b23ec03aa08d18210b08e0339ae85bf055ec6b52Strukturella löneskillnader mellan kvinnor och män består. De kvinnodominerade yrkena värderas lägst. Enligt SNS Konjunkturrådsrapport 2026 har Sverige det största negativa lönegapet i Europa mellan välfärdsyrken och övriga arbetsmarknaden. Vad säger det om jämställdheten och fördelningen av samhällets resurser? Ett steg för att minska osakliga löneskillnader är genom lönetransparens. EU:s lönetransparensdirektiv kräver ökad löneinsyn för […]
Strukturella löneskillnader mellan kvinnor och män består. De kvinnodominerade yrkena värderas lägst.
Enligt SNS Konjunkturrådsrapport 2026 har Sverige det största negativa lönegapet i Europa mellan välfärdsyrken och övriga arbetsmarknaden. Vad säger det om jämställdheten och fördelningen av samhällets resurser?
Ett steg för att minska osakliga löneskillnader är genom lönetransparens. EU:s lönetransparensdirektiv kräver ökad löneinsyn för arbetssökande och anställda, jämförelser mellan könen och starkare skydd vid lönediskriminering. Direktivet antogs 2023 och ska vara genomfört i medlemsstaterna senast den 7 juni 2026.
När regeringen presenterade sitt förslag den 15 januari hävdade jämställdhetsminister Nina Larsson att man har “flyttat fram positioner för att utplåna lönegapet mellan män och kvinnor”. Men regeringens hantering pekar i motsatt riktning.
Fackliga organisationer och Sveriges kvinnoorganisationer har riktat kritik mot både den statliga utredningen och regeringens förslag. Kritiken handlar om att regelverket är för svagt och inte lever upp till direktivets syfte.
Lönekartläggningen är central, men det saknas tillförlitliga verktyg och riktlinjer för att identifiera och åtgärda osakliga löneskillnader. Dessutom begränsas kravet på lönekartläggning till arbetsgivare med minst 25 anställda, till skillnad från utredningens förslag om 10 anställda. Enligt Sveriges kvinnoorganisationer innebär det att drygt en halv miljon arbetare går miste om skydd mot osakliga löneskillnader.
Arbetsgivarna har klagat på ökad administrativ börda och att direktivet utgår från års- och timlön i stället för månadslön. Enligt Mikael Smeds, chefsjurist vid Akademikerförbundet, är detta relativt enkla frågor att hantera. Men regeringen har gått arbetsgivarna till mötes och meddelade den 26 mars att man vill omförhandla direktivet med EU och inte avser lägga fram någon proposition. Det är ett steg bakåt för jämställdheten.
Utvecklingen sker samtidigt som välfärden pressas av nedskärningar och ökad arbetsbelastning, medan miljarder satsas på militären och allt fler repressiva lagar införs. Då är det svårt att hävda att jämställdhet och kvinnors rättigheter prioriteras. Mot denna bakgrund framstår hanteringen av lönetransparensdirektivet som en rökridå som riskerar att försvaga jämställdheten.
Direktivet har potential att synliggöra löneskillnader och förebygga diskriminering men det kan inte ensamt stänga lönegapet. För verklig jämställdhet krävs strukturella åtgärder: höj lönerna för arbetarkvinnor, förbättra arbetsvillkoren i välfärdssektorn och lagstifta om arbetstidsförkortning.
Införandet av direktivet får gärna vara obekvämt för arbetsgivarna, det är kvitto på att åtgärderna är systemförändrande.
e9ef914d9f2e3824f557c6142818925e4caeff70Trump agreed to finish the rink's construction using the city's budget. He made no profit.
Trump agreed to finish the rink's construction using the city's budget. He made no profit.
551e69fb43ce11a4124db8427623cfaf39feba50Socialdemokraterna pekas ut som bästa parti på 7 av 12 sakområden i en ny DN/Ipsos-mätning – däribland krisledning, sjukvård och ekonomi. Samtidigt rasar Liberalernas förtroende i sin egen hjärtefråga. Mätningen, som publicerats i Dagens Nyheter, visar ett brett förtroende för Socialdemokraterna i den ena tunga sakfrågan efter den andra. S kommer först när väljarna ska […]
Socialdemokraterna pekas ut som bästa parti på 7 av 12 sakområden i en ny DN/Ipsos-mätning – däribland krisledning, sjukvård och ekonomi. Samtidigt rasar Liberalernas förtroende i sin egen hjärtefråga.
Mätningen, som publicerats i Dagens Nyheter, visar ett brett förtroende för Socialdemokraterna i den ena tunga sakfrågan efter den andra. S kommer först när väljarna ska peka ut det parti som är bäst på Sveriges ekonomi, jobb och sysselsättning, sjukvården, äldreomsorgen, hushållens privatekonomi och att leda landet i händelse av kris. Sjukvården är dessutom den fråga som väljarna anser är viktigast.
Förtroendet ligger i linje med flera tidigare mätningar där väljarna föredrar Socialdemokraterna före Moderaterna i centrala frågor.
MP tar miljön – SD tappar i migration
Miljöpartiet befäster förstaplatsen i miljö- och klimatfrågor och får 27 procent – partiets bästa notering sedan 2018. Det matchar partiets uppgång i opinionen under våren.
Sverigedemokraterna är fortfarande störst i flykting- och invandringsfrågor, men förtroendet faller från 35 procent inför valet 2022 till 29 procent i dag. Frågan har också blivit mindre central för väljarna under mandatperioden.
Moderaterna lyfter något i krisledningsfrågan, men ligger fortsatt bakom S även där.
Liberalerna förlorar sin egen fråga
Mest dramatiskt är tappet för Liberalerna. Partiet, som länge profilerat sig som skolpartiet, sjunker från 16 till 11 procent på frågan om vem som är bäst på skolpolitik. Det kan jämföras med tiden under Jan Björklund då 30 procent pekade ut L som bäst.
Trots Simona Mohamssons reformiver – från skoluniformer till vinstbegränsningar – har det inte gett resultat. Liberalerna ligger fortsatt långt under riksdagsspärren i opinionen.
– Liberalerna är så nära noll man kan komma på alla områden utom utbildning och nu tappar man tydligt även där, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till tidningen.
Om L inte tar sig in i riksdagen rasar förutsättningarna för en ny Tidöregering.
b1ca3dbe890a74872a3cc556a69819ecb6489f76KD-ledaren Ebba Busch kallar Jimmie Åkessons krav på ministerposter ”respektlöst mot väljarna” – och pekar ut det som en orsak till att kvinnor inte röstar på Tidöblocket, enligt Aftonbladet. Bråket har trappats upp sedan M och L i våras beslutade att kunna släppa in SD i en framtida regering. Ulf Kristersson har antytt att SD […]
KD-ledaren Ebba Busch kallar Jimmie Åkessons krav på ministerposter ”respektlöst mot väljarna” – och pekar ut det som en orsak till att kvinnor inte röstar på Tidöblocket, enligt Aftonbladet.
Bråket har trappats upp sedan M och L i våras beslutade att kunna släppa in SD i en framtida regering. Ulf Kristersson har antytt att SD bör få ansvar för migrationsfrågor, och i Ekots lördagsintervju krävde Jimmie Åkesson att hans parti dessutom ska få tre av de fyra tyngsta ministerposterna.
Busch, som intervjuades i Köpenhamn, dementerar att Tidöpartierna kommit överens om något sådant.
– Det finns ingen uppgörelse om ministerposter överhuvudtaget som alla fyra partier är med på, säger hon till Aftonbladet.
Hon vänder sig kraftfullt mot Åkessons offentliga utspel:
– Nu handlar alla intervjuer och alla samtal om vilka ministerposter som ska vara. Då har man ju plötsligt sålt skinnet innan man har skjutit björnen.
Berättar om relationen till Magdalena Andersson
Busch har tidigare skapat oro i Tidösamarbetet genom att öppna för breda överenskommelser efter valet. Hon har också försökt sluta en energiöverenskommelse med S – något som enligt uppgifter ska ha saboterats av SD och M.
Hon bekräftar nu att hon träffat Andersson på tu man hand:
– Vi är två professionella politiker. Det har varit goda och bra samtal.
Resan till Danmark gjordes med uttalad ambition att hämta inspiration från grannlandets vårdpolitik – ett område där KD vill profilera sig inför valet, inte minst kring kvinnors hälsa. Tidöpartierna har länge brottats med att tappa stöd bland kvinnor.
490c8a25b5d8286aa8e9ff1343406454d37c2b49b1ca3dbe890a74872a3cc556a69819ecb6489f76TITLE: Ebba Busch till attack mot Åkesson och Kristersson: ”Sålt skinnet innan man skjutit björnen” DESCRIPTION: KD-ledaren Ebba Busch kallar Jimmie Åkessons krav på ministerposter ”respektlöst mot väljarna” – och pekar ut det som en orsak till att kvinnor inte röstar på Tidöblocket, enligt Aftonbladet. Bråket har trappats upp sedan M och L i våras beslutade att kunna släppa in SD i en framtida regering. Ulf Kristersson har antytt att SD […] CONTENT: KD-ledaren Ebba Busch kallar Jimmie Åkessons krav på ministerposter ”respektlöst mot väljarna” – och pekar ut det som en orsak till att kvinnor inte röstar på Tidöblocket, enligt Aftonbladet. Bråket har trappats upp sedan M och L i våras beslutade att kunna släppa in SD i en framtida regering. Ulf Kristersson har antytt att SD bör få ansvar för migrationsfrågor, och i Ekots lördagsintervju krävde Jimmie Åkesson att hans parti dessutom ska få tre av de fyra tyngsta ministerposterna. Busch, som intervjuades i Köpenhamn, dementerar att Tidöpartierna kommit överens om något sådant. – Det finns ingen uppgörelse om ministerposter överhuvudtaget som alla fyra partier är med på, säger hon till Aftonbladet. Hon vänder sig kraftfullt mot Åkessons offentliga utspel: – Nu handlar alla intervjuer och alla samtal om vilka ministerposter som ska vara. Då har man ju plötsligt sålt skinnet innan man har skjutit björnen. Öppnar för uppgörelser med S Busch har tidigare skapat oro i Tidösamarbetet genom att öppna för breda överenskommelser efter valet. Hon har också försökt sluta en energiöverenskommelse med S – något som enligt uppgifter ska ha saboterats av SD och M. Hon bekräftar nu att hon träffat Andersson på tu man hand: – Vi är två professionella politiker. Det har varit goda och bra samtal. Resan till Danmark gjordes med uttalad ambition att hämta inspiration från grannlandets vårdpolitik – ett område där KD vill profilera sig inför valet, inte minst kring kvinnors hälsa. Tidöpartierna har länge brottats med att tappa stöd bland kvinnor.
TITLE: Ebba Busch till attack mot Åkesson och Kristersson: ”Sålt skinnet innan man skjutit björnen” DESCRIPTION: KD-ledaren Ebba Busch kallar Jimmie Åkessons krav på ministerposter ”respektlöst mot väljarna” – och pekar ut det som en orsak till att kvinnor inte röstar på Tidöblocket, enligt Aftonbladet. Bråket har trappats upp sedan M och L i våras beslutade att kunna släppa in SD i en framtida regering. Ulf Kristersson har antytt att SD […] CONTENT: KD-ledaren Ebba Busch kallar Jimmie Åkessons krav på ministerposter ”respektlöst mot väljarna” – och pekar ut det som en orsak till att kvinnor inte röstar på Tidöblocket, enligt Aftonbladet. Bråket har trappats upp sedan M och L i våras beslutade att kunna släppa in SD i en framtida regering. Ulf Kristersson har antytt att SD bör få ansvar för migrationsfrågor, och i Ekots lördagsintervju krävde Jimmie Åkesson att hans parti dessutom ska få tre av de fyra tyngsta ministerposterna. Busch, som intervjuades i Köpenhamn, dementerar att Tidöpartierna kommit överens om något sådant. – Det finns ingen uppgörelse om ministerposter överhuvudtaget som alla fyra partier är med på, säger hon till Aftonbladet. Hon vänder sig kraftfullt mot Åkessons offentliga utspel: – Nu handlar alla intervjuer och alla samtal om vilka ministerposter som ska vara. Då har man ju plötsligt sålt skinnet innan man har skjutit björnen. Berättar om relationen till Magdalena Andersson Busch har tidigare skapat oro i Tidösamarbetet genom att öppna för breda överenskommelser efter valet. Hon har också försökt sluta en energiöverenskommelse med S – något som enligt uppgifter ska ha saboterats av SD och M. Hon bekräftar nu att hon träffat Andersson på tu man hand: – Vi är två professionella politiker. Det har varit goda och bra samtal. Resan till Danmark gjordes med uttalad ambition att hämta inspiration från grannlandets vårdpolitik – ett område där KD vill profilera sig inför valet, inte minst kring kvinnors hälsa. Tidöpartierna har länge brottats med att tappa stöd bland kvinnor.
490c8a25b5d8286aa8e9ff1343406454d37c2b49KD-ledaren Ebba Busch kallar Jimmie Åkessons krav på ministerposter ”respektlöst mot väljarna” – och pekar ut det som en orsak till att kvinnor inte röstar på Tidöblocket, enligt Aftonbladet. Bråket har trappats upp sedan M och L i våras beslutade att kunna släppa in SD i en framtida regering. Ulf Kristersson har antytt att SD […]
KD-ledaren Ebba Busch kallar Jimmie Åkessons krav på ministerposter ”respektlöst mot väljarna” – och pekar ut det som en orsak till att kvinnor inte röstar på Tidöblocket, enligt Aftonbladet.
Bråket har trappats upp sedan M och L i våras beslutade att kunna släppa in SD i en framtida regering. Ulf Kristersson har antytt att SD bör få ansvar för migrationsfrågor, och i Ekots lördagsintervju krävde Jimmie Åkesson att hans parti dessutom ska få tre av de fyra tyngsta ministerposterna.
Busch, som intervjuades i Köpenhamn, dementerar att Tidöpartierna kommit överens om något sådant.
– Det finns ingen uppgörelse om ministerposter överhuvudtaget som alla fyra partier är med på, säger hon till Aftonbladet.
Hon vänder sig kraftfullt mot Åkessons offentliga utspel:
– Nu handlar alla intervjuer och alla samtal om vilka ministerposter som ska vara. Då har man ju plötsligt sålt skinnet innan man har skjutit björnen.
Öppnar för uppgörelser med S
Busch har tidigare skapat oro i Tidösamarbetet genom att öppna för breda överenskommelser efter valet. Hon har också försökt sluta en energiöverenskommelse med S – något som enligt uppgifter ska ha saboterats av SD och M.
Hon bekräftar nu att hon träffat Andersson på tu man hand:
– Vi är två professionella politiker. Det har varit goda och bra samtal.
Resan till Danmark gjordes med uttalad ambition att hämta inspiration från grannlandets vårdpolitik – ett område där KD vill profilera sig inför valet, inte minst kring kvinnors hälsa. Tidöpartierna har länge brottats med att tappa stöd bland kvinnor.
490c8a25b5d8286aa8e9ff1343406454d37c2b49b1ca3dbe890a74872a3cc556a69819ecb6489f76TITLE: Ebba Busch till attack mot Åkesson och Kristersson: ”Sålt skinnet innan man skjutit björnen” DESCRIPTION: KD-ledaren Ebba Busch kallar Jimmie Åkessons krav på ministerposter ”respektlöst mot väljarna” – och pekar ut det som en orsak till att kvinnor inte röstar på Tidöblocket, enligt Aftonbladet. Bråket har trappats upp sedan M och L i våras beslutade att kunna släppa in SD i en framtida regering. Ulf Kristersson har antytt att SD […] CONTENT: KD-ledaren Ebba Busch kallar Jimmie Åkessons krav på ministerposter ”respektlöst mot väljarna” – och pekar ut det som en orsak till att kvinnor inte röstar på Tidöblocket, enligt Aftonbladet. Bråket har trappats upp sedan M och L i våras beslutade att kunna släppa in SD i en framtida regering. Ulf Kristersson har antytt att SD bör få ansvar för migrationsfrågor, och i Ekots lördagsintervju krävde Jimmie Åkesson att hans parti dessutom ska få tre av de fyra tyngsta ministerposterna. Busch, som intervjuades i Köpenhamn, dementerar att Tidöpartierna kommit överens om något sådant. – Det finns ingen uppgörelse om ministerposter överhuvudtaget som alla fyra partier är med på, säger hon till Aftonbladet. Hon vänder sig kraftfullt mot Åkessons offentliga utspel: – Nu handlar alla intervjuer och alla samtal om vilka ministerposter som ska vara. Då har man ju plötsligt sålt skinnet innan man har skjutit björnen. Öppnar för uppgörelser med S Busch har tidigare skapat oro i Tidösamarbetet genom att öppna för breda överenskommelser efter valet. Hon har också försökt sluta en energiöverenskommelse med S – något som enligt uppgifter ska ha saboterats av SD och M. Hon bekräftar nu att hon träffat Andersson på tu man hand: – Vi är två professionella politiker. Det har varit goda och bra samtal. Resan till Danmark gjordes med uttalad ambition att hämta inspiration från grannlandets vårdpolitik – ett område där KD vill profilera sig inför valet, inte minst kring kvinnors hälsa. Tidöpartierna har länge brottats med att tappa stöd bland kvinnor.
TITLE: Ebba Busch till attack mot Åkesson och Kristersson: ”Sålt skinnet innan man skjutit björnen” DESCRIPTION: KD-ledaren Ebba Busch kallar Jimmie Åkessons krav på ministerposter ”respektlöst mot väljarna” – och pekar ut det som en orsak till att kvinnor inte röstar på Tidöblocket, enligt Aftonbladet. Bråket har trappats upp sedan M och L i våras beslutade att kunna släppa in SD i en framtida regering. Ulf Kristersson har antytt att SD […] CONTENT: KD-ledaren Ebba Busch kallar Jimmie Åkessons krav på ministerposter ”respektlöst mot väljarna” – och pekar ut det som en orsak till att kvinnor inte röstar på Tidöblocket, enligt Aftonbladet. Bråket har trappats upp sedan M och L i våras beslutade att kunna släppa in SD i en framtida regering. Ulf Kristersson har antytt att SD bör få ansvar för migrationsfrågor, och i Ekots lördagsintervju krävde Jimmie Åkesson att hans parti dessutom ska få tre av de fyra tyngsta ministerposterna. Busch, som intervjuades i Köpenhamn, dementerar att Tidöpartierna kommit överens om något sådant. – Det finns ingen uppgörelse om ministerposter överhuvudtaget som alla fyra partier är med på, säger hon till Aftonbladet. Hon vänder sig kraftfullt mot Åkessons offentliga utspel: – Nu handlar alla intervjuer och alla samtal om vilka ministerposter som ska vara. Då har man ju plötsligt sålt skinnet innan man har skjutit björnen. Berättar om relationen till Magdalena Andersson Busch har tidigare skapat oro i Tidösamarbetet genom att öppna för breda överenskommelser efter valet. Hon har också försökt sluta en energiöverenskommelse med S – något som enligt uppgifter ska ha saboterats av SD och M. Hon bekräftar nu att hon träffat Andersson på tu man hand: – Vi är två professionella politiker. Det har varit goda och bra samtal. Resan till Danmark gjordes med uttalad ambition att hämta inspiration från grannlandets vårdpolitik – ett område där KD vill profilera sig inför valet, inte minst kring kvinnors hälsa. Tidöpartierna har länge brottats med att tappa stöd bland kvinnor.
a01bc29f34af1a3e24f5d593106950a9a6113d42Trots rivna röda linjen mot SD i regering och trots en bombmatta av politiska utspel, har det fortfarande inte lyft i opinionen för Liberalerna. Stämningen inför veckans stora opinionsmätning från SCB beskrivs som spänd. En rad källor i partiet är överens om att tre procent är en viktig gräns att passera för att kunna få de stödröster som krävs för att klamra sig kvar i riksdagen. – Många upplever att det är jobbigt, säger en riksdagsledamot.
Trots rivna röda linjen mot SD i regering och trots en bombmatta av politiska utspel, har det fortfarande inte lyft i opinionen för Liberalerna. Stämningen inför veckans stora opinionsmätning från SCB beskrivs som spänd. En rad källor i partiet är överens om att tre procent är en viktig gräns att passera för att kunna få de stödröster som krävs för att klamra sig kvar i riksdagen. – Många upplever att det är jobbigt, säger en riksdagsledamot.
bb685f3a67cdb2356a4cfb878f5532a03587a5c1Idag utkommer en ny antologi om migration och minoriteter med fokus på dagens Sverige som språkvetaren Jens Allwood är redaktör för – ”Migration – fokus på Sverige” (Vibery Press) som innehåller bidrag från åtta olika forskare och själv bidrar jag med ett kapitel om de svenska öst- och sydostasiaterna (”Öst- och sydostasiaterna i Sverige. En […]
Idag utkommer en ny antologi om migration och minoriteter med fokus på dagens Sverige som språkvetaren Jens Allwood är redaktör för – ”Migration – fokus på Sverige” (Vibery Press) som innehåller bidrag från åtta olika forskare och själv bidrar jag med ett kapitel om de svenska öst- och sydostasiaterna (”Öst- och sydostasiaterna i Sverige. En introduktion till en okänd minoritet”).
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/06/1-1.jpg
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/06/2-1.jpg
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/06/3.jpg
46bccbeff760316be9aaca897279f5479bbd6eb0Maj månads mest lästa artiklar och krönikor på Magasinet Para§raf. Läs bland annat om att Ulf Kristersson inte förtjänat sitt medborgarskap och att rättshaverister kan fylla en funktion på våra fängelser.
Maj månads mest lästa artiklar och krönikor på Magasinet Para§raf. Läs bland annat om att Ulf Kristersson inte förtjänat sitt medborgarskap och att rättshaverister kan fylla en funktion på våra fängelser.
4bec2314c46e4a3a1f144f0eba5631b43334a00eInför valet i september har Föreningen Klimatriksdagen undersökt riksdagspartiernas inställning till åtgärder som kan bidra till att Sverige når klimatmålen i Parisavtalet. Vår undersökning visar på stora skillnader mellan partierna – och ger därmed vägledning till väljare som vill ha en kraftfull klimatpolitik.
Inför valet i september har Föreningen Klimatriksdagen undersökt riksdagspartiernas inställning till åtgärder som kan bidra till att Sverige når klimatmålen i Parisavtalet. Vår undersökning visar på stora skillnader mellan partierna – och ger därmed vägledning till väljare som vill ha en kraftfull klimatpolitik.
a5a7ad2aec2bd4d020044afab6873e51f2540080Blankspot får 2026 års organisationspris till Anna Lindhs minne. – Priset betyder att fler kan hitta till oss, säger Blankspots Brit Stakston.
Prissumman är 100 000 kronor.
I motiveringen skriver styrelsen bakom Anna Lindhs Minnesfond bland annat att Blankspot ”genom att ge röst åt människor och händelser bortom de etablerade makt- och mediecentrumen, och genom att ta sig an samtidens komplexitet utan förenklingar, speglar de värden som Anna Lindh stod för – öppenhet, tron på dialogens kraft i en orolig värld, och insikten om att demokratin och människovärdet är grunden.”
Grattis till priset! Känner du igen dig i motiveringen?
– Tack, det är en stor ära och motiveringen gör oss verkligen glada. Att juryn kopplar Blankspot till några av de värden Anna Lindh stod för är djupt hedrande. Blankspot vill ge fler perspektiv på världen vilket ytterst bär på en förhoppning om att journalistiken ska hjälpa människor att förstå mer. Och i bästa fall leda till samtal och funderingar. Det som händer i Martin Schibbyes och Rasmus Canbäcks Whatsapp-grupper är unikt, säger Blankspots medgrundare Brit Stakston.
Sedan Blankspot fick veta att de skulle få priset har Brit Stakston funderat på att Anna Lindh aldrig hann se hur digitaliseringen skulle förändra hela det offentliga samtalet.
– Men hon hade redan upptäckt den demokratiska potentialen i internet. För henne handlade det då om fri information, kontakt över gränser och möjligheten att göra övergrepp mot mänskliga rättigheter synliga. I dag är spelplanen helt förändrad. Nu räcker det inte längre att information och oberoende journalistik kan spridas fritt. Den måste också kunna hittas och dessutom kunna litas på. Här behövs journalistiken. Priset betyder också att fler kan hitta till oss, vilket känns extra värdefullt.
Vad betyder prissumman konkret för er – ska den stoppas i några särskilda hål?
– Det ger oss en stor dos pepp framåt! Blankspot är väl rent ekonomiskt ett enda stort hål, så det betyder väldigt mycket! Vi är en liten redaktion med stora ambitioner och små resurser, så pengarna ger oss helt enkelt arbetsro och möjlighet att fortsätta göra det vi gör, säger Brit Stakston.
Gör Blankspot någon särskild satsning inför höstens riksdagsval?
– Nej, det är så väl bevakat av andra. Men valet finns förstås ändå med i vår bevakning eftersom mycket av det vi belyser handlar om det som påverkar demokratins villkor här och i andra delar av världen. Från frågor om desinformation, tillit och medielandskapets förändring till bistånd, folkrätt, migration, informationskrig och påverkan från auktoritära aktörer. Vår bevakning av det kommande valet i Armenien är ett sådant aktuellt exempel att följa. Vi kanske bäst bidrar med att ge andra sammanhang och perspektiv på den tid som valet 2026 äger rum i för våra läsare.
Hela motiveringen:
Blankspot drivs av en tydlig idé om att journalistikens uppdrag är större än det som ryms i nyhetscykeln – att återge skeenden som annars riskerar att förbli osedda och ohörda. Genom reportage från platser och sammanhang som ofta saknar bevakning i traditionella medier, med oljeutvinningen i Sudan som ett aktuellt exempel, bidrar Blankspot till att vidga perspektiven och fördjupa förståelsen av vår samtid.
Det journalistiska arbetet kombineras med ett aktivt engagemang för att stärka pressfrihet och yttrandefrihet, inte minst genom arbetet med föredrag i skolor, samt genom att stötta hotade journalister. Som annonsfri aktör utan betalväggar, finansierad av sina läsare, värnar Blankspot journalistikens oberoende och demokratiska roll.
Genom att ge röst åt människor och händelser bortom de etablerade makt- och mediecentrumen, och genom att ta sig an samtidens komplexitet utan förenklingar, speglar Blankspot de värden som Anna Lindh stod för – öppenhet, tron på dialogens kraft i en orolig värld, och insikten om att demokratin och människovärdet är grunden.
För detta betydelsefulla arbete tilldelas Blankspot 2026 års organisationspris till Anna Lindhs minne.
Journalisten Erika Bjerström får 2026 års Anna Lindh-pris (individpriset). Läs mer här.
b163d0ecc9d6ebeaf2a75a10e95041928d04e9dea5a7ad2aec2bd4d020044afab6873e51f2540080TITLE: Anna Lindh-pris till Blankspot DESCRIPTION: Blankspot får 2026 års organisationspris till Anna Lindhs minne. – Priset betyder att fler kan hitta till oss, säger Blankspots Brit Stakston. CONTENT: Prissumman är 100 000 kronor. I motiveringen skriver styrelsen bakom Anna Lindhs Minnesfond bland annat att Blankspot ”genom att ge röst åt människor och händelser bortom de etablerade makt- och mediecentrumen, och genom att ta sig an samtidens komplexitet utan förenklingar, speglar de värden som Anna Lindh stod för – öppenhet, tron på dialogens kraft i en orolig värld, och insikten om att demokratin och människovärdet är grunden.” Grattis till priset! Känner du igen dig i motiveringen? – Tack, det är en stor ära och motiveringen gör oss verkligen glada. Att juryn kopplar Blankspot till några av de värden Anna Lindh stod för är djupt hedrande. Blankspot vill ge fler perspektiv på världen vilket ytterst bär på en förhoppning om att journalistiken ska hjälpa människor att förstå mer. Och i bästa fall leda till samtal och funderingar. Det som händer i Martin Schibbyes och Rasmus Canbäcks Whatsapp-grupper är unikt, säger Blankspots medgrundare Brit Stakston. Sedan Blankspot fick veta att de skulle få priset har Brit Stakston funderat på att Anna Lindh aldrig hann se hur digitaliseringen skulle förändra hela det offentliga samtalet. – Men hon hade redan upptäckt den demokratiska potentialen i internet. För henne handlade det då om fri information, kontakt över gränser och möjligheten att göra övergrepp mot mänskliga rättigheter synliga. I dag är spelplanen helt förändrad. Nu räcker det inte längre att information och oberoende journalistik kan spridas fritt. Den måste också kunna hittas och dessutom kunna litas på. Här behövs journalistiken. Priset betyder också att fler kan hitta till oss, vilket känns extra värdefullt. Vad betyder prissumman konkret för er – ska den stoppas i några särskilda hål? – Det ger oss en stor dos pepp framåt! Blankspot är väl rent ekonomiskt ett enda stort hål, så det betyder väldigt mycket! Vi är en liten redaktion med stora ambitioner och små resurser, så pengarna ger oss helt enkelt arbetsro och möjlighet att fortsätta göra det vi gör, säger Brit Stakston. Gör Blankspot någon särskild satsning inför höstens riksdagsval? – Nej, det är så väl bevakat av andra. Men valet finns förstås ändå med i vår bevakning eftersom mycket av det vi belyser handlar om det som påverkar demokratins villkor här och i andra delar av världen. Från frågor om desinformation, tillit och medielandskapets förändring till bistånd, folkrätt, migration, informationskrig och påverkan från auktoritära aktörer. Vår bevakning av det kommande valet i Armenien är ett sådant aktuellt exempel att följa. Vi kanske bäst bidrar med att ge andra sammanhang och perspektiv på den tid som valet 2026 äger rum i för våra läsare. Hela motiveringen: Blankspot drivs av en tydlig idé om att journalistikens uppdrag är större än det som ryms i nyhetscykeln – att återge skeenden som annars riskerar att förbli osedda och ohörda. Genom reportage från platser och sammanhang som ofta saknar bevakning i traditionella medier, med oljeutvinningen i Sudan som ett aktuellt exempel, bidrar Blankspot till att vidga perspektiven och fördjupa förståelsen av vår samtid. Det journalistiska arbetet kombineras med ett aktivt engagemang för att stärka pressfrihet och yttrandefrihet, inte minst genom arbetet med föredrag i skolor, samt genom att stötta hotade journalister. Som annonsfri aktör utan betalväggar, finansierad av sina läsare, värnar Blankspot journalistikens oberoende och demokratiska roll. Genom att ge röst åt människor och händelser bortom de etablerade makt- och mediecentrumen, och genom att ta sig an samtidens komplexitet utan förenklingar, speglar Blankspot de värden som Anna Lindh stod för – öppenhet, tron på dialogens kraft i en orolig värld, och insikten om att demokratin och människovärdet är grunden. För detta betydelsefulla arbete tilldelas Blankspot 2026 års organisationspris till Anna Lindhs minne.
TITLE: Anna Lindh-pris till Blankspot DESCRIPTION: Blankspot får 2026 års organisationspris till Anna Lindhs minne. – Priset betyder att fler kan hitta till oss, säger Blankspots Brit Stakston. CONTENT: Prissumman är 100 000 kronor. I motiveringen skriver styrelsen bakom Anna Lindhs Minnesfond bland annat att Blankspot ”genom att ge röst åt människor och händelser bortom de etablerade makt- och mediecentrumen, och genom att ta sig an samtidens komplexitet utan förenklingar, speglar de värden som Anna Lindh stod för – öppenhet, tron på dialogens kraft i en orolig värld, och insikten om att demokratin och människovärdet är grunden.” Grattis till priset! Känner du igen dig i motiveringen? – Tack, det är en stor ära och motiveringen gör oss verkligen glada. Att juryn kopplar Blankspot till några av de värden Anna Lindh stod för är djupt hedrande. Blankspot vill ge fler perspektiv på världen vilket ytterst bär på en förhoppning om att journalistiken ska hjälpa människor att förstå mer. Och i bästa fall leda till samtal och funderingar. Det som händer i Martin Schibbyes och Rasmus Canbäcks Whatsapp-grupper är unikt, säger Blankspots medgrundare Brit Stakston. Sedan Blankspot fick veta att de skulle få priset har Brit Stakston funderat på att Anna Lindh aldrig hann se hur digitaliseringen skulle förändra hela det offentliga samtalet. – Men hon hade redan upptäckt den demokratiska potentialen i internet. För henne handlade det då om fri information, kontakt över gränser och möjligheten att göra övergrepp mot mänskliga rättigheter synliga. I dag är spelplanen helt förändrad. Nu räcker det inte längre att information och oberoende journalistik kan spridas fritt. Den måste också kunna hittas och dessutom kunna litas på. Här behövs journalistiken. Priset betyder också att fler kan hitta till oss, vilket känns extra värdefullt. Vad betyder prissumman konkret för er – ska den stoppas i några särskilda hål? – Det ger oss en stor dos pepp framåt! Blankspot är väl rent ekonomiskt ett enda stort hål, så det betyder väldigt mycket! Vi är en liten redaktion med stora ambitioner och små resurser, så pengarna ger oss helt enkelt arbetsro och möjlighet att fortsätta göra det vi gör, säger Brit Stakston. Gör Blankspot någon särskild satsning inför höstens riksdagsval? – Nej, det är så väl bevakat av andra. Men valet finns förstås ändå med i vår bevakning eftersom mycket av det vi belyser handlar om det som påverkar demokratins villkor här och i andra delar av världen. Från frågor om desinformation, tillit och medielandskapets förändring till bistånd, folkrätt, migration, informationskrig och påverkan från auktoritära aktörer. Vår bevakning av det kommande valet i Armenien är ett sådant aktuellt exempel att följa. Vi kanske bäst bidrar med att ge andra sammanhang och perspektiv på den tid som valet 2026 äger rum i för våra läsare. Hela motiveringen: Blankspot drivs av en tydlig idé om att journalistikens uppdrag är större än det som ryms i nyhetscykeln – att återge skeenden som annars riskerar att förbli osedda och ohörda. Genom reportage från platser och sammanhang som ofta saknar bevakning i traditionella medier, med oljeutvinningen i Sudan som ett aktuellt exempel, bidrar Blankspot till att vidga perspektiven och fördjupa förståelsen av vår samtid. Det journalistiska arbetet kombineras med ett aktivt engagemang för att stärka pressfrihet och yttrandefrihet, inte minst genom arbetet med föredrag i skolor, samt genom att stötta hotade journalister. Som annonsfri aktör utan betalväggar, finansierad av sina läsare, värnar Blankspot journalistikens oberoende och demokratiska roll. Genom att ge röst åt människor och händelser bortom de etablerade makt- och mediecentrumen, och genom att ta sig an samtidens komplexitet utan förenklingar, speglar Blankspot de värden som Anna Lindh stod för – öppenhet, tron på dialogens kraft i en orolig värld, och insikten om att demokratin och människovärdet är grunden. För detta betydelsefulla arbete tilldelas Blankspot 2026 års organisationspris till Anna Lindhs minne. Journalisten Erika Bjerström får 2026 års Anna Lindh-pris (individpriset). Läs mer här.