Tornevall Networks

Medborgarskap – två sorters trygghet inför lagen Det finns en princip som borde få varje demokrat att bli stel i ryggen: att staten eller regeringspartier vill skapa olika nivåer av skydd beroende på vem du är. Moderater har motionerat om återkallande av medborgarskap. Motion 2021/22:3644. (riksdagen.se) Moderater har motionerat om att svenska medborgarskapet ska bli […]

Gulasch är Ungerns nationalrätt – men receptet är notoriskt föränderligt. Vissa håller fast vid potatis, andra vid små dumplings, och några insisterar på båda. När sleven sänks ner i grytan vet man aldrig riktigt vad som följer med upp. Ungersk politik präglas just nu av samma oförutsägbarhet.

Rapparen Offset har skjutits i staden Hollywood i Florida under måndagskvällen, uppger en talesperson för artisten.

2023 deltog klimatförsvararen och forskaren ”Clara” i en fredlig aktion mot superrikas privatjetresor – något som har lett till att hon nekats medborgarskap. Nu ställs hon inför rätta och riskerar fängelse. – Jag är gisslan i en process jag inte ens förstår hur den kan ske, säger Isabelle Letellier, som nu för första gången träder fram med sitt riktiga namn.

Rekordmånga larm om röjda personuppgifter hos Kriminalvården, flera kvinnojourer har tvingats stänga sedan lagändringen, misstänkt farligt föremål i tömd damm och minröjarråttan Magawa hyllas med staty i Kambodja.

Av Max Gustafson

Strypt oljeimport till Kuba har lett till en allvarlig humanitär kris och Trump hotar med en invasion. Vi frågade Erik Jennische, rådgivare och tidigare Latinamerikachef på Civil Rights Defenders, om vad han tror kommer att hända med Kuba.

Hur skulle du beskriva läget i landet just nu?

– ­Det är en jätteallvarlig humanitär kris på Kuba, sedan många år. Den förvärrades under pandemin när turismen minskade, och sedan dess har det inte blivit bättre. Men den humanitära krisen är bara ett resultat av en kris för det ekonomiska och politiska systemet. Det som har hänt sedan januari, var att Trump införde ett system där han vill straffa alla länder som exporterar olja till Kuba. Exporten från Venezuela har stoppats sedan USA:s intervention i landet. Den andra stora oljeexportören senaste år har varit Mexiko, och den exporten har Trump satt stopp för.

Den pågående krisen på Kuba beskrivs som mycket svår. Då 90 procent av landets elektricitet drivs av olja leder importstoppet till att en rad av samhällets funktioner slås ut eller fungerar bristfälligt, som transporter, matförsörjning och sjukvård. Sanktionerna från USA har kallats “kollektiv bestraffning” av befolkningen med dödliga konsekvenser, och FN varnade redan i slutet av februari för en humanitär kris för utsatta grupper. Men Erik Jennische anser att vare sig mer import av olja eller humanitära konvojer kan hjälpa Kuba annat än ytterst tillfälligt.

– Det är inte sanktionerna som kräver liv, det är det kubanska politiska systemet.

Till problemen hör, menar Erik Jennische, att den kubanska regeringen har hård kontroll över vilka slags företag som får verka på Kuba, och vad de kan importera, och kontroll över vad jordbrukare får odla. Samtidigt sker en del import från USA, och en viktig del av ekonomin består av remitteringar (pengar som exilkubaner skickar till Kuba), trots att sanktionerna begränsat möjligheter för exilkubaner i USA att skicka pengar till Kuba.

Den ekonomiska krisen sträcker sig tillbaka till 1960-talet, när Fidel Castro förstatligade privata företag, menar Erik Jennische. I samma veva inledde USA sin sanktionspolitik mot landet genom att stoppa import av socker från landet.

– Den kubanska ekonomins förmåga att producera minskade och man blev beroende av Sovjet, dit man exporterade socker. Under 1990-talet kom en djup ekonomisk kris och man öppnade upp lite för företag och investeringar, men sedan kom Chavez till makten och började finansiera Kuba med olja. Man har sedan dess sålt tjänster till Venezuela, som sjukvårdspersonal, och fått billig olja i utbyte. Den andra inkomstkällan  för Kuba är turism och den tredje remitteringar från utlandet. Sedan 2018 – 19 minskade Venezuelas kapacitet att skicka olja.

Vad är regeringens mål med sin politiska linje?

– Regeringen vill behålla makten, de tror att om de tappar den ekonomiska makten så kommer de att förlora den politiska makten. Dollarekonomin kontrolleras av bolaget EASEA som kontrolleras av militären, där ingår banker och turismindustrin.

Kommer USA göra allvar av sitt hot om någon slags kupp mot Kuba?

­­– Marco Rubio och USA:s ambassadör på Kuba har alla varit tydliga med att något kommer att ske. Vad det blir och när är oklart. Det man vet är att det pågår någon slags förhandling mellan USA och Kuba, och Kubas president sa för några veckor sedan att den handlar om allt möjligt. Men jag vet inte vad det kommer att sluta i.

För att få till ett maktskifte på Kuba krävs att kubanerna får sina medborgerliga fri- och rättigheter, menar Erik Jennische. För att det ska komma till stånd krävs både internt och externt tryck, och där saknar Jennische idag ett sådant från Europa och Latinamerika i form av krav på allmänna val.

– ­Det finns ett internt tryck. I juli 2021 svepte en stor protestvåg över Kuba under ett dygn, med spontana gatuprotester som krävde frihet, elektricitet och mat. Det var den största protesten sedan revolutionen, och den visade tydligt att människor var redo att kräva sina rättigheter, men regimen slog ned hårt mot protesterna och tusentals greps. Runt 800 är kvar i fängelse. Senaste året har det protesterats över hela ön i olika omgångar, och de senaste veckorna många gånger i enskilda städer eller byar, men protesterna är inte koordinerade. Det är svårt att organisera sig på grund av förtrycket och när det saknas fungerande transporter och internet.

Inlägget Vad kommer att hända med Kuba? dök först upp på Dagens Arena.

Grön fredspolitik handlar om mer än att sätta sin tilltro till internationella regler. För att dessa regler ska efterlevas krävs lokalt demokratiarbete och förankring, skriver Miljöpartister för fred och nedrustning.

USA:s och Israels anfall på Iran, som enligt flera folkrättsjurister saknar rättslig grund, har återigen väckt frågan om den regelbaserade världsordningen. Allt fler menar nu att denna ordning är i upplösning.

För gröna partier kan detta framstå som ett bakslag. Miljöpartiet har länge betonat vikten av internationell rätt och globala institutioner. Partiets företrädare har ofta kritiserat den selektiva tillämpningen av regler och menat att lösningen är att tillämpa dem mer konsekvent. Men tänk om den selektiva tillämpningen av regler också är symtom på djupare problem som behöver tas itu med?

Ser vi till den gröna rörelsens rötter finns även ett annat sätt att förstå politik och makt – ett perspektiv som handlar om vad som krävs för att regler faktiskt ska fungera.

Hållbara samhällen

En av de ursprungliga gröna idéerna var att ekologiskt hållbara samhällen växer fram genom lokalt ansvar och deltagande. När Miljöpartiet senare etablerades som parlamentariskt parti fick dock dessa idéer mindre plats. Gräsrotsdemokrati ansågs orealistisk, och fokus flyttades i allt högre grad till vad som kunde åstadkommas genom centrala politiska beslut.

Senare forskning har emellertid gett vetenskapligt stöd åt den gröna rörelsens idéer. Elinor Ostrom visade i sin forskning om gemensamma resurser att hållbar förvaltning ofta utvecklas genom lokalt samarbete och gemensamt framtagna regler. I sin Nobelföreläsning Bortom marknader och stater sammanfattade hon detta i åtta principer för hur stabila system fungerar. En central princip är att de som berörs själva får vara med och forma reglerna.

Detta systemtänkande kan också vara vägledande för grön fredspolitik. I mycket av den traditionella säkerhetspolitiken antas ordning etableras genom regler som beslutas uppifrån. Men regler utan legitimitet och förankring i faktiska relationer och maktförhållanden riskerar att förbli just deklarationer.

Kräver förståelse

Ingen skulle försöka upphäva gravitationen genom lagstiftning. Vill vi att ett flygplan ska lyfta måste vi arbeta med aerodynamikens faktiska villkor. Vi kan heller inte förutsätta att internationella regler automatiskt styr staters agerande. Fred kräver att vi förstår och arbetar med de krafter som formar samhällen.

Det betyder inte att regler saknar betydelse. Folkrätten och internationella lagar är viktiga. De bidrar till stabilitet och förutsägbarhet mellan stater, vilket gör samarbete möjligt över tid. Men deras styrka beror ytterst på den legitimitet och de relationer som bär upp dem.

Det går inte att bomba fram fred. Men det går inte heller att lagstifta fram fred. Fred kräver något mer: mänsklig kreativitet, förståelse och arbete med de relationer som formar varje konflikt. Den regelbaserade världsordningens kris behöver inte innebära den gröna politikens död. Tvärtom påminner den oss om varför verkligt gröna idéer behövs mer än någonsin.

David Holmberg, styrgruppen för Miljöpartister för fred och nedrustning (MPFN)

Kristina Post, styrgruppen för Miljöpartister för fred och nedrustning (MPFN)

Inlägget När världsordningen krisar behövs grön fredspolitik dök först upp på Dagens Arena.

Båten är ett ett hisnande projekt som kan förändra trafiken rejält i stora städer med mycket vatten. En ny kollektivtrafik är möjlig vattenvägen. Den kan minska bilismen och dess långa köer ungefär på samma sätt som cyklar gör det.

Domen är ett första steg mot ett nytt landskap på sociala medier 

Förra veckan kom en dom som kan komma att måla om landskapet för sociala medier. 

Det handlar om en dom mot giganterna Google och Meta. Företagen tvingas nu betala skadestånd till en ung kvinna. Kvinnan som drivit processen har berättat hur hon i ung ålder blev beroende av sociala medier. Hon vittnar om hur det bidragit till ångest, depression och en osund självbild. Nu ska hon få sex miljoner dollar i skadestånd.

Det är lätt att relatera till den unga kvinnan. Hur ofta fastnar vi inte i scrollandet? Jag lägger många timmar i veckan på att kolla reels och inlägg på Instagram. Jag har försökt hindra mig själv genom att ställa in max en timme aktiv tid på appen om dagen. 

Men för att vara ärlig går det sådär. Ofta stänger jag av låset och fortsätter scrolla en stund till. Och främsta skälet till att jag inte har Tiktok är för att jag inte vill ha ännu en plattform för hjärndött scrollande. 

Utreder åldersgräns för sociala medier 

Att många scrollar mycket ses som ett problem. Särskilt att barn och unga lägger många timmar framför skärmen. Det har bland annat föranlett att regeringen nu förbjuder mobiltelefoner i skolan och utreder en åldersgräns för sociala medier. 

Diskussionerna och bråken som föräldrar har med sina barn om skärmtid verkar ju också skitjobbiga. Kollegors berättelser vid lunchen om utdragna tjafs med barnen om Ipadtid blir nästan ett preventivmedel.  

Och visst är det oerhört störande med människor som inte kan hålla sig ifrån telefonen i sociala sammanhang. Hur kul är det att berätta en rolig anekdot för någon som splittrar sin uppmärksamhet med att läsa sms? Eller ännu värre, som tittar på gulliga djurklipp? 

Domarna mot Meta och Google är inte bara en personlig vinst för den unga kvinnan. Det är många andra som inväntat resultatet av processen. Den kommer att vara vägledande i en lång rad rättegångar som kommer att drivas från och med nu. 

Sociala mediejättarnas ”big tobacco moment”

Konsekvenserna för sociala mediejättarna kan också bli långt mycket större än 6 miljoner dollar i skadestånd. Domen kan komma att leda till att plattformarna behöver byggas om. Att det inte längre ska vara aktuellt att skapa det beroende som hela affärsidén bygger på. Eller åtminstone kan de komma att behöva varna för det. 

Det pratas nu om sociala mediejättarnas ”big tobacco moment”. Det refererar till när stora tobaksföretag på 90-talet drogs inför rätta för marknadsföringen av cigaretter. Stora skadestånd och förändrad marknadsföring blev konsekvenserna för företagen. Och minskad rökning blev effekten i USA. 

Kanske kommer förra veckans dom mot Meta och Google vara början på en monumental förändring av landskapet för sociala medier. Och kanske kommer jag tack vare det slippa bråka med mina barn om skärmtid. 

Jakob Amnér

Inlägget Kommer jag slippa bråka med mina barn om skärmtid nu?  dök först upp på Dagens Arena.