Tornevall Networks

The claim came from The Halfway Post, a site known for its satirical news stories.

LO meddelar att man inte tänker kräva högre löner för Sveriges arbetare – även om priserna skenar som en konsekvens av Donald Trumps krig mot Iran. I stället hoppas landsorganisationen att beskedet ska få Riksbanken att avstå från räntehöjningar.

Men beskedet väcker frågor. Sveriges löntagare redan tappat i köpkraft på grund av de tidigare inflationschockerna. LO:s linje riskerar alltså att cementera reallönesänkningar i många år framöver.

Att avstå lönekrav i ett läge där mat, hyror och räntor ökar kraftigt innebär i praktiken att kostnaden för krisen vältras över på arbetarna.

LO:s resonemang bygger på att undvika en pris-lönespiral, som man samtidigt menar knappt existerar i Sverige. Resultatet riskerar att bli en lönepolitik där återhållsamheten är konstant – och där kompensationen uteblir helt.

The president did not appear in public between April 2 and 4, 2026, sparking rumors about his health.

“Tuesday will be Power Plant Day, and Bridge Day, all wrapped up in one, in Iran,” Trump wrote, ending the post with "Praise be to Allah."

Försvarsminister Israel Katz meddelade förra veckan att Israel har för avsikt att ockupera hela området söder om Litanifloden i Libanon och inte tillåta hundratusentals invånare återvända till sina hem.

– Alla hus i byar nära den libanesiska gränsen kommer att förstöras i enlighet med den modell som använts i Rafah och Beit Hanoun i Gaza, för att permanent undanröja hoten mot våra invånare i norr, sade försvarsminister Katz.

Därefter ska Israel ”upprätthålla en säkerhetszon” som sträcker sig tre mil norr om den israeliska gränsen fram till Litanifloden.

Den israeliska militären har i privata samtal uppmanat kristna och druser i södra Libanon att tvinga bort shiamuslimer som sökt skydd hos dem, rapporterar New York Times. Samtidigt som israeliska bombanfall jämnar shiitiska städer med marken.

Shiiterna utgör majoritetsbefolkningen i södra Libanon.

En del av byarna som hotats av Israel har organiserat polisstyrkor som patrullerar om nätterna för att säkerställa att flyktingar och utomstående i behov av skydd inte tar sig in i byarna.

Israel har försäkrat flera kristna och drusiska samhällen att de kan stanna kvar i ”evakueringszonen”.

Hittills har över 1.450 människor i Libanon bekräftats dödade sedan den 2 mars, däribland mer än 120 barn, enligt libanesiska myndigheter. Över 4.400 har skadats och närmare 1,2 miljoner människor har fördrivits från sina hem.

The House speaker was referring to an amendment election in Louisiana, in which 12%-18% turnout would be higher than usual.

Efter den omstridda petningen av Byggnads tidigare förbundssekreterare Jakob Wagner vittnar flera medlemmar och förtroendevalda om en intern utrensning av oliktänkande inom förbundet.

Personer som ifrågasatt utvecklingen och den demokratiska ordningen inom Byggnads uppges hotas med uteslutning eller att bli av med sina uppdrag.

– Det är ombudsmännen, alltså den anställda personalen, som just nu gör sitt yttersta för att jaga bort oliktänkande från ledande positioner, säger en byggnadsmedlem som vill vara anonym på grund av häxjakten.

Flera källor beskriver hur deras aktiviteter och åsikter granskas – och att avvikelser från förbundsstyrelsens linje i frågan om Jakob Wagner får konsekvenser.

– Hittar de något ”fel” har du ingen framtid i förbundet, säger en förtroendevald som nyligen blev petad från sitt uppdrag.

En fråga som ställdes till annan förtroendevald var om han ”haft kontakt med Jakob Wagner”.

Den interna konflikten har intensifierats i samband med regionmötena, där nya regionstyrelser valts och kandidater till kongressen i maj nominerats. Enligt uppgifter har ombudsmän och andra anställda inom Byggnads aktivt tagit ställning i processerna – och i vissa fall spridit falska uppgifter om nominerade kandidater.

– Jag har inga problem att förlora en omröstning. Men just nu är lögnen deras starkaste vapen, säger samma förtroendevalda person som blev av med sitt uppdrag.

Flera vittnar också om att kandidater stoppats redan innan omröstning.

– Personer har blivit undanknuffade efter att ombudsmän använt sitt inflytande och sagt vilka som inte bör nomineras, säger en annan källa till Proletären.

Per den 3 april 2026 har alla regioner i Byggnads haft sina årsmöten. Flera av dessa – däribland Mälardalen, Örebro-Värmland och Skåne – har valt att inte ge förbundsordföranden Kim Söderström förnyat förtroende.

Enligt en byggnadsmedlem är detta en direkt följd av det massmejl där Söderström varnade för en allvarlig demokratisk kris inom förbundet och en nedmontering av medlemsinflytandet. I vissa regioner beskrivs Kim Söderström nu som ”illojal”.

Bilden av en maktförskjutning från medlemmarna till den anställda apparaten återkommer i flera vittnesmål.

– Nu är det ombudsmän som går ner på golvet och talar om för folk hur de ska rösta, säger en källa.

Flera medlemmar reagerar också på hur kritiska röster hanteras internt. Under ett regionmöte vägrade regionstyrelsen att skicka in delar av mötesprotokollet med hänvisning till GDPR.

– Jag utgår ifrån att det handlade om att gömma undan kritik, säger en medlem.

Den anonyme byggnadsmedlemmen menar också att centrala företrädare skickat interna mejl för att påverka nomineringsprocesserna.

– Man använder all sin makt för att driva egna kandidater. Andra alternativ, som Jakob Wagner, eller andra för den delen, lyfts inte fram, säger en källa.

Konflikten handlar enligt flera uppgifter inte bara om enskilda personer – utan om hela förbundets riktning.

– Det här har bubblat länge. Frågan är vilket förbund vi ska vara. Ska makten ligga hos medlemmarna på arbetsplatserna eller hos ledningen?

Sociologen Johan Alfonsson på Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap på Göteborgs Universitet är aktuell med boken Vad hände med arbetarklassen?. Med boken vill Johan Alfonsson belysa en klass som har glömts bort inom politiken och samhällsdebatten och visa att det gått väldigt dåligt för arbetarna. Lönemässigt, vad gäller anställningsvillkor, hälsomässigt… ja, egentligen på alla sätt. Men samtidigt som arbetarklassen är samtidens stora förlorare, så har de en stor politisk påverkan.

– Arbetarklassen har försvunnit som det politiska subjektet, det är inte dem som man pratar om i politiken längre. Samtidigt så är det också arbetarklassen som orsakat hela det här politiska förändrade landskapet vi lever i idag. Det är på grund av att arbetarklassen slutat röstat vänster som vi har haft en högermajoritet i Riksdagen sedan 2006. Så arbetarklassen är bortglömd, men eftersom den är en sådan stor del av befolkningen, så har den en stor politisk kraft.

Med boken vill Alfonsson visa på den växande klyftan inom löntagarkollektivet. Diskussionen i media under levnadsomkostnadskrisen som började med inflationsstormen 2022 var enligt honom märklig. Man pratade om medelklassen snarare än arbetarklassen.

– Då började man snacka i media om medelklassen och räntenivån, ““”snart kommer medelklassen proletariseras och få samma tillvaro som arbetarklassen”. Men man ställde inte frågan om vad hände med arbetarklassen då? Det är ju de som rimligen borde fått det väldigt mycket sämre.

Och visst har arbetarklassen fått det sämre. Under inflationskrisen förlorade arbetarna nio år av reallöneökningar, medellivslängden har sjunkit för arbetare medan pensionsåldern har höjs. Även boendekostnaderna ökar mer för arbetarklassen än för medelklassen, då betydligt fler arbetare än medelklassare bor i hyresrätt.

Som värn mot försämringarna menar Alfonsson att arbetarklassens kollektiva maktresurser måste stärkas. Till skillnad från arbetarklassen så har medelklassen individuella maktresurser, där högre utbildning, fler färdigheter och knapphet på utbud av arbetskraft ger medelklassen möjlighet att skydda sig själva på arbetsmarknaden. Arbetarklassen har inte samma maktresurser, utan måste förlita sig på kollektiva strukturella maktresurser. Dessa är bland annat en hög a-kassa, trygga anställningsformer och att arbetslösheten hålls på låga nivåer.

– Genom att skapa kollektiv så kan man hindra den rena marknadslogiken, begränsa under vilka förutsättningar en arbetsköpare kan köpa och sälja arbetskraft. Exempelvis arbetstidslagen, arbetsmiljölagen, lagen om anställningsskydd. Alla de här lagarna begränsar arbetsköparens möjlighet att sätta vilka villkor de vill.

– A-kassan är en annan sån sak. Om du har en generös A-kassa, och blir arbetslös, behöver du inte acceptera vilket jobb som helst. Om det kommer nån och frågar om du kan jobba två timmar här som cykelbud, så kan man bara säga “fuck off, jag tar min A-kassa istället”.

– Det här är liksom grunden och eftersom arbetarklassen inte har individuella maktresurser, så är de mycket mer utsatta för marknaden.

Sedan 90-talet har flera av de kollektiva maktresurserna urholkats. I Sverige har vi haft en hög arbetslöshet, 2006 försämrade Alliansen, den första Reinfeldt-regeringen, a-kassan och i början av 2020-talet försämrades Lagen om anställningsskydd. Det här har framförallt drabbat arbetarklassen.

– På alla de här punkterna har de strukturella maktresursernas urholkats. Det är arbetarklassen som har drabbats utav det här, men inte medelklassen på samma sätt. Ett tydligt exempel är tillfälliga anställningar. Bland de okvalificerade arbetskraften hade 2005 så var det 24 procent som hade en tillfällig anställning. Idag är den uppe i 33 procent.

– Inom medelklassen så minskade tillfälliga anställningar från elva till åtta procent. Medelklassen klarade sig rätt bra ändå, genom sina individuella maktresurser.

Skillnaderna mellan medelklassen och arbetarklassen, menar Johan Alfonsson, leder till att de olika grupperna inom löntagargruppen får svårare att möta varandra politiskt.

– Det blir svårt. Ibland lyfter man att man bör diskutera att löntagargruppen ska höra ihop. Det är en fin tanke, men den gör ju inte det. Den gör det ännu mindre nu, då klasskillnaderna inom löntagarkollektivet ökat så mycket. Det får konsekvenser politiskt, för vilka intressen vi har, vilka problem vi möter i vardagen.

När arbetarklassens maktresurser succesivt försämrats, så undrar man hur vi skulle kunna stärka arbetarklassens makt igen. Alfonsson presenterar i sin bok ett konkret förslag för att stärka arbetarklassens maktresurser.

– Man måste göra politiska förändringar som påverkar maktbalansen på arbetsmarknaden. En förbättrad a-kassa skulle förbättra situationen för de arbetslösa och så skulle pressen på villkor och löner minska. Men det är inte många som brinner för a-kassan.

– Det finns en fråga som påverkar den strukturella makten som många brinner för och det är arbetstidsfrågan. Skulle vi minska arbetstiden med bibehållen lön skulle det leda till att utbudet på arbetskraften minskar och fler personer skulle behöva jobba. Det är dels en ökning av lönen, en timlöneökning. Den minskar arbetslösheten, potentiellt, vilket gör så man får mer makt, på egen hand kan ställa mer krav genom fackföreningarna. Och det är också en populär reform som 70 procent av befolkningen vill se. Det skulle sätta en boll i rullning som skulle successivt stärka makten för arbetarklassen.

Artikeln ovan är förkortad version av en längre intervju som gjordes för Prollenpodden.

There is simply no evidence the actor engaged in cannibalism, despite a rumor claiming he ate more than 70 pounds of "child meat."

Scott Yenor heads the conservative think tank's "American Citizenship Initiative."