bcd92b89a211c9fddb7e1d7e9ba4a9255cf16034Ebba Busch ljuger skamlöst på instagram när hon skriver: ”Nu stoppar vi S orättvisa tonårsutvisningar.” Men hon är inte ensam. Det är fler partier som inte vill kännas vid vad de tyckt i den här frågan. Jag minns väl hur Socialdemokraterna betedde sig.
Ebba Busch ljuger skamlöst på instagram när hon skriver: ”Nu stoppar vi S orättvisa tonårsutvisningar.” Men hon är inte ensam. Det är fler partier som inte vill kännas vid vad de tyckt i den här frågan. Jag minns väl hur Socialdemokraterna betedde sig.
eacfb90369244f34c3e25a19657261d8f779adc2I åttio år har FN förordat en palestinsk stat jämte en israelisk.
Inlägget Hög tid för Allians för folkrätt i Israel och Palestina dök först upp på Dagens Arena.
I snart åttio år har Förenta nationerna förordat en palestinsk stat jämte en israelisk stat. Med de grova folkrättsbrott som nu sveper över västra Asien, vill vi svara med att bilda en Allians för folkrätt och demokratiska fri- och rättigheter i Israel och Palestina, skriver tio organisationer.
FN och EU har i årtionden dokumenterat hur Israel för in egen befolkning på ockuperat område och hur Israel river palestinska hem och byggnader i strid med internationell rätt. EU har klassat dessa som grova brott mot folkrätten. *
Det växande våld som utförs mot civila palestinier på Västbanken har av EU bedömts som ”terror”. Det är idag del av den israeliska militärens befälskedjaoch våldet kännetecknas av närmast total straffrihet enligt israeliska grupper som följer upp övergreppen.
I september 2025 konstaterade en FN-undersökningskommission att Israel har begått folkmord i Gaza. Flera FN-experter, icke-statliga organisationer och forskare har dragit liknande slutsatser.
Enligt människorättsorganisationer var attacken av Hamas och andra grupper mot Israel den 7 oktober 2023 ett ”brott mot mänskligheten”.
Internationella domstolens rådgivande yttrande den 19 juli 2024, som fastslog att Israels ockupation av palestinska territorier är olaglig, är avgörande. Yttrandet innebär ett tydligt avståndstagande från tidigare juridiska gråzoner och ställde långtgående krav på både Israel och omvärlden.
I punkt 278 fastställs att alla stater har en skyldighet att ”avstå från att ingå ekonomiska eller handelsmässiga förbindelser med Israel som rör [det ockuperade palestinska området] eller delar därav och som kan befästa [Israels] olagliga närvaro i området; […] samt att vidta åtgärder för att förhindra handels- eller investeringsförbindelser som bidrar till att upprätthålla den olagliga situation som Israel har skapat i [det ockuperade palestinska området].”
Omvärldens oförmåga att agera mot uppenbara brott mot folkrätten har inneburit att omvärlden inklusive Sverige ger Israel straffrihet.
Vi förenas i följande upprop:
Människorna i både Palestina och Israel har rätt till en framtid där allas rättigheter skyddas och respekteras. Krigsbrott och attacker mot civila mål måste upphöra, ockupationen hävas. Säkerhet och rättigheter för människorna både i Israel och i Palestina kräver ett mer aktivt internationellt samfund. Därför bildar vi Allians för folkrätt och demokratiska fri- och rättigheter i Israel och Palestina.
Vi söker efter ett nytt förhållningssätt till folkrätten där brott beivras.
Anna Karin Hammar, Olle Kristenson, Agneta Carlberg, Martin Wikerstål och Inger Jonasson.
Sverige ska kraftigt öka politiskt och ekonomiskt stöd till FN, till de internationella domstolarna, till det civila samhället i Palestina och Israel som tålmodigt och långsiktigt arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter, för ansvarsutkrävande och för ickevåld.
Detta står vi för:
– Att värna folkrättens efterlevnad i Israel och Palestina och att internationell humanitär rätt upprätthålls av alla parter.
– Att de internationella domstolarnas beslut (International Court of Justice, ICJ, och International Criminal Court, ICC) och FN:s säkerhetsråds beslut efterlevs. Brott mot folkrätten måste få kännbara konsekvenser.
-Att Sverige i alla relationer ”inte bidrar till upprätthållande av den illegala situationen” (ICJ 19 juli 2024) – ingen handel med illegala bosättningar och ingen handel med krigsmaterial med aktörer ansvariga för brott mot folkrätt och mänskliga rättigheter.
-Att Sverige politiskt och med bistånd ger ett konsekvent stöd till aktörer som stödjer folkrätten, skyddar civilbefolkningen, praktiserar människors lika värde, ickevåld, demokratiska fri- och rättigheter, mänskliga rättigheter.
Med tanke på de fruktansvärda förhållanden som råder på marken och som vi nästan dagligen får kännedom om anser vi att det är hög tid att bilda Allians för folkrätt och demokratiska fri- och rättigheter i Israel och Palestina. Tillsammans kan vi värna mänskliga rättigheter och en värld där alla behandlas lika. Välkommen med er organisation i Alliansen!
#_ednref3
Anna Johansson, generalsekreterare, Amnesty International – Sverige
Mattias Brunander, generalsekreterare, Diakonia
Oscar Ernerot, generalsekreterare, Olof Palmes Internationella Center
Lotta Sjöström Becker, generalsekreterare, Kristna Fredsrörelsen
Dror Feiler och Staffan Granér, talespersoner, Judar för Israelisk-Palestinsk Fred (JIPF)
Agneta Carlberg, ordförande, Institutet för Kontextuell Teologi (IKT)
Olle Kristenson, ordförande, Förbundet Kristen Humanism
Inger Jonasson, ordförande, Dar al Kalima vänförening
Martin Wikerstål, ordförande, Friends of Sabeel Sweden
Anna Karin Hammar, ordförande, Kairos Palestine Sweden
Inlägget Hög tid för Allians för folkrätt i Israel och Palestina dök först upp på Dagens Arena.
5775e9f7f993bc2953c185bb5d6011c76fdb7a18Utlandsfödda får nästan 6 000 kronor mindre i månaden.
Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
Utrikesfödda har halkat efter rejält i pensionsinkomster jämfört med genomsnittspensionären. Utlandsfödda med födelseår 1957 hade hela 5 700 kronor mindre i pension än hela gruppen pensionärer i samma årskull, visar en rapport från Folksam.
I rapporten har fem årskullar pensionärer inom det nya pensionssystemet (med födelseår 1940 – 1957) granskats. Dessa har sedan jämförts med den sista årskullen som omfattas av det gamla systemet (folkpension med allmän tilläggspension, ATP). Det vill säga de som föddes 1937. Samtliga utlandsfödda har varit i Sverige i minst 30 år.
Skillnaderna har ökat markant över tid mellan utlandsfödda och gruppen samtliga pensionärer.
För pensionärer födda 1937 hade gruppen utlandsfödda i genomsnitt 650 kronor mindre i månaden i pension än gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1957 hade gapet mellan utlandsfödda och övriga ökat till hela 5 700 kronor.
Allra störst var skillnaden mellan män i gruppen utlandsfödda respektive samtliga pensionärer födda 1957, där utlandsfödda hade 7 700 kronor mindre i pension. För kvinnor i motsvarande årskull var skillnaden 4 100 kronor.
– Pensionen ska ge ekonomisk trygghet för alla men så ser det inte ut i dag, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert vid Folksam i ett pressmeddelande.
Beräkningarna i rapporten bygger på en sammanslagning av alla pensionsinkomster, det vill säga allmän pension, tjänstepension och privat pension. Skillnaden i pensionsinkomster mellan utlandsfödda och övriga pensionärer är tydlig både när man enbart tittar på tjänstepension och på allmän pension för sig.
Att pensionsskillnaderna är så stora beroende på om man är född utomlands eller i Sverige kan tydligt kopplas till inkomstskillnader mellan grupperna. Och den inkomstklyftan har ökat.
För gruppen födda 1937 hade utlandsfödda en slutlön motsvarande 96 procent av samtliga pensionärer – en skillnad som motsvarar drygt 1 000 kronor i månaden. För pensionärer födda 1957 var utlandsföddas slutlön bara 78 procent av samtliga pensionärers slutlön för samma årskull. Det motsvarar drygt 8 000 kronor mindre i månadslön för utlandsfödda.
Det är just löneutvecklingen som bidrar mest till de låga pensionerna för utlandsfödda, säger Håkan Svärdman. Etablering på arbetsmarkanden och löner försämrades från 1980-talet.
– För de som kom till Sverige på 1980-90-talet ser vi en påtaglig försämring i löneläget. Vi kan bara mäta sista fem åren i yrkeslivet, men vi kan dra slutsatsen att de har haft en väldigt dålig löneutveckling. Man kan misstänka perioder i arbetslöshet, lång tid för etablering på arbetsmarkanden och osäkra arbetsvillkor, säger Håkan Svärdman.
Dessutom arbetar de i yrken där man sällan får tjänstepension, till exempel inom hotell- och restaurangbranschen där kollektivavtalstäckningen är låg. Det här ger stort utslag på pensionen eftersom tjänstepensionen över tid kommit att stå för en allt större del av den totala pensionen.
– Övriga har fått en fördubbling av tjänstepension, medan den här gruppen halkar efter.
Dessutom har pensionssystemet förändrats över tid, menar Håkan Svärdman. Nu krävs 40 års bosättningstid i Sverige för att komma upp i samma pensionsnivå som man tidigare fick efter tio år.
På måndagen publicerade tjänstepensionsbolaget Alecta en studie som ger en betydligt mer positiv bild. Undersökningen visar att nyblivna pensionärer har betydligt högre inkomster än samma grupp för tio år sedan. Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder runt 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med efter skatt.
Alectas undersökning visar också på att fattigdomen är lägre i gruppen 65 – 79 år än i många andra åldersgrupper, medan den är 12 procent för gruppen 80 år och äldre.
– Det är väl utmärkt att fattigdomen minskat, men det är inte tack vare en förbättrad allmän pension. I Alectas undersökning räknas disponibla inkomster, till exempel kapitalinkomster. Man ska vara försiktig med att dra slutsatsen att det svenska pensionssystemet mår bra på grund av det, säger Håkan Svärdman om Alectas undersökning.
Folksam föreslår flera åtgärder för att höja pensionerna. Dels föreslås högre avsättning, pensionsrätter, till den allmänna pensionen; dels att en större del av överskottet i pensionssystemet betalas ut till pensionärerna. Folksam vill också sänka avkastningsskatten på tjänstepension samt på privat pensionssparande, och reformera garantipensionen.
Undersökningen gäller utlandsfödda som varit i Sverige i minst 30 år och som har gått i pension vid 65 års ålder. Alla inkomster i rapporten redovisas i 2024 års priser.
Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
bc29c7be4b1aef04a4c7a4b1f49e5eb35c57be795775e9f7f993bc2953c185bb5d6011c76fdb7a18TITLE: Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster DESCRIPTION: Utlandsfödda får nästan 6 000 kronor mindre i månaden. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Utrikesfödda har halkat efter rejält i pensionsinkomster jämfört med genomsnittspensionären. Utlandsfödda med födelseår 1957 hade hela 5 700 kronor mindre i pension än hela gruppen pensionärer i samma årskull, visar en rapport från Folksam. I rapporten har fem årskullar pensionärer inom det nya pensionssystemet (med födelseår 1940 – 1957) granskats. Dessa har sedan jämförts med den sista årskullen som omfattas av det gamla systemet (folkpension med allmän tilläggspension, ATP). Det vill säga de som föddes 1937. Samtliga utlandsfödda har varit i Sverige i minst 30 år. Skillnaderna har ökat markant över tid mellan utlandsfödda och gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1937 hade gruppen utlandsfödda i genomsnitt 650 kronor mindre i månaden i pension än gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1957 hade gapet mellan utlandsfödda och övriga ökat till hela 5 700 kronor. Allra störst var skillnaden mellan män i gruppen utlandsfödda respektive samtliga pensionärer födda 1957, där utlandsfödda hade 7 700 kronor mindre i pension. För kvinnor i motsvarande årskull var skillnaden 4 100 kronor. Ingen trygghet för alla – Pensionen ska ge ekonomisk trygghet för alla men så ser det inte ut i dag, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert vid Folksam i ett pressmeddelande. Beräkningarna i rapporten bygger på en sammanslagning av alla pensionsinkomster, det vill säga allmän pension, tjänstepension och privat pension. Skillnaden i pensionsinkomster mellan utlandsfödda och övriga pensionärer är tydlig både när man enbart tittar på tjänstepension och på allmän pension för sig. Att pensionsskillnaderna är så stora beroende på om man är född utomlands eller i Sverige kan också kopplas tydligt till inkomstskillnader mellan grupperna. Och den inkomstklyftan har ökat. För gruppen födda 1937 hade utlandsfödda en slutlön motsvarande 96 procent av samtliga pensionärer – en skillnad som motsvarar drygt 1 000 kronor i månaden. För pensionärer födda 1957 var utlandsföddas slutlön bara 78 procent av samtliga pensionärers slutlön för samma årskull. Det motsvarar drygt 8 000 kronor mindre i månadslön för utlandsfödda. Vissa pensionärer får det bättre På måndagen publicerade tjänstepensionsbolaget Alecta en studie som ger en betydligt mer positiv bild. Undersökningen visar att nyblivna pensionärer har betydligt högre inkomster än samma grupp för tio år sedan. Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder runt 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med efter skatt. Alectas undersökning visar också på att fattigdomen är lägre i gruppen 65 – 79 år än i många andra åldersgrupper, medan den är 12 procent för gruppen 80 år och äldre. Folksam föreslår flera åtgärder för att höja pensionerna. Dels föreslås högre avsättning, pensionsrätter, till den allmänna pensionen; dels att en större del av överskottet i pensionssystemet betalas ut till pensionärerna. Folksam vill också sänka avkastningsskatten på tjänstepension samt på privat pensionssparande, och reformera garantipensionen. Undersökningen gäller utlandsfödda som varit i Sverige i minst 30 år och som har gått i pension vid 65 års ålder. Alla inkomster i rapporten redovisas i 2024 års priser. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster DESCRIPTION: Utlandsfödda får nästan 6 000 kronor mindre i månaden. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Utrikesfödda har halkat efter rejält i pensionsinkomster jämfört med genomsnittspensionären. Utlandsfödda med födelseår 1957 hade hela 5 700 kronor mindre i pension än hela gruppen pensionärer i samma årskull, visar en rapport från Folksam. I rapporten har fem årskullar pensionärer inom det nya pensionssystemet (med födelseår 1940 – 1957) granskats. Dessa har sedan jämförts med den sista årskullen som omfattas av det gamla systemet (folkpension med allmän tilläggspension, ATP). Det vill säga de som föddes 1937. Samtliga utlandsfödda har varit i Sverige i minst 30 år. Skillnaderna har ökat markant över tid mellan utlandsfödda och gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1937 hade gruppen utlandsfödda i genomsnitt 650 kronor mindre i månaden i pension än gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1957 hade gapet mellan utlandsfödda och övriga ökat till hela 5 700 kronor. Allra störst var skillnaden mellan män i gruppen utlandsfödda respektive samtliga pensionärer födda 1957, där utlandsfödda hade 7 700 kronor mindre i pension. För kvinnor i motsvarande årskull var skillnaden 4 100 kronor. Ingen trygghet för alla – Pensionen ska ge ekonomisk trygghet för alla men så ser det inte ut i dag, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert vid Folksam i ett pressmeddelande. Beräkningarna i rapporten bygger på en sammanslagning av alla pensionsinkomster, det vill säga allmän pension, tjänstepension och privat pension. Skillnaden i pensionsinkomster mellan utlandsfödda och övriga pensionärer är tydlig både när man enbart tittar på tjänstepension och på allmän pension för sig. Att pensionsskillnaderna är så stora beroende på om man är född utomlands eller i Sverige kan tydligt kopplas till inkomstskillnader mellan grupperna. Och den inkomstklyftan har ökat. För gruppen födda 1937 hade utlandsfödda en slutlön motsvarande 96 procent av samtliga pensionärer – en skillnad som motsvarar drygt 1 000 kronor i månaden. För pensionärer födda 1957 var utlandsföddas slutlön bara 78 procent av samtliga pensionärers slutlön för samma årskull. Det motsvarar drygt 8 000 kronor mindre i månadslön för utlandsfödda. Det är just löneutvecklingen som bidrar mest till de låga pensionerna för utlandsfödda, säger Håkan Svärdman. Etablering på arbetsmarkanden och löner försämrades från 1980-talet. – För de som kom till Sverige på 1980-90-talet ser vi en påtaglig försämring i löneläget. Vi kan bara mäta sista fem åren i yrkeslivet, men vi kan dra slutsatsen att de har haft en väldigt dålig löneutveckling. Man kan misstänka perioder i arbetslöshet, lång tid för etablering på arbetsmarkanden och osäkra arbetsvillkor, säger Håkan Svärdman. Dessutom arbetar de i yrken där man sällan får tjänstepension, till exempel inom hotell- och restaurangbranschen där kollektivavtalstäckningen är låg. Det här ger stort utslag på pensionen eftersom tjänstepensionen över tid kommit att stå för en allt större del av den totala pensionen. – Övriga har fått en fördubbling av tjänstepension, medan den här gruppen halkar efter. Dessutom har pensionssystemet förändrats över tid, menar Håkan Svärdman. Nu krävs 40 års bosättningstid i Sverige för att komma upp i samma pensionsnivå som man tidigare fick efter tio år. Vissa pensionärer får det bättre På måndagen publicerade tjänstepensionsbolaget Alecta en studie som ger en betydligt mer positiv bild. Undersökningen visar att nyblivna pensionärer har betydligt högre inkomster än samma grupp för tio år sedan. Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder runt 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med efter skatt. Alectas undersökning visar också på att fattigdomen är lägre i gruppen 65 – 79 år än i många andra åldersgrupper, medan den är 12 procent för gruppen 80 år och äldre. – Det är väl utmärkt att fattigdomen minskat, men det är inte tack vare en förbättrad allmän pension. I Alectas undersökning räknas disponibla inkomster, till exempel kapitalinkomster. Man ska vara försiktig med att dra slutsatsen att det svenska pensionssystemet mår bra på grund av det, säger Håkan Svärdman om Alectas undersökning. Folksam föreslår flera åtgärder för att höja pensionerna. Dels föreslås högre avsättning, pensionsrätter, till den allmänna pensionen; dels att en större del av överskottet i pensionssystemet betalas ut till pensionärerna. Folksam vill också sänka avkastningsskatten på tjänstepension samt på privat pensionssparande, och reformera garantipensionen. Undersökningen gäller utlandsfödda som varit i Sverige i minst 30 år och som har gått i pension vid 65 års ålder. Alla inkomster i rapporten redovisas i 2024 års priser. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
ead4bdb80399d5a30f5d4548b13b6635ba2aeaadbc29c7be4b1aef04a4c7a4b1f49e5eb35c57be79TITLE: Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster DESCRIPTION: Utlandsfödda får nästan 6 000 kronor mindre i månaden. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Utrikesfödda har halkat efter rejält i pensionsinkomster jämfört med genomsnittspensionären. Utlandsfödda med födelseår 1957 hade hela 5 700 kronor mindre i pension än motsvarande grupp födda 20 år tidigare, visar en rapport från Folksam. I rapporten har fem årskullar pensionärer inom det nya pensionssystemet (med födelseår 1940 – 1957) granskats. Dessa har sedan jämförts med den sista årskullen som omfattas av det gamla systemet (folkpension med allmän tilläggspension, ATP). Det vill säga de som föddes 1937. Skillnaderna har ökat markant över tid mellan utlandsfödda och gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1937 hade gruppen utlandsfödda i genomsnitt 650 kronor mindre i månaden i pension än gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1957 hade gapet mellan utlandsfödda och övriga ökat till hela 5 700 kronor. Allra störst var skillnaden mellan män i gruppen utlandsfödda respektive samtliga pensionärer födda 1957, där utlandsfödda hade 7 700 kronor mindre i pension. För kvinnor i motsvarande årskull var skillnaden 4 100 kronor. Ingen trygghet för alla – Pensionen ska ge ekonomisk trygghet för alla men så ser det inte ut i dag, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert vid Folksam i ett pressmeddelande. Beräkningarna i rapporten bygger på en sammanslagning av alla pensionsinkomster, det vill säga allmän pension, tjänstepension och privat pension. Skillnaden i pensionsinkomster mellan utlandsfödda och övriga pensionärer är tydlig både när man enbart tittar på tjänstepension och på allmän pension för sig. Att pensionsskillnaderna är så stora beroende på om man är född utomlands eller i Sverige kan också kopplas tydligt till inkomstskillnader mellan grupperna. Och den inkomstklyftan har ökat. För gruppen födda 1937 hade utlandsfödda en slutlön motsvarande 96 procent av samtliga pensionärer – en skillnad som motsvarar drygt 1 000 kronor i månaden. För pensionärer födda 1957 var utlandsföddas slutlön bara 78 procent av samtliga pensionärers slutlön för samma årskull. Det motsvarar drygt 8 000 kronor mindre i månadslön för utlandsfödda. Vissa pensionärer får det bättre På måndagen publicerade tjänstepensionsbolaget Alecta en studie som ger en betydligt mer positiv bild. Undersökningen visar att nyblivna pensionärer har betydligt högre inkomster än samma grupp för tio år sedan. Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder runt 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med efter skatt. Alectas undersökning visar också på att fattigdomen är lägre i gruppen 65 – 79 år än i många andra åldersgrupper, medan den är 12 procent för gruppen 80 år och äldre. Folksam föreslår flera åtgärder för att höja pensionerna. Dels föreslås högre avsättning, pensionsrätter, till den allmänna pensionen; dels att en större del av överskottet i pensionssystemet betalas ut till pensionärerna. Folksam vill också sänka avkastningsskatten på tjänstepension samt på privat pensionssparande, och reformera garantipensionen. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster DESCRIPTION: Utlandsfödda får nästan 6 000 kronor mindre i månaden. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Utrikesfödda har halkat efter rejält i pensionsinkomster jämfört med genomsnittspensionären. Utlandsfödda med födelseår 1957 hade hela 5 700 kronor mindre i pension än hela gruppen pensionärer i samma årskull, visar en rapport från Folksam. I rapporten har fem årskullar pensionärer inom det nya pensionssystemet (med födelseår 1940 – 1957) granskats. Dessa har sedan jämförts med den sista årskullen som omfattas av det gamla systemet (folkpension med allmän tilläggspension, ATP). Det vill säga de som föddes 1937. Samtliga utlandsfödda har varit i Sverige i minst 30 år. Skillnaderna har ökat markant över tid mellan utlandsfödda och gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1937 hade gruppen utlandsfödda i genomsnitt 650 kronor mindre i månaden i pension än gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1957 hade gapet mellan utlandsfödda och övriga ökat till hela 5 700 kronor. Allra störst var skillnaden mellan män i gruppen utlandsfödda respektive samtliga pensionärer födda 1957, där utlandsfödda hade 7 700 kronor mindre i pension. För kvinnor i motsvarande årskull var skillnaden 4 100 kronor. Ingen trygghet för alla – Pensionen ska ge ekonomisk trygghet för alla men så ser det inte ut i dag, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert vid Folksam i ett pressmeddelande. Beräkningarna i rapporten bygger på en sammanslagning av alla pensionsinkomster, det vill säga allmän pension, tjänstepension och privat pension. Skillnaden i pensionsinkomster mellan utlandsfödda och övriga pensionärer är tydlig både när man enbart tittar på tjänstepension och på allmän pension för sig. Att pensionsskillnaderna är så stora beroende på om man är född utomlands eller i Sverige kan också kopplas tydligt till inkomstskillnader mellan grupperna. Och den inkomstklyftan har ökat. För gruppen födda 1937 hade utlandsfödda en slutlön motsvarande 96 procent av samtliga pensionärer – en skillnad som motsvarar drygt 1 000 kronor i månaden. För pensionärer födda 1957 var utlandsföddas slutlön bara 78 procent av samtliga pensionärers slutlön för samma årskull. Det motsvarar drygt 8 000 kronor mindre i månadslön för utlandsfödda. Vissa pensionärer får det bättre På måndagen publicerade tjänstepensionsbolaget Alecta en studie som ger en betydligt mer positiv bild. Undersökningen visar att nyblivna pensionärer har betydligt högre inkomster än samma grupp för tio år sedan. Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder runt 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med efter skatt. Alectas undersökning visar också på att fattigdomen är lägre i gruppen 65 – 79 år än i många andra åldersgrupper, medan den är 12 procent för gruppen 80 år och äldre. Folksam föreslår flera åtgärder för att höja pensionerna. Dels föreslås högre avsättning, pensionsrätter, till den allmänna pensionen; dels att en större del av överskottet i pensionssystemet betalas ut till pensionärerna. Folksam vill också sänka avkastningsskatten på tjänstepension samt på privat pensionssparande, och reformera garantipensionen. Undersökningen gäller utlandsfödda som varit i Sverige i minst 30 år och som har gått i pension vid 65 års ålder. Alla inkomster i rapporten redovisas i 2024 års priser. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
bc29c7be4b1aef04a4c7a4b1f49e5eb35c57be79Utlandsfödda får nästan 6 000 kronor mindre i månaden.
Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
Utrikesfödda har halkat efter rejält i pensionsinkomster jämfört med genomsnittspensionären. Utlandsfödda med födelseår 1957 hade hela 5 700 kronor mindre i pension än hela gruppen pensionärer i samma årskull, visar en rapport från Folksam.
I rapporten har fem årskullar pensionärer inom det nya pensionssystemet (med födelseår 1940 – 1957) granskats. Dessa har sedan jämförts med den sista årskullen som omfattas av det gamla systemet (folkpension med allmän tilläggspension, ATP). Det vill säga de som föddes 1937. Samtliga utlandsfödda har varit i Sverige i minst 30 år.
Skillnaderna har ökat markant över tid mellan utlandsfödda och gruppen samtliga pensionärer.
För pensionärer födda 1937 hade gruppen utlandsfödda i genomsnitt 650 kronor mindre i månaden i pension än gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1957 hade gapet mellan utlandsfödda och övriga ökat till hela 5 700 kronor.
Allra störst var skillnaden mellan män i gruppen utlandsfödda respektive samtliga pensionärer födda 1957, där utlandsfödda hade 7 700 kronor mindre i pension. För kvinnor i motsvarande årskull var skillnaden 4 100 kronor.
– Pensionen ska ge ekonomisk trygghet för alla men så ser det inte ut i dag, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert vid Folksam i ett pressmeddelande.
Beräkningarna i rapporten bygger på en sammanslagning av alla pensionsinkomster, det vill säga allmän pension, tjänstepension och privat pension. Skillnaden i pensionsinkomster mellan utlandsfödda och övriga pensionärer är tydlig både när man enbart tittar på tjänstepension och på allmän pension för sig.
Att pensionsskillnaderna är så stora beroende på om man är född utomlands eller i Sverige kan också kopplas tydligt till inkomstskillnader mellan grupperna. Och den inkomstklyftan har ökat.
För gruppen födda 1937 hade utlandsfödda en slutlön motsvarande 96 procent av samtliga pensionärer – en skillnad som motsvarar drygt 1 000 kronor i månaden. För pensionärer födda 1957 var utlandsföddas slutlön bara 78 procent av samtliga pensionärers slutlön för samma årskull. Det motsvarar drygt 8 000 kronor mindre i månadslön för utlandsfödda.
På måndagen publicerade tjänstepensionsbolaget Alecta en studie som ger en betydligt mer positiv bild. Undersökningen visar att nyblivna pensionärer har betydligt högre inkomster än samma grupp för tio år sedan. Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder runt 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med efter skatt.
Alectas undersökning visar också på att fattigdomen är lägre i gruppen 65 – 79 år än i många andra åldersgrupper, medan den är 12 procent för gruppen 80 år och äldre.
Folksam föreslår flera åtgärder för att höja pensionerna. Dels föreslås högre avsättning, pensionsrätter, till den allmänna pensionen; dels att en större del av överskottet i pensionssystemet betalas ut till pensionärerna. Folksam vill också sänka avkastningsskatten på tjänstepension samt på privat pensionssparande, och reformera garantipensionen.
Undersökningen gäller utlandsfödda som varit i Sverige i minst 30 år och som har gått i pension vid 65 års ålder. Alla inkomster i rapporten redovisas i 2024 års priser.
Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
bc29c7be4b1aef04a4c7a4b1f49e5eb35c57be795775e9f7f993bc2953c185bb5d6011c76fdb7a18TITLE: Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster DESCRIPTION: Utlandsfödda får nästan 6 000 kronor mindre i månaden. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Utrikesfödda har halkat efter rejält i pensionsinkomster jämfört med genomsnittspensionären. Utlandsfödda med födelseår 1957 hade hela 5 700 kronor mindre i pension än hela gruppen pensionärer i samma årskull, visar en rapport från Folksam. I rapporten har fem årskullar pensionärer inom det nya pensionssystemet (med födelseår 1940 – 1957) granskats. Dessa har sedan jämförts med den sista årskullen som omfattas av det gamla systemet (folkpension med allmän tilläggspension, ATP). Det vill säga de som föddes 1937. Samtliga utlandsfödda har varit i Sverige i minst 30 år. Skillnaderna har ökat markant över tid mellan utlandsfödda och gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1937 hade gruppen utlandsfödda i genomsnitt 650 kronor mindre i månaden i pension än gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1957 hade gapet mellan utlandsfödda och övriga ökat till hela 5 700 kronor. Allra störst var skillnaden mellan män i gruppen utlandsfödda respektive samtliga pensionärer födda 1957, där utlandsfödda hade 7 700 kronor mindre i pension. För kvinnor i motsvarande årskull var skillnaden 4 100 kronor. Ingen trygghet för alla – Pensionen ska ge ekonomisk trygghet för alla men så ser det inte ut i dag, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert vid Folksam i ett pressmeddelande. Beräkningarna i rapporten bygger på en sammanslagning av alla pensionsinkomster, det vill säga allmän pension, tjänstepension och privat pension. Skillnaden i pensionsinkomster mellan utlandsfödda och övriga pensionärer är tydlig både när man enbart tittar på tjänstepension och på allmän pension för sig. Att pensionsskillnaderna är så stora beroende på om man är född utomlands eller i Sverige kan också kopplas tydligt till inkomstskillnader mellan grupperna. Och den inkomstklyftan har ökat. För gruppen födda 1937 hade utlandsfödda en slutlön motsvarande 96 procent av samtliga pensionärer – en skillnad som motsvarar drygt 1 000 kronor i månaden. För pensionärer födda 1957 var utlandsföddas slutlön bara 78 procent av samtliga pensionärers slutlön för samma årskull. Det motsvarar drygt 8 000 kronor mindre i månadslön för utlandsfödda. Vissa pensionärer får det bättre På måndagen publicerade tjänstepensionsbolaget Alecta en studie som ger en betydligt mer positiv bild. Undersökningen visar att nyblivna pensionärer har betydligt högre inkomster än samma grupp för tio år sedan. Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder runt 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med efter skatt. Alectas undersökning visar också på att fattigdomen är lägre i gruppen 65 – 79 år än i många andra åldersgrupper, medan den är 12 procent för gruppen 80 år och äldre. Folksam föreslår flera åtgärder för att höja pensionerna. Dels föreslås högre avsättning, pensionsrätter, till den allmänna pensionen; dels att en större del av överskottet i pensionssystemet betalas ut till pensionärerna. Folksam vill också sänka avkastningsskatten på tjänstepension samt på privat pensionssparande, och reformera garantipensionen. Undersökningen gäller utlandsfödda som varit i Sverige i minst 30 år och som har gått i pension vid 65 års ålder. Alla inkomster i rapporten redovisas i 2024 års priser. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster DESCRIPTION: Utlandsfödda får nästan 6 000 kronor mindre i månaden. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Utrikesfödda har halkat efter rejält i pensionsinkomster jämfört med genomsnittspensionären. Utlandsfödda med födelseår 1957 hade hela 5 700 kronor mindre i pension än hela gruppen pensionärer i samma årskull, visar en rapport från Folksam. I rapporten har fem årskullar pensionärer inom det nya pensionssystemet (med födelseår 1940 – 1957) granskats. Dessa har sedan jämförts med den sista årskullen som omfattas av det gamla systemet (folkpension med allmän tilläggspension, ATP). Det vill säga de som föddes 1937. Samtliga utlandsfödda har varit i Sverige i minst 30 år. Skillnaderna har ökat markant över tid mellan utlandsfödda och gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1937 hade gruppen utlandsfödda i genomsnitt 650 kronor mindre i månaden i pension än gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1957 hade gapet mellan utlandsfödda och övriga ökat till hela 5 700 kronor. Allra störst var skillnaden mellan män i gruppen utlandsfödda respektive samtliga pensionärer födda 1957, där utlandsfödda hade 7 700 kronor mindre i pension. För kvinnor i motsvarande årskull var skillnaden 4 100 kronor. Ingen trygghet för alla – Pensionen ska ge ekonomisk trygghet för alla men så ser det inte ut i dag, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert vid Folksam i ett pressmeddelande. Beräkningarna i rapporten bygger på en sammanslagning av alla pensionsinkomster, det vill säga allmän pension, tjänstepension och privat pension. Skillnaden i pensionsinkomster mellan utlandsfödda och övriga pensionärer är tydlig både när man enbart tittar på tjänstepension och på allmän pension för sig. Att pensionsskillnaderna är så stora beroende på om man är född utomlands eller i Sverige kan tydligt kopplas till inkomstskillnader mellan grupperna. Och den inkomstklyftan har ökat. För gruppen födda 1937 hade utlandsfödda en slutlön motsvarande 96 procent av samtliga pensionärer – en skillnad som motsvarar drygt 1 000 kronor i månaden. För pensionärer födda 1957 var utlandsföddas slutlön bara 78 procent av samtliga pensionärers slutlön för samma årskull. Det motsvarar drygt 8 000 kronor mindre i månadslön för utlandsfödda. Det är just löneutvecklingen som bidrar mest till de låga pensionerna för utlandsfödda, säger Håkan Svärdman. Etablering på arbetsmarkanden och löner försämrades från 1980-talet. – För de som kom till Sverige på 1980-90-talet ser vi en påtaglig försämring i löneläget. Vi kan bara mäta sista fem åren i yrkeslivet, men vi kan dra slutsatsen att de har haft en väldigt dålig löneutveckling. Man kan misstänka perioder i arbetslöshet, lång tid för etablering på arbetsmarkanden och osäkra arbetsvillkor, säger Håkan Svärdman. Dessutom arbetar de i yrken där man sällan får tjänstepension, till exempel inom hotell- och restaurangbranschen där kollektivavtalstäckningen är låg. Det här ger stort utslag på pensionen eftersom tjänstepensionen över tid kommit att stå för en allt större del av den totala pensionen. – Övriga har fått en fördubbling av tjänstepension, medan den här gruppen halkar efter. Dessutom har pensionssystemet förändrats över tid, menar Håkan Svärdman. Nu krävs 40 års bosättningstid i Sverige för att komma upp i samma pensionsnivå som man tidigare fick efter tio år. Vissa pensionärer får det bättre På måndagen publicerade tjänstepensionsbolaget Alecta en studie som ger en betydligt mer positiv bild. Undersökningen visar att nyblivna pensionärer har betydligt högre inkomster än samma grupp för tio år sedan. Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder runt 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med efter skatt. Alectas undersökning visar också på att fattigdomen är lägre i gruppen 65 – 79 år än i många andra åldersgrupper, medan den är 12 procent för gruppen 80 år och äldre. – Det är väl utmärkt att fattigdomen minskat, men det är inte tack vare en förbättrad allmän pension. I Alectas undersökning räknas disponibla inkomster, till exempel kapitalinkomster. Man ska vara försiktig med att dra slutsatsen att det svenska pensionssystemet mår bra på grund av det, säger Håkan Svärdman om Alectas undersökning. Folksam föreslår flera åtgärder för att höja pensionerna. Dels föreslås högre avsättning, pensionsrätter, till den allmänna pensionen; dels att en större del av överskottet i pensionssystemet betalas ut till pensionärerna. Folksam vill också sänka avkastningsskatten på tjänstepension samt på privat pensionssparande, och reformera garantipensionen. Undersökningen gäller utlandsfödda som varit i Sverige i minst 30 år och som har gått i pension vid 65 års ålder. Alla inkomster i rapporten redovisas i 2024 års priser. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
ead4bdb80399d5a30f5d4548b13b6635ba2aeaadbc29c7be4b1aef04a4c7a4b1f49e5eb35c57be79TITLE: Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster DESCRIPTION: Utlandsfödda får nästan 6 000 kronor mindre i månaden. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Utrikesfödda har halkat efter rejält i pensionsinkomster jämfört med genomsnittspensionären. Utlandsfödda med födelseår 1957 hade hela 5 700 kronor mindre i pension än motsvarande grupp födda 20 år tidigare, visar en rapport från Folksam. I rapporten har fem årskullar pensionärer inom det nya pensionssystemet (med födelseår 1940 – 1957) granskats. Dessa har sedan jämförts med den sista årskullen som omfattas av det gamla systemet (folkpension med allmän tilläggspension, ATP). Det vill säga de som föddes 1937. Skillnaderna har ökat markant över tid mellan utlandsfödda och gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1937 hade gruppen utlandsfödda i genomsnitt 650 kronor mindre i månaden i pension än gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1957 hade gapet mellan utlandsfödda och övriga ökat till hela 5 700 kronor. Allra störst var skillnaden mellan män i gruppen utlandsfödda respektive samtliga pensionärer födda 1957, där utlandsfödda hade 7 700 kronor mindre i pension. För kvinnor i motsvarande årskull var skillnaden 4 100 kronor. Ingen trygghet för alla – Pensionen ska ge ekonomisk trygghet för alla men så ser det inte ut i dag, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert vid Folksam i ett pressmeddelande. Beräkningarna i rapporten bygger på en sammanslagning av alla pensionsinkomster, det vill säga allmän pension, tjänstepension och privat pension. Skillnaden i pensionsinkomster mellan utlandsfödda och övriga pensionärer är tydlig både när man enbart tittar på tjänstepension och på allmän pension för sig. Att pensionsskillnaderna är så stora beroende på om man är född utomlands eller i Sverige kan också kopplas tydligt till inkomstskillnader mellan grupperna. Och den inkomstklyftan har ökat. För gruppen födda 1937 hade utlandsfödda en slutlön motsvarande 96 procent av samtliga pensionärer – en skillnad som motsvarar drygt 1 000 kronor i månaden. För pensionärer födda 1957 var utlandsföddas slutlön bara 78 procent av samtliga pensionärers slutlön för samma årskull. Det motsvarar drygt 8 000 kronor mindre i månadslön för utlandsfödda. Vissa pensionärer får det bättre På måndagen publicerade tjänstepensionsbolaget Alecta en studie som ger en betydligt mer positiv bild. Undersökningen visar att nyblivna pensionärer har betydligt högre inkomster än samma grupp för tio år sedan. Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder runt 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med efter skatt. Alectas undersökning visar också på att fattigdomen är lägre i gruppen 65 – 79 år än i många andra åldersgrupper, medan den är 12 procent för gruppen 80 år och äldre. Folksam föreslår flera åtgärder för att höja pensionerna. Dels föreslås högre avsättning, pensionsrätter, till den allmänna pensionen; dels att en större del av överskottet i pensionssystemet betalas ut till pensionärerna. Folksam vill också sänka avkastningsskatten på tjänstepension samt på privat pensionssparande, och reformera garantipensionen. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster DESCRIPTION: Utlandsfödda får nästan 6 000 kronor mindre i månaden. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Utrikesfödda har halkat efter rejält i pensionsinkomster jämfört med genomsnittspensionären. Utlandsfödda med födelseår 1957 hade hela 5 700 kronor mindre i pension än hela gruppen pensionärer i samma årskull, visar en rapport från Folksam. I rapporten har fem årskullar pensionärer inom det nya pensionssystemet (med födelseår 1940 – 1957) granskats. Dessa har sedan jämförts med den sista årskullen som omfattas av det gamla systemet (folkpension med allmän tilläggspension, ATP). Det vill säga de som föddes 1937. Samtliga utlandsfödda har varit i Sverige i minst 30 år. Skillnaderna har ökat markant över tid mellan utlandsfödda och gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1937 hade gruppen utlandsfödda i genomsnitt 650 kronor mindre i månaden i pension än gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1957 hade gapet mellan utlandsfödda och övriga ökat till hela 5 700 kronor. Allra störst var skillnaden mellan män i gruppen utlandsfödda respektive samtliga pensionärer födda 1957, där utlandsfödda hade 7 700 kronor mindre i pension. För kvinnor i motsvarande årskull var skillnaden 4 100 kronor. Ingen trygghet för alla – Pensionen ska ge ekonomisk trygghet för alla men så ser det inte ut i dag, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert vid Folksam i ett pressmeddelande. Beräkningarna i rapporten bygger på en sammanslagning av alla pensionsinkomster, det vill säga allmän pension, tjänstepension och privat pension. Skillnaden i pensionsinkomster mellan utlandsfödda och övriga pensionärer är tydlig både när man enbart tittar på tjänstepension och på allmän pension för sig. Att pensionsskillnaderna är så stora beroende på om man är född utomlands eller i Sverige kan också kopplas tydligt till inkomstskillnader mellan grupperna. Och den inkomstklyftan har ökat. För gruppen födda 1937 hade utlandsfödda en slutlön motsvarande 96 procent av samtliga pensionärer – en skillnad som motsvarar drygt 1 000 kronor i månaden. För pensionärer födda 1957 var utlandsföddas slutlön bara 78 procent av samtliga pensionärers slutlön för samma årskull. Det motsvarar drygt 8 000 kronor mindre i månadslön för utlandsfödda. Vissa pensionärer får det bättre På måndagen publicerade tjänstepensionsbolaget Alecta en studie som ger en betydligt mer positiv bild. Undersökningen visar att nyblivna pensionärer har betydligt högre inkomster än samma grupp för tio år sedan. Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder runt 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med efter skatt. Alectas undersökning visar också på att fattigdomen är lägre i gruppen 65 – 79 år än i många andra åldersgrupper, medan den är 12 procent för gruppen 80 år och äldre. Folksam föreslår flera åtgärder för att höja pensionerna. Dels föreslås högre avsättning, pensionsrätter, till den allmänna pensionen; dels att en större del av överskottet i pensionssystemet betalas ut till pensionärerna. Folksam vill också sänka avkastningsskatten på tjänstepension samt på privat pensionssparande, och reformera garantipensionen. Undersökningen gäller utlandsfödda som varit i Sverige i minst 30 år och som har gått i pension vid 65 års ålder. Alla inkomster i rapporten redovisas i 2024 års priser. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
ead4bdb80399d5a30f5d4548b13b6635ba2aeaadUtlandsfödda får nästan 6 000 kronor mindre i månaden.
Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
Utrikesfödda har halkat efter rejält i pensionsinkomster jämfört med genomsnittspensionären. Utlandsfödda med födelseår 1957 hade hela 5 700 kronor mindre i pension än motsvarande grupp födda 20 år tidigare, visar en rapport från Folksam.
I rapporten har fem årskullar pensionärer inom det nya pensionssystemet (med födelseår 1940 – 1957) granskats. Dessa har sedan jämförts med den sista årskullen som omfattas av det gamla systemet (folkpension med allmän tilläggspension, ATP). Det vill säga de som föddes 1937.
Skillnaderna har ökat markant över tid mellan utlandsfödda och gruppen samtliga pensionärer.
För pensionärer födda 1937 hade gruppen utlandsfödda i genomsnitt 650 kronor mindre i månaden i pension än gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1957 hade gapet mellan utlandsfödda och övriga ökat till hela 5 700 kronor.
Allra störst var skillnaden mellan män i gruppen utlandsfödda respektive samtliga pensionärer födda 1957, där utlandsfödda hade 7 700 kronor mindre i pension. För kvinnor i motsvarande årskull var skillnaden 4 100 kronor.
– Pensionen ska ge ekonomisk trygghet för alla men så ser det inte ut i dag, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert vid Folksam i ett pressmeddelande.
Beräkningarna i rapporten bygger på en sammanslagning av alla pensionsinkomster, det vill säga allmän pension, tjänstepension och privat pension. Skillnaden i pensionsinkomster mellan utlandsfödda och övriga pensionärer är tydlig både när man enbart tittar på tjänstepension och på allmän pension för sig.
Att pensionsskillnaderna är så stora beroende på om man är född utomlands eller i Sverige kan också kopplas tydligt till inkomstskillnader mellan grupperna. Och den inkomstklyftan har ökat.
För gruppen födda 1937 hade utlandsfödda en slutlön motsvarande 96 procent av samtliga pensionärer – en skillnad som motsvarar drygt 1 000 kronor i månaden. För pensionärer födda 1957 var utlandsföddas slutlön bara 78 procent av samtliga pensionärers slutlön för samma årskull. Det motsvarar drygt 8 000 kronor mindre i månadslön för utlandsfödda.
På måndagen publicerade tjänstepensionsbolaget Alecta en studie som ger en betydligt mer positiv bild. Undersökningen visar att nyblivna pensionärer har betydligt högre inkomster än samma grupp för tio år sedan. Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder runt 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med efter skatt.
Alectas undersökning visar också på att fattigdomen är lägre i gruppen 65 – 79 år än i många andra åldersgrupper, medan den är 12 procent för gruppen 80 år och äldre.
Folksam föreslår flera åtgärder för att höja pensionerna. Dels föreslås högre avsättning, pensionsrätter, till den allmänna pensionen; dels att en större del av överskottet i pensionssystemet betalas ut till pensionärerna. Folksam vill också sänka avkastningsskatten på tjänstepension samt på privat pensionssparande, och reformera garantipensionen.
Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
bc29c7be4b1aef04a4c7a4b1f49e5eb35c57be795775e9f7f993bc2953c185bb5d6011c76fdb7a18TITLE: Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster DESCRIPTION: Utlandsfödda får nästan 6 000 kronor mindre i månaden. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Utrikesfödda har halkat efter rejält i pensionsinkomster jämfört med genomsnittspensionären. Utlandsfödda med födelseår 1957 hade hela 5 700 kronor mindre i pension än hela gruppen pensionärer i samma årskull, visar en rapport från Folksam. I rapporten har fem årskullar pensionärer inom det nya pensionssystemet (med födelseår 1940 – 1957) granskats. Dessa har sedan jämförts med den sista årskullen som omfattas av det gamla systemet (folkpension med allmän tilläggspension, ATP). Det vill säga de som föddes 1937. Samtliga utlandsfödda har varit i Sverige i minst 30 år. Skillnaderna har ökat markant över tid mellan utlandsfödda och gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1937 hade gruppen utlandsfödda i genomsnitt 650 kronor mindre i månaden i pension än gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1957 hade gapet mellan utlandsfödda och övriga ökat till hela 5 700 kronor. Allra störst var skillnaden mellan män i gruppen utlandsfödda respektive samtliga pensionärer födda 1957, där utlandsfödda hade 7 700 kronor mindre i pension. För kvinnor i motsvarande årskull var skillnaden 4 100 kronor. Ingen trygghet för alla – Pensionen ska ge ekonomisk trygghet för alla men så ser det inte ut i dag, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert vid Folksam i ett pressmeddelande. Beräkningarna i rapporten bygger på en sammanslagning av alla pensionsinkomster, det vill säga allmän pension, tjänstepension och privat pension. Skillnaden i pensionsinkomster mellan utlandsfödda och övriga pensionärer är tydlig både när man enbart tittar på tjänstepension och på allmän pension för sig. Att pensionsskillnaderna är så stora beroende på om man är född utomlands eller i Sverige kan också kopplas tydligt till inkomstskillnader mellan grupperna. Och den inkomstklyftan har ökat. För gruppen födda 1937 hade utlandsfödda en slutlön motsvarande 96 procent av samtliga pensionärer – en skillnad som motsvarar drygt 1 000 kronor i månaden. För pensionärer födda 1957 var utlandsföddas slutlön bara 78 procent av samtliga pensionärers slutlön för samma årskull. Det motsvarar drygt 8 000 kronor mindre i månadslön för utlandsfödda. Vissa pensionärer får det bättre På måndagen publicerade tjänstepensionsbolaget Alecta en studie som ger en betydligt mer positiv bild. Undersökningen visar att nyblivna pensionärer har betydligt högre inkomster än samma grupp för tio år sedan. Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder runt 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med efter skatt. Alectas undersökning visar också på att fattigdomen är lägre i gruppen 65 – 79 år än i många andra åldersgrupper, medan den är 12 procent för gruppen 80 år och äldre. Folksam föreslår flera åtgärder för att höja pensionerna. Dels föreslås högre avsättning, pensionsrätter, till den allmänna pensionen; dels att en större del av överskottet i pensionssystemet betalas ut till pensionärerna. Folksam vill också sänka avkastningsskatten på tjänstepension samt på privat pensionssparande, och reformera garantipensionen. Undersökningen gäller utlandsfödda som varit i Sverige i minst 30 år och som har gått i pension vid 65 års ålder. Alla inkomster i rapporten redovisas i 2024 års priser. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster DESCRIPTION: Utlandsfödda får nästan 6 000 kronor mindre i månaden. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Utrikesfödda har halkat efter rejält i pensionsinkomster jämfört med genomsnittspensionären. Utlandsfödda med födelseår 1957 hade hela 5 700 kronor mindre i pension än hela gruppen pensionärer i samma årskull, visar en rapport från Folksam. I rapporten har fem årskullar pensionärer inom det nya pensionssystemet (med födelseår 1940 – 1957) granskats. Dessa har sedan jämförts med den sista årskullen som omfattas av det gamla systemet (folkpension med allmän tilläggspension, ATP). Det vill säga de som föddes 1937. Samtliga utlandsfödda har varit i Sverige i minst 30 år. Skillnaderna har ökat markant över tid mellan utlandsfödda och gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1937 hade gruppen utlandsfödda i genomsnitt 650 kronor mindre i månaden i pension än gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1957 hade gapet mellan utlandsfödda och övriga ökat till hela 5 700 kronor. Allra störst var skillnaden mellan män i gruppen utlandsfödda respektive samtliga pensionärer födda 1957, där utlandsfödda hade 7 700 kronor mindre i pension. För kvinnor i motsvarande årskull var skillnaden 4 100 kronor. Ingen trygghet för alla – Pensionen ska ge ekonomisk trygghet för alla men så ser det inte ut i dag, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert vid Folksam i ett pressmeddelande. Beräkningarna i rapporten bygger på en sammanslagning av alla pensionsinkomster, det vill säga allmän pension, tjänstepension och privat pension. Skillnaden i pensionsinkomster mellan utlandsfödda och övriga pensionärer är tydlig både när man enbart tittar på tjänstepension och på allmän pension för sig. Att pensionsskillnaderna är så stora beroende på om man är född utomlands eller i Sverige kan tydligt kopplas till inkomstskillnader mellan grupperna. Och den inkomstklyftan har ökat. För gruppen födda 1937 hade utlandsfödda en slutlön motsvarande 96 procent av samtliga pensionärer – en skillnad som motsvarar drygt 1 000 kronor i månaden. För pensionärer födda 1957 var utlandsföddas slutlön bara 78 procent av samtliga pensionärers slutlön för samma årskull. Det motsvarar drygt 8 000 kronor mindre i månadslön för utlandsfödda. Det är just löneutvecklingen som bidrar mest till de låga pensionerna för utlandsfödda, säger Håkan Svärdman. Etablering på arbetsmarkanden och löner försämrades från 1980-talet. – För de som kom till Sverige på 1980-90-talet ser vi en påtaglig försämring i löneläget. Vi kan bara mäta sista fem åren i yrkeslivet, men vi kan dra slutsatsen att de har haft en väldigt dålig löneutveckling. Man kan misstänka perioder i arbetslöshet, lång tid för etablering på arbetsmarkanden och osäkra arbetsvillkor, säger Håkan Svärdman. Dessutom arbetar de i yrken där man sällan får tjänstepension, till exempel inom hotell- och restaurangbranschen där kollektivavtalstäckningen är låg. Det här ger stort utslag på pensionen eftersom tjänstepensionen över tid kommit att stå för en allt större del av den totala pensionen. – Övriga har fått en fördubbling av tjänstepension, medan den här gruppen halkar efter. Dessutom har pensionssystemet förändrats över tid, menar Håkan Svärdman. Nu krävs 40 års bosättningstid i Sverige för att komma upp i samma pensionsnivå som man tidigare fick efter tio år. Vissa pensionärer får det bättre På måndagen publicerade tjänstepensionsbolaget Alecta en studie som ger en betydligt mer positiv bild. Undersökningen visar att nyblivna pensionärer har betydligt högre inkomster än samma grupp för tio år sedan. Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder runt 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med efter skatt. Alectas undersökning visar också på att fattigdomen är lägre i gruppen 65 – 79 år än i många andra åldersgrupper, medan den är 12 procent för gruppen 80 år och äldre. – Det är väl utmärkt att fattigdomen minskat, men det är inte tack vare en förbättrad allmän pension. I Alectas undersökning räknas disponibla inkomster, till exempel kapitalinkomster. Man ska vara försiktig med att dra slutsatsen att det svenska pensionssystemet mår bra på grund av det, säger Håkan Svärdman om Alectas undersökning. Folksam föreslår flera åtgärder för att höja pensionerna. Dels föreslås högre avsättning, pensionsrätter, till den allmänna pensionen; dels att en större del av överskottet i pensionssystemet betalas ut till pensionärerna. Folksam vill också sänka avkastningsskatten på tjänstepension samt på privat pensionssparande, och reformera garantipensionen. Undersökningen gäller utlandsfödda som varit i Sverige i minst 30 år och som har gått i pension vid 65 års ålder. Alla inkomster i rapporten redovisas i 2024 års priser. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
ead4bdb80399d5a30f5d4548b13b6635ba2aeaadbc29c7be4b1aef04a4c7a4b1f49e5eb35c57be79TITLE: Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster DESCRIPTION: Utlandsfödda får nästan 6 000 kronor mindre i månaden. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Utrikesfödda har halkat efter rejält i pensionsinkomster jämfört med genomsnittspensionären. Utlandsfödda med födelseår 1957 hade hela 5 700 kronor mindre i pension än motsvarande grupp födda 20 år tidigare, visar en rapport från Folksam. I rapporten har fem årskullar pensionärer inom det nya pensionssystemet (med födelseår 1940 – 1957) granskats. Dessa har sedan jämförts med den sista årskullen som omfattas av det gamla systemet (folkpension med allmän tilläggspension, ATP). Det vill säga de som föddes 1937. Skillnaderna har ökat markant över tid mellan utlandsfödda och gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1937 hade gruppen utlandsfödda i genomsnitt 650 kronor mindre i månaden i pension än gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1957 hade gapet mellan utlandsfödda och övriga ökat till hela 5 700 kronor. Allra störst var skillnaden mellan män i gruppen utlandsfödda respektive samtliga pensionärer födda 1957, där utlandsfödda hade 7 700 kronor mindre i pension. För kvinnor i motsvarande årskull var skillnaden 4 100 kronor. Ingen trygghet för alla – Pensionen ska ge ekonomisk trygghet för alla men så ser det inte ut i dag, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert vid Folksam i ett pressmeddelande. Beräkningarna i rapporten bygger på en sammanslagning av alla pensionsinkomster, det vill säga allmän pension, tjänstepension och privat pension. Skillnaden i pensionsinkomster mellan utlandsfödda och övriga pensionärer är tydlig både när man enbart tittar på tjänstepension och på allmän pension för sig. Att pensionsskillnaderna är så stora beroende på om man är född utomlands eller i Sverige kan också kopplas tydligt till inkomstskillnader mellan grupperna. Och den inkomstklyftan har ökat. För gruppen födda 1937 hade utlandsfödda en slutlön motsvarande 96 procent av samtliga pensionärer – en skillnad som motsvarar drygt 1 000 kronor i månaden. För pensionärer födda 1957 var utlandsföddas slutlön bara 78 procent av samtliga pensionärers slutlön för samma årskull. Det motsvarar drygt 8 000 kronor mindre i månadslön för utlandsfödda. Vissa pensionärer får det bättre På måndagen publicerade tjänstepensionsbolaget Alecta en studie som ger en betydligt mer positiv bild. Undersökningen visar att nyblivna pensionärer har betydligt högre inkomster än samma grupp för tio år sedan. Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder runt 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med efter skatt. Alectas undersökning visar också på att fattigdomen är lägre i gruppen 65 – 79 år än i många andra åldersgrupper, medan den är 12 procent för gruppen 80 år och äldre. Folksam föreslår flera åtgärder för att höja pensionerna. Dels föreslås högre avsättning, pensionsrätter, till den allmänna pensionen; dels att en större del av överskottet i pensionssystemet betalas ut till pensionärerna. Folksam vill också sänka avkastningsskatten på tjänstepension samt på privat pensionssparande, och reformera garantipensionen. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster DESCRIPTION: Utlandsfödda får nästan 6 000 kronor mindre i månaden. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Utrikesfödda har halkat efter rejält i pensionsinkomster jämfört med genomsnittspensionären. Utlandsfödda med födelseår 1957 hade hela 5 700 kronor mindre i pension än hela gruppen pensionärer i samma årskull, visar en rapport från Folksam. I rapporten har fem årskullar pensionärer inom det nya pensionssystemet (med födelseår 1940 – 1957) granskats. Dessa har sedan jämförts med den sista årskullen som omfattas av det gamla systemet (folkpension med allmän tilläggspension, ATP). Det vill säga de som föddes 1937. Samtliga utlandsfödda har varit i Sverige i minst 30 år. Skillnaderna har ökat markant över tid mellan utlandsfödda och gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1937 hade gruppen utlandsfödda i genomsnitt 650 kronor mindre i månaden i pension än gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1957 hade gapet mellan utlandsfödda och övriga ökat till hela 5 700 kronor. Allra störst var skillnaden mellan män i gruppen utlandsfödda respektive samtliga pensionärer födda 1957, där utlandsfödda hade 7 700 kronor mindre i pension. För kvinnor i motsvarande årskull var skillnaden 4 100 kronor. Ingen trygghet för alla – Pensionen ska ge ekonomisk trygghet för alla men så ser det inte ut i dag, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert vid Folksam i ett pressmeddelande. Beräkningarna i rapporten bygger på en sammanslagning av alla pensionsinkomster, det vill säga allmän pension, tjänstepension och privat pension. Skillnaden i pensionsinkomster mellan utlandsfödda och övriga pensionärer är tydlig både när man enbart tittar på tjänstepension och på allmän pension för sig. Att pensionsskillnaderna är så stora beroende på om man är född utomlands eller i Sverige kan också kopplas tydligt till inkomstskillnader mellan grupperna. Och den inkomstklyftan har ökat. För gruppen födda 1937 hade utlandsfödda en slutlön motsvarande 96 procent av samtliga pensionärer – en skillnad som motsvarar drygt 1 000 kronor i månaden. För pensionärer födda 1957 var utlandsföddas slutlön bara 78 procent av samtliga pensionärers slutlön för samma årskull. Det motsvarar drygt 8 000 kronor mindre i månadslön för utlandsfödda. Vissa pensionärer får det bättre På måndagen publicerade tjänstepensionsbolaget Alecta en studie som ger en betydligt mer positiv bild. Undersökningen visar att nyblivna pensionärer har betydligt högre inkomster än samma grupp för tio år sedan. Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder runt 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med efter skatt. Alectas undersökning visar också på att fattigdomen är lägre i gruppen 65 – 79 år än i många andra åldersgrupper, medan den är 12 procent för gruppen 80 år och äldre. Folksam föreslår flera åtgärder för att höja pensionerna. Dels föreslås högre avsättning, pensionsrätter, till den allmänna pensionen; dels att en större del av överskottet i pensionssystemet betalas ut till pensionärerna. Folksam vill också sänka avkastningsskatten på tjänstepension samt på privat pensionssparande, och reformera garantipensionen. Undersökningen gäller utlandsfödda som varit i Sverige i minst 30 år och som har gått i pension vid 65 års ålder. Alla inkomster i rapporten redovisas i 2024 års priser. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
6260f8a7d7f0d988190c8ea1241f5c96066177eeNy studie visar att privata sjukvårdsförsäkringar inte minskar den offentliga kön.
Inlägget Sverige på väg bort från jämlik vård dök först upp på Dagens Arena.
Ny studie visar att privata sjukvårdsförsäkringar inte minskar den offentliga kön.
Det snabbt växande systemet med privata sjukförsäkringar har en rad negativa effekter på sjukvården som helhet.
Det visar en ny studie genomförd av forskare vid Stockholms universitet, London School of Economics och Göteborgs universitet.
Resultaten är nedslående för den som tror på idén att lika tillgång till vård är en viktig del av välfärden.
Sjukvården blir helt enkelt mer ojämlik.
För 20 år sedan var det knappt någon som hade en privat sjukvårdsförsäkring, vars syfte är att ge snabbare tillgång till planerad vård än vad den offentliga vården ibland kan erbjuda.
I dag omfattas 826 000 svenskar av en sådan försäkring. Studien från de tre lärosätena visar att det främst är höginkomsttagare som har en privat försäkring. Den kommer oftast från arbetsgivaren, flera fackförbund erbjuder det som en del av sitt paket av olika extra försäkringar om man blir medlem.
När systemet kritiserats, främst från vänsterhåll, säger dess försvarare att privata sjukförsäkringar slussar en del patienter till privata vårdgivare, och på det viset minskar kön där. Ulf Kristersson argumenterade till exempel för detta i tevedebatt nyligen.
Men detta är inte korrekt, visar studien från de tre lärosätena. I stället visar det sig att de som har privata sjukförsäkringar söker mer vård, och dessutom kommer de snabbare fram även i köerna till den offentliga vården.
Effekten är med andra ord den rakt motsatta mot vad Kristersson och andra säger. Köerna blir längre för de utan privata försäkringar.
Detta är nu inte alldeles enkelt att göra något åt.
Precis som när det gäller de privata skolorna skapar själva förekomsten en dynamik som är väldigt svår att bryta.
Om det finns möjlighet att få en lite bättre skola för sina barn, då kommer de flesta att ta den möjligheten, även när det missgynnar möjligheten att skapa en jämlik skola på ett mer samhälleligt plan.
På samma sätt kommer de som kan betala sig fram till en lite snabbare vård förstås att ta den möjligheten. Det är trots allt den egna hälsan det handlar om.
Sånt gamblar man inte med.
Den som vill bryta utvecklingen måste alltså göra det på systemnivå, och det finns förslag som skulle räta upp skutan igen. För det krävs fler specialistläkare och sjuksköterskor, bättre löner och arbetsvillkor för vårdpersonal och effektivare vårdprocesser.
Det går också att begränsa privata vårdgivares möjligheter att ge förtur till försäkringspatienter.
Som ett tredje alternativ går det att föra det mindre attraktivt för arbetsgivarna att teckna försäkringar till sina anställda, som oftast är chefer eller mellanchefer, till exempel genom att beskatta förmånen högre.
Än är det ingen kris. Bottenplattan i svensk sjukvård är fortfarande solid. I ett internationellt perspektiv är den unikt jämlik och fungerar bra för alla medborgare.
Men ju fler som kan toppa upp sin tillgång genom en privat sjukförsäkring, desto större skillnader blir det, och desto längre bort från en jämlik vård kommer vi.
Jesper Bengtsson
Inlägget Sverige på väg bort från jämlik vård dök först upp på Dagens Arena.
a82e8c3eb3ff0ca4a5b8a4c9b68fc724e6c9a8c3Rumors stemmed from a single incident in May 2025 when a customer received a watch that misspelled the president's name.
Rumors stemmed from a single incident in May 2025 when a customer received a watch that misspelled the president's name.
1d8f9c3f3caca683078906d81d03eeba12c9f08cPresident Donald Trump's administration has spent millions on beautification projects in Washington, D.C., ahead of America's 250th birthday.
President Donald Trump's administration has spent millions on beautification projects in Washington, D.C., ahead of America's 250th birthday.
098f2b828ac832eb5a2194b725cc76e563eb8e66Hälften av alla friskolor måste stängas om skolpengen sänks på det sätt regeringens utredning föreslagit. Det larmet kom från branschorganisationen Almega utbildning – som nu lanserat ett eget förslag. – Man vill för tredje eller fjärde gången utreda den här frågan och helt enkelt fördröja allting genom att låtsas vara konstruktiva, säger Jonas Vlachos, nationalekonom och skoldebattör.
Hälften av alla friskolor måste stängas om skolpengen sänks på det sätt regeringens utredning föreslagit. Det larmet kom från branschorganisationen Almega utbildning – som nu lanserat ett eget förslag. – Man vill för tredje eller fjärde gången utreda den här frågan och helt enkelt fördröja allting genom att låtsas vara konstruktiva, säger Jonas Vlachos, nationalekonom och skoldebattör.
7dd10007a172a269f9f653c31c2b001e2762e857Under de senaste veckorna har det hänt saker i den annars mest stillastående konflikten mellan IF Metall och Tesla. Det började med att IF Metall varslade om blockad av utlandsarbete. Sedan kom beskedet att IF Metall förlorat i Arbetsdomstolen om MBL-tvister. Nu rapporteras att vissa mekaniker återinsätts i arbete på Teslaverkstäderna på tre orter. Trots […]
Under de senaste veckorna har det hänt saker i den annars mest stillastående konflikten mellan IF Metall och Tesla. Det började med att IF Metall varslade om blockad av utlandsarbete. Sedan kom beskedet att IF Metall förlorat i Arbetsdomstolen om MBL-tvister.
Nu rapporteras att vissa mekaniker återinsätts i arbete på Teslaverkstäderna på tre orter. Trots att det sistnämnda låter som en eftergift bedyrar IF Metall att strejken fortsätter.
Anledningarna bakom varslet om utlandsarbete och återinsättandet av mekaniker i arbete kan vara flera. Dels kan det vara ett sätt att få Tesla att börja betala löner och arbetsgivaravgift så att de strejkande får sina sociala avgifter inbetalade. Men framför allt, åtminstone enligt IF Metall, så handlar det om att syna Tesla.
Tesla har nämligen tidigare sagt att de strejkande är välkomna tillbaka när som helst. Men när anställda väl ville återgå till arbetet har de blivit hemskickade. Med lön. IF Metall beskriver tilltaget som följande:
”Det här är antifackligt och helt exceptionellt i Sverige – att den som är medlem i facket inte får komma in på arbetsplatsen.”
Det verktyg arbetsköparna har att tillgå i konflikt med fackföreningarna är det som kallas lockout – att låsa ute just medlemmar i facket! Denna konflikträtt brukar anses vara en del av den svenska modellen. I allra högsta grad svenskt, alltså!
Så brukar det låta från IF Metall. När Tesla tog in strejkbrytare så ojade sig tidigare avtalssekreterare Veli-Pekka Säikällä att det är helt otroligt att man beter sig på det här sättet – i Sverige.
Ibland känns det som att IF Metall inte förstår att Tesla är bland de mest fackfientliga företagen i världen och inte bryr sig om ”hur det går till” i Sverige. Det är extremt töntigt och cringe.
När IF Metalls avtalssekreterare Simon Petersson står och förklarar olika begrepp eller åtgärder i Tesla-konflikten påminner det mer om den tråkiga gymnasieläraren som man somnade till på samhällskunskapen i skolan än en fackbas med pondus och stridsvilja. Vem känner sig sugen på kamp då?
På andra sidan Atlanten, i Teslas hemland, ser det helt annorlunda ut. Medlemmar i United Auto Workers i Michigan kämpar för ett avtal med American Axle. I kampen för ett nytt avtal står man direkt vid ingången till arbetsplatsen och opinionsbildar för ett avtal.
Detta vägrar företaget att acceptera och skickar därför polis på de anställda. Men facket är tydliga: arbetarna har självklart rätt till tillträde till sin egen arbetsplats.
Så lyckas man vinna narrativet och solidariteten. Inte genom att försöka lura Tesla till ett halvhjärtat pr-trick som sedan hånas. Snacka om misslyckande.
Och det är där vi står idag. Vi har ett fackförbund som går på nit efter nit. Som helt förlorat kontrollen över narrativet.
Om inte temperaturen i konflikten höjs, och IF Metall börjar eskalera åtgärderna och utmana gränserna, så kommer de att fortsätta sitta fast i en konflikt som inte rör sig en centimeter. De kommer att fortsätta slösa bort medlemmarnas pengar på rättegångar i MBL-tvister. Pengar som hade gjort bättre nytta genom att bekosta andra stridsåtgärder.