är kanske den mest effektiva metoden faktiskt att vänta ut att dessa partier blir en del […]
Mot bakgrund av den alltmer desperata ”jakten” på att knäcka det som i Norge benämns som ”FrP-koden”, d v s den mest effektiva metoden att decimera de sedan många år tillbaka stadigt växande högerpopulistiska partiernas opinions- och röstsiffror, så är kanske den mest effektiva metoden faktiskt att vänta ut att dessa partier blir en del av det s k etablissemanget, vilket ofrånkomligen leder till fraktionsstrider och splittringar med tanke på att denna partifamilj är en revolutionär rörelse som vill omstöpa samhället i grunden.
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/06/sv.jpg
Att låta sig ”TAN:iseras” som flera vänsterpartier har valt att göra med danska S och numera också svenska S i spetsen i ett försök att ta tillbaka arbetarväljarna eller att alliera sig med partierna ifråga som flera högerpartier har gjort med österrikiska ÖVP och numera också svenska M i spetsen i ett försök att ta tillbaka de lägre medelklass-väljarna har som bekant haft begränsade framgångar.
Jag syftar här konkret på det faktum att SD kommer att ”blöda” 10 000-tals väljare och kanske t o m uppemot 100 000 väljare till andra mer radikala alternativ i årets svenska riksdagsval p g a att SD alltmer uppfattas som en del av det s k etablissemanget (p g a Tidöavtalet) bland SD:s radikala och inte minst revolutionära gräsrötter.
Andelen väljare som uppger att de ska rösta på övriga partier ligger nämligen numera på ”all-time-high” och det mesta tyder på att det handlar om ett utslag av den högerradikala våg som genomsyrar den majoritetssvenska ungdomen och fr a de majoritetssvenska tonårspojkarna och unga männen och de facto handlar det om att rejält många av de unga vuxna männen (ca 18-34 år) kommer att rösta på partier som Örebropartiet, MED och AfS. Sedan vet jag så klart också att det fortfarande finns en del vänsterradikala tonårspojkar och unga vuxna män och även bland dem som är majoritetssvenskar vilket innebär att en del unga vuxna män därför också kommer att rösta på Kommunistiska partiet liksom på Nyans.
I 2022 års val erhöll i varje fall ”radikalare än SD”-partierna (och fr a AfS, MED och NMR) ej mer än sammanlagt 0,5% av de avgivna rösterna men i 2026 års val kan denna typ av partier tillsammans komma att ta hem möjligen hela 2% vilket i så fall kommer att innebära att SD snuvas på flera procentenheter och flera riksdagsmandat och kanske också att Tidöpartiernas valförlust slutgiltigt beseglas.
Samma utveckling syns numera i hela Europa där det tidigare stora och dominerande partiet antingen har gått under eller gått tillbaka till förmån för numera jämnstora radikala partier (t ex i Grekland och Danmark) eller så har det radikala partiet blivit långt mycket större än det tidigare stora och dominerande partiet (t ex i Rumänien) eller så är det tidigare lilla radikala partiet nu så stort att det stora och dominerande partiet måste förhålla sig till och samarbeta med detsamma (t ex i Polen).
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/06/pol.jpg
Och i exempelvis Italien utmanar numera radikala Futuro nazionale (FN) Melonis FdI och stjäl därmed 10 000-tals röster, i Frankrike utmanar radikala Reconquête Le Pens och Bardellas RN och stjäl likaså 10 000-tals röster, i Storbritannien utmanar radikala Restore Britain Farages Reform UK och decimerar därmed Reform UK och i Tyskland finns det en del mindre partier som naggar AfD:s opinions- och röstsiffror i kanten och samma sak gäller även i många mindre länder i Europa såsom i bl a Lettland och Slovenien.
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/06/it.jpg
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/06/fr.jpg
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/06/uk.jpg
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/06/ty.jpg
Sedan menar jag inte att vare sig de gamla vänster- eller högerpartierna ska ”sitta stilla i båten” och se sina väljarunderlag smälta bort – d v s jag förstår så klart den tilltagande desperationen bland de historiska, socialistiska arbetarpartierna och de historiska, borgerliga medelklasspartierna men jag tror samtidigt att den tendens till utbrytningar och fraktionaliseringar som jag här har redogjort för nog kanske ändå är den mest effektiva ”metoden” (eller ”FrP-koden” för att tala med norrmännen) för att decimera de högerpopulistiska partiernas opinions- och röstsiffror.
Under 70-talet när maoistiskt inriktade radikalvänstern var som starkast hette det gärna att ”vänstern förökar sig genom delning” och just p g a att dåtidens radikala vänster, som liksom dagens radikalhöger fr a bars upp av ungdomen (d v s 70-talets tonåringar och unga vuxna), var revolutionär och ville omstöpa samhället i grunden och kanske är det faktiskt samma typ av fenomen som vi ser just nu – d v s även dagens radikalhöger ”förökar sig genom delning”.
81e94fb6b65555f771dcdd635f936f088b5a75aaDonald Trump säger att Irankriget är över, men uppgifterna bekräftas inte av regimen i Iran. Mellanösternexperten Anders Persson säger att Trumps ord är väldigt svåra att utvärdera, eftersom ingen fått se något avtal. – Trump har sagt nästa varje dag att kriget nu är vunnet, det blir bara mer och mer ihåligt, säger han.
Donald Trump säger att Irankriget är över, men uppgifterna bekräftas inte av regimen i Iran. Mellanösternexperten Anders Persson säger att Trumps ord är väldigt svåra att utvärdera, eftersom ingen fått se något avtal. – Trump har sagt nästa varje dag att kriget nu är vunnet, det blir bara mer och mer ihåligt, säger han.
ead7d1d96c9e4882ec7ab8cf56b4981065c26eb9Genom att märka onyttiga livsmedel med varningar och förbjuda reklam riktad mot barn och unga har Chile försökt vända ökningen av barnfetma. En ny studie pekar mot att de kan ha lyckats. Chile är ett av de länder där störst andel av befolkningen har övervikt och fetma (obesitas). Data från 2023 visade att hälften av […]
Genom att märka onyttiga livsmedel med varningar och förbjuda reklam riktad mot barn och unga har Chile försökt vända ökningen av barnfetma. En ny studie pekar mot att de kan ha lyckats.
Chile är ett av de länder där störst andel av befolkningen har övervikt och fetma (obesitas). Data från 2023 visade att hälften av alla barn under 14 år var överviktiga eller hade obesitas.
I ett försök att vända utvecklingen infördes med start 2016 ett lagpaket med syfte att begränsa konsumtionen av ohälsosamma livsmedel.
Paketet består av tre delar, alla riktade mot produkter med hög mängd socker, salt, mättat fett och kalorier. Det handlar om svarta varningsetiketter, restriktioner för försäljning av sådana produkter i skolor och om förbud av marknadsföring riktad till barn.
Det är exempelvis inte tillåtet att ha erbjudanden där en leksak ingår i ett snabbmatsmål. Förpackningar får inte heller ha figurer som uppenbarligen riktar sig mot barn.
Sverige kan lära
Nu har forskare analyserat data från mer än 300 000 skolbarn i åldrarna fyra till sex år i landet. De har jämfört längd och vikt hos barn i samma åldersgrupper åren innan lagen infördes och åren efter.
Resultaten som publiceras i tidskriften Lancet visar att flickor hade 2,9 procents lägre risk för övervikt eller obesitas och pojkar hade 2,4 procents lägre risk efter att lagarna införts.
– Det verkar som att den här samhällsinsatsen faktiskt har haft effekt, det är intressant, säger Liselotte Schäfer Elinder, professor i folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet.
Sverige ligger långt fram när det gäller skolan, med hälsosamma och kostnadsfria skolmåltider. Men det finns saker att lära.
– Vi har betydligt lägre andel barn med övervikt och obesitas än Chile men det är en stigande trend. Det är oansvarigt av politikerna att inte göra mer för att bromsa utvecklingen hos barn, säger hon och pekar på den ökade risken för kroniska sjukdomar som följer.
Fler lagar har införts
Efter 2016 har ytterligare restriktioner trätt i kraft i Chile som innebär begränsningar i innehåll av fett, salt och socker men eventuella effekter av detta har ännu inte följts upp.
Forskarna skriver att även om den minskade risken för obesitas kan verka blygsam är det troligt att effekten kan bli större när även dessa förändringar har fått genomslag. De lyfter samtidigt flera begränsningar med studien, som att det inte går att veta hur barnens vikt hade varit utan restriktionerna.
86bb8c3caa9b30dc1aca69b55510f1955fc96458vinner Refugee Awareness Award 2026.
Dagens Nyheters bevakning från Ukrainas frontlinje tilldelas Refugee Awareness Award 2026. Bakom reportageserien står DN-reportern Sanna Torén Björling och fotograferna Lotta Härdelin (DN) och Karina Piliuhina (frilans).
Priset delas ut av Sverige för UNHCR för att uppmärksamma journalistik som bidrar till ökad förståelse för människor på flykt och de konflikter som tvingar människor att lämna sina hem.
”Ett erkännande av det lagarbete som ligger bakom reportagen. Vi har haft en redaktion som gett oss förtroendet att vara på plats under lång tid, och det har varit avgörande. I en tid när mycket rapportering sker på distans blir närvaron ännu viktigare. Att vara där människor lever sina liv är kärnan i vårt arbete och en förutsättning för att kunna berätta trovärdigt om deras verklighet. Samtidigt är jag väldigt ödmjuk inför alla de människor som valt att dela sina berättelser med oss. Utan deras förtroende hade de här reportagen aldrig varit möjliga”, säger Sanna Torén Björling i ett pressmeddelande.
1d78625fdd03037baedb13e030c432b64d986ecfVare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var äkta – kommer från ett skämtkonto.
En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var äkta.
Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook
I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken.
Inlägg på Twitter/X den 9 juni.
I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning av en svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr.
Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar.
En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden.
Kommentar på Twitter/X den 10 juni.
Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook.
Inlägg på Threads 10 juni.
Ursprungsinlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger.
Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi.
Inlägg på Facebook 11 juni.
Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna.
– Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet.
Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra.
Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni.
Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site plus ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså:
Sökning på Google.
I det här fallet så får man inga sökträffar.
Från Google-sökning.
Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild.
Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det”
Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se
Christian Haagch.haag@outlook.com
bb209588f829533abd572790e72d892e274ec9481d78625fdd03037baedb13e030c432b64d986ecfTITLE: Fejkartikel sprids om Julia Frändfors: ”Ovanligt många som gått på det” DESCRIPTION: Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var äkta – kommer från ett skämtkonto. CONTENT: En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var äkta. Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken. Inlägg på Twitter/X den 9 juni. I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning av en svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr. Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar. En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden. Kommentar på Twitter/X den 10 juni. Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook. Inlägg på Threads 10 juni. Ursprungsinlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger. Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi. Inlägg på Facebook 11 juni. Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna. – Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet. Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra. Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni. Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site plus ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså: Sökning på Google. Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild. Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det” Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se Christian Haagch.haag@outlook.com
TITLE: Fejkartikel sprids om Julia Frändfors: ”Ovanligt många som gått på det” DESCRIPTION: Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var äkta – kommer från ett skämtkonto. CONTENT: En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var äkta. Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken. Inlägg på Twitter/X den 9 juni. I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning av en svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr. Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar. En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden. Kommentar på Twitter/X den 10 juni. Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook. Inlägg på Threads 10 juni. Ursprungsinlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger. Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi. Inlägg på Facebook 11 juni. Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna. – Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet. Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra. Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni. Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site plus ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså: Sökning på Google. I det här fallet så får man inga sökträffar. Från Google-sökning. Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild. Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det” Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se Christian Haagch.haag@outlook.com
dd23a0ae7346b50ce1378b526ff43f1c701c1fcbbb209588f829533abd572790e72d892e274ec948TITLE: Fejkartikel sprids om Julia Frändfors: ”Ovanligt många som gått på det” DESCRIPTION: Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var på riktigt – kommer från ett skämtkonto. CONTENT: En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var på riktigt. Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken. Inlägg på Twitter/X den 9 juni. I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning med nazistsymbolen svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr. Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar. En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden. Kommentar på Twitter/X den 10 juni. Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook. Inlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger. Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi. Inlägg på Facebook 11 juni. Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna. – Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet. Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra. Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni. Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site följt av ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså: Sökning på Google. Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild. Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det” Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se Christian Haagch.haag@outlook.com
TITLE: Fejkartikel sprids om Julia Frändfors: ”Ovanligt många som gått på det” DESCRIPTION: Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var äkta – kommer från ett skämtkonto. CONTENT: En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var äkta. Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken. Inlägg på Twitter/X den 9 juni. I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning av en svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr. Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar. En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden. Kommentar på Twitter/X den 10 juni. Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook. Inlägg på Threads 10 juni. Ursprungsinlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger. Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi. Inlägg på Facebook 11 juni. Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna. – Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet. Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra. Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni. Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site plus ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså: Sökning på Google. Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild. Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det” Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se Christian Haagch.haag@outlook.com
bb209588f829533abd572790e72d892e274ec948Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var äkta – kommer från ett skämtkonto.
En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var äkta.
Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook
I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken.
Inlägg på Twitter/X den 9 juni.
I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning av en svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr.
Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar.
En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden.
Kommentar på Twitter/X den 10 juni.
Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook.
Inlägg på Threads 10 juni.
Ursprungsinlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger.
Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi.
Inlägg på Facebook 11 juni.
Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna.
– Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet.
Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra.
Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni.
Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site plus ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså:
Sökning på Google.
Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild.
Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det”
Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se
Christian Haagch.haag@outlook.com
bb209588f829533abd572790e72d892e274ec9481d78625fdd03037baedb13e030c432b64d986ecfTITLE: Fejkartikel sprids om Julia Frändfors: ”Ovanligt många som gått på det” DESCRIPTION: Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var äkta – kommer från ett skämtkonto. CONTENT: En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var äkta. Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken. Inlägg på Twitter/X den 9 juni. I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning av en svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr. Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar. En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden. Kommentar på Twitter/X den 10 juni. Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook. Inlägg på Threads 10 juni. Ursprungsinlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger. Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi. Inlägg på Facebook 11 juni. Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna. – Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet. Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra. Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni. Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site plus ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså: Sökning på Google. Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild. Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det” Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se Christian Haagch.haag@outlook.com
TITLE: Fejkartikel sprids om Julia Frändfors: ”Ovanligt många som gått på det” DESCRIPTION: Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var äkta – kommer från ett skämtkonto. CONTENT: En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var äkta. Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken. Inlägg på Twitter/X den 9 juni. I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning av en svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr. Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar. En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden. Kommentar på Twitter/X den 10 juni. Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook. Inlägg på Threads 10 juni. Ursprungsinlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger. Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi. Inlägg på Facebook 11 juni. Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna. – Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet. Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra. Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni. Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site plus ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså: Sökning på Google. I det här fallet så får man inga sökträffar. Från Google-sökning. Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild. Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det” Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se Christian Haagch.haag@outlook.com
dd23a0ae7346b50ce1378b526ff43f1c701c1fcbbb209588f829533abd572790e72d892e274ec948TITLE: Fejkartikel sprids om Julia Frändfors: ”Ovanligt många som gått på det” DESCRIPTION: Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var på riktigt – kommer från ett skämtkonto. CONTENT: En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var på riktigt. Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken. Inlägg på Twitter/X den 9 juni. I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning med nazistsymbolen svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr. Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar. En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden. Kommentar på Twitter/X den 10 juni. Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook. Inlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger. Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi. Inlägg på Facebook 11 juni. Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna. – Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet. Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra. Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni. Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site följt av ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså: Sökning på Google. Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild. Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det” Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se Christian Haagch.haag@outlook.com
TITLE: Fejkartikel sprids om Julia Frändfors: ”Ovanligt många som gått på det” DESCRIPTION: Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var äkta – kommer från ett skämtkonto. CONTENT: En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var äkta. Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken. Inlägg på Twitter/X den 9 juni. I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning av en svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr. Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar. En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden. Kommentar på Twitter/X den 10 juni. Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook. Inlägg på Threads 10 juni. Ursprungsinlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger. Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi. Inlägg på Facebook 11 juni. Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna. – Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet. Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra. Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni. Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site plus ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså: Sökning på Google. Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild. Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det” Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se Christian Haagch.haag@outlook.com
dd23a0ae7346b50ce1378b526ff43f1c701c1fcbVare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var på riktigt – kommer från ett skämtkonto.
En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var på riktigt.
Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook
I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken.
Inlägg på Twitter/X den 9 juni.
I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning med nazistsymbolen svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr.
Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar.
En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden.
Kommentar på Twitter/X den 10 juni.
Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook.
Inlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger.
Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi.
Inlägg på Facebook 11 juni.
Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna.
– Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet.
Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra.
Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni.
Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site följt av ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså:
Sökning på Google.
Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild.
Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det”
Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se
Christian Haagch.haag@outlook.com
bb209588f829533abd572790e72d892e274ec9481d78625fdd03037baedb13e030c432b64d986ecfTITLE: Fejkartikel sprids om Julia Frändfors: ”Ovanligt många som gått på det” DESCRIPTION: Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var äkta – kommer från ett skämtkonto. CONTENT: En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var äkta. Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken. Inlägg på Twitter/X den 9 juni. I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning av en svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr. Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar. En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden. Kommentar på Twitter/X den 10 juni. Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook. Inlägg på Threads 10 juni. Ursprungsinlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger. Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi. Inlägg på Facebook 11 juni. Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna. – Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet. Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra. Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni. Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site plus ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså: Sökning på Google. Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild. Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det” Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se Christian Haagch.haag@outlook.com
TITLE: Fejkartikel sprids om Julia Frändfors: ”Ovanligt många som gått på det” DESCRIPTION: Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var äkta – kommer från ett skämtkonto. CONTENT: En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var äkta. Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken. Inlägg på Twitter/X den 9 juni. I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning av en svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr. Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar. En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden. Kommentar på Twitter/X den 10 juni. Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook. Inlägg på Threads 10 juni. Ursprungsinlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger. Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi. Inlägg på Facebook 11 juni. Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna. – Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet. Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra. Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni. Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site plus ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså: Sökning på Google. I det här fallet så får man inga sökträffar. Från Google-sökning. Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild. Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det” Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se Christian Haagch.haag@outlook.com
dd23a0ae7346b50ce1378b526ff43f1c701c1fcbbb209588f829533abd572790e72d892e274ec948TITLE: Fejkartikel sprids om Julia Frändfors: ”Ovanligt många som gått på det” DESCRIPTION: Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var på riktigt – kommer från ett skämtkonto. CONTENT: En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var på riktigt. Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken. Inlägg på Twitter/X den 9 juni. I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning med nazistsymbolen svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr. Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar. En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden. Kommentar på Twitter/X den 10 juni. Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook. Inlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger. Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi. Inlägg på Facebook 11 juni. Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna. – Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet. Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra. Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni. Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site följt av ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså: Sökning på Google. Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild. Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det” Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se Christian Haagch.haag@outlook.com
TITLE: Fejkartikel sprids om Julia Frändfors: ”Ovanligt många som gått på det” DESCRIPTION: Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var äkta – kommer från ett skämtkonto. CONTENT: En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var äkta. Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken. Inlägg på Twitter/X den 9 juni. I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning av en svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr. Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar. En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden. Kommentar på Twitter/X den 10 juni. Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook. Inlägg på Threads 10 juni. Ursprungsinlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger. Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi. Inlägg på Facebook 11 juni. Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna. – Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet. Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra. Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni. Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site plus ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså: Sökning på Google. Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild. Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det” Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se Christian Haagch.haag@outlook.com