← Tillbaka till feed Kategoriutgåva
RSS Watch Magazine

Analysis and Fact-Checking

En mer redaktionell vy: AI-analyser först som bakgrundsläsning, därefter kategorins artiklar presenterade som i en nyhetsöversikt med versionshistorik kvar.

Analysutgåva

Daglig

Visar vald analysvariant av 28
Default SV · neutral
2026-04-04 21:01:00

Analys titel/kontext: Default

  1. Övergripande teman
    Den senaste tidens nyhetsflöde inom analys- och faktakontrollkategorin präglas av frågor rörande desinformation, kriminella nätverk och miljöproblem. Teman som rör falska konton på sociala medier, gängkriminalitet och matavfall står i centrum. Det finns även inslag av kulturella händelser som Internationella morotsdagen och högtider som Påsken, vilket tyder på en mångfacetterad nyhetsagenda.

  2. Narrativ och retoriska mönster
    Narrativen kring desinformation är starkt närvarande, där flera artiklar fokuserar på det växande antalet falska konton och de risker detta medför för offentligheten. Rhetoriken i dessa texter varierar mellan warnande och analytisk. Artiklar om gängkriminalitet visar en mer emotionell ton och syftar ofta till att skapa medvetenhet om problematiken kopplad till unga kvinnor i dessa miljöer. Miljöfrågorna presenteras med en kritisk röst, där överflöd av mat och dess konsekvenser framhävs som en central problemställning.

  3. Möjliga beteendemönster över tid
    Det finns en tydlig trend av ökad medvetenhet och oro kring desinformation och dess effekter på samhället. Det verkar som om allmänheten blir mer involverad i diskussioner om gängkriminalitet och dess påverkan på ungdomar. Samtidigt finns det en antidiskurs kring miljöfrågor som tyder på att folk börjar ifrågasätta etablerade normer kring konsumtion och avfallshantering, vilket kan leda till mer aktiva beteenden i framtiden.

  4. Riskindikatorer
    Det ökande antalet falska konton kan ses som en betydande riskfaktor för social sammanhållning och offentlig debatt. Detta kan leda till spridning av falsk information vilket försvårar för medborgarna att göra informerade beslut. Gängkriminalitetens påverkan på kvinnor och flickor utgör också en oroande riskfaktor för samhällstryggheten.

  5. Kort sammanfattning
    Den analys och faktakontroll som publicerats den 4 april 2026 visar på en komplex dynamik i ämnen rörande desinformation, gängkriminalitet och miljöproblem. Teman kopplade till falska sociala medier-konton, gängmiljöer och matavfall är framträdande. Aktiviteten domineras av källor som ETC.se och skribenter som Tobias Hübinette, vilket tyder på en fokusering på både faktiska händelser och kulturella reflektioner. Riskerna kring desinformation och gängkriminalitet kräver fortsatt uppmärksamhet.

Referenser:
Antalet falska sociala medier-konton blir allt fler
Om flickorna och kvinnorna i den gängkriminella miljön
Glad Påsk!
Internationella morotsdagen
Överflöd av mat leder till svinn och utsläpp
Nyhetsplock lördag 4 april 2026
Har alla jämförbar demokrati? – del 4
Från övertygad vänsteraktivist till Israels ständiga försvarare
Vill du ha en maffia, Johan Britz?
Egypten förlorar mest på energikrisen

Analysutgåva

Vecka

Visar vald analysvariant av 14
Default SV · neutral
2026-04-14 19:41:01

Analys av ämneslandskapet och beteendemönster inom kategorin 'Analys och Faktagranskning' för de senaste 7 dagarna.

  1. Övergripande teman
    Under den aktuella perioden framträder ämnen som handlar om makt och politiska förändringar, särskilt i relation till migration och asylsystem. Det finns en markant betoning på sociala frågor, särskilt pensioner och livsmedelsproduktion, samt en pågående debatt om medicinsk cannabis inom EU. Temat desinformation är också framträdande, särskilt frågor kring falska nyheter relaterade till ledande politiker som Donald Trump.

  2. Narrativ och retoriska mönster
    Det finns en polariserad narrativ där positiva förändringar, som oppositionens framgångar i Ungern, kontrasterar med negativa aspekter som oro kring asylsystemets förändringar. Retoriken är ofta stark och polariserande, med en upprepning av fraser kopplade till "de andra" vilket förstärker en känsla av vi-mot-dom i diskussionerna. Samtidigt används faktakontroll som ett medel för att skapa förtroende och motverka desinformation, vilket understryker vikten av evidensbaserad diskussion.

  3. Aktivitet och beteende över tid
    Analysen visar en ökande medvetenhet och aktivism kring sociala frågor, där medborgardeltagande och rekordhöga valresultat indikerar ett ökat intresse för politiska processer. Samtidigt pågår en ökning av mediekonsumtion kopplat till faktagranskning och desinformation, vilket tyder på att allmänheten blivit mer skeptisk och kritisk mot information de konsumerar.

  4. Aktiva källor/författare och redigeringsbeteende
    ETC.se är den mest aktiva källan med flest inlägg, följt av Snopes.com och Journalisten. Bland författarna dominerar Julia Nilsson och Nur Ibrahim med ett flertal artiklar om aktuella frågor. Det är värt att notera att flera av de mest redigerade inläggen kom från ETC.se, vilket tyder på en pågående uppdatering och granskning av deras innehåll.

  5. Kort sammanfattning
    Perioden från den 6 till den 12 april 2026 präglas av en ökad diskussion kring politiska förändringar, sociala frågor och en oro för desinformation. Narrativet är starkt polariserat, och det finns tydliga tecken på att medborgarna blivit mer aktiva och kritiskt medvetna. Källor som ETC.se och Snopes.com spelar en central roll i den faktagranskningsdiskurs som pågår. Dessa insikter indikerar att det politiska klimatet är både dynamiskt och utmanande, med potentiella risker kopplade till desinformation och sociala spänningar.

Referenser:

Analysutgåva

Månad

Visar vald analysvariant av 6
Default SV · neutral
2026-03-24 19:57:05

Analys av ämneslandskapet och beteendemönster inom kategori 'Analys och faktagranskning' för de senaste 30 dagarna.

  1. Övergripande teman Under den senaste perioden har temat kring faktagranskning och analys av aktuella händelser dominerat nyhetsflödet. Det har varit en påtaglig ökning av debatten kring medborgarskap, politiska strömningar som "vänsterliberalism" och frågor rörande demokrati och öppna samhällen. Många artiklar ger en kritisk blick på aktuella politiska beslut och diskussioner, där granskning av fakta och källor framhålls som centrala verktyg för att navigera i debatten.

  2. Narrativ och retoriska mönster Artiklarna använder ofta en retorik som inkluderar känslomässiga uttryck och starka åsikter. Frågor som "Kan man vara något annat än rädd?" ger en föreställning av osäkerhet och oro vilket förstärker behovet av fakta och tydlighet. Vidare, uttryck som "Sanningen finns i vår swishhistorik" pekar på en strävan efter att underbygga argument med konkreta bevis. Det finns också en upprepning av dystopiska framtidsscenarier, exempelvis vid diskussioner om indragna medborgarskap och deras påverkan på demokratin.

  3. Möjliga beteendemönster över tid Analysflödena tyder på att intresset för faktagranskning ökar i takt med att politiska stormar och kontroverser blossar upp. Det finns också en trend att diskutera begrepp som "vänsterliberalism", vilket indikerar en polariserad debatt där olika politiska läger anklagar varandra för att sprida desinformation. Detta beteende kan vara kopplat till hur sociala medier används för att sprida olika narrativ.

  4. Riskindikatorer De framväxande temana som rör medborgarskap och politisk korrekthet kan representera en risk z för ökad polarisering och hot mot den sociala sammanhållningen. Artiklarna uppmanar ofta läsarna att vara vaksamma mot "falska nyheter" och manipulation av fakta, vilket kan leda till en allmän skepticism gentemot både politiska och journalistiska källor. Debatter som rör utrikespolitiska frågor och gränser kan också resultera i svårare samhällskosten för dem som redan känner sig marginaliserade.

  5. Kort sammanfattning Under den senaste månaden har fokus i nyhetsflödena på faktagranskning och analyser varit anmärkningsvärt. Teman som rör demokrati, medborgarskap och polariserade politiska diskussioner dominerar samtalen. Artiklar framhäver vikten av att vara kritisk mot information och att alltid kontrollera källor, vilket speglar ett växande behov av tillförlitliga fakta i en allt mer fragmenterad samhällsdebatt. Källor som Magasinet Para­graf och Källkritikbyrån har spelat centrala roller i detta flöde, vilket indikerar en stark efterfrågan på kvalitetsjournalistik och kritisk analys.

Referenser:

Analysutgåva

År

Visar vald analysvariant av 2
[AUTO] Scheduled analytics SV · neutral
2026-03-30 17:31:02
Automatic scheduler run (cron-managed)

No entries in selected period.

Nyhetsflöde

Artiklar i kategorin

Första artikeln lyfts som huvudspår, övriga visas som nyhetskort. Historik och diffs finns kvar under respektive artikel.

RSS endpoint: https://tools.tornevall.net/api/rss/feed/analysis-and-fact-checking
Källkritikbyrån Permalink

”Läkaruppropet” sprider missvisande bild av TBE-vaccinet

https://kallkritikbyran.se/lakaruppropet-sprider-missvisande-bild-av-tbe-vaccinet/

Forskare: ”Vaccinet ökar inte risken för att få TBE”.

Full text

TBE-vaccinet ökar risken för att insjukna och utveckla allvarlig sjukdom – det påstår vaccinmotståndare i sociala medier. När vi granskar ett inlägg så används statistik från legitima studier, men forskarna bakom studierna säger att siffrorna presenteras på ett vilseledande sätt och att vaccinet har hög skyddseffekt.

Foto: Skärmdump/Pixabay/Facebook

Fästingburen hjärninflammation (TBE) är en virussjukdom som sprids via fästingar. Enligt Vårdguiden 1177 får de flesta som smittas lindriga besvär, men uppåt en tredjedel får inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna. ”Du bör vaccinera dig mot TBE om du ska vistas i områden där TBE-viruset finns”, står det på 1177.

I augusti påstod vaccinmotståndsgruppen Läkaruppropet i ett Facebook-inlägg att TBE-vaccinet ökar risken för att få viruset och utveckla en allvarlig infektion som kräver sjukhusvård.

Inlägg på Facebook 16 augusti.

Gruppen hänvisar till att TBE-smittan på Åland är hög trots att uppemot 80 procent av invånarna är vaccinerade, samt till en studie från Stockholm där vaccinerade hade högre dödlighet och längre sjukvårdsvistelse än ovaccinerade efter en TBE-infektion.

Inlägget har fått nära 700 interaktioner. Flera i kommentarsfältet är skeptiska till vaccinet.

Men Läkaruppropet ger en vilseledande bild av TBE-vaccinet, trots att de hänvisar till officiell statistik och legitima studier. Källkritikbyrån har granskat påståendena som görs i inlägget.

”Vaccinet ökar risken att få TBE”

Läkaruppropet skriver att mellan 70 och 80 procent av Ålands invånare är vaccinerade, men att prevalensen av TBE uppgick till 70 fall per 100 000 personer 2021. Det kan jämföras med de värst drabbade delarna i Sverige, där runt 10 personer av 100 000 får TBE årligen.

Enligt Ålands officiella statistik var det mycket riktigt 21 fall av TBE under 2021, vilket är en prevalens på 70,1 personer per 100 000 invånare, den högsta sedan 2004 på Åland.

Kommentar på Facebook 7 juli 2024.

Enligt en rapport från Ålands landskapsregering är risken att få TBE-infektion mycket hög i jämförelse med övriga Europa. Ön började erbjuda gratis TBE-vaccin år 2006, och ökningen av andelen vaccinerade har lett till ett minskande antal sjukvårdskrävande TBE-fall.

Rapporten visar att tre fjärdedelar av de som insjuknat i TBE på Åland mellan 2006 och 2013 var ovaccinerade. Under perioden förekom endast fyra fall där personer insjuknade trots att de var fullvaccinerade.

Kommentar till inlägg om TBE-vaccin på Facebook 7 augusti.

Jessica Tikkala, doktorand vid Åbo universitet och specialistläkare i klinisk mikrobiologi, säger till Källkritikbyrån att 2021 var ett "toppår" för TBE på många håll, även utanför Åland. Sjukdomsfallen varierar mellan olika år, vilket gör att enskilda år inte är representativa.

– Av TBE-patienterna på Åland är fortsatt majoriteten ovaccinerade, säger hon.

I fjol var antalet som insjuknade i TBE på ön sju.

Kommentar till inlägg om TBE-vaccin på Facebook 26 oktober 2024.

”Vaccinet ökar risken för allvarlig TBE-infektion”

Läkaruppropet hänvisar till en vetenskaplig studie som granskat alla TBE-fall i Stockholms län mellan 2006 och 2015, där endast två av nio döda var ovaccinerade. De hel- och delvaccinerade spenderade dessutom totalt 1 047 dygn på intensivvårdsavdelning, och de ovaccinerade endast 135 dygn.

Sofia Bartholdsson, doktorand inom infektionsmedicin vid Karolinska institutet, är en av forskarna bakom studien. Hon säger till Källkritikbyrån att siffrorna stämmer, men att inlägget är missvisande av flera skäl.

– Summorna som anges för IVA-vårddygn stämmer, men det är missvisande att presentera siffrorna på detta vis då det föreligger stor spridning inom grupperna. En tidigare fullständigt vaccinerad patient står för 521 av vårddygnen, säger Sofia Bartholdsson.

Kommentar till inlägget på Facebook 20 augusti.

Hon framhåller också att även om majoriteten av de avlidna patienterna var vaccinerade så påverkades deras sjukdomsförlopp av andra faktorer.

– Fyra av de avlidna hade immunomodulerande terapi, det vill säga behandling som sänker immunförsvaret. Åtta av de avlidna hade underliggande sjukdomar och samtliga avlidna var över 50 år gamla, säger Sofia Bartholdsson.

Kommentar på Instagram 18 augusti.

Eftersom gruppen fullt vaccinerade personerna i studien var mycket sjuka misstänker Sofia Bartholdsson och hennes kollegor att det kan finnas en diagnostisk bias, alltså ett slags skevt urval, i studien.Mycket sjuka patienter får ofta fler prover och utredningar medan mindre sjuka patienter inte alltid får samma diagnostik, även om de drabbats av samma sjukdom. Det innebär att urvalsgruppen i studien eventuellt är sjukare än vad fullt vaccinerade personer generellt är.På grund av den diagnostiska biasen går det inte att dra slutsatser om en koppling mellan vaccin och försämrad sjukdomsbild. Detta står även tydligt i studien.

Kommentar till inlägget på Facebook 17 augusti.

Sofia Bartholdsson betonar att vaccinet inte ökar risken för att få TBE och att skyddseffekten uppskattas till mellan 96 och 99 procent. Hon hänvisar även till ny data baserat på blodgivare som indikerar att 57 procent av invånarna i Region Stockholm är vaccinerade mot sjukdomen och att 7 procent har haft TBE. Det innebär att nivån för kliniskt detekterbar TBE-infektion är mycket låg bland vaccinerade.

Anklagelser mot virusforskare

I inlägget tas även forskaren Christian Kunz upp. Kunz var en pionjär inom virologi i Österrike och deltog i arbetet med att ta fram ett vaccin mot TBE på 70-talet. Påståendena i inlägget om Kunz handlade om biverkningar och jäv, något vi inte har kunnat hitta något stöd för.

Kommentar till inlägg om TBE-vaccin på Facebook 26 oktober 2024.

Vaccinationskampanjerna i Österrike har i stället lett till ett kraftigt minskat antal fall varje år, enligt myndigheten för hälsa och livsmedelssäkerhet i Österrike.

LÄS MER:? Så sprids falska påståenden om HPV-vaccinet Gardasil? Han blir USA:s hälsominister - här är hans lögner om vaccin? Blåtunga bakom "zombiekalvarna" - inte vaccin, 5G eller Bovaer

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!


History - 2 versions shown

Changes

From 2025-09-26 15:22:42 (discovered: 2026-03-19 12:04:15) hash: 1c8a1a022c9ee5de20f08df0d79e033c7c1a008d
To 2025-09-26 15:22:42 (discovered: 2026-03-19 13:50:23) hash: 5ff5c654827098b9ac4854375fe7d08c3387180f
Title
”Läkaruppropet” sprider missvisande bild av TBE-vaccinet
Description
Forskare: ”Vaccinet ökar inte risken för att få TBE”.
Content
TBE-vaccinet ökar risken för att insjukna och utveckla allvarlig sjukdom – det påstår vaccinmotståndare i sociala medier. När vi granskar ett inlägg så används statistik från legitima studier, men forskarna bakom studierna säger att siffrorna presenteras på ett vilseledande sätt och att vaccinet har hög skyddseffekt. Foto: Skärmdump/Pixabay/Facebook Fästingburen hjärninflammation (TBE) är en virussjukdom som sprids via fästingar. Enligt Vårdguiden 1177 får de flesta som smittas lindriga besvär, men uppåt en tredjedel får inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna. ”Du bör vaccinera dig mot TBE om du ska vistas i områden där TBE-viruset finns”, står det på 1177. I augusti påstod vaccinmotståndsgruppen Läkaruppropet i ett Facebook-inlägg att TBE-vaccinet ökar risken för att få viruset och utveckla en allvarlig infektion som kräver sjukhusvård. Inlägg på Facebook 16 augusti. Gruppen hänvisar till att TBE-smittan på Åland är hög trots att uppemot 80 procent av invånarna är vaccinerade, samt till en studie från Stockholm där vaccinerade hade högre dödlighet och längre sjukvårdsvistelse än ovaccinerade efter en TBE-infektion. Inlägget har fått nära 700 interaktioner. Flera i kommentarsfältet är skeptiska till vaccinet. Men Läkaruppropet ger en vilseledande bild av TBE-vaccinet, trots att de hänvisar till officiell statistik och legitima studier. Källkritikbyrån har granskat påståendena som görs i inlägget. ”Vaccinet ökar risken att få TBE” Läkaruppropet skriver att mellan 70 och 80 procent av Ålands invånare är vaccinerade, men att prevalensen av TBE uppgick till 70 fall per 100 000 personer 2021. Det kan jämföras med de värst drabbade delarna i Sverige, där runt 10 personer av 100 000 får TBE årligen. Enligt Ålands officiella statistik var det mycket riktigt 21 fall av TBE under 2021, vilket är en prevalens på 70,1 personer per 100 000 invånare, den högsta sedan 2004 på Åland. Kommentar på Facebook 7 juli 2024. Enligt en rapport från Ålands landskapsregering är risken att få TBE-infektion mycket hög i jämförelse med övriga Europa. Ön började erbjuda gratis TBE-vaccin år 2006, och ökningen av andelen vaccinerade har lett till ett minskande antal sjukvårdskrävande TBE-fall. Rapporten visar att tre fjärdedelar av de som insjuknat i TBE på Åland mellan 2006 och 2013 var ovaccinerade. Under perioden förekom endast fyra fall där personer insjuknade trots att de var fullvaccinerade. Kommentar till inlägg om TBE-vaccin på Facebook 7 augusti. Jessica Tikkala, doktorand vid Åbo universitet och specialistläkare i klinisk mikrobiologi, säger till Källkritikbyrån att 2021 var ett "toppår" för TBE på många håll, även utanför Åland. Sjukdomsfallen varierar mellan olika år, vilket gör att enskilda år inte är representativa. – Av TBE-patienterna på Åland är fortsatt majoriteten ovaccinerade, säger hon. I fjol var antalet som insjuknade i TBE på ön sju. Kommentar till inlägg om TBE-vaccin på Facebook 26 oktober 2024. ”Vaccinet ökar risken för allvarlig TBE-infektion” Läkaruppropet hänvisar till en vetenskaplig studie som granskat alla TBE-fall i Stockholms län mellan 2006 och 2015, där endast två av nio döda var ovaccinerade. De hel- och delvaccinerade spenderade dessutom totalt 1 047 dygn på intensivvårdsavdelning, och de ovaccinerade endast 135 dygn. Sofia Bartholdsson, doktorand inom infektionsmedicin vid Karolinska institutet, är en av forskarna bakom studien. Hon säger till Källkritikbyrån att siffrorna stämmer, men att inlägget är missvisande av flera skäl. – Summorna som anges för IVA-vårddygn stämmer, men det är missvisande att presentera siffrorna på detta vis då det föreligger stor spridning inom grupperna. En tidigare fullständigt vaccinerad patient står för 521 av vårddygnen, säger Sofia Bartholdsson. Kommentar till inlägget på Facebook 20 augusti. Hon framhåller också att även om majoriteten av de avlidna patienterna var vaccinerade så påverkades deras sjukdomsförlopp av andra faktorer. – Fyra av de avlidna hade immunomodulerande terapi, det vill säga behandling som sänker immunförsvaret. Åtta av de avlidna hade underliggande sjukdomar och samtliga avlidna var över 50 år gamla, säger Sofia Bartholdsson. Kommentar på Instagram 18 augusti. Eftersom gruppen fullt vaccinerade personerna i studien var mycket sjuka misstänker Sofia Bartholdsson och hennes kollegor att det kan finnas en diagnostisk bias, alltså ett slags skevt urval, i studien.Mycket sjuka patienter får ofta fler prover och utredningar medan mindre sjuka patienter inte alltid får samma diagnostik, även om de drabbats av samma sjukdom. Det innebär att urvalsgruppen i studien eventuellt är sjukare än vad fullt vaccinerade personer generellt är.På grund av den diagnostiska biasen går det inte att dra slutsatser om en koppling mellan vaccin och försämrad sjukdomsbild. Detta står även tydligt i studien. Kommentar till inlägget på Facebook 17 augusti. Sofia Bartholdsson betonar att vaccinet inte ökar risken för att få TBE och att skyddseffekten uppskattas till mellan 96 och 99 procent. Hon hänvisar även till ny data baserat på blodgivare som indikerar att 57 procent av invånarna i Region Stockholm är vaccinerade mot sjukdomen och att 7 procent har haft TBE. Det innebär att nivån för kliniskt detekterbar TBE-infektion är mycket låg bland vaccinerade. Anklagelser mot virusforskare I inlägget tas även forskaren Christian
Old vs new
From
TITLE:
”Läkaruppropet” sprider missvisande bild av TBE-vaccinet

DESCRIPTION:
Forskare: ”Vaccinet ökar inte risken för att få TBE”.

CONTENT:
TBE-vaccinet ökar risken för att insjukna och utveckla allvarlig sjukdom – det påstår vaccinmotståndare i sociala medier. När vi granskar ett inlägg så används statistik från legitima studier, men forskarna bakom studierna säger att siffrorna presenteras på ett vilseledande sätt och att vaccinet har hög skyddseffekt.

Foto: Skärmdump/Pixabay/Facebook

Fästingburen hjärninflammation (TBE) är en virussjukdom som sprids via fästingar. Enligt Vårdguiden 1177 får de flesta som smittas lindriga besvär, men uppåt en tredjedel får inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna. ”Du bör vaccinera dig mot TBE om du ska vistas i områden där TBE-viruset finns”, står det på 1177.

I augusti påstod vaccinmotståndsgruppen Läkaruppropet i ett Facebook-inlägg att TBE-vaccinet ökar risken för att få viruset och utveckla en allvarlig infektion som kräver sjukhusvård.

Inlägg på Facebook 16 augusti.

Gruppen hänvisar till att TBE-smittan på Åland är hög trots att uppemot 80 procent av invånarna är vaccinerade, samt till en studie från Stockholm där vaccinerade hade högre dödlighet och längre sjukvårdsvistelse än ovaccinerade efter en TBE-infektion.

Inlägget har fått nära 700 interaktioner. Flera i kommentarsfältet är skeptiska till vaccinet.

Men Läkaruppropet ger en vilseledande bild av TBE-vaccinet, trots att de hänvisar till officiell statistik och legitima studier. Källkritikbyrån har granskat påståendena som görs i inlägget.

”Vaccinet ökar risken att få TBE”

Läkaruppropet skriver att mellan 70 och 80 procent av Ålands invånare är vaccinerade, men att prevalensen av TBE uppgick till 70 fall per 100 000 personer 2021. Det kan jämföras med de värst drabbade delarna i Sverige, där runt 10 personer av 100 000 får TBE årligen.

Enligt Ålands officiella statistik var det mycket riktigt 21 fall av TBE under 2021, vilket är en prevalens på 70,1 personer per 100 000 invånare, den högsta sedan 2004 på Åland.

Kommentar på Facebook 7 juli 2024.

Enligt en rapport från Ålands landskapsregering är risken att få TBE-infektion mycket hög i jämförelse med övriga Europa. Ön började erbjuda gratis TBE-vaccin år 2006, och ökningen av andelen vaccinerade har lett till ett minskande antal sjukvårdskrävande TBE-fall.

Rapporten visar att tre fjärdedelar av de som insjuknat i TBE på Åland mellan 2006 och 2013 var ovaccinerade. Under perioden förekom endast fyra fall där personer insjuknade trots att de var fullvaccinerade.

Kommentar till inlägg om TBE-vaccin på Facebook 7 augusti.

Jessica Tikkala, doktorand vid Åbo universitet och specialistläkare i klinisk mikrobiologi, säger till Källkritikbyrån att 2021 var ett "toppår" för TBE på många håll, även utanför Åland. Sjukdomsfallen varierar mellan olika år, vilket gör att enskilda år inte är representativa.

– Av TBE-patienterna på Åland är fortsatt majoriteten ovaccinerade, säger hon.

I fjol var antalet som insjuknade i TBE på ön sju.

Kommentar till inlägg om TBE-vaccin på Facebook 26 oktober 2024.

”Vaccinet ökar risken för allvarlig TBE-infektion”

Läkaruppropet hänvisar till en vetenskaplig studie som granskat alla TBE-fall i Stockholms län mellan 2006 och 2015, där endast två av nio döda var ovaccinerade. De hel- och delvaccinerade spenderade dessutom totalt 1 047 dygn på intensivvårdsavdelning, och de ovaccinerade endast 135 dygn.

Sofia Bartholdsson, doktorand inom infektionsmedicin vid Karolinska institutet, är en av forskarna bakom studien. Hon säger till Källkritikbyrån att siffrorna stämmer, men att inlägget är missvisande av flera skäl.

– Summorna som anges för IVA-vårddygn stämmer, men det är missvisande att presentera siffrorna på detta vis då det föreligger stor spridning inom grupperna. En tidigare fullständigt vaccinerad patient står för 521 av vårddygnen, säger Sofia Bartholdsson.

Kommentar till inlägget på Facebook 20 augusti.

Hon framhåller också att även om majoriteten av de avlidna patienterna var vaccinerade så påverkades deras sjukdomsförlopp av andra faktorer.

– Fyra av de avlidna hade immunomodulerande terapi, det vill säga behandling som sänker immunförsvaret. Åtta av de avlidna hade underliggande sjukdomar och samtliga avlidna var över 50 år gamla, säger Sofia Bartholdsson.

Kommentar på Instagram 18 augusti.

Eftersom gruppen fullt vaccinerade personerna i studien var mycket sjuka misstänker Sofia Bartholdsson och hennes kollegor att det kan finnas en diagnostisk bias, alltså ett slags skevt urval, i studien.Mycket sjuka patienter får ofta fler prover och utredningar medan mindre sjuka patienter inte alltid får samma diagnostik, även om de drabbats av samma sjukdom. Det innebär att urvalsgruppen i studien eventuellt är sjukare än vad fullt vaccinerade personer generellt är.På grund av den diagnostiska biasen går det inte att dra slutsatser om en koppling mellan vaccin och försämrad sjukdomsbild. Detta står även tydligt i studien.

Kommentar till inlägget på Facebook 17 augusti.

Sofia Bartholdsson betonar att vaccinet inte ökar risken för att få TBE och att skyddseffekten uppskattas till mellan 96 och 99 procent. Hon hänvisar även till ny data baserat på blodgivare som indikerar att 57 procent av invånarna i Region Stockholm är vaccinerade mot sjukdomen och att 7 procent har haft TBE. Det innebär att nivån för kliniskt detekterbar TBE-infektion är mycket låg bland vaccinerade.

Anklagelser mot virusforskare

I inlägget tas även forskaren Christian Kunz upp. Kunz var en pionjär inom virologi i Österrike och deltog i arbetet med att ta fram ett vaccin mot TBE på 70-talet. Påståendena i inlägget om Kunz handlade om biverkningar och jäv, något vi inte har kunnat hitta något stöd för.

Kommentar till inlägg om TBE-vaccin på Facebook 26 oktober 2024.

Vaccinationskampanjerna i Österrike har i stället lett till ett kraftigt minskat antal fall varje år, enligt myndigheten för hälsa och livsmedelssäkerhet i Österrike.

LÄS MER:? Så sprids falska påståenden om HPV-vaccinet Gardasil? Han blir USA:s hälsominister - här är hans lögner om vaccin? Blåtunga bakom "zombiekalvarna" - inte vaccin, 5G eller Bovaer

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
To
TITLE:
”Läkaruppropet” sprider missvisande bild av TBE-vaccinet

DESCRIPTION:
Forskare: ”Vaccinet ökar inte risken för att få TBE”.

CONTENT:
TBE-vaccinet ökar risken för att insjukna och utveckla allvarlig sjukdom – det påstår vaccinmotståndare i sociala medier. När vi granskar ett inlägg så används statistik från legitima studier, men forskarna bakom studierna säger att siffrorna presenteras på ett vilseledande sätt och att vaccinet har hög skyddseffekt.

Foto: Skärmdump/Pixabay/Facebook

Fästingburen hjärninflammation (TBE) är en virussjukdom som sprids via fästingar. Enligt Vårdguiden 1177 får de flesta som smittas lindriga besvär, men uppåt en tredjedel får inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna. ”Du bör vaccinera dig mot TBE om du ska vistas i områden där TBE-viruset finns”, står det på 1177.

I augusti påstod vaccinmotståndsgruppen Läkaruppropet i ett Facebook-inlägg att TBE-vaccinet ökar risken för att få viruset och utveckla en allvarlig infektion som kräver sjukhusvård.

Inlägg på Facebook 16 augusti.

Gruppen hänvisar till att TBE-smittan på Åland är hög trots att uppemot 80 procent av invånarna är vaccinerade, samt till en studie från Stockholm där vaccinerade hade högre dödlighet och längre sjukvårdsvistelse än ovaccinerade efter en TBE-infektion.

Inlägget har fått nära 700 interaktioner. Flera i kommentarsfältet är skeptiska till vaccinet.

Men Läkaruppropet ger en vilseledande bild av TBE-vaccinet, trots att de hänvisar till officiell statistik och legitima studier. Källkritikbyrån har granskat påståendena som görs i inlägget.

”Vaccinet ökar risken att få TBE”

Läkaruppropet skriver att mellan 70 och 80 procent av Ålands invånare är vaccinerade, men att prevalensen av TBE uppgick till 70 fall per 100 000 personer 2021. Det kan jämföras med de värst drabbade delarna i Sverige, där runt 10 personer av 100 000 får TBE årligen.

Enligt Ålands officiella statistik var det mycket riktigt 21 fall av TBE under 2021, vilket är en prevalens på 70,1 personer per 100 000 invånare, den högsta sedan 2004 på Åland.

Kommentar på Facebook 7 juli 2024.

Enligt en rapport från Ålands landskapsregering är risken att få TBE-infektion mycket hög i jämförelse med övriga Europa. Ön började erbjuda gratis TBE-vaccin år 2006, och ökningen av andelen vaccinerade har lett till ett minskande antal sjukvårdskrävande TBE-fall.

Rapporten visar att tre fjärdedelar av de som insjuknat i TBE på Åland mellan 2006 och 2013 var ovaccinerade. Under perioden förekom endast fyra fall där personer insjuknade trots att de var fullvaccinerade.

Kommentar till inlägg om TBE-vaccin på Facebook 7 augusti.

Jessica Tikkala, doktorand vid Åbo universitet och specialistläkare i klinisk mikrobiologi, säger till Källkritikbyrån att 2021 var ett "toppår" för TBE på många håll, även utanför Åland. Sjukdomsfallen varierar mellan olika år, vilket gör att enskilda år inte är representativa.

– Av TBE-patienterna på Åland är fortsatt majoriteten ovaccinerade, säger hon.

I fjol var antalet som insjuknade i TBE på ön sju.

Kommentar till inlägg om TBE-vaccin på Facebook 26 oktober 2024.

”Vaccinet ökar risken för allvarlig TBE-infektion”

Läkaruppropet hänvisar till en vetenskaplig studie som granskat alla TBE-fall i Stockholms län mellan 2006 och 2015, där endast två av nio döda var ovaccinerade. De hel- och delvaccinerade spenderade dessutom totalt 1 047 dygn på intensivvårdsavdelning, och de ovaccinerade endast 135 dygn.

Sofia Bartholdsson, doktorand inom infektionsmedicin vid Karolinska institutet, är en av forskarna bakom studien. Hon säger till Källkritikbyrån att siffrorna stämmer, men att inlägget är missvisande av flera skäl.

– Summorna som anges för IVA-vårddygn stämmer, men det är missvisande att presentera siffrorna på detta vis då det föreligger stor spridning inom grupperna. En tidigare fullständigt vaccinerad patient står för 521 av vårddygnen, säger Sofia Bartholdsson.

Kommentar till inlägget på Facebook 20 augusti.

Hon framhåller också att även om majoriteten av de avlidna patienterna var vaccinerade så påverkades deras sjukdomsförlopp av andra faktorer.

– Fyra av de avlidna hade immunomodulerande terapi, det vill säga behandling som sänker immunförsvaret. Åtta av de avlidna hade underliggande sjukdomar och samtliga avlidna var över 50 år gamla, säger Sofia Bartholdsson.

Kommentar på Instagram 18 augusti.

Eftersom gruppen fullt vaccinerade personerna i studien var mycket sjuka misstänker Sofia Bartholdsson och hennes kollegor att det kan finnas en diagnostisk bias, alltså ett slags skevt urval, i studien.Mycket sjuka patienter får ofta fler prover och utredningar medan mindre sjuka patienter inte alltid får samma diagnostik, även om de drabbats av samma sjukdom. Det innebär att urvalsgruppen i studien eventuellt är sjukare än vad fullt vaccinerade personer generellt är.På grund av den diagnostiska biasen går det inte att dra slutsatser om en koppling mellan vaccin och försämrad sjukdomsbild. Detta står även tydligt i studien.

Kommentar till inlägget på Facebook 17 augusti.

Sofia Bartholdsson betonar att vaccinet inte ökar risken för att få TBE och att skyddseffekten uppskattas till mellan 96 och 99 procent. Hon hänvisar även till ny data baserat på blodgivare som indikerar att 57 procent av invånarna i Region Stockholm är vaccinerade mot sjukdomen och att 7 procent har haft TBE. Det innebär att nivån för kliniskt detekterbar TBE-infektion är mycket låg bland vaccinerade.

Anklagelser mot virusforskare

I inlägget tas även forskaren Christian Kunz upp. Kunz var en pionjär inom virologi i Österrike och deltog i arbetet med att ta fram ett vaccin mot TBE på 70-talet. Påståendena i inlägget om Kunz handlade om biverkningar och jäv, något vi inte har kunnat hitta något stöd för.

Kommentar till inlägg om TBE-vaccin på Facebook 26 oktober 2024.

Vaccinationskampanjerna i Österrike har i stället lett till ett kraftigt minskat antal fall varje år, enligt myndigheten för hälsa och livsmedelssäkerhet i Österrike.

LÄS MER:? Så sprids falska påståenden om HPV-vaccinet Gardasil? Han blir USA:s hälsominister - här är hans lögner om vaccin? Blåtunga bakom "zombiekalvarna" - inte vaccin, 5G eller Bovaer

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
Klägget Permalink

Svenskt Näringsliv erkänner 5000 lobbymöten per år

https://klagget.nu/2025/09/26/svenskt-naringsliv-erkanner-5000-lobbymoten-per-ar/

Svenskt Näringsliv försöker skrämma politikerna från att införa ett lobbyregister. De säger att de har mer än 5000 lobbymöten per år och att det skulle kosta dem en miljon att berätta om dem. Det är en uppenbar överdrift. I sitt remissvar på Insynsutredningen försöker Svenskt Näringsliv argumentera emot lobbyregistret genom att påstå att det skulle […]

Full text

Svenskt Näringsliv försöker skrämma politikerna från att införa ett lobbyregister. De säger att de har mer än 5000 lobbymöten per år och att det skulle kosta dem en miljon att berätta om dem. Det är en uppenbar överdrift.

I sitt remissvar på Insynsutredningen försöker Svenskt Näringsliv argumentera emot lobbyregistret genom att påstå att det skulle kosta dem upp till en miljon per år. Det är visserligen bara växelpengar i deras miljardbudget, men framförallt så är det uppenbart överdrivet.Svenskt Näringsliv har inte baserat beräkningen på hur det gått i Finland sedan de införde sitt lobbyregister. Där verkar företagen numera tycka att det är enkelt att rapportera sitt lobbande.1

Mer än 5000 lobbymöten per år

Så här skriver Svenskt Näringsliv i sitt remissvar:“En försiktig uppskattning visar att cirka 70 personer av Svenskt Näringslivs anställda har i genomsnitt 7 möten per månad som ska redovisas enligt den föreslagna lagstiftningen. Sammantaget innebär det att de årliga kostnaderna kommer att uppgå till mellan 800 000 – 1 miljon kronor. I beräkningen ingår den tid som måste läggas på att fortlöpande dokumentera möten, tidsåtgången för att särskilt kontera hela eller delar av externa kostnader samt årlig driftskostnaden av CRM-system.”2

Om vi tar hänsyn till jul och semester rör det sig om mer än 5000 möten per år. Kan det verkligen kosta upp till en miljon kronor per år att rapportera in?

15 minuter per möte!

Till att börja med har Insynsutredningen inte föreslagit att alla möten ska rapporteras in. Svenskt Näringsliv verkar ha missuppfattat förslaget. Men det är så det fungerar i EU-parlamentet, och det är ett rimligt krav, så låt gå för det.

Kan det verkligen kosta ca 200 kronor att rapportera in ett möte? I EU-parlamentet brukar ledamöternas assistenter klara av det på några minuter per vecka.Om man tittar på EU-parlamentets hemsida – låt oss säga Alice Bah Kuhnkes möten – är det uppenbart att med ett bra inrapporteringssystem kan ett möte rapporteras in på en minut.3 

Men när vi räknar på Svenskt Näringslivs budget ser det ut som det skulle ta dem 15 minuter att redovisa ett enda möte!Det är tydligt att Sveriges största lobbyister ägnar sig åt snömoskalkyler igen. Vilken chock!

Jag vill veta mer om klägget som undergräver demokratin! Gå med i granskningsrörelsen, tipsa, håll dig uppdaterad och berätta för andra.

Tack för att du gått med i granskningsrörelsen Klägget!

Kan du stötta Kläggets arbete med en frivillig gåva? Klicka här för att donera till våra granskningar.

Genom att du fyller i dina uppgifter i ovan nämnda fält och klickar på knappen bekräftar du att uppgifterna tillhör dig och att du läst igenom och godkänner personuppgiftspolicyn.

Oj, någonting gick fel. Kontrollera att du angett en riktig e-postadress.

Nu säger Finlands lobbyister att det är lätt

I rättvisans namn får det väl sägas att det inte bara möten som ska rapporteras in, men det är en mindre del i sammanhanget. Det svenska systemet är baserat på det finska, och där har företagen slutat klaga nu när de har lärt sig hur systemet fungerar. Som det står på den stora finska lobbykoncernen Milttons blog:“As the Transparency Register establishes its place in Finnish society and politics, lobbying activities must become even more planned. Then lobbying is effective, timely, and easy to report to the Transparency Register.”4

Svenskt Näringsliv tar i så de spricker

Men det roligaste i Svenskt Näringslivs remissvar har vi sparat till sist:“Ett mycket stort antal aktörer bedriver påverkanskommunikation och Svenskt Näringslivs egen analys visar att samtliga kommer att påföras betydande kostnader”, skriver de.5

Om man tittar på det finska öppenhetsregistrets hemsida är det uppenbart att även stora företag kan klara av sin halvårsrapport på några timmar.

Det stämmer att det finns många företag som lobbar. Men det är bara Svenskt Näringsliv som har femtusen lobbymöten per år!

NoterVisaDöljhttps://miltton.com/first-study-on-the-effects-of-the-transparency-register-on-lobbying-activities/ ↩︎https://www.svensktnaringsliv.se/bilder_och_dokument/rapporter/gtw72l_remissvar_2025-105pdf_1238723.html/remissvar_2025-105.pdf ↩︎https://www.europarl.europa.eu/meps/en/197395/ALICE_KUHNKE/meetings/past#detailedcardmep ↩︎https://miltton.com/first-study-on-the-effects-of-the-transparency-register-on-lobbying-activities/ ↩︎https://www.svensktnaringsliv.se/bilder_och_dokument/rapporter/gtw72l_remissvar_2025-105pdf_1238723.html/remissvar_2025-105.pdf ↩︎

Dagens Arena Permalink

När 80 blir det nya 150

https://www.dagensarena.se/nar-80-blir-det-nya-150/

Dags att bygga framtidens livsmiljöer som främjar hälsa och välbefinnande.  Tänk dig ett samhälle där 80 inte är slutet utan…

Full text

Dags att bygga framtidens livsmiljöer som främjar hälsa och välbefinnande.  Tänk dig ett samhälle där 80 inte är slutet utan mitten – där 150 blir det nya 80. Det som nyligen lät futuristiskt håller på att bli verklighet. Genombrott inom medicin, AI, bioteknik och digital hälsoteknik gör det möjligt att leva längre, friskare och mer produktiva liv än någon generation tidigare. Men våra bostäder och välfärdssystem är fortfarande byggda för en annan tid. Handlar om livskvalité Dagens 80-åringar är starkare och mer självständiga än någon generation före dem. De är inte enbart vårdtagare – utan volontärer, mentorer, kulturbärare och entreprenörer. Samtidigt fördubblas antalet över 80 år fram till 2040. SKR:s Hälso- och sjukvårdsrapport 2024 visar att vården redan pressas av personalbrist, ökade behov och fragmenterade system. Frågan är därför akut: ser vi äldre som en belastning – eller som en resurs i ett samhälle som törstar efter erfarenhet, stabilitet och delaktighet? Det handlar inte bara om livslängd, utan om livskvalitet. Ska vi bygga miljöer som enbart håller människor vid liv – eller miljöer som gör livet värt att leva? Sverige stod en gång i frontlinjen. På 1950- och 60-talen satte vi en global standard för bostäder – ljusa, funktionella och hälsofrämjande. I dag har fokus förskjutits från kvalitet till kvantitet, medan den demografiska klockan tickar allt snabbare och pressar välfärden mot sin gräns. Bostaden som hälsoinnovation Nästa stora paradigm är bostaden som hälsoinnovation. Hemmet blir en arena för både förebyggande hälsa och avancerad vård: digitala tvillingar som optimerar luft och ljus i realtid, AI som skräddarsyr miljön efter individens behov och Hospital at Home som flyttar vården till vardagsrummet. Fastighetsägare kan erbjuda hälsoabonnemang i hyran. Unga efterfrågar boenden där liv, arbete och välbefinnande smälter samman. Äldre vill bo kvar hemma – men med trygg vård, självständighet och gemenskap integrerad i vardagen. Andra länder visar vägen. Japan använder AI-sensorer för att förhindra fall och upptäcka sjukdomar tidigt. Singapore bygger hela stadsdelar med digitala tvillingar för välbefinnande och energieffektivitet. I USA växer Healthy Real Estatefram som en ny tillgångsklass, där fastigheter blir en del av hälsoindustrin. Återta ledarroll Här finns en enorm affärsmöjlighet för Sverige. Vi kan återta en global ledarroll och bygga en helt ny industri. Fastighetsägare stärker attraktivitet och boendetid, investerare förenar lönsamhet och samhällsnytta, arbetsgivare får friskare medarbetare och kommuner sänker vårdkostnader genom förebyggande lösningar. Nästa steg tas nu genom en förstudie i samverkan mellan industri (AFRY AB), akademi (Mälardalens universitet), byggsektorn och kommuner. Tillsammans med både yngre och äldre ska vi kartlägga behoven, testa investeringsmodeller och forma ett skalbart koncept för framtidens livsmiljöer – där hälsa, välbefinnande och produktivitet byggs in från start, inte klistras på i efterhand. Vi står inför ett vägval: antingen låter vi livslängdsrevolutionen urholka välfärden, eller så tar vi chansen att skapa samhällen som förlänger hälsospannet och gör livet rikare, tryggare och mer meningsfullt i varje ålder. När 80 blir det nya 150 är det enda hållbara valet att bygga livsmiljöer som gör hälsa och livskvalitet till själva grunden för framtiden. Sarah Wamala Andersson, professor i hälso-och välfärdsteknik, Mälardalens universitet. Fredrik Ramsfeldt, projektledare AFRY AB Sandra Muhhuku, biträdande projektledare, AFRY AB

Klägget Permalink

Smutskastaren Dousa säger saker som inte stämmer – igen

https://klagget.nu/2025/09/19/dousa-pratar-strunt-om-karriar-och-tullar/

Den tidigare lobbyisten Benjamin Dousa som manövrerar för att bli nästa moderat-ledare gör nu utspel som inte stämmer med verkligheten. Handelsminister Dousa har tidigare varit MUF-ordförande, lobby-VD på Företagarna och Timbro, och redan på den tiden sade han saker som inte stämde. Under sin tid på Timbro finansierade han till exempel smutskastning av politiska motståndare […]

Full text

Den tidigare lobbyisten Benjamin Dousa som manövrerar för att bli nästa moderat-ledare gör nu utspel som inte stämmer med verkligheten.

Handelsminister Dousa har tidigare varit MUF-ordförande, lobby-VD på Företagarna och Timbro, och redan på den tiden sade han saker som inte stämde.

Under sin tid på Timbro finansierade han till exempel smutskastning av politiska motståndare för miljoner och låtsades att han inte hade någon aning om vad hans trollfabrik Näringslivets Mediaservice sysslade med.

“Vad tänker du om att de jobbar med dolda avsändare?”, frågade Dagens ETC.1

“– Den frågan får du nog ställa till dem. På Timbro jobbar vi alltid med väldigt öppna avsändare”, svarade Dousa.

“Har du inte skrivit under anställningsavtal för deras anställda?” fortsatte journalisten.

“– Jo, men de arbetar väldigt självständigt,” svarade Dousa.

Att Dousa inte skulle haft koll på sin egen trollfabrik är helt osannolikt. När Dousa avgick var en av efterträdarens första åtgärder att stänga ned den.2

Låtsas att han inte vill bli partiledare

Nu manövrerar Benjamin Dousa för att bli Moderaternas nästa partiledare. Men när Aftonbladet frågade honom så förnekade han det:“– Jag har inget sånt intresse, utan fokuserar på att vara handels- och biståndsminister och göra det bästa för Sverige”, sade Dousa.3

“Men framåt, bortom det omedelbara?”, frågade Aftonbladet.

“– Ulf sitter säkert kvar i 30–40 år. Jag vet inte om jag är kvar i politiken då” påstod Dousa.

Jorå…

I modern tid så sitter en partiledare i genomsnitt tio år. Carl Bildt orkade hela tretton år, och det är rekordet sedan 1986 för partiledare vars partier redan satt i riksdagen när de blev valda.4 

Ulf Kristersson är 61 år, men enligt Dousa så ska han alltså försöka hålla sig kvar tills 101-årsdagen. 

Man kan spekulera i varför Dousa säger så här, men man kan inte lita på vad han säger.

Jag vill veta mer om klägget som undergräver demokratin! Gå med i granskningsrörelsen, tipsa, håll dig uppdaterad och berätta för andra.

Tack för att du gått med i granskningsrörelsen Klägget!

Kan du stötta Kläggets arbete med en frivillig gåva? Klicka här för att donera till våra granskningar.

Genom att du fyller i dina uppgifter i ovan nämnda fält och klickar på knappen bekräftar du att uppgifterna tillhör dig och att du läst igenom och godkänner personuppgiftspolicyn.

Oj, någonting gick fel. Kontrollera att du angett en riktig e-postadress.

Attackerar de rödgröna med osanningar

I veckan har Dousa också gått till hårt angrepp på Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet som han anklagar för att driva Trumps handelspolitik.“Svensk vänster driver Trumps handelspolitik” skriver Dousa i Expressen.5 Dousa kritiserar partier för att ha röstat emot olika handelsavtal, och anklagar dem för att vilja ha höga tullar.I artikeln skriver han: “vänstersidan vill se en annan handelspolitik. En handelspolitik som mer liknar Donald Trumps, med höga tullar och fler hinder.”Det här är en förvrängning av rent Trumpska proportioner.

De rödgröna ogillar tullar

Donald Trump älskar sina enorma tullar och tror felaktigt att det är exportlandet som betalar dem.

S, V och MP vill däremot inte ha höga tullar. Den svenska vänstern i bred bemärkelse har ogillat protektionism ända sedan 1800-talet eftersom det är vanliga människor som får betala tullarna med dyrare priser. 

Moderaterna var däremmot för industritullar ända till efter andra världskriget.

Trump-tullarna handlar om korruption

Donald Trumps tullar skadar både USA och resten av världen. Men de är bra för Trump som använder hotet om tullar för att utpressa både länder och företag. 

Storföretagen donerar miljoner till Republikanernas kampanjkassor, och forskning visar att de företag som donerar har större chans att få undantag från tullarna.6

Trumps tullar handlar inte om handelspolitik – utan om korruption!

Sverige stäms på miljarder

När rödgröna ledamöter röstar emot handelsavtal handlar det inte om att de håller med Trump eller älskar tullar utan om helt andra saker.

Ett vanligt skäl är att avtalen innehåller investeringsskyddsregler (förkortas ISDS) som låter utländska storföretag stämma länder på miljardbelopp utanför det vanliga rättssystemet om de skärper sina regler för att skydda miljö och hälsa.Investeringsskyddsregler begränsar demokratin och ger orimliga fördelar till utländska investerare. 

Sverige har till exempel stämts på 17 miljarder kronor för att vi förbjöd uranbrytning.7 Det målet vann vi. Men vi riskerar fortfarande att behöva betala minst 5 miljarder kronor till Huawei för att vi inte låter dem bygga 5G-nätverk som Kina kan använda för att spionera på oss.8

Moderaterna är för ISDS. De vill att det ska vara svårt för politiker att begränsa storföretagen.

Dousa talar i nattmössan

Dousa lyfter särskilt fram handelsavtalet med Kanada och TTIP-avtalet med USA som aldrig blev av. På den tiden jag var politiker jobbade jag mycket med de här avtalen, och den stora kritiken handlade om ISDS. Det handlade aldrig om de redan obetydliga tullarna. Dousa skriver om TTIP och Trumps höga tullar och påstår att “hade vi lyckats få igenom det hade kanske situationen i dag sett annorlunda ut”.Här talar Dousa i nattmössan. Mexico ett ISDS-avtal med USA, men det har inte hindrat Trump från att inför helt orimliga tullar. Trump bryter redan emot WTO och har ingen sin helst respekt för internationella avtal.9Att Donald Trump skulle respekterat ett handelsavtal med EU är så osannolikt att i jämförelse verkar det nästan rimligt att en 101-årig Ulf Kristersson skulle bjuda in till rullatormingel på Rosenbad.

Moderaterna går storföretagens ärende

Det finns verkliga skillnader mellan partierna i handelspolitiken, men det handlar inte om tullar. Moderaterna har lyssnat på storföretagens lobbyister och vill binda upp länder i ett internationellt regelverk som gör det svårare att driva igenom reformer när det gäller miljö, hälsa och arbetares rättigheter.

Miljöpartiet och Vänstern är kritiska till avtal som gör det svårare att fatta demokratiska beslut, och de vill att utvecklingsländer ska ha handlingsfrihet att industrialisera sig. De är också emot att företag som kränker mänskliga rättigheter och använder förbjudna bekämpningsmedel ska kunna konkurrera ut producenter i EU som behöver leva upp till högre krav. Det är ett av problemen med Mercosuravtalet som också riskerar att öka avskogningen i Amazonas.10

Man kan tycka olika om handelspolitiken. Men istället för att tala om de verkliga skillnaderna väljer Dousa att prata strunt om “frihandel” och påstå att de rödgröna driver samma politik som Donald Trump.

Dousa har varit professionell lobbyist för storföretagens intressen. Det är han fortfarande.

NoterVisaDöljhttps://www.etc.se/feature/timbro-chefen-benjamin-dousa-vi-kan-taemja-sd ↩︎https://www.expressen.se/nyheter/sverige/beslutet-pa-timbro-lagger-ner-trollarmen-/ ↩︎https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/zAaO7v/benjamin-dousa-om-usa-pappalivet-och-partiledarrollen ↩︎Dagens politik sliter mer på partiledarna än vad den gjorde förr i tiden. För den här beräkningen räknar jag modern tid från 1986. Alf Svensson och Jimmie Åkesson har visserligen suttit längre än Bildt, men de blev partiledare som mycket unga innan deras partier kom in i riksdagen. De är inte rimliga jämförelser. ↩︎https://www.expressen.se/debatt/debatt-svensk-vanster-driver–trumps-handelspolitik/ ↩︎https://klagget.nu/2025/02/07/trumps-handelskrig-skapar-jobb-at-lobbyister/ ↩︎https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jamtland/sverige-kravs-pa-17-miljarder-for-forlorade-uraninkomster ↩︎https://www.svt.se/nyheter/inrikes/huawei-stammer-sverige-pa-mangmiljardbelopp-efter-5g-upphandlingen ↩︎https://europaportalen.se/notis/2025/08/politico-eus-tulluppgorelse-med-trump-bryter-mot-wto-regler ↩︎https://www.etc.se/debatt/stoppa-avtalet-som-skadar-tvaa-kontinenter ↩︎

Klägget Permalink

Moderat lobbyist kräver jeansförbud och slipstvång

https://klagget.nu/2025/09/19/moderat-lobbyist-kraver-jeansforbud-och-slipstvang/

Den moderate topplobbyisten Per Rosencrantz blev så upprörd av nyheten att riksdagen tillåter jeans att han skrev en hel debattartikel där han kräver jeansförbud och slipstvång. Per Rosencrantz är gift med EU-ministern, och hög chef på lobbyfirman Bellbird som har hemliga kunder och nära band till moderaternas partiledning. Han sitter samtidigt i kommunfullmäktige för Moderaterna […]

Full text

Den moderate topplobbyisten Per Rosencrantz blev så upprörd av nyheten att riksdagen tillåter jeans att han skrev en hel debattartikel där han kräver jeansförbud och slipstvång.

Per Rosencrantz är gift med EU-ministern, och hög chef på lobbyfirman Bellbird som har hemliga kunder och nära band till moderaternas partiledning. Han sitter samtidigt i kommunfullmäktige för Moderaterna med tunga politiska uppdrag.1

Rosencrantz är mest känd för skandalen när han som Moderaternas aggressive kommunikationschef, under sitt dåvarande namn Nilsson, uppmanade personalen att “köra hårt”, och postade en bild på sig själv med citatet:

“When they go low we kick them in the balls.”2

Några dagar senare hörsammade en av hans anställda uppmaningen att köra hårt och kallade socialdemokraten Annika Strandhäll för “hora” i direktsändning. Som ett resultat av detta fick den anställde sparken, och Rosencrantz behövde byta jobb till Moderaternas “chefsstrateg”.

Notera att kommunikationschefen varken har slips eller kostymbyxor.

Jeansförbud mot politisk polarisering!

Men det var då. Nu är Per Rosencrantz upprörd av att media rapporterat att riksdagen tillåter “prydliga jeans” och han har lyckats få in en debattartikel i Dagens Industri där han hävdar att det undergräver “respekten för våra demokratiska institutioner”.3

“I en tid av ökad polarisering och när förtroendet för våra institutioner ifrågasätts är det viktigare än någonsin att värna normer och symboler. Även små handlingar spelar roll. Vill vi ha en riksdag där ledamöterna debatterar i shorts och sandaler?”, skriver Rosencrantz.4

Det är det dock ingen som föreslagit.

Istället för jeans – slipstvång!

Istället kräver Rosencrantz att riksdagen ska införa slipstvång. Men han har inga riktiga argument för att vakterna ska hindra slipslösa ledamöter från att gå in i kammaren.

“Vår representativa demokrati förtjänar ledamöter som markerar allvaret i sitt uppdrag genom att klä upp sig när viktiga beslut fattas. Riksdagsförvaltningen bör därför tänka om: inte luckra upp reglerna, utan snarare skärpa dem. Ett slipskrav i talarstolen skulle sända en tydlig signal om seriositet och respekt”, skriver han.5

Talmannen påpekar att jeans varit tillåtna länge

Riksdagens talman Andreas Norlén (M) har svarat på debattartikeln, och påpekar att det är länge sedan alla ledamöter bar slips.6 I praktiken har jeans och kavaj har varit tillåtna länge och det har inte lett till några problem. Sedan talmannen förtydligade reglerna för fem år sedan är “prydliga jeans” uttryckligen tillåtna. Per Rosencrantz är uppenbarligen inte påläst.

Det är bra att mannen som gav uttrycket “Kick them in the balls” ett ansikte säger sig vara oroad över polarisering. Men i en tid när moderaternas gruppledare hetsar mot judiska demonstranter och kallar dem “odjur” är det knappast prydliga jeans som är problemet.7

Jag vill veta mer om klägget som undergräver demokratin! Gå med i granskningsrörelsen, tipsa, håll dig uppdaterad och berätta för andra.

Tack för att du gått med i granskningsrörelsen Klägget!

Kan du stötta Kläggets arbete med en frivillig gåva? Klicka här för att donera till våra granskningar.

Genom att du fyller i dina uppgifter i ovan nämnda fält och klickar på knappen bekräftar du att uppgifterna tillhör dig och att du läst igenom och godkänner personuppgiftspolicyn.

Oj, någonting gick fel. Kontrollera att du angett en riktig e-postadress.

Del i personvalskampanj

Varför väljer en politiker att skriva en debattartikel om något så besynnerligt som jeansförbud och slipstvång? Har han glömt vilket århundrade vi lever i?Svaret är enkelt.Det är nomineringstider i Moderaterna. Rosencrantz är invald för valkretsen som omfattar Östermalm med omnejd, och snart får medlemmarna rösta om vilka de vill se på listorna.Det är inte bara vi som uppmärksammar detta. Den kände lobbyisten Johan Ingerö Alias kommenterar debattartikeln på Rosencrantz Facebook:“Har du hittat din personvalsfråga..?”, frågar Ingerö Alias.

“Ingen förstår och kan politik som du Johan ”, svarar Per Rosencrantz.8

I en tid med krig, ekonomisk oro, och avdemokratisering är det tydligen jeansförbud och slipstvång som de moderata gräsrötterna går igång på.

Politiker ska inte ha hemliga kunder

Men om det är något som undergräver respekten för våra demokratiska institutioner så är det inte jeans utan politiker med hemliga kunder. 

Att partierna ger tunga förtroendeuppdrag till lobbyister som Rosencrantz innebär en risk för jäv och intressekonflikter. Där har vi något som verkligen borde förbjudas.

NoterVisaDöljhttps://evald.stockholm.se/Extern/Person/6056, https://www.linkedin.com/in/per-rosencrantz-b032822/details/experience/ ↩︎https://klagget.nu/2024/09/20/topplobbyisten-kick-them-in-the-balls/ ↩︎https://www.di.se/debatt/jeans-i-kammaren-sander-fel-signal-till-valjarna/ ↩︎https://www.di.se/debatt/jeans-i-kammaren-sander-fel-signal-till-valjarna/ ↩︎https://www.di.se/debatt/jeans-i-kammaren-sander-fel-signal-till-valjarna/ ↩︎https://www.di.se/debatt/replik-jeansen-har-varit-tillatna-lange/ ↩︎https://www.di.se/debatt/replik-jeansen-har-varit-tillatna-lange/, https://www.flamman.se/protesterade-mot-idf-foredrag-kallas-odjur/ ↩︎https://www.facebook.com/per.nilsson.79219/posts/10161385364171143?comment_id=1704490290259323 ↩︎

Källkritikbyrån Permalink

Medel mot nagelsvamp annonseras på Facebook - kan bryta mot lagen

https://kallkritikbyran.se/medel-mot-nagelsvamp-annonseras-pa-facebook-kan-bryta-mot-lagen/

Hudläkare: ”Falsk marknadsföring”

Full text

Ingrid är 58 år och har provat allt mot nagelsvamp - men nu har hon hittat en gel som verkligen hjälper. Så står det i annonserna på Facebook. Men Ingrid är AI-genererad och medlet är inget läkemedel mot nagelsvamp. ”Att utlova det här är falsk marknadsföring”, säger hudläkaren Sam Polesie.

Foto: Skärmdump/Facebook/Trustpilot

Tuben ser fin ut och reklamen lovar snabb hjälp mot ett obehagligt problem. Den kostar kring 250 kronor. Ingrid Solberg, som gör reklam för produkten, ler varmt in i kameran.

Från sajten Ozvahem.se.

Problemet är att det saknas vetenskapligt stöd för att produkten faktiskt hjälper mot nagelsvamp.

  • Det här preparatet har jag aldrig sett bli utvärderat i en studie. Det västerländska medicinska arvet vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet, och det här är produkter som saknar det, konstaterar Sam Polesie vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Bild på Facebook upplagd 31 augusti.

Produkten påstås innehålla kolloidalt silver, en kritiserad produkt som Källkritikbyrån skrivit om förr, samt oljor och vitaminer.

Undersök avsändaren

Annonserna har kommit från Facebook-sidan Ingrid Solberg de senaste veckorna. De har sett ut så här:

Annons på Facebook i september.

”Ingrid” beskriver sin vånda över en svårhanterad nagelsvamp. Hon påstår sig ha använt tre olika receptbelagda krämer på åtta månader. Först när hon hittat ”Healio Nagelgel®” så hade utvecklingen vänt och nu var hennes naglar rosiga och fina igen.

Annonser är kopplade till Facebook-sidor. Går man in på Ingrids sida ser man inte mycket, bortom två AI-genererade bilder. (Så här går du tillväga när du vill undersöka bilder och i synnerhet AI-skapade bilder.)

Om man går in på fliken ”Om” och välj ”Sidtransparens” så får man veta att sidan skapades 5 augusti. Om en sida sköts från andra länder kommer det att synas här. Du kan också se om en sida bytt namn och vad den i så fall hette tidigare.

Från Facebook-sidans sidtransparens-ruta.

Under sidtransparens-fliken kan du också undersöka annonser som sidan lagt ut. Sidan har inga aktiva annonser just nu, men har haft - och dessa får du se genom att kryssa ur ”Aktiva annonser” vid filtren.

Från Facebooks annonsbibliotek.

I den långa listan av annonser ser man att ”Ingrid” varit väldigt aktiv under en period i början av september - och allt har handlat om nagelsvamp.

Från Facebooks annonsbibliotek.

För varje annons kan du undersöka:o geografiskt område som annonsen visades io ålderspann på de som annonsen riktade in sig moto vilken person eller vilket företag som betalade för annonsen

I det här fallet var visades annonserna i Sverige, till åldersgrupperna 18-65+ och den som betalat för dem är en 29-årig man i Norrköping.Om man söker på mannen visar det sig att han har ett företag som sysslar med ”postorderhandel och detaljhandel på internet med brett sortiment”. Förra året omsatte företaget nära 16 miljoner kronor.

”Sjuksköterskan Eva” i en AI-genererad video från en av Facebook-annonserna i september.

Mannen har även betalat för andra annonser för ”Healio Nagelgel®”. I dem har han laddat upp en ihopdiktad video om ”sjuksköterskan Eva” som ”vaknade mitt i natten av en skrämmande upplevelse”, nämligen att ”hennes tånaglar var gula, förtjockade och hade börjat spricka”. Enligt historien skulle ”Eva” ha varit nära att förlora foten.Figurerna i videon är AI-genererade. I videon påstås även att läkemedelsindustrin försöker stämma försäljaren till konkurs och skulle ha förbjudit produkten från att säljas i butik, vilket ”har tvingat Eva att sälja exklusivt online”.

Undersök sajten

Ozvahem.se, sajten som länkas i annonserna, innehåller reklam för produkten. En leende ”doktor Carina Åkesson” påstås säga fina saker om produkten och rekommendera den.

Jag är läkare och använder HEALIO i min praktik och rekommenderar den till mina patienter. -Dr. Carina Åkesson Från sajten Ozvahem.se

Från sajten Ozvahem.se.

Men om man söker på bilden av ”Carina” så hittar man originalet på den digitala vårdgivarsidan ”Min doktor”.

Från sajten Min doktor.

Samma telefonnummer som finns på Ozvahem.se har tidigare använts av sidan Healio.se, där samma typ av e-handelsupplägg verkar ha använts 2023-2024.På recensionssajten Trustpilot finns en lång lista på klagomål, där kunder bland annat inte kunnat komma i kontakt med företaget bakom.

Från recensionssajten Trustpilot.

Telefonnumret är inte längre i bruk.

De senaste åren har e-handel blomstrat, i vissa fall med tråkiga konsekvenser för kunder. Ozvahem har inte anmälts till Konsumentverket, men Healio har anmälts sexton gånger. Anmälningarna gällde saker som vilseledande marknadsföring och ångerrätt.Här hittar du Konsumentverkets sida om de nya e-handelsmetoderna.

Undersök påståendena

I fallet med ”Ingrid Solberg” så säljs alltså en gel som ska hjälpa mot nagelsvamp. ”Märkbar förbättring inom 24 timmar!”, står det på sajten.

Från sajten Ozvahem.se.

Vi frågade Sam Polesie, överläkare och docent vid verksamheten för hud- och könssjukvård vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, om vad man kan säga om den här sortens påståenden.- Här finns en marknad av desperata patienter som kämpat länge. Och om nageln inte återfår sitt ursprungliga utseende så kan det finnas de som känner sig missnöjda eller inte lyssnade på. Men en behandling av nagelsvamp ska alltid skötas av hälso- och sjukvårdspersonal, läkare som kan följa upp behandlingens effekt och utesluta alternativa förklaringar.

I ovanliga fall kan tumörer se ut som nagelsvamp, säger Polesie.

Från Facebook-annons 6-8 september.

Det står i annonsen att man ska se märkbar skillnad på 24 timmar.

  • Ja, det är ju helt felaktigt. Det här är absolut inte tillstånd som du ser en snabb effekt på, tvärtom.

Skulle det här som föreslås kunna vara en effektiv behandling?

  • Det är väldigt svårt att uppnå resultat med krämer eller geler. Lokala behandlingar har en begränsad effekt. Därför är det framför allt tablettbehandling som rekommenderas om du har utbredd nagelsvamp.

I annonsen skriver ”Ingrid” att hon ”vägrar ta tabletter”.

Från Facebook-annons 11 september.

Finns det någon fara med att köpa sådana här preparat på nätet?

  • Den främsta risken är att du blir av med pengar. Men när du smörjer på oprövade saker på huden så finns det alltid en generell risk att du utvecklar en lokal kontaktallergi.

Polesie ställer sig också frågande till avsändaren och vad man vet om kedjan från produktion i exempelvis Kina tills dess att produkten kommer hit.

Från Facebook-annons i september.

  • I Sverige när vi introducerar sånt här så är det läkemedelsföretag som gör riskklassificering. Man gör miljötestning och rigorösa prover. Det befarar jag som forskare att det inte är ombesörjt i det här fallet.

Vad tycker du om att den här sortens annonser sprids i sociala medier?

  • Det här är jätteproblematiskt. Dagens AI-genererade content ställer extra höga krav på inte bara konsumenter utan även på vårdgivare att stävja den här typen av pseudovetenskap och bedrägligt beteende.

Från Facebook-annons i september.

Kan bryta mot läkemedelslagen

Produkter för behandling av nagelsvamp - som den här nagelgelen - ska antingen vara godkända som läkemedel i Sverige, eller i vissa fall registrerade som medicintekniska produkter, enligt Läkemedelsverket. Myndigheten har tidigare förbjudit en liknande produkt, en kräm som skulle ”skydda fotens naglar och hud mot svampinfektion”. Motiveringen då var att produkten såldes med påståenden om att den hade egenskaper för att förebygga eller behandla sjukdom hos människor. Den räknades därmed som läkemedel, men var inte godkänd.Det är inte heller ”Healio Nagelgel®”.

Från AI-genererad video i en av annonserna på Facebook i september.

  • Vi har inte utrett denna produkt du frågar om nu, men om den inte är godkänd som läkemedel (vilket den inte är) eller registrerad som medicinteknisk produkt, så kan försäljningen bryta mot bestämmelser i läkemedelslagen, säger Martin Burman, tillsynsutredare på Läkemedelsverket.För konsumenten är risken, förutom pengar i sjön, att de inte får en fungerande behandling mot sina besvär, säger Burman.

  • Sociala medier har ett ansvar enligt förordning 2022/2065 (Digital services act) men vi har sett ett stort antal olagliga annonser spridas senaste året.Källkritikbyrån har sökt Meta, ägarbolag till Facebook, och mannen som driver företaget bakom annonsen.

LÄS MER:? Dropshipping-företag bakom "älskade familjeföretag i Stockholm"? Diabetesförbundet utnyttjas för att sälja bluffmedel mot fetma? Bluffpiller krängs med AI-genererade videor om mord och sprängdåd

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!


History - 2 versions shown

Changes

From 2025-09-19 10:41:33 (discovered: 2026-03-19 12:04:15) hash: cf5f96db9b189a3692756a0c82caa7247bcd69af
To 2025-09-19 10:41:33 (discovered: 2026-03-19 13:50:23) hash: 5afbe5244b315cae07f16ef018c9d1e76ca512ae
Title
Medel mot nagelsvamp annonseras på Facebook - kan bryta mot lagen
Description
Hudläkare: ”Falsk marknadsföring”
Content
Ingrid är 58 år och har provat allt mot nagelsvamp - men nu har hon hittat en gel som verkligen hjälper. Så står det i annonserna på Facebook. Men Ingrid är AI-genererad och medlet är inget läkemedel mot nagelsvamp. ”Att utlova det här är falsk marknadsföring”, säger hudläkaren Sam Polesie. Foto: Skärmdump/Facebook/Trustpilot Tuben ser fin ut och reklamen lovar snabb hjälp mot ett obehagligt problem. Den kostar kring 250 kronor. Ingrid Solberg, som gör reklam för produkten, ler varmt in i kameran. Från sajten Ozvahem.se. Problemet är att det saknas vetenskapligt stöd för att produkten faktiskt hjälper mot nagelsvamp. - Det här preparatet har jag aldrig sett bli utvärderat i en studie. Det västerländska medicinska arvet vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet, och det här är produkter som saknar det, konstaterar Sam Polesie vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Bild på Facebook upplagd 31 augusti. Produkten påstås innehålla kolloidalt silver, en kritiserad produkt som Källkritikbyrån skrivit om förr, samt oljor och vitaminer. Undersök avsändaren Annonserna har kommit från Facebook-sidan Ingrid Solberg de senaste veckorna. De har sett ut så här: Annons på Facebook i september. ”Ingrid” beskriver sin vånda över en svårhanterad nagelsvamp. Hon påstår sig ha använt tre olika receptbelagda krämer på åtta månader. Först när hon hittat ”Healio Nagelgel®” så hade utvecklingen vänt och nu var hennes naglar rosiga och fina igen. Annonser är kopplade till Facebook-sidor. Går man in på Ingrids sida ser man inte mycket, bortom två AI-genererade bilder. (Så här går du tillväga när du vill undersöka bilder och i synnerhet AI-skapade bilder.) Om man går in på fliken ”Om” och välj ”Sidtransparens” så får man veta att sidan skapades 5 augusti. Om en sida sköts från andra länder kommer det att synas här. Du kan också se om en sida bytt namn och vad den i så fall hette tidigare. Från Facebook-sidans sidtransparens-ruta. Under sidtransparens-fliken kan du också undersöka annonser som sidan lagt ut. Sidan har inga aktiva annonser just nu, men har haft - och dessa får du se genom att kryssa ur ”Aktiva annonser” vid filtren. Från Facebooks annonsbibliotek. I den långa listan av annonser ser man att ”Ingrid” varit väldigt aktiv under en period i början av september - och allt har handlat om nagelsvamp. Från Facebooks annonsbibliotek. För varje annons kan du undersöka:o geografiskt område som annonsen visades io ålderspann på de som annonsen riktade in sig moto vilken person eller vilket företag som betalade för annonsen I det här fallet var visades annonserna i Sverige, till åldersgrupperna 18-65+ och den som betalat för dem är en 29-årig man i Norrköping.Om man söker på mannen visar det sig att han har ett företag som sysslar med ”postorderhandel och detaljhandel på internet med brett sortiment”. Förra året omsatte företaget nära 16 miljoner kronor. ”Sjuksköterskan Eva” i en AI-genererad video från en av Facebook-annonserna i september. Mannen har även betalat för andra annonser för ”Healio Nagelgel®”. I dem har han laddat upp en ihopdiktad video om ”sjuksköterskan Eva” som ”vaknade mitt i natten av en skrämmande upplevelse”, nämligen att ”hennes tånaglar var gula, förtjockade och hade börjat spricka”. Enligt historien skulle ”Eva” ha varit nära att förlora foten.Figurerna i videon är AI-genererade. I videon påstås även att läkemedelsindustrin försöker stämma försäljaren till konkurs och skulle ha förbjudit produkten från att säljas i butik, vilket ”har tvingat Eva att sälja exklusivt online”. Undersök sajten Ozvahem.se, sajten som länkas i annonserna, innehåller reklam för produkten. En leende ”doktor Carina Åkesson” påstås säga fina saker om produkten och rekommendera den. Jag är läkare och använder HEALIO i min praktik och rekommenderar den till mina patienter. -Dr. Carina Åkesson Från sajten Ozvahem.se Från sajten Ozvahem.se. Men om man söker på bilden av ”Carina” så hittar man originalet på den digitala vårdgivarsidan ”Min doktor”. Från sajten Min doktor. Samma telefonnummer som finns på Ozvahem.se har tidigare använts av sidan Healio.se, där samma typ av e-handelsupplägg verkar ha använts 2023-2024.På recensionssajten Trustpilot finns en lång lista på klagomål, där kunder bland annat inte kunnat komma i kontakt med företaget bakom. Från recensionssajten Trustpilot. Telefonnumret är inte längre i bruk. De senaste åren har e-handel blomstrat, i vissa fall med tråkiga konsekvenser för kunder. Ozvahem har inte anmälts till Konsumentverket, men Healio har anmälts sexton gånger. Anmälningarna gällde saker som vilseledande marknadsföring och ångerrätt.Här hittar du Konsumentverkets sida om de nya e-handelsmetoderna. Undersök påståendena I fallet med ”Ingrid Solberg” så säljs alltså en gel som ska hjälpa mot nagelsvamp. ”Märkbar förbättring inom 24 timmar!”, står det på sajten. Från sajten Ozvahem.se. Vi frågade Sam Polesie, överläkare och docent vid verksamheten för hud- och könssjukvård vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, om vad man kan säga om den här sortens påståenden.- Här finns en marknad av desperata patienter som kämpat länge. Och om nageln inte återfår sitt ursprungliga utseende så kan det finnas de
Old vs new
From
TITLE:
Medel mot nagelsvamp annonseras på Facebook - kan bryta mot lagen

DESCRIPTION:
Hudläkare: ”Falsk marknadsföring”

CONTENT:
Ingrid är 58 år och har provat allt mot nagelsvamp - men nu har hon hittat en gel som verkligen hjälper. Så står det i annonserna på Facebook. Men Ingrid är AI-genererad och medlet är inget läkemedel mot nagelsvamp. ”Att utlova det här är falsk marknadsföring”, säger hudläkaren Sam Polesie.

Foto: Skärmdump/Facebook/Trustpilot

Tuben ser fin ut och reklamen lovar snabb hjälp mot ett obehagligt problem. Den kostar kring 250 kronor. Ingrid Solberg, som gör reklam för produkten, ler varmt in i kameran.

Från sajten Ozvahem.se.

Problemet är att det saknas vetenskapligt stöd för att produkten faktiskt hjälper mot nagelsvamp.

- Det här preparatet har jag aldrig sett bli utvärderat i en studie. Det västerländska medicinska arvet vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet, och det här är produkter som saknar det, konstaterar Sam Polesie vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Bild på Facebook upplagd 31 augusti.

Produkten påstås innehålla kolloidalt silver, en kritiserad produkt som Källkritikbyrån skrivit om förr, samt oljor och vitaminer.

Undersök avsändaren

Annonserna har kommit från Facebook-sidan Ingrid Solberg de senaste veckorna. De har sett ut så här:

Annons på Facebook i september.

”Ingrid” beskriver sin vånda över en svårhanterad nagelsvamp. Hon påstår sig ha använt tre olika receptbelagda krämer på åtta månader. Först när hon hittat ”Healio Nagelgel®” så hade utvecklingen vänt och nu var hennes naglar rosiga och fina igen.

Annonser är kopplade till Facebook-sidor. Går man in på Ingrids sida ser man inte mycket, bortom två AI-genererade bilder. (Så här går du tillväga när du vill undersöka bilder och i synnerhet AI-skapade bilder.)

Om man går in på fliken ”Om” och välj ”Sidtransparens” så får man veta att sidan skapades 5 augusti. Om en sida sköts från andra länder kommer det att synas här. Du kan också se om en sida bytt namn och vad den i så fall hette tidigare.

Från Facebook-sidans sidtransparens-ruta.

Under sidtransparens-fliken kan du också undersöka annonser som sidan lagt ut. Sidan har inga aktiva annonser just nu, men har haft - och dessa får du se genom att kryssa ur ”Aktiva annonser” vid filtren.

Från Facebooks annonsbibliotek.

I den långa listan av annonser ser man att ”Ingrid” varit väldigt aktiv under en period i början av september - och allt har handlat om nagelsvamp.

Från Facebooks annonsbibliotek.

För varje annons kan du undersöka:o geografiskt område som annonsen visades io ålderspann på de som annonsen riktade in sig moto vilken person eller vilket företag som betalade för annonsen

I det här fallet var visades annonserna i Sverige, till åldersgrupperna 18-65+ och den som betalat för dem är en 29-årig man i Norrköping.Om man söker på mannen visar det sig att han har ett företag som sysslar med ”postorderhandel och detaljhandel på internet med brett sortiment”. Förra året omsatte företaget nära 16 miljoner kronor.

”Sjuksköterskan Eva” i en AI-genererad video från en av Facebook-annonserna i september.

Mannen har även betalat för andra annonser för ”Healio Nagelgel®”. I dem har han laddat upp en ihopdiktad video om ”sjuksköterskan Eva” som ”vaknade mitt i natten av en skrämmande upplevelse”, nämligen att ”hennes tånaglar var gula, förtjockade och hade börjat spricka”. Enligt historien skulle ”Eva” ha varit nära att förlora foten.Figurerna i videon är AI-genererade. I videon påstås även att läkemedelsindustrin försöker stämma försäljaren till konkurs och skulle ha förbjudit produkten från att säljas i butik, vilket ”har tvingat Eva att sälja exklusivt online”.

Undersök sajten

Ozvahem.se, sajten som länkas i annonserna, innehåller reklam för produkten. En leende ”doktor Carina Åkesson” påstås säga fina saker om produkten och rekommendera den.

Jag är läkare och använder HEALIO i min praktik och rekommenderar den till mina patienter. -Dr. Carina Åkesson
Från sajten Ozvahem.se

Från sajten Ozvahem.se.

Men om man söker på bilden av ”Carina” så hittar man originalet på den digitala vårdgivarsidan ”Min doktor”. 

Från sajten Min doktor.

Samma telefonnummer som finns på Ozvahem.se har tidigare använts av sidan Healio.se, där samma typ av e-handelsupplägg verkar ha använts 2023-2024.På recensionssajten Trustpilot finns en lång lista på klagomål, där kunder bland annat inte kunnat komma i kontakt med företaget bakom.

Från recensionssajten Trustpilot.

Telefonnumret är inte längre i bruk.

De senaste åren har e-handel blomstrat, i vissa fall med tråkiga konsekvenser för kunder. Ozvahem har inte anmälts till Konsumentverket, men Healio har anmälts sexton gånger. Anmälningarna gällde saker som vilseledande marknadsföring och ångerrätt.Här hittar du Konsumentverkets sida om de nya e-handelsmetoderna.

Undersök påståendena

I fallet med ”Ingrid Solberg” så säljs alltså en gel som ska hjälpa mot nagelsvamp. ”Märkbar förbättring inom 24 timmar!”, står det på sajten.

Från sajten Ozvahem.se.

Vi frågade Sam Polesie, överläkare och docent vid verksamheten för hud- och könssjukvård vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, om vad man kan säga om den här sortens påståenden.- Här finns en marknad av desperata patienter som kämpat länge. Och om nageln inte återfår sitt ursprungliga utseende så kan det finnas de som känner sig missnöjda eller inte lyssnade på. Men en behandling av nagelsvamp ska alltid skötas av hälso- och sjukvårdspersonal, läkare som kan följa upp behandlingens effekt och utesluta alternativa förklaringar.

I ovanliga fall kan tumörer se ut som nagelsvamp, säger Polesie.

Från Facebook-annons 6-8 september.

Det står i annonsen att man ska se märkbar skillnad på 24 timmar.

- Ja, det är ju helt felaktigt. Det här är absolut inte tillstånd som du ser en snabb effekt på, tvärtom. 

Skulle det här som föreslås kunna vara en effektiv behandling?

- Det är väldigt svårt att uppnå resultat med krämer eller geler. Lokala behandlingar har en begränsad effekt. Därför är det framför allt tablettbehandling som rekommenderas om du har utbredd nagelsvamp. 

I annonsen skriver ”Ingrid” att hon ”vägrar ta tabletter”.

Från Facebook-annons 11 september.

Finns det någon fara med att köpa sådana här preparat på nätet?

- Den främsta risken är att du blir av med pengar. Men när du smörjer på oprövade saker på huden så finns det alltid en generell risk att du utvecklar en lokal kontaktallergi.

Polesie ställer sig också frågande till avsändaren och vad man vet om kedjan från produktion i exempelvis Kina tills dess att produkten kommer hit.

Från Facebook-annons i september.

- I Sverige när vi introducerar sånt här så är det läkemedelsföretag som gör riskklassificering. Man gör miljötestning och rigorösa prover. Det befarar jag som forskare att det inte är ombesörjt i det här fallet.

Vad tycker du om att den här sortens annonser sprids i sociala medier?

- Det här är jätteproblematiskt. Dagens AI-genererade content ställer extra höga krav på inte bara konsumenter utan även på vårdgivare att stävja den här typen av pseudovetenskap och bedrägligt beteende.

Från Facebook-annons i september.

Kan bryta mot läkemedelslagen

Produkter för behandling av nagelsvamp - som den här nagelgelen - ska antingen vara godkända som läkemedel i Sverige, eller i vissa fall registrerade som medicintekniska produkter, enligt Läkemedelsverket. Myndigheten har tidigare förbjudit en liknande produkt, en kräm som skulle ”skydda fotens naglar och hud mot svampinfektion”. Motiveringen då var att produkten såldes med påståenden om att den hade egenskaper för att förebygga eller behandla sjukdom hos människor. Den räknades därmed som läkemedel, men var inte godkänd.Det är inte heller ”Healio Nagelgel®”.

Från AI-genererad video i en av annonserna på Facebook i september.

- Vi har inte utrett denna produkt du frågar om nu, men om den inte är godkänd som läkemedel (vilket den inte är) eller registrerad som medicinteknisk produkt, så kan försäljningen bryta mot bestämmelser i läkemedelslagen, säger Martin Burman, tillsynsutredare på Läkemedelsverket.För konsumenten är risken, förutom pengar i sjön, att de inte får en fungerande behandling mot sina besvär, säger Burman.

- Sociala medier har ett ansvar enligt förordning 2022/2065 (Digital services act) men vi har sett ett stort antal olagliga annonser spridas senaste året.Källkritikbyrån har sökt Meta, ägarbolag till Facebook, och mannen som driver företaget bakom annonsen.

LÄS MER:? Dropshipping-företag bakom "älskade familjeföretag i Stockholm"? Diabetesförbundet utnyttjas för att sälja bluffmedel mot fetma? Bluffpiller krängs med AI-genererade videor om mord och sprängdåd

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
To
TITLE:
Medel mot nagelsvamp annonseras på Facebook - kan bryta mot lagen

DESCRIPTION:
Hudläkare: ”Falsk marknadsföring”

CONTENT:
Ingrid är 58 år och har provat allt mot nagelsvamp - men nu har hon hittat en gel som verkligen hjälper. Så står det i annonserna på Facebook. Men Ingrid är AI-genererad och medlet är inget läkemedel mot nagelsvamp. ”Att utlova det här är falsk marknadsföring”, säger hudläkaren Sam Polesie.

Foto: Skärmdump/Facebook/Trustpilot

Tuben ser fin ut och reklamen lovar snabb hjälp mot ett obehagligt problem. Den kostar kring 250 kronor. Ingrid Solberg, som gör reklam för produkten, ler varmt in i kameran.

Från sajten Ozvahem.se.

Problemet är att det saknas vetenskapligt stöd för att produkten faktiskt hjälper mot nagelsvamp.

- Det här preparatet har jag aldrig sett bli utvärderat i en studie. Det västerländska medicinska arvet vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet, och det här är produkter som saknar det, konstaterar Sam Polesie vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Bild på Facebook upplagd 31 augusti.

Produkten påstås innehålla kolloidalt silver, en kritiserad produkt som Källkritikbyrån skrivit om förr, samt oljor och vitaminer.

Undersök avsändaren

Annonserna har kommit från Facebook-sidan Ingrid Solberg de senaste veckorna. De har sett ut så här:

Annons på Facebook i september.

”Ingrid” beskriver sin vånda över en svårhanterad nagelsvamp. Hon påstår sig ha använt tre olika receptbelagda krämer på åtta månader. Först när hon hittat ”Healio Nagelgel®” så hade utvecklingen vänt och nu var hennes naglar rosiga och fina igen.

Annonser är kopplade till Facebook-sidor. Går man in på Ingrids sida ser man inte mycket, bortom två AI-genererade bilder. (Så här går du tillväga när du vill undersöka bilder och i synnerhet AI-skapade bilder.)

Om man går in på fliken ”Om” och välj ”Sidtransparens” så får man veta att sidan skapades 5 augusti. Om en sida sköts från andra länder kommer det att synas här. Du kan också se om en sida bytt namn och vad den i så fall hette tidigare.

Från Facebook-sidans sidtransparens-ruta.

Under sidtransparens-fliken kan du också undersöka annonser som sidan lagt ut. Sidan har inga aktiva annonser just nu, men har haft - och dessa får du se genom att kryssa ur ”Aktiva annonser” vid filtren.

Från Facebooks annonsbibliotek.

I den långa listan av annonser ser man att ”Ingrid” varit väldigt aktiv under en period i början av september - och allt har handlat om nagelsvamp.

Från Facebooks annonsbibliotek.

För varje annons kan du undersöka:o geografiskt område som annonsen visades io ålderspann på de som annonsen riktade in sig moto vilken person eller vilket företag som betalade för annonsen

I det här fallet var visades annonserna i Sverige, till åldersgrupperna 18-65+ och den som betalat för dem är en 29-årig man i Norrköping.Om man söker på mannen visar det sig att han har ett företag som sysslar med ”postorderhandel och detaljhandel på internet med brett sortiment”. Förra året omsatte företaget nära 16 miljoner kronor.

”Sjuksköterskan Eva” i en AI-genererad video från en av Facebook-annonserna i september.

Mannen har även betalat för andra annonser för ”Healio Nagelgel®”. I dem har han laddat upp en ihopdiktad video om ”sjuksköterskan Eva” som ”vaknade mitt i natten av en skrämmande upplevelse”, nämligen att ”hennes tånaglar var gula, förtjockade och hade börjat spricka”. Enligt historien skulle ”Eva” ha varit nära att förlora foten.Figurerna i videon är AI-genererade. I videon påstås även att läkemedelsindustrin försöker stämma försäljaren till konkurs och skulle ha förbjudit produkten från att säljas i butik, vilket ”har tvingat Eva att sälja exklusivt online”.

Undersök sajten

Ozvahem.se, sajten som länkas i annonserna, innehåller reklam för produkten. En leende ”doktor Carina Åkesson” påstås säga fina saker om produkten och rekommendera den.

Jag är läkare och använder HEALIO i min praktik och rekommenderar den till mina patienter. -Dr. Carina Åkesson
Från sajten Ozvahem.se

Från sajten Ozvahem.se.

Men om man söker på bilden av ”Carina” så hittar man originalet på den digitala vårdgivarsidan ”Min doktor”. 

Från sajten Min doktor.

Samma telefonnummer som finns på Ozvahem.se har tidigare använts av sidan Healio.se, där samma typ av e-handelsupplägg verkar ha använts 2023-2024.På recensionssajten Trustpilot finns en lång lista på klagomål, där kunder bland annat inte kunnat komma i kontakt med företaget bakom.

Från recensionssajten Trustpilot.

Telefonnumret är inte längre i bruk.

De senaste åren har e-handel blomstrat, i vissa fall med tråkiga konsekvenser för kunder. Ozvahem har inte anmälts till Konsumentverket, men Healio har anmälts sexton gånger. Anmälningarna gällde saker som vilseledande marknadsföring och ångerrätt.Här hittar du Konsumentverkets sida om de nya e-handelsmetoderna.

Undersök påståendena

I fallet med ”Ingrid Solberg” så säljs alltså en gel som ska hjälpa mot nagelsvamp. ”Märkbar förbättring inom 24 timmar!”, står det på sajten.

Från sajten Ozvahem.se.

Vi frågade Sam Polesie, överläkare och docent vid verksamheten för hud- och könssjukvård vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, om vad man kan säga om den här sortens påståenden.- Här finns en marknad av desperata patienter som kämpat länge. Och om nageln inte återfår sitt ursprungliga utseende så kan det finnas de som känner sig missnöjda eller inte lyssnade på. Men en behandling av nagelsvamp ska alltid skötas av hälso- och sjukvårdspersonal, läkare som kan följa upp behandlingens effekt och utesluta alternativa förklaringar.

I ovanliga fall kan tumörer se ut som nagelsvamp, säger Polesie.

Från Facebook-annons 6-8 september.

Det står i annonsen att man ska se märkbar skillnad på 24 timmar.

- Ja, det är ju helt felaktigt. Det här är absolut inte tillstånd som du ser en snabb effekt på, tvärtom. 

Skulle det här som föreslås kunna vara en effektiv behandling?

- Det är väldigt svårt att uppnå resultat med krämer eller geler. Lokala behandlingar har en begränsad effekt. Därför är det framför allt tablettbehandling som rekommenderas om du har utbredd nagelsvamp. 

I annonsen skriver ”Ingrid” att hon ”vägrar ta tabletter”.

Från Facebook-annons 11 september.

Finns det någon fara med att köpa sådana här preparat på nätet?

- Den främsta risken är att du blir av med pengar. Men när du smörjer på oprövade saker på huden så finns det alltid en generell risk att du utvecklar en lokal kontaktallergi.

Polesie ställer sig också frågande till avsändaren och vad man vet om kedjan från produktion i exempelvis Kina tills dess att produkten kommer hit.

Från Facebook-annons i september.

- I Sverige när vi introducerar sånt här så är det läkemedelsföretag som gör riskklassificering. Man gör miljötestning och rigorösa prover. Det befarar jag som forskare att det inte är ombesörjt i det här fallet.

Vad tycker du om att den här sortens annonser sprids i sociala medier?

- Det här är jätteproblematiskt. Dagens AI-genererade content ställer extra höga krav på inte bara konsumenter utan även på vårdgivare att stävja den här typen av pseudovetenskap och bedrägligt beteende.

Från Facebook-annons i september.

Kan bryta mot läkemedelslagen

Produkter för behandling av nagelsvamp - som den här nagelgelen - ska antingen vara godkända som läkemedel i Sverige, eller i vissa fall registrerade som medicintekniska produkter, enligt Läkemedelsverket. Myndigheten har tidigare förbjudit en liknande produkt, en kräm som skulle ”skydda fotens naglar och hud mot svampinfektion”. Motiveringen då var att produkten såldes med påståenden om att den hade egenskaper för att förebygga eller behandla sjukdom hos människor. Den räknades därmed som läkemedel, men var inte godkänd.Det är inte heller ”Healio Nagelgel®”.

Från AI-genererad video i en av annonserna på Facebook i september.

- Vi har inte utrett denna produkt du frågar om nu, men om den inte är godkänd som läkemedel (vilket den inte är) eller registrerad som medicinteknisk produkt, så kan försäljningen bryta mot bestämmelser i läkemedelslagen, säger Martin Burman, tillsynsutredare på Läkemedelsverket.För konsumenten är risken, förutom pengar i sjön, att de inte får en fungerande behandling mot sina besvär, säger Burman.

- Sociala medier har ett ansvar enligt förordning 2022/2065 (Digital services act) men vi har sett ett stort antal olagliga annonser spridas senaste året.Källkritikbyrån har sökt Meta, ägarbolag till Facebook, och mannen som driver företaget bakom annonsen.

LÄS MER:? Dropshipping-företag bakom "älskade familjeföretag i Stockholm"? Diabetesförbundet utnyttjas för att sälja bluffmedel mot fetma? Bluffpiller krängs med AI-genererade videor om mord och sprängdåd

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
Klägget Permalink

Högerekonom protesterar mot Kristerssons valfläsk

https://klagget.nu/2025/09/12/hogerekonom-protesterar-mot-kristerssons-valflask/

Nu protesterar Sveriges ledande högerekonom Calmfors emot att Ulf Kristerssons regering slösar med pengarna inför valet. Av någon anledning så har svenska regeringar alltid extra mycket pengar att göra av med just när det är valår. I år säger regeringen att det finns hela 80 miljarder att sätta sprätt på, vilket är dubbelt så mycket […]

Full text

Nu protesterar Sveriges ledande högerekonom Calmfors emot att Ulf Kristerssons regering slösar med pengarna inför valet.

Av någon anledning så har svenska regeringar alltid extra mycket pengar att göra av med just när det är valår. I år säger regeringen att det finns hela 80 miljarder att sätta sprätt på, vilket är dubbelt så mycket som förra året.1

Det är misstänkt mycket.

Statistiskt signifikant valfläsk

Swedbanks ekonomer tycker också att reformutrymmet är misstänkt stort. De räknat på alla budgetar det här seklet, och enligt deras analys är det påstådda “reformutrymmet” signifikant större just när det råkar vara valår.2 I artikeln ”Valfläsk genom tiderna” berättar de att i genomsnitt motsvarar ökningen ett valår 25 miljarder. Skillnaden är ingen slump.

I klartext betyder det här att både sossarna och högern har fipplat med siffrorna för att kunna finansiera frikostiga vallöften.Men Ulf Kristerssons regering brer på rejält. Enligt Konjunkturinstitutet är reformutrymmet 110 miljarder för den kommande treårsperioden.3 Men ändå vill regeringen låna pengar för att göra av med hela 80 miljarder i årets budget.4

Gynnar storföretag

Men det är inte bara budgetens storlek som är problemet. Regeringen har bland annat fått kritik för att de föreslår “tillfälliga” sänkningar av matmomsen och arbetsgivaravgiften för de som har unga anställda.Det finns inga garantier för att sänkt moms leder till lägre priser. Risken är stor att matjättarna tar tillfället i akt att smyghöja priserna. Utvärderingarna den gamla sänkningen av arbetsgivaravgiften visade också att det var ett extremt dyrt och ineffektivt sätt att skapa jobb. Istället gick pengar rakt ner i fickan för företag med unga anställda som hamburgerkedjor. 

Till och med Calmfors protesterar

Vi noterar att till och med Sveriges ledande högerekonom Lars Calmfors protesterar mot regeringens budget. I en krönika i DN sågar han regeringens politik under rubriken: ”Svensk finanspolitik styrs inte längre av vad som är bra för ekonomin”.5

Lars Calmfors går särskilt hårt åt regeringen för matmomsen:

“En matmomssänkning är ineffektiv både som konjunktur- och fördelningspolitik. Det beror på att den är dyr, eftersom den i hög grad gynnar även grupper med högre inkomster vars konsumtion inte påverkas så mycket. Bidrag eller skattesänkningar riktade mot låginkomstgrupper eller som är lika för alla i kronor är att föredra”, skriver han.6

Högerekonomen Lars Calmfors kritiserar alltså regeringens skattesänkningar från vänster!

Det är en konstig värld vi lever i.

Calmfors varnar för lobbyism

Professor Lars Calmfors ogillar att politiker mixtrar med olika momssatser. Han varnar också för lobbyisternas inflytande:“En halverad matmoms avlägsnar skattesystemet ännu mer från vedertagna principer om neutralitet och likformighet. Dessutom visar varje ny sänkning av momsen på ett enskilt område att lobbyism för att uppnå fördelar för vissa producenter lönar sig”, skriver Lars Calmfors.7Man kan ha olika åsikter om hur stor matmomsen bör vara. Men en momssänkning är ett fantastiskt tillfälle för matjättarna att höja sina priser utan att det syns. Sänkningen kostar omkring 37 miljarder, och det finns risk att en stor del av pengarna kommer att bli vinst åt matjättarna.8

Om Sverige haft ett lobbyregister hade vi vetat hur mycket matjättarna lobbat för det här förslaget. Även om de bara smyghöjer priserna lite grand kan de tjäna miljarder.

Jag vill veta mer om klägget som undergräver demokratin! Gå med i granskningsrörelsen, tipsa, håll dig uppdaterad och berätta för andra.

Tack för att du gått med i granskningsrörelsen Klägget!

Kan du stötta Kläggets arbete med en frivillig gåva? Klicka här för att donera till våra granskningar.

Genom att du fyller i dina uppgifter i ovan nämnda fält och klickar på knappen bekräftar du att uppgifterna tillhör dig och att du läst igenom och godkänner personuppgiftspolicyn.

Oj, någonting gick fel. Kontrollera att du angett en riktig e-postadress.

NoterVisaDöljhttps://www.regeringen.se/artiklar/2023/09/budgeten-for-2024-pa-fem-minuter/ ↩︎https://www.swedbank-aktiellt.se/2025/september/valflask_genom_tiderna.csp ↩︎https://www.di.se/nyheter/storbanken-ger-tumme-ned-till-regeringens-valflask/ ↩︎https://www.swedbank-aktiellt.se/2025/september/valflask_genom_tiderna.csp ↩︎https://www.dn.se/ledare/lars-calmfors-svensk-finanspolitik-styrs-inte-langre-av-vad-som-ar-bra-for-ekonomin/ ↩︎https://www.dn.se/ledare/lars-calmfors-svensk-finanspolitik-styrs-inte-langre-av-vad-som-ar-bra-for-ekonomin/ ↩︎https://www.dn.se/ledare/lars-calmfors-svensk-finanspolitik-styrs-inte-langre-av-vad-som-ar-bra-for-ekonomin/ ↩︎https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/09/matprispaket-for-billigare-matkassar ↩︎

Klägget Permalink

Novus kritiserar Peje Emilssons Demoskop

https://klagget.nu/2025/09/12/novus-attackerar-peje-emilssons-demoskop/

Opinionsmätaren Novus kritiserar Demoskop för att de använder ovetenskapliga metoder och överdriver stödet för Jimmie Åkesson. Den moderate miljardären Peje Emilsson äger inte bara lobbybyrån Kreab och friskolejätten Kunskapsskolan. Han äger också Demoskop. Det är mycket praktiskt för en lobbyfirma att ha en egen opinionsmätare, som kan ställa ledande frågor som ger de svar lobbyistens […]

Full text

Opinionsmätaren Novus kritiserar Demoskop för att de använder ovetenskapliga metoder och överdriver stödet för Jimmie Åkesson.

Den moderate miljardären Peje Emilsson äger inte bara lobbybyrån Kreab och friskolejätten Kunskapsskolan. Han äger också Demoskop. Det är mycket praktiskt för en lobbyfirma att ha en egen opinionsmätare, som kan ställa ledande frågor som ger de svar lobbyistens kunder vill ha.

Demoskop kampanjar för friskolor

Demoskop har fått kritik för att de hårdvinklar frågorna så att det gynnar Peje Emilssons politik. Friskolornas Riksförbund, numera Almega Utbildning, har till exempel använt sig av Demoskop för att “bevisa” att väljarna vill ha vinstdrivande friskolor, trots att oberoende mätningar visar på motsatsen. I boken Bananrepubliken Sverige av Johannes Klenell förklarar en tidigare opinionsmätare ett av deras knep:

“Det är det gamla vanliga, gör man en marknadsundersökning om huruvida väljarna vill ha vinster i välfärden så får man ett ganska tydligt nej, men om man istället frågar om de vill ha valfrihet, då blir svaret hög grad ja.”1

Därefter förpackar man svaret i en debattartikel och försöker slå i naiva politiker att väljarna är för vinstdrivande skolor.

Överdriver Åkessons stöd

Men det är inte bara Demoskops frågor som är skumma. Det verkar också vara fel på själva siffrorna!

Förra veckan skrev Torbjörn Sjöström, som är VD på opinionsmätaren Novus en artikel där han kritiserar Demoskops mätmetod och kraftigt avvikande siffror.2 

När man jämför partiledarnas förtroende enligt tre olika mätinstitut så sticker Demoskop ut rejält. Novos och Ipsos som använder vetenskapliga metoder och frågar ett slumpmässigt urval har ungefär samma resultat för de olika partiledarna. Vilket är precis som det borde vara.

Men Demoskop som använder en självrekryterad panel skiljer ut sig. I deras mätning ligger vissa partiledare betydligt högre. Den som vill ha alla siffror kan lätt hitta det i artikeln, men skillnaden är tydlig när det gäller Jimmie Åkesson, Ebba Busch och Amanda Lind. Framförallt så påstår Demoskop att 38 procent av väljarna har förtroende för Åkesson, vilket är hela 11 procent-enheter mer än de vetenskapliga mätningarna säger!

Ovetenskapliga metoder

Demoskop använder sig av en panel där deltagarna anmäler sig själva på internet. Det är en ovetenskaplig metod. Det är risk att den överdriver stödet för partier som uppmanar sina sympatisörer att gå med, eller bara har väljare som är mer aktiva på nätet, som SD och MP.Det är mycket billigare att använda sig av självrekryterade paneler än att göra riktiga opinionsundersökningar. Men kvaliteten blir därefter. Demoskop påstår att de genom något magiskt trolleriknep lyckas hantera det här problemet.3 Men då borde inte deras resultat vara så annorlunda.

Enligt uppgifter i media har Moderaterna blivit rejält oroliga av den senaste Demoskopmätningen där Åkesson har större stöd än statsministern.4 Det finns säkert goda skäl för Ulf Kristersson att oroa sig. Men att en självrekryterad nätpanel kraftigt överdriver stödet för Jimmie Åkesson eftersom en massa sverigedemokrater anmält sig själva är inte något han borde ligga sömnlös för.

Jag vill veta mer om klägget som undergräver demokratin! Gå med i granskningsrörelsen, tipsa, håll dig uppdaterad och berätta för andra.

Tack för att du gått med i granskningsrörelsen Klägget!

Kan du stötta Kläggets arbete med en frivillig gåva? Klicka här för att donera till våra granskningar.

Genom att du fyller i dina uppgifter i ovan nämnda fält och klickar på knappen bekräftar du att uppgifterna tillhör dig och att du läst igenom och godkänner personuppgiftspolicyn.

Oj, någonting gick fel. Kontrollera att du angett en riktig e-postadress.

Kan man lita på Demoskop siffror?

Torbjörn Sjöström antyder också att Demoskop också har allvarliga problem med sina vanliga opinionsmätningar. Han hävdar att Demoskop överdrev stödet för SD förra valåret, innan deras siffror månaderna före valet närmade sig de andra opinionsmätarnas siffror.I USA så kallas fenomenet att opinionsmätare viktar om sina siffror för att få nästan samma resultat som konkurrenterna för “herding”.5 Det är ohederligt, men vanligt. Det finns skäl att misstänka att Demoskop också gör det.

“Om tre undersökningsföretag som alla använder vetenskapligt beprövade metoder, ger en likvärdig bild under hela valåret, och en ovetenskaplig avviker för att sedan närma sig de vetenskapliga de sista mätningarna, ja då skulle inte jag ifrågasätta de vetenskapliga undersökningarna i alla fall,” skriver Torbjörn Sjöström.

“Vi är inte lobbyister”

Torbjörn Sjöström avslutar sin artikel med att göra lite reklam för sig själv:“Novus är ett svenskägt oberoende undersökningsföretag, vi har inga ägarkopplingar till lobbyister, friskolor eller andra intressen.”6Vi beklagar att inte alla opinionsmätare kan säga det samma.

Vår illustratör jobbar inte den här veckan. Så tills vidare får ni hålla till godo med en återanvänd bild på Emilsson.

NoterVisaDöljBananrepubliken Sverige, av Johannes Klenell, 1:a upplagan, sid 77 ↩︎https://novus.se/think-with-novus/blogg/markanta-skillnader-mellan-novus-ipsos-demoskop/ ↩︎https://novus.se/think-with-novus/blogg/7-svara-synder-fran-demoskop/ ↩︎https://www.svt.se/nyheter/inrikes/interna-oron-i-m-efter-svaga-siffrorna, https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/1MErpQ/aftonbladet-demoskop-sd-kan-rucka-kristerssons-maktbalans, https://www.svd.se/a/8qglnG/stort-tapp-i-fortroendet-for-ulf-kristersson ↩︎https://aapor.org/wp-content/uploads/2022/12/Herding-508.pdf ↩︎https://novus.se/think-with-novus/blogg/markanta-skillnader-mellan-novus-ipsos-demoskop/ ↩︎

Klägget Permalink

Anna-Karin Hatt öppnar dörren för SD

https://klagget.nu/2025/09/11/anna-karin-hatt-oppnar-dorren-for-sd/

I måndags öppnade den nya Centerledaren Anna-Karin Hatt dörren för att samarbeta med Sverigedemokraterna. För att förstå vad politiker säger behöver man ibland lyssna på vad de inte säger rakt ut. Expressens politikreporter Viktor Barth-Kroon har läst Anna-Karin Hatts senaste intervju i DN och hört vad hon säger mellan raderna. Anna-Karin Hatt kritiserar ett utspel […]

Full text

I måndags öppnade den nya Centerledaren Anna-Karin Hatt dörren för att samarbeta med Sverigedemokraterna.

För att förstå vad politiker säger behöver man ibland lyssna på vad de inte säger rakt ut. Expressens politikreporter Viktor Barth-Kroon har läst Anna-Karin Hatts senaste intervju i DN och hört vad hon säger mellan raderna.1Anna-Karin Hatt kritiserar ett utspel från riksdagsledamoten Jessica Stegrud (SD) som angript den moderata kulturministern – som kom till Sverige som tre-åring – för att inte vara svensk.– För mig understryker detta bara ännu tydligare varför Sverigedemokraterna inte bör ha inflytande över regeringsmakten, säger Anna-Karin Hatt.2 [Vår kursivering.] 

Notera ordet “bör”. Det är viktigt. 

Nya bud om SD

Anna-Karin Hatt passar också på att redogöra för partiledningens nya linje i regeringsfrågan.– Vi kommer inte att sitta i en regering där Sverigedemokraterna ingår. Vi kommer inte att medverka till att en regering där Sverigedemokraterna ingår kommer på plats. Vi kommer inte heller att sitta i en regering som är beroende av dem, säger Anna-Karin Hatt till DN.3Det här är inte en utsträckt hand. Men det är något helt annat än Centerns traditionella linje om att ”aldrig medverka till att SD får ett avgörande inflytande”.Som Viktor Barth-Kroon skriver:“Ingenting i det Anna-Karin Hatt säger hindrar Centerpartiet från att släppa fram, eller till och med samarbeta nära med, en borgerlig regering som också samarbetar med SD.”4 Det är en korrekt analys.

Försöksballong

Det finns politiker som pratar utan att tänka. Anna-Karin Hatt är inte den sortens politiker.

Hatt lägger sina ord med omsorg, och hennes företrädare Muharrem Demirok fick sparken för att han inte förankrade den här frågan ordentligt.5 Vi kan utgå från att hennes uttalande är noga diskuterat i partiledningen. Hon har heller inte dementerat tolkningen, vilket hon skulle gjort om det varit ett misstag.

Uttalandet är en försöksballong för att se om partiets väljare och medlemmar protesterar. Det slutliga beslutet har inte fattats och det är långt till valet. Centerpartiets väljare ogillar SD, och vill hellre se en rödgrön regering. Så om partiet ska byta block så behöver det vänja sina väljare vid det gradvis. Annars är risken stor att de går till något annat parti.

Men det vore naivt att utgå från att Centern ingå i det rödgröna blocket. 

Jag vill veta mer om klägget som undergräver demokratin! Gå med i granskningsrörelsen, tipsa, håll dig uppdaterad och berätta för andra.

Tack för att du gått med i granskningsrörelsen Klägget!

Kan du stötta Kläggets arbete med en frivillig gåva? Klicka här för att donera till våra granskningar.

Genom att du fyller i dina uppgifter i ovan nämnda fält och klickar på knappen bekräftar du att uppgifterna tillhör dig och att du läst igenom och godkänner personuppgiftspolicyn.

Oj, någonting gick fel. Kontrollera att du angett en riktig e-postadress.

Lobbyisterna vill vrida Centern åt höger

Det finns starka krafter i Centerpartiet som avskyr alla förslag som riskerar att minska de utbildningsjättarnas och vårdbolagens vinster. Anna-Karin Hatt själv brukade vara ordförande för tjänsteföretagens lobbyorganisation Almega. Partiets näringspolitiska talesperson Elisabeth Thand Ringqvist har bland annat varit VD på Företagarna.

Det finns också ett antal yngre medlemmar i Centerpartiet som lockas av möjligheten att göra karriär inom näringslivets lobbyorganisationer. Timbro-sfären har aktivt försökt knyta till sig unga centerpartister. Det är ingen slump att det var ungdomsförbundet som var först med att kräva Demiroks avgång.För de unga karriäristerna är det  attraktivt med en parallell-karriär som ”public affairs rådgivare”, Timbro-kampanjare, eller sakkunnig på Svenskt Näringsliv, Företagarna eller Stockholms handelskammare. Varför ha ett vanligt jobb som lärare eller lantbrukare när man kan få jobba med politik och mingla på arbetstid?Men näringslivets pengar kommer inte utan villkor. Lobbyorganisationer vill ha en höger-regering. Och för att få det behöver man ge makt åt ett högerextremt parti.

Genom att erbjuda jobb åt att antal påläggskalvar med starka nätverk försöker lobbyhögern få Centern att byta block.

Kan man lita på Centern?

Men är Centerpartiet till salu?

De flesta centerpartister och väljare är av goda skäl motståndare till att ge makt till Sverigedemokraterna. Det är inte säkert att Anna-Karin Hatt kommer att få med sig partiet nu när hon öppnar upp för SD. Det är inte heller säkert att väljarna accepterar det.Om Centern driver kampanj mot SD i valrörelsen och sedan byter sida direkt efter valet är det upplagt för en rejäl svekdebatt.

NoterVisaDöljhttps://www.expressen.se/kronikorer/viktor-barth-kron/titta-har-oppnar-hatt-faktiskt-for-sd/ ↩︎https://www.dn.se/sverige/anna-karin-hatt-moderaterna-talar-med-kluven-tunga-om-sd/ ↩︎https://www.dn.se/sverige/anna-karin-hatt-moderaterna-talar-med-kluven-tunga-om-sd/ ↩︎https://www.expressen.se/kronikorer/viktor-barth-kron/titta-har-oppnar-hatt-faktiskt-for-sd/ ↩︎https://www.expressen.se/nyheter/sverige/revolt-mot-demirok–skakar-c-mycket–djup-fortroendekris/ ↩︎

Källkritikbyrån Permalink

Så sprids påståenden om valfusk efter valet i Norge

https://kallkritikbyran.se/sa-sprids-pastaenden-om-valfusk-efter-valet-i-norge/

Statsvetare: ”Det är för att så tvivel om valresultatet, ifall man skulle förlora.”

Full text

I måndags var det val i Norge - och liksom i många andra val de senaste åren så förekom anklagelser om valfusk. Vi tittar närmare på tre exempel.

Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X/Pixabay

Fiffel i vallokalerna?

En användare på Twitter/X påstår sig ha talat med en ”främmandekulturell” och fått ett oroväckande vittnesmål från landets vallokaler.Så här skrev personen (översatt till svenska):

Är detta sant? Jag pratade med en främmandekulturell som berättade att de på vissa vallokaler hon hade arbetat på fyllde i valsedlar och lade dem i valurnorna!!!!Hon förklarade att de fyllde i valsedlar för familjemedlemmar och personer de visste inte skulle dyka upp och rösta, och strök över dem och röstade för dem. I vissa fall strök de också över etniskt norska namn precis innan stationen stängde och lade röster i valurnorna åt dem.Hon hävdar att detta är på platser där befolkningen mestadels är främmandekulturell och där de flesta valfunktionärerna också är. Vet någon något mer om detta?”

Ur tråd på Twitter/X den 8 september

Inlägg på Twitter/X den 8 september.

Inlägget har på några dagar visats över 33 000 gånger, enligt plattformens räkneverk.Men att det skulle kunna ha gått till så här avfärdas av den norska valmyndigheten.- Valgdirektoratet har inga indikationer på att det som beskrivs har inträffat. Endast väljare som dyker upp på plats och kan visa legitimation kan avge en godkänd röst, säger Kjetil Johansen, presskommunikatör på Valgdirektoratet.Detsamma säger Bernt Aardal, professor emeritus vid Institutt for samfunnsforskning i Oslo.- Det är bara nonsens. För det första så måste man identifiera sig för valfunktionärerna. Funktionären måste stämpla valsedeln och övervaka att endast en valsedel läggs i valurnan.

Hur robust bedömer du att det norska valsystemet är? 

  • Mycket robust, och det sker kontinuerliga utvärderingar och förbättringar av genomförandet av valet.Att det inte går till så här vet de som varit i en vallokal och röstat själva, påpekar en annan norsk statsvetare, Svein Erik Tuastad, docent vid universitetet i Stavanger.

  • Det här går i linje med konspirationsteorier om personer med utländsk bakgrund, lite smygrasism.Om situationen som beskrivs i inlägget skulle kunna ske så behöver det teoretiskt röra sig om en vallokal där alla känner varandra och är med på upplägget, konstaterar Svein Erik Tuastad. - Den bästa garantin mot systematiskt valfusk är att medborgarna är delaktiga. De som är funktionärer och sitter i vallokalerna är vanliga medborgare. Och det ska väldigt mycket till för att få med alla dem.

Bilden på Twitter/X och på Wikimedia Commons.

Man kan få intryck av att bilden som används i inlägget hör till den påstådda händelsen, men det är en allmän bild från uppslagsverket Wikipedias sidor om val i Norge.

Strömavbrott

På Facebook kunde man läsa ett oroligt inlägg halv tolv på valnatten.

Strömmen gick här klockan 2110.. ??Konstigt fint väder, ingen vindMin första tanke valfuskdigitala räknemaskiner slutar??Ja, det är vad som händer när digital räkning slutar?? och vilka reservlösningar finns det??Fler strömavbrott i Norge??

Ur inlägg på Facebook 8 september

Inlägg på Facebook 8 september.

Facebook-inlägget har sedan dess haft nära 1 000 interaktioner.

Så, leder strömavbrott till en ökad risk för valfusk? Nej, säger statsvetarna och myndigheterna i Norge.Kjetil Johansen, presskommunikatör på Valgdirektoratet, berättar att det görs flera kontrollräkningar, den första omedelbart efter att vallokalerna stängt. Den sker manuellt för hand, sedan transporteras valsedlarna till kommunen centralt för en ny räkning.Kommunen kan då välja om den andra räkningen ska göras för hand eller med skanningsmaskiner och till sist ska röstsedlarna skickas till distriktsvalnämnderna i länen, som ska räkna rösterna från alla sina kommuner. Denna räkning görs med skanningsmaskiner, berättar Johansen.

  • När det gäller strömavbrott har kommunernas goda rutiner för att hantera sådana situationer, och det påverkar inte räkningen utöver att den kan bli något försenad, säger Johansen.

Kommentar på Facebook 9 september.

Det är inte helt klart hur inläggsskrivaren på Facebook menar att risken för valfusk skulle öka för att strömmen gick.

  • Ett strömavbrott leder ju inte till att räknemaskinerna plötsligt på egen hand skulle flytta röster. Då tänker man väl att någon ska hacka sig in under tiden och då förutsätter man återigen att alla valfunktionärerna är korrupta eller med på konspirationen, kommenterar Svein Erik Tuastad på universitetet i Stavanger.

Missnöjda väljare

Alla jag känner röstar på Norgesdemokratene eller Fremskrittspartiet, skriver en person på Twitter/X och uppmanar människor att visa upp någon som röstade på Arbeiderpartiets ledare Jonas Gahr Støre.”De finns inte, precis som ”rösterna””.

Inlägg på Twitter/X den 9 september.

När man söker på valfusk i sociala medier så kommer ämnet ofta upp i samband med ett av partierna som inte klarade spärren i måndagens val, Norgesdemokratene. De hade också på förhand gått ut och uppmanat sina väljare att skicka in bevis på att de röstat.

  • Det är ju någonslags övervakning av sina egna, konstaterar statsvetaren Svein Erik Tuastad.

Enligt honom handlar det om en strategi för att underminera förtroendet för valsystemet och drar paralleller till högerpopulism i USA.- Det är för att så tvivel om valresultatet, ifall man skulle förlora.

Inlägg på partiets Facebook-sida 7 september.

Om det rör sig om en metod för att avslöja valfusk så är den inte så hållbar, menar Bernt Aardal vid Institutt for samfunnsforskning.- Norgesdemokratene har uppmanat sina väljare att registrera sig hos dem så att de kan kontrollera att den officiella rösträkningen stämmer överens med det antal som har rapporterats till dem. Men en eventuell avvikelse är dock inte ett ”bevis” på fusk eftersom de inte kan veta att alla deras väljare har registrerat sig.Källkritikbyrån har sökt Norgesdemokratene.

Från Expressens artikel 5 september 2022.

I svenska sammanhang har exempelvis Sverigedemokraterna skickat upp testballonger, säger Bengt Johansson, professor i journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet.

  • Innan valet 2022 gick Richard Jomshof ut och sa att det kan förekomma valfusk. Om man hade förlorat valet hade man kanske aktiverat det narrativet mer. Det handlar ju om att undergräva förtroendet för valprocessen om man skulle förlora.

Hur ser frågan om valfusk ut i de nordiska länderna?

  • Det förekommer alltid mindre fel och det är säkert någon mindre oegentlighet, det gör det vid alla val, men det påverkar inte valet eller valresultatet. Alla undersökningar och myndighetskollar visar att valen genomförs på rätt sätt. Men om inte politikerna stödjer valen, utan börjar föra fram misstankar om att det inte går rätt till då undergräver man systemet. De har ett jättestort ansvar.

Kommentar på Facebook 9 september.

Problemet, menar Johansson, blir när ett populistiskt parti säger sig företräda folket och inte får folkets röster.

  • Då måste man ha en annan förklaring. Då är det fusk.

Är det här något vi kommer att fortsätta se vid val?

  • Ja.LÄS MER:? Påståenden om valfusk efter grafikstrul i SVT? Koordinerat beteende i kampanj för Charlie Weimers (SD)? Vilseledning inför EU-valet - så här såg försöken ut? Så spreds anklagelser om valfusk inför valet i USA? Mannen bakom anonym valkompass: "Var inte beredd på den här spridningen"

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!


History - 2 versions shown

Changes

From 2025-09-11 10:25:47 (discovered: 2026-03-19 12:04:15) hash: cbee31c794846a6f625a32868b2eef47856acb56
To 2025-09-11 10:25:47 (discovered: 2026-03-19 13:50:23) hash: 618cdcb8536e637255152a13067e98cdc4df8c69
Title
Så sprids påståenden om valfusk efter valet i Norge
Description
Statsvetare: ”Det är för att så tvivel om valresultatet, ifall man skulle förlora.”
Content
I måndags var det val i Norge - och liksom i många andra val de senaste åren så förekom anklagelser om valfusk. Vi tittar närmare på tre exempel. Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X/Pixabay Fiffel i vallokalerna? En användare på Twitter/X påstår sig ha talat med en ”främmandekulturell” och fått ett oroväckande vittnesmål från landets vallokaler.Så här skrev personen (översatt till svenska): Är detta sant? Jag pratade med en främmandekulturell som berättade att de på vissa vallokaler hon hade arbetat på fyllde i valsedlar och lade dem i valurnorna!!!!Hon förklarade att de fyllde i valsedlar för familjemedlemmar och personer de visste inte skulle dyka upp och rösta, och strök över dem och röstade för dem. I vissa fall strök de också över etniskt norska namn precis innan stationen stängde och lade röster i valurnorna åt dem.Hon hävdar att detta är på platser där befolkningen mestadels är främmandekulturell och där de flesta valfunktionärerna också är. Vet någon något mer om detta?” Ur tråd på Twitter/X den 8 september Inlägg på Twitter/X den 8 september. Inlägget har på några dagar visats över 33 000 gånger, enligt plattformens räkneverk.Men att det skulle kunna ha gått till så här avfärdas av den norska valmyndigheten.- Valgdirektoratet har inga indikationer på att det som beskrivs har inträffat. Endast väljare som dyker upp på plats och kan visa legitimation kan avge en godkänd röst, säger Kjetil Johansen, presskommunikatör på Valgdirektoratet.Detsamma säger Bernt Aardal, professor emeritus vid Institutt for samfunnsforskning i Oslo.- Det är bara nonsens. För det första så måste man identifiera sig för valfunktionärerna. Funktionären måste stämpla valsedeln och övervaka att endast en valsedel läggs i valurnan. Hur robust bedömer du att det norska valsystemet är?  - Mycket robust, och det sker kontinuerliga utvärderingar och förbättringar av genomförandet av valet.Att det inte går till så här vet de som varit i en vallokal och röstat själva, påpekar en annan norsk statsvetare, Svein Erik Tuastad, docent vid universitetet i Stavanger. - Det här går i linje med konspirationsteorier om personer med utländsk bakgrund, lite smygrasism.Om situationen som beskrivs i inlägget skulle kunna ske så behöver det teoretiskt röra sig om en vallokal där alla känner varandra och är med på upplägget, konstaterar Svein Erik Tuastad. - Den bästa garantin mot systematiskt valfusk är att medborgarna är delaktiga. De som är funktionärer och sitter i vallokalerna är vanliga medborgare. Och det ska väldigt mycket till för att få med alla dem. Bilden på Twitter/X och på Wikimedia Commons. Man kan få intryck av att bilden som används i inlägget hör till den påstådda händelsen, men det är en allmän bild från uppslagsverket Wikipedias sidor om val i Norge. Strömavbrott På Facebook kunde man läsa ett oroligt inlägg halv tolv på valnatten. Strömmen gick här klockan 2110.. ??Konstigt fint väder, ingen vindMin första tanke valfuskdigitala räknemaskiner slutar??Ja, det är vad som händer när digital räkning slutar?? och vilka reservlösningar finns det??Fler strömavbrott i Norge?? Ur inlägg på Facebook 8 september Inlägg på Facebook 8 september. Facebook-inlägget har sedan dess haft nära 1 000 interaktioner. Så, leder strömavbrott till en ökad risk för valfusk? Nej, säger statsvetarna och myndigheterna i Norge.Kjetil Johansen, presskommunikatör på Valgdirektoratet, berättar att det görs flera kontrollräkningar, den första omedelbart efter att vallokalerna stängt. Den sker manuellt för hand, sedan transporteras valsedlarna till kommunen centralt för en ny räkning.Kommunen kan då välja om den andra räkningen ska göras för hand eller med skanningsmaskiner och till sist ska röstsedlarna skickas till distriktsvalnämnderna i länen, som ska räkna rösterna från alla sina kommuner. Denna räkning görs med skanningsmaskiner, berättar Johansen. - När det gäller strömavbrott har kommunernas goda rutiner för att hantera sådana situationer, och det påverkar inte räkningen utöver att den kan bli något försenad, säger Johansen. Kommentar på Facebook 9 september. Det är inte helt klart hur inläggsskrivaren på Facebook menar att risken för valfusk skulle öka för att strömmen gick. - Ett strömavbrott leder ju inte till att räknemaskinerna plötsligt på egen hand skulle flytta röster. Då tänker man väl att någon ska hacka sig in under tiden och då förutsätter man återigen att alla valfunktionärerna är korrupta eller med på konspirationen, kommenterar Svein Erik Tuastad på universitetet i Stavanger. Missnöjda väljare Alla jag känner röstar på Norgesdemokratene eller Fremskrittspartiet, skriver en person på Twitter/X och uppmanar människor att visa upp någon som röstade på Arbeiderpartiets ledare Jonas Gahr Støre.”De finns inte, precis som ”rösterna””. Inlägg på Twitter/X den 9 september. När man söker på valfusk i sociala medier så kommer ämnet ofta upp i samband med ett av partierna som inte klarade spärren i måndagens val, Norgesdemokratene. De hade också på förhand gått ut och uppmanat sina väljare att skicka in bevis på att de röstat. - Det är ju någonslags övervakning av sina egna, konstaterar statsvetaren Svein Erik Tuastad. Enligt honom handlar det om en strategi för
Old vs new
From
TITLE:
Så sprids påståenden om valfusk efter valet i Norge

DESCRIPTION:
Statsvetare: ”Det är för att så tvivel om valresultatet, ifall man skulle förlora.”

CONTENT:
I måndags var det val i Norge - och liksom i många andra val de senaste åren så förekom anklagelser om valfusk. Vi tittar närmare på tre exempel.

Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X/Pixabay

Fiffel i vallokalerna?

En användare på Twitter/X påstår sig ha talat med en ”främmandekulturell” och fått ett oroväckande vittnesmål från landets vallokaler.Så här skrev personen (översatt till svenska):

Är detta sant? Jag pratade med en främmandekulturell som berättade att de på vissa vallokaler hon hade arbetat på fyllde i valsedlar och lade dem i valurnorna!!!!Hon förklarade att de fyllde i valsedlar för familjemedlemmar och personer de visste inte skulle dyka upp och rösta, och strök över dem och röstade för dem. I vissa fall strök de också över etniskt norska namn precis innan stationen stängde och lade röster i valurnorna åt dem.Hon hävdar att detta är på platser där befolkningen mestadels är främmandekulturell och där de flesta valfunktionärerna också är. Vet någon något mer om detta?”

Ur tråd på Twitter/X den 8 september

Inlägg på Twitter/X den 8 september.

Inlägget har på några dagar visats över 33 000 gånger, enligt plattformens räkneverk.Men att det skulle kunna ha gått till så här avfärdas av den norska valmyndigheten.- Valgdirektoratet har inga indikationer på att det som beskrivs har inträffat. Endast väljare som dyker upp på plats och kan visa legitimation kan avge en godkänd röst, säger Kjetil Johansen, presskommunikatör på Valgdirektoratet.Detsamma säger Bernt Aardal, professor emeritus vid Institutt for samfunnsforskning i Oslo.- Det är bara nonsens. För det första så måste man identifiera sig för valfunktionärerna. Funktionären måste stämpla valsedeln och övervaka att endast en valsedel läggs i valurnan. 

Hur robust bedömer du att det norska valsystemet är? 

- Mycket robust, och det sker kontinuerliga utvärderingar och förbättringar av genomförandet av valet.Att det inte går till så här vet de som varit i en vallokal och röstat själva, påpekar en annan norsk statsvetare, Svein Erik Tuastad, docent vid universitetet i Stavanger.

- Det här går i linje med konspirationsteorier om personer med utländsk bakgrund, lite smygrasism.Om situationen som beskrivs i inlägget skulle kunna ske så behöver det teoretiskt röra sig om en vallokal där alla känner varandra och är med på upplägget, konstaterar Svein Erik Tuastad. - Den bästa garantin mot systematiskt valfusk är att medborgarna är delaktiga. De som är funktionärer och sitter i vallokalerna är vanliga medborgare. Och det ska väldigt mycket till för att få med alla dem.

Bilden på Twitter/X och på Wikimedia Commons.

Man kan få intryck av att bilden som används i inlägget hör till den påstådda händelsen, men det är en allmän bild från uppslagsverket Wikipedias sidor om val i Norge.

Strömavbrott

På Facebook kunde man läsa ett oroligt inlägg halv tolv på valnatten.

Strömmen gick här klockan 2110.. ??Konstigt fint väder, ingen vindMin första tanke valfuskdigitala räknemaskiner slutar??Ja, det är vad som händer när digital räkning slutar?? och vilka reservlösningar finns det??Fler strömavbrott i Norge??

Ur inlägg på Facebook 8 september

Inlägg på Facebook 8 september.

Facebook-inlägget har sedan dess haft nära 1 000 interaktioner.

Så, leder strömavbrott till en ökad risk för valfusk? Nej, säger statsvetarna och myndigheterna i Norge.Kjetil Johansen, presskommunikatör på Valgdirektoratet, berättar att det görs flera kontrollräkningar, den första omedelbart efter att vallokalerna stängt. Den sker manuellt för hand, sedan transporteras valsedlarna till kommunen centralt för en ny räkning.Kommunen kan då välja om den andra räkningen ska göras för hand eller med skanningsmaskiner och till sist ska röstsedlarna skickas till distriktsvalnämnderna i länen, som ska räkna rösterna från alla sina kommuner. Denna räkning görs med skanningsmaskiner, berättar Johansen.

- När det gäller strömavbrott har kommunernas goda rutiner för att hantera sådana situationer, och det påverkar inte räkningen utöver att den kan bli något försenad, säger Johansen.

Kommentar på Facebook 9 september.

Det är inte helt klart hur inläggsskrivaren på Facebook menar att risken för valfusk skulle öka för att strömmen gick.

- Ett strömavbrott leder ju inte till att räknemaskinerna plötsligt på egen hand skulle flytta röster. Då tänker man väl att någon ska hacka sig in under tiden och då förutsätter man återigen att alla valfunktionärerna är korrupta eller med på konspirationen, kommenterar Svein Erik Tuastad på universitetet i Stavanger.

Missnöjda väljare

Alla jag känner röstar på Norgesdemokratene eller Fremskrittspartiet, skriver en person på Twitter/X och uppmanar människor att visa upp någon som röstade på Arbeiderpartiets ledare Jonas Gahr Støre.”De finns inte, precis som ”rösterna””.

Inlägg på Twitter/X den 9 september.

När man söker på valfusk i sociala medier så kommer ämnet ofta upp i samband med ett av partierna som inte klarade spärren i måndagens val, Norgesdemokratene. De hade också på förhand gått ut och uppmanat sina väljare att skicka in bevis på att de röstat.

- Det är ju någonslags övervakning av sina egna, konstaterar statsvetaren Svein Erik Tuastad.

Enligt honom handlar det om en strategi för att underminera förtroendet för valsystemet och drar paralleller till högerpopulism i USA.- Det är för att så tvivel om valresultatet, ifall man skulle förlora.

Inlägg på partiets Facebook-sida 7 september.

Om det rör sig om en metod för att avslöja valfusk så är den inte så hållbar, menar Bernt Aardal vid Institutt for samfunnsforskning.- Norgesdemokratene har uppmanat sina väljare att registrera sig hos dem så att de kan kontrollera att den officiella rösträkningen stämmer överens med det antal som har rapporterats till dem. Men en eventuell avvikelse är dock inte ett ”bevis” på fusk eftersom de inte kan veta att alla deras väljare har registrerat sig.Källkritikbyrån har sökt Norgesdemokratene.

Från Expressens artikel 5 september 2022.

I svenska sammanhang har exempelvis Sverigedemokraterna skickat upp testballonger, säger Bengt Johansson, professor i journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet.

- Innan valet 2022 gick Richard Jomshof ut och sa att det kan förekomma valfusk. Om man hade förlorat valet hade man kanske aktiverat det narrativet mer. Det handlar ju om att undergräva förtroendet för valprocessen om man skulle förlora.

Hur ser frågan om valfusk ut i de nordiska länderna?

- Det förekommer alltid mindre fel och det är säkert någon mindre oegentlighet, det gör det vid alla val, men det påverkar inte valet eller valresultatet. Alla undersökningar och myndighetskollar visar att valen genomförs på rätt sätt. Men om inte politikerna stödjer valen, utan börjar föra fram misstankar om att det inte går rätt till då undergräver man systemet. De har ett jättestort ansvar.

Kommentar på Facebook 9 september.

Problemet, menar Johansson, blir när ett populistiskt parti säger sig företräda folket och inte får folkets röster.

- Då måste man ha en annan förklaring. Då är det fusk.

Är det här något vi kommer att fortsätta se vid val?

- Ja.LÄS MER:? Påståenden om valfusk efter grafikstrul i SVT? Koordinerat beteende i kampanj för Charlie Weimers (SD)? Vilseledning inför EU-valet - så här såg försöken ut? Så spreds anklagelser om valfusk inför valet i USA? Mannen bakom anonym valkompass: "Var inte beredd på den här spridningen"

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
To
TITLE:
Så sprids påståenden om valfusk efter valet i Norge

DESCRIPTION:
Statsvetare: ”Det är för att så tvivel om valresultatet, ifall man skulle förlora.”

CONTENT:
I måndags var det val i Norge - och liksom i många andra val de senaste åren så förekom anklagelser om valfusk. Vi tittar närmare på tre exempel.

Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X/Pixabay

Fiffel i vallokalerna?

En användare på Twitter/X påstår sig ha talat med en ”främmandekulturell” och fått ett oroväckande vittnesmål från landets vallokaler.Så här skrev personen (översatt till svenska):

Är detta sant? Jag pratade med en främmandekulturell som berättade att de på vissa vallokaler hon hade arbetat på fyllde i valsedlar och lade dem i valurnorna!!!!Hon förklarade att de fyllde i valsedlar för familjemedlemmar och personer de visste inte skulle dyka upp och rösta, och strök över dem och röstade för dem. I vissa fall strök de också över etniskt norska namn precis innan stationen stängde och lade röster i valurnorna åt dem.Hon hävdar att detta är på platser där befolkningen mestadels är främmandekulturell och där de flesta valfunktionärerna också är. Vet någon något mer om detta?”

Ur tråd på Twitter/X den 8 september

Inlägg på Twitter/X den 8 september.

Inlägget har på några dagar visats över 33 000 gånger, enligt plattformens räkneverk.Men att det skulle kunna ha gått till så här avfärdas av den norska valmyndigheten.- Valgdirektoratet har inga indikationer på att det som beskrivs har inträffat. Endast väljare som dyker upp på plats och kan visa legitimation kan avge en godkänd röst, säger Kjetil Johansen, presskommunikatör på Valgdirektoratet.Detsamma säger Bernt Aardal, professor emeritus vid Institutt for samfunnsforskning i Oslo.- Det är bara nonsens. För det första så måste man identifiera sig för valfunktionärerna. Funktionären måste stämpla valsedeln och övervaka att endast en valsedel läggs i valurnan. 

Hur robust bedömer du att det norska valsystemet är? 

- Mycket robust, och det sker kontinuerliga utvärderingar och förbättringar av genomförandet av valet.Att det inte går till så här vet de som varit i en vallokal och röstat själva, påpekar en annan norsk statsvetare, Svein Erik Tuastad, docent vid universitetet i Stavanger.

- Det här går i linje med konspirationsteorier om personer med utländsk bakgrund, lite smygrasism.Om situationen som beskrivs i inlägget skulle kunna ske så behöver det teoretiskt röra sig om en vallokal där alla känner varandra och är med på upplägget, konstaterar Svein Erik Tuastad. - Den bästa garantin mot systematiskt valfusk är att medborgarna är delaktiga. De som är funktionärer och sitter i vallokalerna är vanliga medborgare. Och det ska väldigt mycket till för att få med alla dem.

Bilden på Twitter/X och på Wikimedia Commons.

Man kan få intryck av att bilden som används i inlägget hör till den påstådda händelsen, men det är en allmän bild från uppslagsverket Wikipedias sidor om val i Norge.

Strömavbrott

På Facebook kunde man läsa ett oroligt inlägg halv tolv på valnatten.

Strömmen gick här klockan 2110.. ??Konstigt fint väder, ingen vindMin första tanke valfuskdigitala räknemaskiner slutar??Ja, det är vad som händer när digital räkning slutar?? och vilka reservlösningar finns det??Fler strömavbrott i Norge??

Ur inlägg på Facebook 8 september

Inlägg på Facebook 8 september.

Facebook-inlägget har sedan dess haft nära 1 000 interaktioner.

Så, leder strömavbrott till en ökad risk för valfusk? Nej, säger statsvetarna och myndigheterna i Norge.Kjetil Johansen, presskommunikatör på Valgdirektoratet, berättar att det görs flera kontrollräkningar, den första omedelbart efter att vallokalerna stängt. Den sker manuellt för hand, sedan transporteras valsedlarna till kommunen centralt för en ny räkning.Kommunen kan då välja om den andra räkningen ska göras för hand eller med skanningsmaskiner och till sist ska röstsedlarna skickas till distriktsvalnämnderna i länen, som ska räkna rösterna från alla sina kommuner. Denna räkning görs med skanningsmaskiner, berättar Johansen.

- När det gäller strömavbrott har kommunernas goda rutiner för att hantera sådana situationer, och det påverkar inte räkningen utöver att den kan bli något försenad, säger Johansen.

Kommentar på Facebook 9 september.

Det är inte helt klart hur inläggsskrivaren på Facebook menar att risken för valfusk skulle öka för att strömmen gick.

- Ett strömavbrott leder ju inte till att räknemaskinerna plötsligt på egen hand skulle flytta röster. Då tänker man väl att någon ska hacka sig in under tiden och då förutsätter man återigen att alla valfunktionärerna är korrupta eller med på konspirationen, kommenterar Svein Erik Tuastad på universitetet i Stavanger.

Missnöjda väljare

Alla jag känner röstar på Norgesdemokratene eller Fremskrittspartiet, skriver en person på Twitter/X och uppmanar människor att visa upp någon som röstade på Arbeiderpartiets ledare Jonas Gahr Støre.”De finns inte, precis som ”rösterna””.

Inlägg på Twitter/X den 9 september.

När man söker på valfusk i sociala medier så kommer ämnet ofta upp i samband med ett av partierna som inte klarade spärren i måndagens val, Norgesdemokratene. De hade också på förhand gått ut och uppmanat sina väljare att skicka in bevis på att de röstat.

- Det är ju någonslags övervakning av sina egna, konstaterar statsvetaren Svein Erik Tuastad.

Enligt honom handlar det om en strategi för att underminera förtroendet för valsystemet och drar paralleller till högerpopulism i USA.- Det är för att så tvivel om valresultatet, ifall man skulle förlora.

Inlägg på partiets Facebook-sida 7 september.

Om det rör sig om en metod för att avslöja valfusk så är den inte så hållbar, menar Bernt Aardal vid Institutt for samfunnsforskning.- Norgesdemokratene har uppmanat sina väljare att registrera sig hos dem så att de kan kontrollera att den officiella rösträkningen stämmer överens med det antal som har rapporterats till dem. Men en eventuell avvikelse är dock inte ett ”bevis” på fusk eftersom de inte kan veta att alla deras väljare har registrerat sig.Källkritikbyrån har sökt Norgesdemokratene.

Från Expressens artikel 5 september 2022.

I svenska sammanhang har exempelvis Sverigedemokraterna skickat upp testballonger, säger Bengt Johansson, professor i journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet.

- Innan valet 2022 gick Richard Jomshof ut och sa att det kan förekomma valfusk. Om man hade förlorat valet hade man kanske aktiverat det narrativet mer. Det handlar ju om att undergräva förtroendet för valprocessen om man skulle förlora.

Hur ser frågan om valfusk ut i de nordiska länderna?

- Det förekommer alltid mindre fel och det är säkert någon mindre oegentlighet, det gör det vid alla val, men det påverkar inte valet eller valresultatet. Alla undersökningar och myndighetskollar visar att valen genomförs på rätt sätt. Men om inte politikerna stödjer valen, utan börjar föra fram misstankar om att det inte går rätt till då undergräver man systemet. De har ett jättestort ansvar.

Kommentar på Facebook 9 september.

Problemet, menar Johansson, blir när ett populistiskt parti säger sig företräda folket och inte får folkets röster.

- Då måste man ha en annan förklaring. Då är det fusk.

Är det här något vi kommer att fortsätta se vid val?

- Ja.LÄS MER:? Påståenden om valfusk efter grafikstrul i SVT? Koordinerat beteende i kampanj för Charlie Weimers (SD)? Vilseledning inför EU-valet - så här såg försöken ut? Så spreds anklagelser om valfusk inför valet i USA? Mannen bakom anonym valkompass: "Var inte beredd på den här spridningen"

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!