← Tillbaka till feed Kategoriutgåva
RSS Watch Magazine

Analysis and Fact-Checking

En mer redaktionell vy: AI-analyser först som bakgrundsläsning, därefter kategorins artiklar presenterade som i en nyhetsöversikt med versionshistorik kvar.

Analysutgåva

Daglig

Visar vald analysvariant av 28
Default SV · neutral
2026-04-04 21:01:00

Analys titel/kontext: Default

  1. Övergripande teman
    Den senaste tidens nyhetsflöde inom analys- och faktakontrollkategorin präglas av frågor rörande desinformation, kriminella nätverk och miljöproblem. Teman som rör falska konton på sociala medier, gängkriminalitet och matavfall står i centrum. Det finns även inslag av kulturella händelser som Internationella morotsdagen och högtider som Påsken, vilket tyder på en mångfacetterad nyhetsagenda.

  2. Narrativ och retoriska mönster
    Narrativen kring desinformation är starkt närvarande, där flera artiklar fokuserar på det växande antalet falska konton och de risker detta medför för offentligheten. Rhetoriken i dessa texter varierar mellan warnande och analytisk. Artiklar om gängkriminalitet visar en mer emotionell ton och syftar ofta till att skapa medvetenhet om problematiken kopplad till unga kvinnor i dessa miljöer. Miljöfrågorna presenteras med en kritisk röst, där överflöd av mat och dess konsekvenser framhävs som en central problemställning.

  3. Möjliga beteendemönster över tid
    Det finns en tydlig trend av ökad medvetenhet och oro kring desinformation och dess effekter på samhället. Det verkar som om allmänheten blir mer involverad i diskussioner om gängkriminalitet och dess påverkan på ungdomar. Samtidigt finns det en antidiskurs kring miljöfrågor som tyder på att folk börjar ifrågasätta etablerade normer kring konsumtion och avfallshantering, vilket kan leda till mer aktiva beteenden i framtiden.

  4. Riskindikatorer
    Det ökande antalet falska konton kan ses som en betydande riskfaktor för social sammanhållning och offentlig debatt. Detta kan leda till spridning av falsk information vilket försvårar för medborgarna att göra informerade beslut. Gängkriminalitetens påverkan på kvinnor och flickor utgör också en oroande riskfaktor för samhällstryggheten.

  5. Kort sammanfattning
    Den analys och faktakontroll som publicerats den 4 april 2026 visar på en komplex dynamik i ämnen rörande desinformation, gängkriminalitet och miljöproblem. Teman kopplade till falska sociala medier-konton, gängmiljöer och matavfall är framträdande. Aktiviteten domineras av källor som ETC.se och skribenter som Tobias Hübinette, vilket tyder på en fokusering på både faktiska händelser och kulturella reflektioner. Riskerna kring desinformation och gängkriminalitet kräver fortsatt uppmärksamhet.

Referenser:
Antalet falska sociala medier-konton blir allt fler
Om flickorna och kvinnorna i den gängkriminella miljön
Glad Påsk!
Internationella morotsdagen
Överflöd av mat leder till svinn och utsläpp
Nyhetsplock lördag 4 april 2026
Har alla jämförbar demokrati? – del 4
Från övertygad vänsteraktivist till Israels ständiga försvarare
Vill du ha en maffia, Johan Britz?
Egypten förlorar mest på energikrisen

Analysutgåva

Vecka

Visar vald analysvariant av 14
Default SV · neutral
2026-04-14 19:41:01

Analys av ämneslandskapet och beteendemönster inom kategorin 'Analys och Faktagranskning' för de senaste 7 dagarna.

  1. Övergripande teman
    Under den aktuella perioden framträder ämnen som handlar om makt och politiska förändringar, särskilt i relation till migration och asylsystem. Det finns en markant betoning på sociala frågor, särskilt pensioner och livsmedelsproduktion, samt en pågående debatt om medicinsk cannabis inom EU. Temat desinformation är också framträdande, särskilt frågor kring falska nyheter relaterade till ledande politiker som Donald Trump.

  2. Narrativ och retoriska mönster
    Det finns en polariserad narrativ där positiva förändringar, som oppositionens framgångar i Ungern, kontrasterar med negativa aspekter som oro kring asylsystemets förändringar. Retoriken är ofta stark och polariserande, med en upprepning av fraser kopplade till "de andra" vilket förstärker en känsla av vi-mot-dom i diskussionerna. Samtidigt används faktakontroll som ett medel för att skapa förtroende och motverka desinformation, vilket understryker vikten av evidensbaserad diskussion.

  3. Aktivitet och beteende över tid
    Analysen visar en ökande medvetenhet och aktivism kring sociala frågor, där medborgardeltagande och rekordhöga valresultat indikerar ett ökat intresse för politiska processer. Samtidigt pågår en ökning av mediekonsumtion kopplat till faktagranskning och desinformation, vilket tyder på att allmänheten blivit mer skeptisk och kritisk mot information de konsumerar.

  4. Aktiva källor/författare och redigeringsbeteende
    ETC.se är den mest aktiva källan med flest inlägg, följt av Snopes.com och Journalisten. Bland författarna dominerar Julia Nilsson och Nur Ibrahim med ett flertal artiklar om aktuella frågor. Det är värt att notera att flera av de mest redigerade inläggen kom från ETC.se, vilket tyder på en pågående uppdatering och granskning av deras innehåll.

  5. Kort sammanfattning
    Perioden från den 6 till den 12 april 2026 präglas av en ökad diskussion kring politiska förändringar, sociala frågor och en oro för desinformation. Narrativet är starkt polariserat, och det finns tydliga tecken på att medborgarna blivit mer aktiva och kritiskt medvetna. Källor som ETC.se och Snopes.com spelar en central roll i den faktagranskningsdiskurs som pågår. Dessa insikter indikerar att det politiska klimatet är både dynamiskt och utmanande, med potentiella risker kopplade till desinformation och sociala spänningar.

Referenser:

Analysutgåva

Månad

Visar vald analysvariant av 6
Default SV · neutral
2026-03-24 19:57:05

Analys av ämneslandskapet och beteendemönster inom kategori 'Analys och faktagranskning' för de senaste 30 dagarna.

  1. Övergripande teman Under den senaste perioden har temat kring faktagranskning och analys av aktuella händelser dominerat nyhetsflödet. Det har varit en påtaglig ökning av debatten kring medborgarskap, politiska strömningar som "vänsterliberalism" och frågor rörande demokrati och öppna samhällen. Många artiklar ger en kritisk blick på aktuella politiska beslut och diskussioner, där granskning av fakta och källor framhålls som centrala verktyg för att navigera i debatten.

  2. Narrativ och retoriska mönster Artiklarna använder ofta en retorik som inkluderar känslomässiga uttryck och starka åsikter. Frågor som "Kan man vara något annat än rädd?" ger en föreställning av osäkerhet och oro vilket förstärker behovet av fakta och tydlighet. Vidare, uttryck som "Sanningen finns i vår swishhistorik" pekar på en strävan efter att underbygga argument med konkreta bevis. Det finns också en upprepning av dystopiska framtidsscenarier, exempelvis vid diskussioner om indragna medborgarskap och deras påverkan på demokratin.

  3. Möjliga beteendemönster över tid Analysflödena tyder på att intresset för faktagranskning ökar i takt med att politiska stormar och kontroverser blossar upp. Det finns också en trend att diskutera begrepp som "vänsterliberalism", vilket indikerar en polariserad debatt där olika politiska läger anklagar varandra för att sprida desinformation. Detta beteende kan vara kopplat till hur sociala medier används för att sprida olika narrativ.

  4. Riskindikatorer De framväxande temana som rör medborgarskap och politisk korrekthet kan representera en risk z för ökad polarisering och hot mot den sociala sammanhållningen. Artiklarna uppmanar ofta läsarna att vara vaksamma mot "falska nyheter" och manipulation av fakta, vilket kan leda till en allmän skepticism gentemot både politiska och journalistiska källor. Debatter som rör utrikespolitiska frågor och gränser kan också resultera i svårare samhällskosten för dem som redan känner sig marginaliserade.

  5. Kort sammanfattning Under den senaste månaden har fokus i nyhetsflödena på faktagranskning och analyser varit anmärkningsvärt. Teman som rör demokrati, medborgarskap och polariserade politiska diskussioner dominerar samtalen. Artiklar framhäver vikten av att vara kritisk mot information och att alltid kontrollera källor, vilket speglar ett växande behov av tillförlitliga fakta i en allt mer fragmenterad samhällsdebatt. Källor som Magasinet Para­graf och Källkritikbyrån har spelat centrala roller i detta flöde, vilket indikerar en stark efterfrågan på kvalitetsjournalistik och kritisk analys.

Referenser:

Analysutgåva

År

Visar vald analysvariant av 2
[AUTO] Scheduled analytics SV · neutral
2026-03-30 17:31:02
Automatic scheduler run (cron-managed)

No entries in selected period.

Nyhetsflöde

Artiklar i kategorin

Första artikeln lyfts som huvudspår, övriga visas som nyhetskort. Historik och diffs finns kvar under respektive artikel.

RSS endpoint: https://tools.tornevall.net/api/rss/feed/analysis-and-fact-checking
Källkritikbyrån Permalink

Guide: Så granskar du en klickbetessida på Facebook

https://kallkritikbyran.se/guide-sa-granskar-du-en-klickbetessida-pa-facebook/

Så undviker du att råka sprida påhittade historier i tron att de är sanna.

Full text

Undersök inlägg i sociala medier så undviker du att råka sprida påhittade historier i tron att de är sanna. Här är stegen i en viralgranskning!

Foto: Skärmdump/Facebook

I veckan har ytterligare en klickbetessida med påhittade AI-historier firat framgångar på Facebook. En text om en sköterska som fått ett hånfullt ”Du torkar rumpor” slängt i ansiktet har fått över 20 000 interaktioner.

Inlägg på Facebook 24 oktober.

Så här står det:

Ja, jag torkar rumpor.Men det är långt ifrån allt jag gör.Jag tvättar sårbara kroppar, klipper naglar, hjälper till med maten, byter kläder, tröstar, lyssnar - och ger tillbaka en bit av värdigheten till dem som en gång gav allt, men som nu behöver stöd i livets mest grundläggande stunder.[. . .]Att förminska det till en nedlåtande kommentar är att förolämpa den värme, det tålamod och den respekt som krävs, varje dag. Utdrag ur inlägg på Facebook 24 oktober

I augusti granskade vi på Källkritikbyrån en mycket snarlik sida som visade sig drivas av en marknadsföringsbyrå i Vietnam. Då spreds historien om ”sjuksköterskan Ines”, som sågs av miljontals svenskar.

Från Källkritikbyråns artikel 25 augusti.

”Ines” mådde dåligt efter att ha tagit hand om andra hela dagen, men nu när hon behövde stöd så fanns ingen där för henne.

Då som nu reagerar många starkt på berättelsen och ett flertal tror att det rör sig om en verklig person.I själva verket är bilden AI-genererad och syftet är att få så många som möjligt att interagera med inlägget. Interaktioner som gilla-markeringar, kommentarer och delningar får nämligen Facebooks algoritmer att uppfatta inlägget som intressant och visar det därför för ännu fler människor.

Kommentar på Facebook 24 oktober.

För den som vill kolla upp en sådan här sida innan den delar har vi en gjort en guide. Vi utgår från den aktuella Facebook-sidan med sjuksköterskan som gav så bra svar på tal - Puer press, en ukrainskstyrd Facebook-sida som för tillfället riktat in sig på svenskar.

Undersök sidan

På Puer press Facebook-sida kan man bland annat få veta att sidan startades 2018, men då som Puer India. I början kan man se hur annonserna riktade sig till platser som Uttar Pradesh och Karnataka, vilket är delstater i Indien.

Från Facebooks annonsbibliotek.

I år har sidan lagt ut annonser på bristande svenska där man ska lockas av söta hundar.

Annons från Puer press i januari.

Så här gör du

Gå in under Om-delen av Facebook-sidan och kolla på fliken för sidtransparens. Här hittar du en länk till Facebooks annonsbibliotek där du kan se alla annonser som en Facebook-sida lagt ut. Klicka ur ”Aktiva annonser” för att se alla annonser som sidan gjort sedan starten.

Under sidtransparens-fliken får du mer information. I det här fallet får du då veta att sidan numera sköts primärt från Ukraina. Även de första recensionerna av sidan är på ukrainska.

Under Puer press flik för sidtransparens.

I recensionsdelen kan man ofta hitta ledtrådar till att en sida är bedräglig, och i det här fallet är det ett flertal negativa kommentarer.”En massa uppdiktade historier som det inte finns nån sanning i”, skriver en person. ”Publicerar falska inlägg, många genererade med AI för att de ska se äkta ut”, skriver en annan.

Recension av Puer press 3 september.

Kolla även kommentarsfält - där kan du hitta ledtrådar eller varningssignaler.

Kontrollera historierna

De AI-genererade historierna är ofta misstänkt rensade på namn, platser och detaljer som man skulle kunna gå vidare och kolla upp. Men om du hittar sådana ledtrådar i ett inlägg så kan du spåra dem.

I Stora verktygslådan för viralgranskare går vi igenom de bästa tipsen för hur du söker och använder olika funktioner i en sökmotor.

Ibland har den här sortens klicksidor helt enkelt tagit berättelser från verkligheten. Puer press har exempelvis lagt ut en riktig historia om en nioåring i Danmark som samlat in 18 000 danska kronor till kampanjen ”Knæk cancer”. Den historien återhittar vi i danska medier.

Inlägg på Facebook 28 oktober.

Och ibland har de tagit en verklig historia och bytt ut viktiga detaljer. I går lade Puer press upp en historia om 23-åriga ”Nellie Bergström” som låtsades vara psykiskt sjuk för att kunna wallraffa inifrån ett mentalsjukhus.

”Hennes reportage, "Tio dagar på sinnessjukhuset", publicerades i oktober 1887 - och slog ner som en bomb i Sverige”, skriver Puer press.

På ett dygn har nära tio tusen människor gillat och delat den berättelsen.

Inlägg på Facebook 28 oktober.

Men det här är alltså historien om Nellie Bly, en amerikansk journalist som publicerade boken ”Ten days in a mad-house” 1887. En möjlig förklaring är att personerna som driver Puer press tror att fler ska intressera sig för historien om den utspelar sig i Sverige.

Undersök bilderna

Det första steget är att söka på en bild och se om det finns någon exakt matchning på nätet. Det kallas för en omvänd bildsökning. Här går vi igenom hur du gör det.

AI-genererade bilder blir allt bättre och det är inte självklart att man kan se med blotta ögat att något är skapat med AI. Men det finns tecken du kan leta efter.

Inzoomning i bild upplagd av Facebook-sidan Puer press 24 oktober.

AI har fortfarande svårt att skapa saker med text, till exempel skyltar. I stället gör den skyltar otydliga eller oläsbara, som den på sköterskans bröst.Man kan också titta efter saker som ser lite förvrängda eller fel ut - som till exempel stetoskopet i bilden - eller kroppsdelar som ser onaturliga ut. Skärpa och oskärpa fördelar sig också ofta onaturligt i AI-genererade bilder.

Läs på om bluffar och AI

När du har följt rapportering om den här sortens AI-klickfiske ett tag så kommer du att börja känna igen formuleringarna och stilen på bilderna.

Vi på Källkritikbyrån skrev nyligen om en klickbetesfabrik i Vietnam. Huvudpersonen i den historien var som tidigare nämnt den sorgsna sjuksköterskan Ines,. Vi testade därför att söka på Ines på Facebook-sidan Puer press - och där dök samma historia upp, men med en annan variant på bilden.

Inlägg på Facebook 11 augusti.

Den har avsevärt färre interaktioner än den virala bilden, men samma formuleringar och publicerades vid samma tid. Puer press har alltså agerat synkroniserat med det nätverk som vi avslöjade i augusti.

I dagsläget har Puer press inte lagt ut länkar till sajter på samma sätt som de Facebook-sidorna - men det är ett möjligt nästa steg när sidan byggt upp en stor publik.Vi fortsätter att granska de här sidorna och om du vill tipsa oss om en så mejla till oss!

LÄS MER:? Guide: Den äldre damen och tårtan - så undersöker du en Facebook-sida?Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna

Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!


History - 2 versions shown

Changes

From 2025-10-29 13:27:09 (discovered: 2026-03-19 12:04:15) hash: d7c7e3593d55fe26274d4dc7ef3395125be9cb32
To 2025-10-29 13:27:09 (discovered: 2026-03-19 13:50:23) hash: d1975edc955616efed523ce313a66f7d43bedc5c
Title
Guide: Så granskar du en klickbetessida på Facebook
Description
Så undviker du att råka sprida påhittade historier i tron att de är sanna.
Content
Undersök inlägg i sociala medier så undviker du att råka sprida påhittade historier i tron att de är sanna. Här är stegen i en viralgranskning! Foto: Skärmdump/Facebook I veckan har ytterligare en klickbetessida med påhittade AI-historier firat framgångar på Facebook. En text om en sköterska som fått ett hånfullt ”Du torkar rumpor” slängt i ansiktet har fått över 20 000 interaktioner. Inlägg på Facebook 24 oktober. Så här står det: Ja, jag torkar rumpor.Men det är långt ifrån allt jag gör.Jag tvättar sårbara kroppar, klipper naglar, hjälper till med maten, byter kläder, tröstar, lyssnar - och ger tillbaka en bit av värdigheten till dem som en gång gav allt, men som nu behöver stöd i livets mest grundläggande stunder.[. . .]Att förminska det till en nedlåtande kommentar är att förolämpa den värme, det tålamod och den respekt som krävs, varje dag. Utdrag ur inlägg på Facebook 24 oktober I augusti granskade vi på Källkritikbyrån en mycket snarlik sida som visade sig drivas av en marknadsföringsbyrå i Vietnam. Då spreds historien om ”sjuksköterskan Ines”, som sågs av miljontals svenskar. Från Källkritikbyråns artikel 25 augusti. ”Ines” mådde dåligt efter att ha tagit hand om andra hela dagen, men nu när hon behövde stöd så fanns ingen där för henne. Då som nu reagerar många starkt på berättelsen och ett flertal tror att det rör sig om en verklig person.I själva verket är bilden AI-genererad och syftet är att få så många som möjligt att interagera med inlägget. Interaktioner som gilla-markeringar, kommentarer och delningar får nämligen Facebooks algoritmer att uppfatta inlägget som intressant och visar det därför för ännu fler människor. Kommentar på Facebook 24 oktober. För den som vill kolla upp en sådan här sida innan den delar har vi en gjort en guide. Vi utgår från den aktuella Facebook-sidan med sjuksköterskan som gav så bra svar på tal - Puer press, en ukrainskstyrd Facebook-sida som för tillfället riktat in sig på svenskar. Undersök sidan På Puer press Facebook-sida kan man bland annat få veta att sidan startades 2018, men då som Puer India. I början kan man se hur annonserna riktade sig till platser som Uttar Pradesh och Karnataka, vilket är delstater i Indien. Från Facebooks annonsbibliotek. I år har sidan lagt ut annonser på bristande svenska där man ska lockas av söta hundar. Annons från Puer press i januari. Så här gör du Gå in under Om-delen av Facebook-sidan och kolla på fliken för sidtransparens. Här hittar du en länk till Facebooks annonsbibliotek där du kan se alla annonser som en Facebook-sida lagt ut. Klicka ur ”Aktiva annonser” för att se alla annonser som sidan gjort sedan starten. Under sidtransparens-fliken får du mer information. I det här fallet får du då veta att sidan numera sköts primärt från Ukraina. Även de första recensionerna av sidan är på ukrainska. Under Puer press flik för sidtransparens. I recensionsdelen kan man ofta hitta ledtrådar till att en sida är bedräglig, och i det här fallet är det ett flertal negativa kommentarer.”En massa uppdiktade historier som det inte finns nån sanning i”, skriver en person. ”Publicerar falska inlägg, många genererade med AI för att de ska se äkta ut”, skriver en annan. Recension av Puer press 3 september. Kolla även kommentarsfält - där kan du hitta ledtrådar eller varningssignaler. Kontrollera historierna De AI-genererade historierna är ofta misstänkt rensade på namn, platser och detaljer som man skulle kunna gå vidare och kolla upp. Men om du hittar sådana ledtrådar i ett inlägg så kan du spåra dem. I Stora verktygslådan för viralgranskare går vi igenom de bästa tipsen för hur du söker och använder olika funktioner i en sökmotor. Ibland har den här sortens klicksidor helt enkelt tagit berättelser från verkligheten. Puer press har exempelvis lagt ut en riktig historia om en nioåring i Danmark som samlat in 18 000 danska kronor till kampanjen ”Knæk cancer”. Den historien återhittar vi i danska medier. Inlägg på Facebook 28 oktober. Och ibland har de tagit en verklig historia och bytt ut viktiga detaljer. I går lade Puer press upp en historia om 23-åriga ”Nellie Bergström” som låtsades vara psykiskt sjuk för att kunna wallraffa inifrån ett mentalsjukhus. ”Hennes reportage, "Tio dagar på sinnessjukhuset", publicerades i oktober 1887 - och slog ner som en bomb i Sverige”, skriver Puer press. På ett dygn har nära tio tusen människor gillat och delat den berättelsen. Inlägg på Facebook 28 oktober. Men det här är alltså historien om Nellie Bly, en amerikansk journalist som publicerade boken ”Ten days in a mad-house” 1887. En möjlig förklaring är att personerna som driver Puer press tror att fler ska intressera sig för historien om den utspelar sig i Sverige. Undersök bilderna Det första steget är att söka på en bild och se om det finns någon exakt matchning på nätet. Det kallas för en
Old vs new
From
TITLE:
Guide: Så granskar du en klickbetessida på Facebook

DESCRIPTION:
Så undviker du att råka sprida påhittade historier i tron att de är sanna.

CONTENT:
Undersök inlägg i sociala medier så undviker du att råka sprida påhittade historier i tron att de är sanna. Här är stegen i en viralgranskning!

Foto: Skärmdump/Facebook

I veckan har ytterligare en klickbetessida med påhittade AI-historier firat framgångar på Facebook. En text om en sköterska som fått ett hånfullt ”Du torkar rumpor” slängt i ansiktet har fått över 20 000 interaktioner. 

Inlägg på Facebook 24 oktober.

Så här står det:

Ja, jag torkar rumpor.Men det är långt ifrån allt jag gör.Jag tvättar sårbara kroppar, klipper naglar, hjälper till med maten, byter kläder, tröstar, lyssnar - och ger tillbaka en bit av värdigheten till dem som en gång gav allt, men som nu behöver stöd i livets mest grundläggande stunder.[. . .]Att förminska det till en nedlåtande kommentar är att förolämpa den värme, det tålamod och den respekt som krävs, varje dag.
Utdrag ur inlägg på Facebook 24 oktober

I augusti granskade vi på Källkritikbyrån en mycket snarlik sida som visade sig drivas av en marknadsföringsbyrå i Vietnam. Då spreds historien om ”sjuksköterskan Ines”, som sågs av miljontals svenskar.

Från Källkritikbyråns artikel 25 augusti.

”Ines” mådde dåligt efter att ha tagit hand om andra hela dagen, men nu när hon behövde stöd så fanns ingen där för henne. 

Då som nu reagerar många starkt på berättelsen och ett flertal tror att det rör sig om en verklig person.I själva verket är bilden AI-genererad och syftet är att få så många som möjligt att interagera med inlägget. Interaktioner som gilla-markeringar, kommentarer och delningar får nämligen Facebooks algoritmer att uppfatta inlägget som intressant och visar det därför för ännu fler människor.

Kommentar på Facebook 24 oktober.

För den som vill kolla upp en sådan här sida innan den delar har vi en gjort en guide. Vi utgår från den aktuella Facebook-sidan med sjuksköterskan som gav så bra svar på tal - Puer press, en ukrainskstyrd Facebook-sida som för tillfället riktat in sig på svenskar.

Undersök sidan

På Puer press Facebook-sida kan man bland annat få veta att sidan startades 2018, men då som Puer India. I början kan man se hur annonserna riktade sig till platser som Uttar Pradesh och Karnataka, vilket är delstater i Indien.

Från Facebooks annonsbibliotek.

I år har sidan lagt ut annonser på bristande svenska där man ska lockas av söta hundar.

Annons från Puer press i januari.

Så här gör du

Gå in under Om-delen av Facebook-sidan och kolla på fliken för sidtransparens. Här hittar du en länk till Facebooks annonsbibliotek där du kan se alla annonser som en Facebook-sida lagt ut. Klicka ur ”Aktiva annonser” för att se alla annonser som sidan gjort sedan starten.

Under sidtransparens-fliken får du mer information. I det här fallet får du då veta att sidan numera sköts primärt från Ukraina. Även de första recensionerna av sidan är på ukrainska.

Under Puer press flik för sidtransparens.

I recensionsdelen kan man ofta hitta ledtrådar till att en sida är bedräglig, och i det här fallet är det ett flertal negativa kommentarer.”En massa uppdiktade historier som det inte finns nån sanning i”, skriver en person. ”Publicerar falska inlägg, många genererade med AI för att de ska se äkta ut”, skriver en annan.

Recension av Puer press 3 september.

Kolla även kommentarsfält - där kan du hitta ledtrådar eller varningssignaler.

Kontrollera historierna

De AI-genererade historierna är ofta misstänkt rensade på namn, platser och detaljer som man skulle kunna gå vidare och kolla upp. Men om du hittar sådana ledtrådar i ett inlägg så kan du spåra dem. 

I Stora verktygslådan för viralgranskare går vi igenom de bästa tipsen för hur du söker och använder olika funktioner i en sökmotor.

Ibland har den här sortens klicksidor helt enkelt tagit berättelser från verkligheten. Puer press har exempelvis lagt ut en riktig historia om en nioåring i Danmark som samlat in 18 000 danska kronor till kampanjen ”Knæk cancer”. Den historien återhittar vi i danska medier.

Inlägg på Facebook 28 oktober.

Och ibland har de tagit en verklig historia och bytt ut viktiga detaljer. I går lade Puer press upp en historia om 23-åriga ”Nellie Bergström” som låtsades vara psykiskt sjuk för att kunna wallraffa inifrån ett mentalsjukhus.

”Hennes reportage, "Tio dagar på sinnessjukhuset", publicerades i oktober 1887 - och slog ner som en bomb i Sverige”, skriver Puer press.

På ett dygn har nära tio tusen människor gillat och delat den berättelsen.

Inlägg på Facebook 28 oktober.

Men det här är alltså historien om Nellie Bly, en amerikansk journalist som publicerade boken ”Ten days in a mad-house” 1887. En möjlig förklaring är att personerna som driver Puer press tror att fler ska intressera sig för historien om den utspelar sig i Sverige.

Undersök bilderna

Det första steget är att söka på en bild och se om det finns någon exakt matchning på nätet. Det kallas för en omvänd bildsökning. Här går vi igenom hur du gör det. 

AI-genererade bilder blir allt bättre och det är inte självklart att man kan se med blotta ögat att något är skapat med AI. Men det finns tecken du kan leta efter.

Inzoomning i bild upplagd av Facebook-sidan Puer press 24 oktober.

AI har fortfarande svårt att skapa saker med text, till exempel skyltar. I stället gör den skyltar otydliga eller oläsbara, som den på sköterskans bröst.Man kan också titta efter saker som ser lite förvrängda eller fel ut - som till exempel stetoskopet i bilden - eller kroppsdelar som ser onaturliga ut. Skärpa och oskärpa fördelar sig också ofta onaturligt i AI-genererade bilder.

Läs på om bluffar och AI

När du har följt rapportering om den här sortens AI-klickfiske ett tag så kommer du att börja känna igen formuleringarna och stilen på bilderna.

Vi på Källkritikbyrån skrev nyligen om en klickbetesfabrik i Vietnam. Huvudpersonen i den historien var som tidigare nämnt den sorgsna sjuksköterskan Ines,. Vi testade därför att söka på Ines på Facebook-sidan Puer press - och där dök samma historia upp, men med en annan variant på bilden.

Inlägg på Facebook 11 augusti.

Den har avsevärt färre interaktioner än den virala bilden, men samma formuleringar och publicerades vid samma tid. Puer press har alltså agerat synkroniserat med det nätverk som vi avslöjade i augusti.

I dagsläget har Puer press inte lagt ut länkar till sajter på samma sätt som de Facebook-sidorna - men det är ett möjligt nästa steg när sidan byggt upp en stor publik.Vi fortsätter att granska de här sidorna och om du vill tipsa oss om en så mejla till oss!

LÄS MER:? Guide: Den äldre damen och tårtan - så undersöker du en Facebook-sida?Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna

Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
To
TITLE:
Guide: Så granskar du en klickbetessida på Facebook

DESCRIPTION:
Så undviker du att råka sprida påhittade historier i tron att de är sanna.

CONTENT:
Undersök inlägg i sociala medier så undviker du att råka sprida påhittade historier i tron att de är sanna. Här är stegen i en viralgranskning!

Foto: Skärmdump/Facebook

I veckan har ytterligare en klickbetessida med påhittade AI-historier firat framgångar på Facebook. En text om en sköterska som fått ett hånfullt ”Du torkar rumpor” slängt i ansiktet har fått över 20 000 interaktioner. 

Inlägg på Facebook 24 oktober.

Så här står det:

Ja, jag torkar rumpor.Men det är långt ifrån allt jag gör.Jag tvättar sårbara kroppar, klipper naglar, hjälper till med maten, byter kläder, tröstar, lyssnar - och ger tillbaka en bit av värdigheten till dem som en gång gav allt, men som nu behöver stöd i livets mest grundläggande stunder.[. . .]Att förminska det till en nedlåtande kommentar är att förolämpa den värme, det tålamod och den respekt som krävs, varje dag.
Utdrag ur inlägg på Facebook 24 oktober

I augusti granskade vi på Källkritikbyrån en mycket snarlik sida som visade sig drivas av en marknadsföringsbyrå i Vietnam. Då spreds historien om ”sjuksköterskan Ines”, som sågs av miljontals svenskar.

Från Källkritikbyråns artikel 25 augusti.

”Ines” mådde dåligt efter att ha tagit hand om andra hela dagen, men nu när hon behövde stöd så fanns ingen där för henne. 

Då som nu reagerar många starkt på berättelsen och ett flertal tror att det rör sig om en verklig person.I själva verket är bilden AI-genererad och syftet är att få så många som möjligt att interagera med inlägget. Interaktioner som gilla-markeringar, kommentarer och delningar får nämligen Facebooks algoritmer att uppfatta inlägget som intressant och visar det därför för ännu fler människor.

Kommentar på Facebook 24 oktober.

För den som vill kolla upp en sådan här sida innan den delar har vi en gjort en guide. Vi utgår från den aktuella Facebook-sidan med sjuksköterskan som gav så bra svar på tal - Puer press, en ukrainskstyrd Facebook-sida som för tillfället riktat in sig på svenskar.

Undersök sidan

På Puer press Facebook-sida kan man bland annat få veta att sidan startades 2018, men då som Puer India. I början kan man se hur annonserna riktade sig till platser som Uttar Pradesh och Karnataka, vilket är delstater i Indien.

Från Facebooks annonsbibliotek.

I år har sidan lagt ut annonser på bristande svenska där man ska lockas av söta hundar.

Annons från Puer press i januari.

Så här gör du

Gå in under Om-delen av Facebook-sidan och kolla på fliken för sidtransparens. Här hittar du en länk till Facebooks annonsbibliotek där du kan se alla annonser som en Facebook-sida lagt ut. Klicka ur ”Aktiva annonser” för att se alla annonser som sidan gjort sedan starten.

Under sidtransparens-fliken får du mer information. I det här fallet får du då veta att sidan numera sköts primärt från Ukraina. Även de första recensionerna av sidan är på ukrainska.

Under Puer press flik för sidtransparens.

I recensionsdelen kan man ofta hitta ledtrådar till att en sida är bedräglig, och i det här fallet är det ett flertal negativa kommentarer.”En massa uppdiktade historier som det inte finns nån sanning i”, skriver en person. ”Publicerar falska inlägg, många genererade med AI för att de ska se äkta ut”, skriver en annan.

Recension av Puer press 3 september.

Kolla även kommentarsfält - där kan du hitta ledtrådar eller varningssignaler.

Kontrollera historierna

De AI-genererade historierna är ofta misstänkt rensade på namn, platser och detaljer som man skulle kunna gå vidare och kolla upp. Men om du hittar sådana ledtrådar i ett inlägg så kan du spåra dem. 

I Stora verktygslådan för viralgranskare går vi igenom de bästa tipsen för hur du söker och använder olika funktioner i en sökmotor.

Ibland har den här sortens klicksidor helt enkelt tagit berättelser från verkligheten. Puer press har exempelvis lagt ut en riktig historia om en nioåring i Danmark som samlat in 18 000 danska kronor till kampanjen ”Knæk cancer”. Den historien återhittar vi i danska medier.

Inlägg på Facebook 28 oktober.

Och ibland har de tagit en verklig historia och bytt ut viktiga detaljer. I går lade Puer press upp en historia om 23-åriga ”Nellie Bergström” som låtsades vara psykiskt sjuk för att kunna wallraffa inifrån ett mentalsjukhus.

”Hennes reportage, "Tio dagar på sinnessjukhuset", publicerades i oktober 1887 - och slog ner som en bomb i Sverige”, skriver Puer press.

På ett dygn har nära tio tusen människor gillat och delat den berättelsen.

Inlägg på Facebook 28 oktober.

Men det här är alltså historien om Nellie Bly, en amerikansk journalist som publicerade boken ”Ten days in a mad-house” 1887. En möjlig förklaring är att personerna som driver Puer press tror att fler ska intressera sig för historien om den utspelar sig i Sverige.

Undersök bilderna

Det första steget är att söka på en bild och se om det finns någon exakt matchning på nätet. Det kallas för en omvänd bildsökning. Här går vi igenom hur du gör det. 

AI-genererade bilder blir allt bättre och det är inte självklart att man kan se med blotta ögat att något är skapat med AI. Men det finns tecken du kan leta efter.

Inzoomning i bild upplagd av Facebook-sidan Puer press 24 oktober.

AI har fortfarande svårt att skapa saker med text, till exempel skyltar. I stället gör den skyltar otydliga eller oläsbara, som den på sköterskans bröst.Man kan också titta efter saker som ser lite förvrängda eller fel ut - som till exempel stetoskopet i bilden - eller kroppsdelar som ser onaturliga ut. Skärpa och oskärpa fördelar sig också ofta onaturligt i AI-genererade bilder.

Läs på om bluffar och AI

När du har följt rapportering om den här sortens AI-klickfiske ett tag så kommer du att börja känna igen formuleringarna och stilen på bilderna.

Vi på Källkritikbyrån skrev nyligen om en klickbetesfabrik i Vietnam. Huvudpersonen i den historien var som tidigare nämnt den sorgsna sjuksköterskan Ines,. Vi testade därför att söka på Ines på Facebook-sidan Puer press - och där dök samma historia upp, men med en annan variant på bilden.

Inlägg på Facebook 11 augusti.

Den har avsevärt färre interaktioner än den virala bilden, men samma formuleringar och publicerades vid samma tid. Puer press har alltså agerat synkroniserat med det nätverk som vi avslöjade i augusti.

I dagsläget har Puer press inte lagt ut länkar till sajter på samma sätt som de Facebook-sidorna - men det är ett möjligt nästa steg när sidan byggt upp en stor publik.Vi fortsätter att granska de här sidorna och om du vill tipsa oss om en så mejla till oss!

LÄS MER:? Guide: Den äldre damen och tårtan - så undersöker du en Facebook-sida?Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna

Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
Källkritikbyrån Permalink

Forskare om näthat: ”Har inte gjort jämförande studier mellan höger och vänster”

https://kallkritikbyran.se/forskare-om-nathat-vi-har-inte-gjort-nagon-jamforande-studie-mellan-hoger-och-vanster/

Missvisande siffror om näthat har spridits i sociala medier.

Full text

Missvisande siffror om näthat har spridits i sociala medier de senaste dagarna. Källkritikbyrån har talat med forskarna som tas upp i inläggen. ”Tråkigt att vår forskning blivit feltolkad”, säger en av dem.

Inlägg på Facebook 18 oktober

I inlägg på Facebook och Threads har uppgifter om fördelningen mellan höger och vänster bland näthatare spridits. Av 600 000 hatkommentarer ska 99,9 procent komma från högerextrema miljöer, sägs det.

En man skriver på Threads:

HATET KOMMER FRÅN HÖGER OCH DET ÄR MÄTBARTLisa Kaati vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och psykologiprofessorn Nazar Akrami vid Uppsala universitet har visat att det organiserade näthatet nästan uteslutande kommer från den invandringsfientliga högern.I en kartläggning analyserades över 600.000 hatiska kommentarer. 99,9% kom från högerextrema miljöer. Motsvarande siffror från den utomparlamentariska vänstern var 400 kommentarer. Inlägg på Threads 17 oktober

Det inlägget verkar därefter ha tagits ner, men skärmdumpen har spridits vidare av andra.

”Här är en analys av flera som visar verkligheten”, skriver en kvinna i ett inlägg på Facebook som fått över tusen interaktioner. I ett annat inlägg med texten, med nästan lika många interaktioner, har en man lagt upp en bild på SD-ledaren Jimmie Åkesson med överstrukna ögon.

Inlägg på Facebook 15 oktober.

”Bra skrivet”, får mannen som kommentar av sina följare. Men det är inte han som skrivit den här texten.

Vi hittar orginalinlägget. Det är ett längre inlägg gjort 15 oktober med utgångspunkt i Anna-Karin Hatts avgång. Inläggsskribenten skriver: ”Hatet har vunnit och tvingat bort ännu en klok kvinna från politiken. Vill vi ha det så?”.

När vi frågar om källan till påståendet att 99,9 procent av de hatiska kommentarerna på nätet kommer från högerextrema miljöer, så får vi svaret att det kommer från en artikel i Dagens nyheter.

Artikel i Dagens nyheter 9 juni 2020.

Inläggsskribenten skickar oss texten, som hon kopierat från DN. I den finns inte procentsatsen 99,9 med, men väl uppgiften om 600 000 kommentarer. Problemet är bara att i just den sekvensen så skiljer sig hennes version åt från DN-artikeln som den ser ut i dag.

Här står det i stället tre miljoner kommentarer:

En avgörande del av kommentarerna som forskarna studerat kommer från invandringsfientliga sajter - tre miljoner mot cirka 400 från den utomparlamentariska vänstern, kallad den autonoma miljön. Det beror på att de invandrarfientliga sajterna och deras kommentarer är oerhört många fler och ligger mer öppet.- De så kallade autonoma grupperna tycks inte alls ha samma behov av att sitta hemma och uttrycka sitt missnöje i öppna forum. För dem handlar det nog mer om att agera och demonstrera, säger Lisa Kaati.De invandringsfientliga miljöerna är generellt väldigt stora i den digitala världen, med uppemot hundratusen personer som är aktiva och skriver, menar forskarna. Utdrag ur DN-artikel 9 juni 2020

När Källkritikbyrån kontaktar DN så får vi veta att 600 000 var ett fel som smugit sig in. Den inkorrekta uppgiften publicerades av misstag i papperstidningen och rättades sedan i webbartikeln.

Vi hör av oss till forskarna själva - datavetaren Lisa Kaati och psykologiprofessorn Nazar Akrami - som säger att formuleringarna i sociala medier är missvisande.

Kommentar till ett av inläggen på Facebook 18 oktober.

Har inte gjort jämförande studier

Lisa Kaati, som bland annat forskar om våldsbejakande extremistiska budskap i digitala miljöer, berättar för Källkritikbyrån att hon fått många frågor om de här siffrorna de senaste dagarna.

  • Jag tycker förstås att det är tråkigt att vår forskning blivit så otroligt feltolkad. Jag skulle aldrig uttala mig om en individs poltiska inrikting - min forskning handlar mer om vad hatkommentarer riktas mot, hur hatkommentarer kan se olika ut beroende på vem som är måltavla eller omfattningen av hatkommentarer.

Kommentar på Facebook 16 oktober.

Den andra forskaren som nämns i citatet, Nazar Akrami, professor i psykologi vid Uppsala universitet - säger till Källkritikbyrån att han inte känner igen sig i formuleringarna om 99,9 procent som sprids på nätet.

  • Jag har inte gjort någon jämförande studie mellan höger och vänster, och vet inte vilken rapport det hänvisas till.

Kommentar på Facebook 18 oktober.

Enligt Lisa Kaati är det svårt att avgöra politisk hemvist hos de som gör kommentarerna, som hon analyserar.

  • Jag har ju genomfört ett flertal studier om hat på nätet, ofta med fokus på utsatthet bland olika yrkesgrupper eller inom specifika plattformar. När man analyserar hat på nätet är det dock mycket svårt att avgöra om en användare är ”höger”, ”vänster” eller kanske bara skriver provokativt för att väcka reaktioner. Det går inte att dra några slutsatser om individers politiska inriktning baserat på var individen väljer att skriva kommentarer och jag tror inte heller att det är lämpligt att avgöra någons politiska inriktning baserat på vad som skrivs i en kommentar.

Kommentar på Facebook 18 oktober.

Själva forskningen

Lisa Kaati berättar att under perioden runt DN-publiceringen så arbetade hon och Nazar Akrami mycket med en datamängd som bestod av kommentarer från olika alternativa medier och forum.

  • Vi genomförde flera olika studier, men en utmaning var att de invandringskritiska alternativa medierna är så omfattande jämfört med andra miljöer. Det gör att det är svårt att genomföra rättvisande analyser utan att den typen av data får ett oproportionerligt stort genomslag.

Utdrag ur kommentar på Facebook 17 oktober.

Det är inte helt tydligt vart siffrorna från DN-artikeln kommer från. I exempelvis rapporten ”Det vita hatet: radikal nationalism i digitala miljöer” (2017) nämns cirka 2,8 miljoner kommentarer från sajten Samnytt, tidigare Avpixlat. Och i ”Den digitala kampen. Autonoma rörelser på nätet” (2018) studerar forskarna den autonoma miljön, bland annat på sajten Gatorna med cirka 500 kommentarer.

  • Vi har analyserat kommentarer från många olika sajter - med betydligt fler kommentarer från sidor som Avpixlat och färre från exempelvis Gatorna. Däremot har vi inte gjort några jämförande studier av mängden hatkommentarer mellan dessa miljöer och det är där det har blivt feltolkat, säger Lisa Kaati.

Sammantaget: En publiceringsmiss fick vingar och dök upp fem år senare. När man går till källan, en DN-intervju, så är det lite otydligt vad siffrorna handlar om.Forskarna ifråga har analyserat mängder med kommentarer genom åren. Ibland har de studerat kommentarer i forum tillhörande den så kallade autonoma vänstern, men oftare kommentarer på främlingsfientliga sajter eftersom de digitala miljörna är väldigt stora.Forskarna har inte mätt höger- och vänstersympatier hos de som gjort de hatiska kommentarerna eller gjort jämförande studier av näthatares politiska hemvist. Forskarna tycker att deras forskning nu feltolkats på nätet.

LÄS MER:? Inga belägg för att den här bilden visar Jimmie Åkesson i nazistmarsch? SD-kandidater ställs mot invandrare - jämförelse om brott haltar? Högern, vänstern och Astrid Lindgren - så här har de faktiskt inte sagt

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!


History - 2 versions shown

Changes

From 2025-10-28 08:53:03 (discovered: 2026-03-19 12:04:15) hash: a0c9369a59f3225693bab5960413502566803d7d
To 2025-10-28 08:53:03 (discovered: 2026-03-19 13:50:23) hash: 34aa590730d63692292035bad6fbfb098cb8dc32
Title
Forskare om näthat: ”Har inte gjort jämförande studier mellan höger och vänster”
Description
Missvisande siffror om näthat har spridits i sociala medier.
Content
Missvisande siffror om näthat har spridits i sociala medier de senaste dagarna. Källkritikbyrån har talat med forskarna som tas upp i inläggen. ”Tråkigt att vår forskning blivit feltolkad”, säger en av dem. Inlägg på Facebook 18 oktober I inlägg på Facebook och Threads har uppgifter om fördelningen mellan höger och vänster bland näthatare spridits. Av 600 000 hatkommentarer ska 99,9 procent komma från högerextrema miljöer, sägs det. En man skriver på Threads: HATET KOMMER FRÅN HÖGER OCH DET ÄR MÄTBARTLisa Kaati vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och psykologiprofessorn Nazar Akrami vid Uppsala universitet har visat att det organiserade näthatet nästan uteslutande kommer från den invandringsfientliga högern.I en kartläggning analyserades över 600.000 hatiska kommentarer. 99,9% kom från högerextrema miljöer. Motsvarande siffror från den utomparlamentariska vänstern var 400 kommentarer. Inlägg på Threads 17 oktober Det inlägget verkar därefter ha tagits ner, men skärmdumpen har spridits vidare av andra. ”Här är en analys av flera som visar verkligheten”, skriver en kvinna i ett inlägg på Facebook som fått över tusen interaktioner. I ett annat inlägg med texten, med nästan lika många interaktioner, har en man lagt upp en bild på SD-ledaren Jimmie Åkesson med överstrukna ögon. Inlägg på Facebook 15 oktober. ”Bra skrivet”, får mannen som kommentar av sina följare. Men det är inte han som skrivit den här texten. Vi hittar orginalinlägget. Det är ett längre inlägg gjort 15 oktober med utgångspunkt i Anna-Karin Hatts avgång. Inläggsskribenten skriver: ”Hatet har vunnit och tvingat bort ännu en klok kvinna från politiken. Vill vi ha det så?”. När vi frågar om källan till påståendet att 99,9 procent av de hatiska kommentarerna på nätet kommer från högerextrema miljöer, så får vi svaret att det kommer från en artikel i Dagens nyheter. Artikel i Dagens nyheter 9 juni 2020. Inläggsskribenten skickar oss texten, som hon kopierat från DN. I den finns inte procentsatsen 99,9 med, men väl uppgiften om 600 000 kommentarer. Problemet är bara att i just den sekvensen så skiljer sig hennes version åt från DN-artikeln som den ser ut i dag. Här står det i stället tre miljoner kommentarer: En avgörande del av kommentarerna som forskarna studerat kommer från invandringsfientliga sajter - tre miljoner mot cirka 400 från den utomparlamentariska vänstern, kallad den autonoma miljön. Det beror på att de invandrarfientliga sajterna och deras kommentarer är oerhört många fler och ligger mer öppet.- De så kallade autonoma grupperna tycks inte alls ha samma behov av att sitta hemma och uttrycka sitt missnöje i öppna forum. För dem handlar det nog mer om att agera och demonstrera, säger Lisa Kaati.De invandringsfientliga miljöerna är generellt väldigt stora i den digitala världen, med uppemot hundratusen personer som är aktiva och skriver, menar forskarna. Utdrag ur DN-artikel 9 juni 2020 När Källkritikbyrån kontaktar DN så får vi veta att 600 000 var ett fel som smugit sig in. Den inkorrekta uppgiften publicerades av misstag i papperstidningen och rättades sedan i webbartikeln. Vi hör av oss till forskarna själva - datavetaren Lisa Kaati och psykologiprofessorn Nazar Akrami - som säger att formuleringarna i sociala medier är missvisande. Kommentar till ett av inläggen på Facebook 18 oktober. Har inte gjort jämförande studier Lisa Kaati, som bland annat forskar om våldsbejakande extremistiska budskap i digitala miljöer, berättar för Källkritikbyrån att hon fått många frågor om de här siffrorna de senaste dagarna. - Jag tycker förstås att det är tråkigt att vår forskning blivit så otroligt feltolkad. Jag skulle aldrig uttala mig om en individs poltiska inrikting - min forskning handlar mer om vad hatkommentarer riktas mot, hur hatkommentarer kan se olika ut beroende på vem som är måltavla eller omfattningen av hatkommentarer. Kommentar på Facebook 16 oktober. Den andra forskaren som nämns i citatet, Nazar Akrami, professor i psykologi vid Uppsala universitet - säger till Källkritikbyrån att han inte känner igen sig i formuleringarna om 99,9 procent som sprids på nätet. - Jag har inte gjort någon jämförande studie mellan höger och vänster, och vet inte vilken rapport det hänvisas till. Kommentar på Facebook 18 oktober. Enligt Lisa Kaati är det svårt att avgöra politisk hemvist hos de som gör kommentarerna, som hon analyserar. - Jag har ju genomfört ett flertal studier om hat på nätet, ofta med fokus på utsatthet bland olika yrkesgrupper eller inom specifika plattformar. När man analyserar hat på nätet är det dock mycket svårt att avgöra om en användare är ”höger”, ”vänster” eller kanske bara skriver provokativt för att väcka reaktioner. Det går inte att dra några slutsatser om individers politiska inriktning baserat på var individen väljer att skriva kommentarer och jag tror inte heller att det är lämpligt att avgöra någons politiska inriktning baserat på vad som skrivs i en kommentar. Kommentar på Facebook 18 oktober. Själva forskningen Lisa Kaati berättar att under perioden runt DN-publiceringen så arbetade hon och Nazar Akrami mycket med en datamängd
Old vs new
From
TITLE:
Forskare om näthat: ”Har inte gjort jämförande studier mellan höger och vänster”

DESCRIPTION:
Missvisande siffror om näthat har spridits i sociala medier.

CONTENT:
Missvisande siffror om näthat har spridits i sociala medier de senaste dagarna. Källkritikbyrån har talat med forskarna som tas upp i inläggen. ”Tråkigt att vår forskning blivit feltolkad”, säger en av dem.

Inlägg på Facebook 18 oktober

I inlägg på Facebook och Threads har uppgifter om fördelningen mellan höger och vänster bland näthatare spridits. Av 600 000 hatkommentarer ska 99,9 procent komma från högerextrema miljöer, sägs det.

En man skriver på Threads:

HATET KOMMER FRÅN HÖGER OCH DET ÄR MÄTBARTLisa Kaati vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och psykologiprofessorn Nazar Akrami vid Uppsala universitet har visat att det organiserade näthatet nästan uteslutande kommer från den invandringsfientliga högern.I en kartläggning analyserades över 600.000 hatiska kommentarer. 99,9% kom från högerextrema miljöer. Motsvarande siffror från den utomparlamentariska vänstern var 400 kommentarer.
Inlägg på Threads 17 oktober

Det inlägget verkar därefter ha tagits ner, men skärmdumpen har spridits vidare av andra.

”Här är en analys av flera som visar verkligheten”, skriver en kvinna i ett inlägg på Facebook som fått över tusen interaktioner. I ett annat inlägg med texten, med nästan lika många interaktioner, har en man lagt upp en bild på SD-ledaren Jimmie Åkesson med överstrukna ögon.

Inlägg på Facebook 15 oktober.

”Bra skrivet”, får mannen som kommentar av sina följare. Men det är inte han som skrivit den här texten.

Vi hittar orginalinlägget. Det är ett längre inlägg gjort 15 oktober med utgångspunkt i Anna-Karin Hatts avgång. Inläggsskribenten skriver: ”Hatet har vunnit och tvingat bort ännu en klok kvinna från politiken. Vill vi ha det så?”.

När vi frågar om källan till påståendet att 99,9 procent av de hatiska kommentarerna på nätet kommer från högerextrema miljöer, så får vi svaret att det kommer från en artikel i Dagens nyheter.

Artikel i Dagens nyheter 9 juni 2020.

Inläggsskribenten skickar oss texten, som hon kopierat från DN. I den finns inte procentsatsen 99,9 med, men väl uppgiften om 600 000 kommentarer. Problemet är bara att i just den sekvensen så skiljer sig hennes version åt från DN-artikeln som den ser ut i dag.

Här står det i stället tre miljoner kommentarer:

En avgörande del av kommentarerna som forskarna studerat kommer från invandringsfientliga sajter - tre miljoner mot cirka 400 från den utomparlamentariska vänstern, kallad den autonoma miljön. Det beror på att de invandrarfientliga sajterna och deras kommentarer är oerhört många fler och ligger mer öppet.- De så kallade autonoma grupperna tycks inte alls ha samma behov av att sitta hemma och uttrycka sitt missnöje i öppna forum. För dem handlar det nog mer om att agera och demonstrera, säger Lisa Kaati.De invandringsfientliga miljöerna är generellt väldigt stora i den digitala världen, med uppemot hundratusen personer som är aktiva och skriver, menar forskarna.
Utdrag ur DN-artikel 9 juni 2020

När Källkritikbyrån kontaktar DN så får vi veta att 600 000 var ett fel som smugit sig in. Den inkorrekta uppgiften publicerades av misstag i papperstidningen och rättades sedan i webbartikeln.

Vi hör av oss till forskarna själva - datavetaren Lisa Kaati och psykologiprofessorn Nazar Akrami - som säger att formuleringarna i sociala medier är missvisande.

Kommentar till ett av inläggen på Facebook 18 oktober.

Har inte gjort jämförande studier

Lisa Kaati, som bland annat forskar om våldsbejakande extremistiska budskap i digitala miljöer, berättar för Källkritikbyrån att hon fått många frågor om de här siffrorna de senaste dagarna.

- Jag tycker förstås att det är tråkigt att vår forskning blivit så otroligt feltolkad. Jag skulle aldrig uttala mig om en individs poltiska inrikting - min forskning handlar mer om vad hatkommentarer riktas mot, hur hatkommentarer kan se olika ut beroende på vem som är måltavla eller omfattningen av hatkommentarer.

Kommentar på Facebook 16 oktober.

Den andra forskaren som nämns i citatet, Nazar Akrami, professor i psykologi vid Uppsala universitet - säger till Källkritikbyrån att han inte känner igen sig i formuleringarna om 99,9 procent som sprids på nätet.

- Jag har inte gjort någon jämförande studie mellan höger och vänster, och vet inte vilken rapport det hänvisas till.

Kommentar på Facebook 18 oktober.

Enligt Lisa Kaati är det svårt att avgöra politisk hemvist hos de som gör kommentarerna, som hon analyserar.

- Jag har ju genomfört ett flertal studier om hat på nätet, ofta med fokus på utsatthet bland olika yrkesgrupper eller inom specifika plattformar. När man analyserar hat på nätet är det dock mycket svårt att avgöra om en användare är ”höger”, ”vänster” eller kanske bara skriver provokativt för att väcka reaktioner. Det går inte att dra några slutsatser om individers politiska inriktning baserat på var individen väljer att skriva kommentarer och jag tror inte heller att det är lämpligt att avgöra någons politiska inriktning baserat på vad som skrivs i en kommentar.

Kommentar på Facebook 18 oktober.

Själva forskningen

Lisa Kaati berättar att under perioden runt DN-publiceringen så arbetade hon och Nazar Akrami mycket med en datamängd som bestod av kommentarer från olika alternativa medier och forum.

- Vi genomförde flera olika studier, men en utmaning var att de invandringskritiska alternativa medierna är så omfattande jämfört med andra miljöer. Det gör att det är svårt att genomföra rättvisande analyser utan att den typen av data får ett oproportionerligt stort genomslag.

Utdrag ur kommentar på Facebook 17 oktober.

Det är inte helt tydligt vart siffrorna från DN-artikeln kommer från. I exempelvis rapporten ”Det vita hatet: radikal nationalism i digitala miljöer” (2017) nämns cirka 2,8 miljoner kommentarer från sajten Samnytt, tidigare Avpixlat. Och i ”Den digitala kampen. Autonoma rörelser på nätet” (2018) studerar forskarna den autonoma miljön, bland annat på sajten Gatorna med cirka 500 kommentarer.

- Vi har analyserat kommentarer från många olika sajter - med betydligt fler kommentarer från sidor som Avpixlat och färre från exempelvis Gatorna. Däremot har vi inte gjort några jämförande studier av mängden hatkommentarer mellan dessa miljöer och det är där det har blivt feltolkat, säger Lisa Kaati.

Sammantaget: En publiceringsmiss fick vingar och dök upp fem år senare. När man går till källan, en DN-intervju, så är det lite otydligt vad siffrorna handlar om.Forskarna ifråga har analyserat mängder med kommentarer genom åren. Ibland har de studerat kommentarer i forum tillhörande den så kallade autonoma vänstern, men oftare kommentarer på främlingsfientliga sajter eftersom de digitala miljörna är väldigt stora.Forskarna har inte mätt höger- och vänstersympatier hos de som gjort de hatiska kommentarerna eller gjort jämförande studier av näthatares politiska hemvist. Forskarna tycker att deras forskning nu feltolkats på nätet.

LÄS MER:? Inga belägg för att den här bilden visar Jimmie Åkesson i nazistmarsch? SD-kandidater ställs mot invandrare - jämförelse om brott haltar? Högern, vänstern och Astrid Lindgren - så här har de faktiskt inte sagt

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
To
TITLE:
Forskare om näthat: ”Har inte gjort jämförande studier mellan höger och vänster”

DESCRIPTION:
Missvisande siffror om näthat har spridits i sociala medier.

CONTENT:
Missvisande siffror om näthat har spridits i sociala medier de senaste dagarna. Källkritikbyrån har talat med forskarna som tas upp i inläggen. ”Tråkigt att vår forskning blivit feltolkad”, säger en av dem.

Inlägg på Facebook 18 oktober

I inlägg på Facebook och Threads har uppgifter om fördelningen mellan höger och vänster bland näthatare spridits. Av 600 000 hatkommentarer ska 99,9 procent komma från högerextrema miljöer, sägs det.

En man skriver på Threads:

HATET KOMMER FRÅN HÖGER OCH DET ÄR MÄTBARTLisa Kaati vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och psykologiprofessorn Nazar Akrami vid Uppsala universitet har visat att det organiserade näthatet nästan uteslutande kommer från den invandringsfientliga högern.I en kartläggning analyserades över 600.000 hatiska kommentarer. 99,9% kom från högerextrema miljöer. Motsvarande siffror från den utomparlamentariska vänstern var 400 kommentarer.
Inlägg på Threads 17 oktober

Det inlägget verkar därefter ha tagits ner, men skärmdumpen har spridits vidare av andra.

”Här är en analys av flera som visar verkligheten”, skriver en kvinna i ett inlägg på Facebook som fått över tusen interaktioner. I ett annat inlägg med texten, med nästan lika många interaktioner, har en man lagt upp en bild på SD-ledaren Jimmie Åkesson med överstrukna ögon.

Inlägg på Facebook 15 oktober.

”Bra skrivet”, får mannen som kommentar av sina följare. Men det är inte han som skrivit den här texten.

Vi hittar orginalinlägget. Det är ett längre inlägg gjort 15 oktober med utgångspunkt i Anna-Karin Hatts avgång. Inläggsskribenten skriver: ”Hatet har vunnit och tvingat bort ännu en klok kvinna från politiken. Vill vi ha det så?”.

När vi frågar om källan till påståendet att 99,9 procent av de hatiska kommentarerna på nätet kommer från högerextrema miljöer, så får vi svaret att det kommer från en artikel i Dagens nyheter.

Artikel i Dagens nyheter 9 juni 2020.

Inläggsskribenten skickar oss texten, som hon kopierat från DN. I den finns inte procentsatsen 99,9 med, men väl uppgiften om 600 000 kommentarer. Problemet är bara att i just den sekvensen så skiljer sig hennes version åt från DN-artikeln som den ser ut i dag.

Här står det i stället tre miljoner kommentarer:

En avgörande del av kommentarerna som forskarna studerat kommer från invandringsfientliga sajter - tre miljoner mot cirka 400 från den utomparlamentariska vänstern, kallad den autonoma miljön. Det beror på att de invandrarfientliga sajterna och deras kommentarer är oerhört många fler och ligger mer öppet.- De så kallade autonoma grupperna tycks inte alls ha samma behov av att sitta hemma och uttrycka sitt missnöje i öppna forum. För dem handlar det nog mer om att agera och demonstrera, säger Lisa Kaati.De invandringsfientliga miljöerna är generellt väldigt stora i den digitala världen, med uppemot hundratusen personer som är aktiva och skriver, menar forskarna.
Utdrag ur DN-artikel 9 juni 2020

När Källkritikbyrån kontaktar DN så får vi veta att 600 000 var ett fel som smugit sig in. Den inkorrekta uppgiften publicerades av misstag i papperstidningen och rättades sedan i webbartikeln.

Vi hör av oss till forskarna själva - datavetaren Lisa Kaati och psykologiprofessorn Nazar Akrami - som säger att formuleringarna i sociala medier är missvisande.

Kommentar till ett av inläggen på Facebook 18 oktober.

Har inte gjort jämförande studier

Lisa Kaati, som bland annat forskar om våldsbejakande extremistiska budskap i digitala miljöer, berättar för Källkritikbyrån att hon fått många frågor om de här siffrorna de senaste dagarna.

- Jag tycker förstås att det är tråkigt att vår forskning blivit så otroligt feltolkad. Jag skulle aldrig uttala mig om en individs poltiska inrikting - min forskning handlar mer om vad hatkommentarer riktas mot, hur hatkommentarer kan se olika ut beroende på vem som är måltavla eller omfattningen av hatkommentarer.

Kommentar på Facebook 16 oktober.

Den andra forskaren som nämns i citatet, Nazar Akrami, professor i psykologi vid Uppsala universitet - säger till Källkritikbyrån att han inte känner igen sig i formuleringarna om 99,9 procent som sprids på nätet.

- Jag har inte gjort någon jämförande studie mellan höger och vänster, och vet inte vilken rapport det hänvisas till.

Kommentar på Facebook 18 oktober.

Enligt Lisa Kaati är det svårt att avgöra politisk hemvist hos de som gör kommentarerna, som hon analyserar.

- Jag har ju genomfört ett flertal studier om hat på nätet, ofta med fokus på utsatthet bland olika yrkesgrupper eller inom specifika plattformar. När man analyserar hat på nätet är det dock mycket svårt att avgöra om en användare är ”höger”, ”vänster” eller kanske bara skriver provokativt för att väcka reaktioner. Det går inte att dra några slutsatser om individers politiska inriktning baserat på var individen väljer att skriva kommentarer och jag tror inte heller att det är lämpligt att avgöra någons politiska inriktning baserat på vad som skrivs i en kommentar.

Kommentar på Facebook 18 oktober.

Själva forskningen

Lisa Kaati berättar att under perioden runt DN-publiceringen så arbetade hon och Nazar Akrami mycket med en datamängd som bestod av kommentarer från olika alternativa medier och forum.

- Vi genomförde flera olika studier, men en utmaning var att de invandringskritiska alternativa medierna är så omfattande jämfört med andra miljöer. Det gör att det är svårt att genomföra rättvisande analyser utan att den typen av data får ett oproportionerligt stort genomslag.

Utdrag ur kommentar på Facebook 17 oktober.

Det är inte helt tydligt vart siffrorna från DN-artikeln kommer från. I exempelvis rapporten ”Det vita hatet: radikal nationalism i digitala miljöer” (2017) nämns cirka 2,8 miljoner kommentarer från sajten Samnytt, tidigare Avpixlat. Och i ”Den digitala kampen. Autonoma rörelser på nätet” (2018) studerar forskarna den autonoma miljön, bland annat på sajten Gatorna med cirka 500 kommentarer.

- Vi har analyserat kommentarer från många olika sajter - med betydligt fler kommentarer från sidor som Avpixlat och färre från exempelvis Gatorna. Däremot har vi inte gjort några jämförande studier av mängden hatkommentarer mellan dessa miljöer och det är där det har blivt feltolkat, säger Lisa Kaati.

Sammantaget: En publiceringsmiss fick vingar och dök upp fem år senare. När man går till källan, en DN-intervju, så är det lite otydligt vad siffrorna handlar om.Forskarna ifråga har analyserat mängder med kommentarer genom åren. Ibland har de studerat kommentarer i forum tillhörande den så kallade autonoma vänstern, men oftare kommentarer på främlingsfientliga sajter eftersom de digitala miljörna är väldigt stora.Forskarna har inte mätt höger- och vänstersympatier hos de som gjort de hatiska kommentarerna eller gjort jämförande studier av näthatares politiska hemvist. Forskarna tycker att deras forskning nu feltolkats på nätet.

LÄS MER:? Inga belägg för att den här bilden visar Jimmie Åkesson i nazistmarsch? SD-kandidater ställs mot invandrare - jämförelse om brott haltar? Högern, vänstern och Astrid Lindgren - så här har de faktiskt inte sagt

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
Klägget Permalink

MP sade ja till AKB-motionen

https://klagget.nu/2025/10/24/mp-sade-ja-till-akb-motionen/

I helgen beslutade Miljöpartiets kongress att politiker inte ska få lobba för hemliga kunder under fem år efter uppdraget. Motionen “AKB – Allt Klägg Bort” var direkt inspirerad av oss på Klägget. In i karantän med er – i fem år! Miljöpartiets kongress skärpte politiken om lobbyism i helgen. Framförallt så vill partiet nu verka […]

Full text

I helgen beslutade Miljöpartiets kongress att politiker inte ska få lobba för hemliga kunder under fem år efter uppdraget. Motionen “AKB – Allt Klägg Bort” var direkt inspirerad av oss på Klägget.

In i karantän med er – i fem år!

Miljöpartiets kongress skärpte politiken om lobbyism i helgen. Framförallt så vill partiet nu verka för “ett förbud mot att kommunalråd, regionråd, riksdagsledamöter, ministrar, EU-parlamentariker och andra heltidspolitiker under fem år efter avslutat uppdrag får arbeta med politisk påverkan för hemliga uppdragsgivare.”

Det här vore en stor förbättring jämfört med dagens karantänregler som bara omfattar ministrar och statssekreterare i ett år. Förslaget påminner om lobbyförbudet i Kanada, men det är mindre radikalt eftersom det bara gäller hemliga kunder.

Motionen är uttryckligen inspirerad av granskningsinstitutet Klägget. Den länkar till och med till vårt remissvar om skärpta övergångsregler i brödtexten.

Förbjud politiker ha hemliga kunder

Miljöpartiet beslutade också att de ska verka för att det ska bli “olagligt att som förtroendevald politiker, oavsett nivå, arbeta med påverkansarbete och lobbying där uppdragsgivaren är hemlig.”Det vore en stor förbättring i framförallt huvudstadsregionen, där det finns flera kommunpolitiker som samtidigt är lobbyister. Om de är jäviga får de inte delta i besluten, men det är svårt att kontrollera när kunderna är hemliga.

“AKB – Allt Klägg Bort”

Motionen från ungdomsförbundet Grön Ungdom hade titeln “ABK – Allt Klägg Bort” och gick igenom med stöd av partistyrelsen. Texten skrevs av ungdomsförbundets ena språkrör Anton Bylin, som driver hårdare lobbyregler som en av sina tre kampanjfrågor när han kandiderar till riksdagen.– Vi är det första partiet som har seriösa förslag för att i alla fall börja göra något åt det här problemet som har växt i decennier, säger Anton Bylin till Altinget.1

– Information och nätverk som du tillskansat dig i samhällets tjänst ska inte kunna vara till salu till högstbjudande, fortsätter han.

Jag vill veta mer om klägget som undergräver demokratin! Gå med i granskningsrörelsen, tipsa, håll dig uppdaterad och berätta för andra.

Tack för att du gått med i granskningsrörelsen Klägget!

Kan du stötta Kläggets arbete med en frivillig gåva? Klicka här för att donera till våra granskningar.

Genom att du fyller i dina uppgifter i ovan nämnda fält och klickar på knappen bekräftar du att uppgifterna tillhör dig och att du läst igenom och godkänner personuppgiftspolicyn.

Oj, någonting gick fel. Kontrollera att du angett en riktig e-postadress.

Löftet vi kommer minnas

I sin kandidatpresentation lyfter Anton Bylin “Stoppa lobbyismen” som en av sin tre kampanjfrågor och lovar att han aldrig “kommer använda de erfarenheter jag får genom mitt förtroendeuppdrag till att bli en hemlig lobbyist eller sälja mitt inflytande till kommersiella särintressen. Politiken ska vara transparent och tillhöra folket.”2

Det låter bra. Men vi kommer ihåg när Fredrik Reinfeldt lovade att han inte skulle bli lobbyist och att Göran Persson sa att framtiden inte byggdes av lobbyister strax innan blev han en själv.3 Så vi sparar en kopia av det här löftet för framtiden.

Anton Bylin hamnade på 5:e plats i provvalet i Stockholm till riksdagen.4 Om han landar lika högt när listan sätts har han en rimlig chans att bli riksdagsledamot om MP blir regeringsparti.

Bra att MP tar ett steg i rätt riktning

Granskningsinstitutet Klägget tar varken ställning för partier eller kandidater – vårt jobb är att granska lobbyismen. Men det är välkommet att en politiker lyfter fram kravet på tuffare lobbyregler som en av sina viktigaste frågor. Att det verkar vara en framgångsfaktor i interna provval gör det inte sämre.

Nu måste vi fortsätta ligga på, så fler politiker i fler partier ser att de kan bli framgångsrika genom att stå upp mot klägget.

NoterVisaDöljhttps://www.altinget.se/rikspolitik/artikel/mp-vill-forbjuda-politiker-fraan-att-ta-lobbyuppdrag ↩︎https://www.facebook.com/bylin.anton/posts/3200570890100064 ↩︎https://omni.se/reinfeldt-lovar-att-inte-bli-lobbyist-har-principer/a/8596f6dd-08a2-4fcf-8102-c6129aacfa54, https://www.expressen.se/ledare/politiker-har-en-naiv-installning-till-lobbying/ ↩︎https://www.facebook.com/bylin.anton/posts/3226029687554184 ↩︎

Klägget Permalink

Lobbyistattacken: ”Sök psykolog”

https://klagget.nu/2025/10/24/lobbyistattacken-sok-psykolog/

Lobbyisten Erik Raita tycker illa om vad alla normala människor älskar: idén om att lobbyisternas möten med politiker ska registreras. Men ännu värre tycker han om att bli avslöjad. Därför ägnar han helgen åt att attackera vanliga medborgares engagemang i frågan. Förra veckan kunde Klägget avslöja att lobbymanagern, moderate kommunpolitikern och den professionella lunchätaren Erik […]

Full text

Lobbyisten Erik Raita tycker illa om vad alla normala människor älskar: idén om att lobbyisternas möten med politiker ska registreras. Men ännu värre tycker han om att bli avslöjad. Därför ägnar han helgen åt att attackera vanliga medborgares engagemang i frågan.

Förra veckan kunde Klägget avslöja att lobbymanagern, moderate kommunpolitikern och den professionella lunchätaren Erik Raita inte var helt… ärlig.1 Han skrev nämligen en helt bisarr debattartikel vilken han blev utskrattad för på sociala medier. Varför skrattade alla? Jo, han han ondgjorde sig över att lobbyister i framtiden måste registrera lunchmöten de har med politiker på sina hemliga kunders vägar.

Klägget kunde dock visa upp att artikeln var ett omformulerat inlägg på Linkedin där han bara dagarna innan skrytit om att han ätit lunch med ingen mindre än statsminister Ulf Kristersson. Det gillade inte Raita att vi skrev om. Inte alls faktiskt och han har varit aktiv på sociala medier hela helgen för att visa sitt missnöje.

Ja, Klägget ”misstänkliggör” den hemliga lobbyismen – det är hela poängen

Raita anklagar oss för att ”misstänkliggöra Public Affairs-rådgivning på era egna lösa grunder”. Nu tycker vi att det är rätt befogat att kritisera den hemliga lobbyismen i Sverige, vilket akademiker och internationella experter håller med om. Det är en nödvändighet för demokratin att medborgarna är misstänksamma mot hemlig lobbyism. Men vi får ge honom rätt i att vi medvetet ”misstänkliggör” hans skrå och det är vi stolta över.

Han anklagar oss dessutom för att skapa ”hat och hot-kultur” genom att påpeka det demokratiska problemet som en statlig utredning lagt förslag om att åtgärda med ett lobbyregister. Det är förminskande mot alla som faktiskt utsätts för hat och hot på riktigt. 

Faktum är att hans egen justitieminister Gunnar Strömmer vill införa lobbyregister även om flera Moderaterna riksdagsledamöter inte vill det. Det är något Raita förslagsvis kan ta upp under en lunch med Strömmer och då framföra vilket hat och hot mot den skyddsvärda gruppen lobbyister som Strömmer bidrar med.

Jag vill veta mer om klägget som undergräver demokratin! Gå med i granskningsrörelsen, tipsa, håll dig uppdaterad och berätta för andra.

Tack för att du gått med i granskningsrörelsen Klägget!

Kan du stötta Kläggets arbete med en frivillig gåva? Klicka här för att donera till våra granskningar.

Genom att du fyller i dina uppgifter i ovan nämnda fält och klickar på knappen bekräftar du att uppgifterna tillhör dig och att du läst igenom och godkänner personuppgiftspolicyn.

Oj, någonting gick fel. Kontrollera att du angett en riktig e-postadress.

”Sök psykolog”

Vi på Klägget kan ta att en professionell lobbyist blir arg på och ljuger om oss.2 Det är själva poängen med granskningsinstitutet Klägget. Vi säger vad de hatar att höra och vi är inte mjukhudade likt vissa koleriska lobbyister. Om de inte blir arga på oss har vi inte gjort vårt jobb. Men det finns gränser och det går när han ger sig på vanliga medborgare som engagerar sig i vår demokrati.

Erik Raita är jättearg och inte bara på oss som skriver för Klägget utan på de tusentals aktiva som vill stoppa den hemliga lobbyismen som undergräver vår demokrati. Under helgen den professionella lunchätaren havererat i våra kommentarsfält.

Allra argast blev han på en vanlig medborgare, som påminde om att Ulf Kristersson har ägnat sig åt moraliskt tvivelaktiga lägenhetsaffärer och att Jimmie Åkesson har kontakter med de organiserade MC-gängen.3 Då blev hans svar detta:

Om något visar Erik Raitas beteende hur skyddad från granskning den hemliga lobbyismen varit i årtionden.

Sverige behöver först ett nationellt lobbyregister. Sen måste vi införa ett på lokal nivå. Sist men inte minst måste vi göra det olagligt att jobba som lobbyist för firmor med hemliga kunder samtidigt som man är folkvald. Det blir ett hinder för lunchlallare som Erik Raita, men det gör samhället bättre.

NoterVisaDöljhttps://klagget.nu/2025/10/14/lobbyistens-hemliga-lobbylunch/ ↩︎https://www.facebook.com/klagget.se/posts/pfbid032qUT6PLP5j44NDfq1i4sq7uHJKuVztY8VcdhoZ6yHEKtAP7pTh2cA9vBzK9kCCC3l?comment_id=1335928821554577&reply_comment_id=1180852560774372&notif_id=1760945899090633&notif_t=comment_mention&ref=notif ↩︎https://www.instagram.com/p/DP1KOn3DALG/?utm_source=ig_web_copy_link&igsh=MzRlODBiNWFlZA%3D%3D ↩︎

Källkritikbyrån Permalink

Hånar ”koldioxidinfångare” - har själv missförstått koldioxidens roll för klimatet

https://kallkritikbyran.se/hanar-koldioxidinfangare-har-sjalv-missforstatt-koldioxidens-roll-i-klimatet/

Expert: ”Vi behöver koldioxid, men bara i rätt mängd”.

Full text

Vi har ju redan träd, skriver en kvinna på Facebook, som argument mot tekniken att fånga in koldioxid. Men kvinnan har vare sig förstått problemet med koldioxid eller att trädplantering i sig inte räcker.

Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay

Under oktober har en skärmdump av ett inlägg spridits i klimatdebatter på Facebook. Inlägget ifrågasätter behovet av så kallade koldioxidinfångare, olika tekniker för att fånga in koldioxid ur luften, och påminner om att det ju finns träd.

Så här lyder inlägget:

Finns det ingen som minns ens lite av grunderna från biologiundervisningen i skolan? Från delen som handlade om fotosyntes.Vi har ju redan fantastiska koldioxidfångare (om det skulle behövas) som dessutom omvandlar koldioxiden till syre som är en förutsättning för liv. Vilket gör att KOLDIOXID är en förutsättning för liv, inte det livsfarliga gift som idioterna vill få oss att tro.Vilka jävla psykopater har kommit på att tillverka ”koldioxidfångare” för miljardbelopp när träd och växter sköter saken automatiskt och dessutom ger oss syre på köpet? Helt gratis och helt utan ansträngning. Utdrag ur inlägg på Facebook, okänt datum

Inlägg på Facebook 1 oktober.

När ursprungsinlägget gjordes är oklart, men det spreds i början av oktober av andra personer än orginalförfattaren. De delningarna har haft över 2 000 interaktioner.I kommentarsfälten håller många med skribenten. ”Masspsykos på grund av okunskap”, skriver en man på Instagram.Men det hela bygger på två större missförstånd - vi går igenom dem här:

Koldioxid - ingen giftgas

I inlägget lyfter skribenten uppfattningen att koldioxiden skulle vara ett ”livsfarligt gift”.

  • Nej, problemet med koldioxid är inte att det är som någon sorts ”giftig gas”. Problemet är att när koncentrationen av koldioxid i atmosfären stiger så stänger atmosfären in mer hetta, säger Jessica Jewell, professor på avdelningen för fysisk resursteori vid institutionen för Rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers.

Hon jämför det med att sitta i ett växthus av glas.

  • Det finns inget skadligt med glaset i sig, men om du sitter där en varm sommardag så kommer det att bli obehagligt.

Kommentar på Facebook 1 oktober.

Vi behöver koldioxid, men bara i rätt mängd, säger Karl Lundström, som är regionchef för Kraft & Värme på teknikkonsultföretaget Sweco Sverige.

  • Koldioxid är nödvändig för fotosyntesen, vilket gör att växter kan producera syre och näring. Men för mycket koldioxid är som att ha en tv-fjärrkontroll där volymen är konstant på max - det blir skadligt. För mycket koldioxid i atmosfären fungerar som ett lock som håller in värmen på jorden, vilket leder till global uppvärmning.

Kommentar på Facebook 6 oktober.

Metod för att flytta koldioxid

Teknikerna som det handlar om är CCS (carbon capture and storage), som är en metod för att avskilja och lagra koldioxid från industriella processer, och CCU (carbon capture and utilisation), där man även använder koldioxiden i produkter, som exempelvis hållbara drivmedel.

  • Koldioxidinfångning kan jämföras med att sätta in ett extra filter för att göra luften renare. Tänk på det som att ha ett luftfilter i hemmet som tar bort skadliga ämnen så att du kan andas bättre luft. När vi fångar koldioxid från fabriker och andra platser och lagrar det, minskar vi mängden skadlig gas som annars skulle bidra till klimatförändringar, säger Karl Lundström på Sweco.

Han påpekar att utsläppen också samtidigt behöver minska och att vi behöver använda fler metoder för att få bukt med den globala uppvärmningen och dess konsekvenser.

Under hösten har ny forskning gjorts kring frågan om lagringsutrymmet i jorden och de forskarna trycker på att CCS-tekniken ska ses som en nödlösning för den koldioxid som vi inte får bort på annat sätt.

Kommentar på Facebook 24 september.

I inlägget tas träd upp - varför inte bara plantera fler träd?

  • Att plantera fler träd är en bra idé och det hjälper verkligen, men det räcker inte ensamt. Det beror på att vi har släppt ut så mycket koldioxid att trädens naturliga kapacitet inte är tillräcklig. Träd tar tid att växa och de kan bara absorbera en viss mängd koldioxid.Även världshaven är viktiga för att begränsa effekterna av de höga koldioxidhalterna, säger Lundström.

  • Haven binder koldioxid som kolsyra men det gör samtidigt haven surare vilket bland påverkar koraller och andra organismer negativt. För snabbare och mer omfattande resultat behöver vi också andra tekniker, som till exempel koldioxidinfångning.

Kommentar på Twitter/X den 18 maj.

Jessica Jewell på Chalmers påpekar att träd slutligen dör och då frigörs den koldioxid som de absorberat under sin livstid.

  • Det finns i verkligheten två typer av kolcykler - en kortsktig och en långsiktig. I den första rör sig kol över åren mellan levande organismer såsom träd, atmosfären och haven. I den cykeln kommer träd att absorbera kol under sina livstider men när de dör och förmultnar så släpps det ut på nytt. I den längre cykeln rör sig kol mycket långsammare, över miljoner år, mellan atmosfären, havet och jorden. Genom att förbränna fossilt bränsle så har vi tagit kol som fångats i jordskorpan, i form av olja och gas, och dumpat det i atmosfären. Men det finns inget sätt som den kortsiktiga kolcykeln kan väga upp för det.

Kommentar på Facebook 1 oktober.

Källkritikbyrån har tagit upp liknande frågor förr - däribland att koldioxiden i atmosfären bidrar till den globala uppvärmningen, trots att det är en liten del av hela lufthavet över oss - och vilseledande påståenden om att koldioxid skulle ha blivit en "biologisk bristvara".

Sammantaget: En övertro på träden som lösning till klimatproblemen och en underskattning av effekterna av en ökande koldioxidhalt i atmosfären - så kan man beskriva diskussionerna i kommentarsfält runt det här inlägget och andra liknande i sociala medier.

Koldioxid är inte ett gift, men konsekvenserna av att vi fortsätter med utsläppen har lett till den globala uppvärmningen. Du kan läsa mer om utvecklingen i den här senaste rapporten från den meteorologiska världsorganisationen WMO.

FAKTA: Växthuseffekten

Grafik från Kungliga vetenskapsakademin.

Så här beskriver Kungliga vetenskapsakademin växthuseffekten:

Ofta beskrivs växthuseffekten, väldigt förenklat, som ett växthus där solstrålning lätt kan ta sig in medan värmen inne i växthuset har svårt att ta sig ut igen. Det medför en ökad temperatur i växthuset.Klimatsystemet tar emot energi från solen genom att fånga upp solstrålningen, och blir av med nästan lika mycket energi igen genom att sända ut infraröd strålning (värmestrålning) till rymden. För närvarande är den infraröda utstrålningen runt 0,8 W/m2 mindre än solinstrålningen. Det är denna strålningsobalans som leder till den pågående globala uppvärmningen.Atmosfären består i huvudsak av molekyler av kväve (N² ) och syre (O² ). Båda dessa gaser släpper igenom infraröd strålning. De viktigaste växthusgaserna - koldioxid (CO² ), vattenånga (H²O) och metan (CH4) - har i stället förmågan att fånga upp infraröd strålning. Växthusgaserna kapslar därmed in värmen som i ett växthus.I grunden är växthusgaser något positivt. Utan dessa skulle jorden knappast vara beboelig eftersom temperaturen skulle vara omkring 30 grader lägre än i dag. Problemet är att människan förstärker växthuseffekten genom sina utsläpp. Växthusgaserna rubbar jordens strålningsbalans och resultatet blir att jordytan värms upp mer än normalt.

Ur "Vetenskapen säger: Klimatet" 2021

LÄS MER:? Fel i Facebook-inlägg om vulkaner och koldioxid? Nej, solcykler förklarar inte dagens globala uppvärmning? Väderkartorna sprids igen - med nya påhittade årtal

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!


History - 2 versions shown

Changes

From 2025-10-24 08:43:47 (discovered: 2026-03-19 12:04:15) hash: 1a2d5294bc4c7bc1000032d5c1ba9a4f99716865
To 2025-10-24 08:43:47 (discovered: 2026-03-19 13:50:23) hash: 2775a931c34809b7f91eab5272cb1e031522f130
Title
Hånar ”koldioxidinfångare” - har själv missförstått koldioxidens roll för klimatet
Description
Expert: ”Vi behöver koldioxid, men bara i rätt mängd”.
Content
Vi har ju redan träd, skriver en kvinna på Facebook, som argument mot tekniken att fånga in koldioxid. Men kvinnan har vare sig förstått problemet med koldioxid eller att trädplantering i sig inte räcker. Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay Under oktober har en skärmdump av ett inlägg spridits i klimatdebatter på Facebook. Inlägget ifrågasätter behovet av så kallade koldioxidinfångare, olika tekniker för att fånga in koldioxid ur luften, och påminner om att det ju finns träd. Så här lyder inlägget: Finns det ingen som minns ens lite av grunderna från biologiundervisningen i skolan? Från delen som handlade om fotosyntes.Vi har ju redan fantastiska koldioxidfångare (om det skulle behövas) som dessutom omvandlar koldioxiden till syre som är en förutsättning för liv. Vilket gör att KOLDIOXID är en förutsättning för liv, inte det livsfarliga gift som idioterna vill få oss att tro.Vilka jävla psykopater har kommit på att tillverka ”koldioxidfångare” för miljardbelopp när träd och växter sköter saken automatiskt och dessutom ger oss syre på köpet? Helt gratis och helt utan ansträngning. Utdrag ur inlägg på Facebook, okänt datum Inlägg på Facebook 1 oktober. När ursprungsinlägget gjordes är oklart, men det spreds i början av oktober av andra personer än orginalförfattaren. De delningarna har haft över 2 000 interaktioner.I kommentarsfälten håller många med skribenten. ”Masspsykos på grund av okunskap”, skriver en man på Instagram.Men det hela bygger på två större missförstånd - vi går igenom dem här: Koldioxid - ingen giftgas I inlägget lyfter skribenten uppfattningen att koldioxiden skulle vara ett ”livsfarligt gift”. - Nej, problemet med koldioxid är inte att det är som någon sorts ”giftig gas”. Problemet är att när koncentrationen av koldioxid i atmosfären stiger så stänger atmosfären in mer hetta, säger Jessica Jewell, professor på avdelningen för fysisk resursteori vid institutionen för Rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers. Hon jämför det med att sitta i ett växthus av glas. - Det finns inget skadligt med glaset i sig, men om du sitter där en varm sommardag så kommer det att bli obehagligt. Kommentar på Facebook 1 oktober. Vi behöver koldioxid, men bara i rätt mängd, säger Karl Lundström, som är regionchef för Kraft & Värme på teknikkonsultföretaget Sweco Sverige. - Koldioxid är nödvändig för fotosyntesen, vilket gör att växter kan producera syre och näring. Men för mycket koldioxid är som att ha en tv-fjärrkontroll där volymen är konstant på max - det blir skadligt. För mycket koldioxid i atmosfären fungerar som ett lock som håller in värmen på jorden, vilket leder till global uppvärmning. Kommentar på Facebook 6 oktober. Metod för att flytta koldioxid Teknikerna som det handlar om är CCS (carbon capture and storage), som är en metod för att avskilja och lagra koldioxid från industriella processer, och CCU (carbon capture and utilisation), där man även använder koldioxiden i produkter, som exempelvis hållbara drivmedel. - Koldioxidinfångning kan jämföras med att sätta in ett extra filter för att göra luften renare. Tänk på det som att ha ett luftfilter i hemmet som tar bort skadliga ämnen så att du kan andas bättre luft. När vi fångar koldioxid från fabriker och andra platser och lagrar det, minskar vi mängden skadlig gas som annars skulle bidra till klimatförändringar, säger Karl Lundström på Sweco. Han påpekar att utsläppen också samtidigt behöver minska och att vi behöver använda fler metoder för att få bukt med den globala uppvärmningen och dess konsekvenser. Under hösten har ny forskning gjorts kring frågan om lagringsutrymmet i jorden och de forskarna trycker på att CCS-tekniken ska ses som en nödlösning för den koldioxid som vi inte får bort på annat sätt. Kommentar på Facebook 24 september. I inlägget tas träd upp - varför inte bara plantera fler träd? - Att plantera fler träd är en bra idé och det hjälper verkligen, men det räcker inte ensamt. Det beror på att vi har släppt ut så mycket koldioxid att trädens naturliga kapacitet inte är tillräcklig. Träd tar tid att växa och de kan bara absorbera en viss mängd koldioxid.Även världshaven är viktiga för att begränsa effekterna av de höga koldioxidhalterna, säger Lundström. - Haven binder koldioxid som kolsyra men det gör samtidigt haven surare vilket bland påverkar koraller och andra organismer negativt. För snabbare och mer omfattande resultat behöver vi också andra tekniker, som till exempel koldioxidinfångning. Kommentar på Twitter/X den 18 maj. Jessica Jewell på Chalmers påpekar att träd slutligen dör och då frigörs den koldioxid som de absorberat under sin livstid. - Det finns i verkligheten två typer av kolcykler - en kortsktig och en långsiktig. I den första rör sig kol över åren mellan levande organismer såsom träd, atmosfären och haven. I den cykeln kommer träd att absorbera kol under sina livstider men när de dör och förmultnar så släpps det ut på nytt. I den längre cykeln rör sig kol mycket långsammare, över miljoner år, mellan atmosfären,
Old vs new
From
TITLE:
Hånar ”koldioxidinfångare” - har själv missförstått koldioxidens roll för klimatet

DESCRIPTION:
Expert: ”Vi behöver koldioxid, men bara i rätt mängd”.

CONTENT:
Vi har ju redan träd, skriver en kvinna på Facebook, som argument mot tekniken att fånga in koldioxid. Men kvinnan har vare sig förstått problemet med koldioxid eller att trädplantering i sig inte räcker.

Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay

Under oktober har en skärmdump av ett inlägg spridits i klimatdebatter på Facebook. Inlägget ifrågasätter behovet av så kallade koldioxidinfångare, olika tekniker för att fånga in koldioxid ur luften, och påminner om att det ju finns träd.

Så här lyder inlägget:

Finns det ingen som minns ens lite av grunderna från biologiundervisningen i skolan? Från delen som handlade om fotosyntes.Vi har ju redan fantastiska koldioxidfångare (om det skulle behövas) som dessutom omvandlar koldioxiden till syre som är en förutsättning för liv. Vilket gör att KOLDIOXID är en förutsättning för liv, inte det livsfarliga gift som idioterna vill få oss att tro.Vilka jävla psykopater har kommit på att tillverka ”koldioxidfångare” för miljardbelopp när träd och växter sköter saken automatiskt och dessutom ger oss syre på köpet? Helt gratis och helt utan ansträngning.
Utdrag ur inlägg på Facebook, okänt datum

Inlägg på Facebook 1 oktober.

När ursprungsinlägget gjordes är oklart, men det spreds i början av oktober av andra personer än orginalförfattaren. De delningarna har haft över 2 000 interaktioner.I kommentarsfälten håller många med skribenten. ”Masspsykos på grund av okunskap”, skriver en man på Instagram.Men det hela bygger på två större missförstånd - vi går igenom dem här:

Koldioxid - ingen giftgas

I inlägget lyfter skribenten uppfattningen att koldioxiden skulle vara ett ”livsfarligt gift”.

- Nej, problemet med koldioxid är inte att det är som någon sorts ”giftig gas”. Problemet är att när koncentrationen av koldioxid i atmosfären stiger så stänger atmosfären in mer hetta, säger Jessica Jewell, professor på avdelningen för fysisk resursteori vid institutionen för Rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers.

Hon jämför det med att sitta i ett växthus av glas.

- Det finns inget skadligt med glaset i sig, men om du sitter där en varm sommardag så kommer det att bli obehagligt.

Kommentar på Facebook 1 oktober.

Vi behöver koldioxid, men bara i rätt mängd, säger Karl Lundström, som är regionchef för Kraft & Värme på teknikkonsultföretaget Sweco Sverige.

- Koldioxid är nödvändig för fotosyntesen, vilket gör att växter kan producera syre och näring. Men för mycket koldioxid är som att ha en tv-fjärrkontroll där volymen är konstant på max - det blir skadligt. För mycket koldioxid i atmosfären fungerar som ett lock som håller in värmen på jorden, vilket leder till global uppvärmning.

Kommentar på Facebook 6 oktober.

Metod för att flytta koldioxid

Teknikerna som det handlar om är CCS (carbon capture and storage), som är en metod för att avskilja och lagra koldioxid från industriella processer, och CCU (carbon capture and utilisation), där man även använder koldioxiden i produkter, som exempelvis hållbara drivmedel.

- Koldioxidinfångning kan jämföras med att sätta in ett extra filter för att göra luften renare. Tänk på det som att ha ett luftfilter i hemmet som tar bort skadliga ämnen så att du kan andas bättre luft. När vi fångar koldioxid från fabriker och andra platser och lagrar det, minskar vi mängden skadlig gas som annars skulle bidra till klimatförändringar, säger Karl Lundström på Sweco.

Han påpekar att utsläppen också samtidigt behöver minska och att vi behöver använda fler metoder för att få bukt med den globala uppvärmningen och dess konsekvenser.

Under hösten har ny forskning gjorts kring frågan om lagringsutrymmet i jorden och de forskarna trycker på att CCS-tekniken ska ses som en nödlösning för den koldioxid som vi inte får bort på annat sätt. 

Kommentar på Facebook 24 september.

I inlägget tas träd upp - varför inte bara plantera fler träd?

- Att plantera fler träd är en bra idé och det hjälper verkligen, men det räcker inte ensamt. Det beror på att vi har släppt ut så mycket koldioxid att trädens naturliga kapacitet inte är tillräcklig. Träd tar tid att växa och de kan bara absorbera en viss mängd koldioxid.Även världshaven är viktiga för att begränsa effekterna av de höga koldioxidhalterna, säger Lundström.

- Haven binder koldioxid som kolsyra men det gör samtidigt haven surare vilket bland påverkar koraller och andra organismer negativt. För snabbare och mer omfattande resultat behöver vi också andra tekniker, som till exempel koldioxidinfångning.

Kommentar på Twitter/X den 18 maj.

Jessica Jewell på Chalmers påpekar att träd slutligen dör och då frigörs den koldioxid som de absorberat under sin livstid.

- Det finns i verkligheten två typer av kolcykler - en kortsktig och en långsiktig. I den första rör sig kol över åren mellan levande organismer såsom träd, atmosfären och haven. I den cykeln kommer träd att absorbera kol under sina livstider men när de dör och förmultnar så släpps det ut på nytt. I den längre cykeln rör sig kol mycket långsammare, över miljoner år, mellan atmosfären, havet och jorden. Genom att förbränna fossilt bränsle så har vi tagit kol som fångats i jordskorpan, i form av olja och gas, och dumpat det i atmosfären. Men det finns inget sätt som den kortsiktiga kolcykeln kan väga upp för det.

Kommentar på Facebook 1 oktober.

Källkritikbyrån har tagit upp liknande frågor förr - däribland att koldioxiden i atmosfären bidrar till den globala uppvärmningen, trots att det är en liten del av hela lufthavet över oss - och vilseledande påståenden om att koldioxid skulle ha blivit en "biologisk bristvara".

Sammantaget: En övertro på träden som lösning till klimatproblemen och en underskattning av effekterna av en ökande koldioxidhalt i atmosfären - så kan man beskriva diskussionerna i kommentarsfält runt det här inlägget och andra liknande i sociala medier.

Koldioxid är inte ett gift, men konsekvenserna av att vi fortsätter med utsläppen har lett till den globala uppvärmningen. Du kan läsa mer om utvecklingen i den här senaste rapporten från den meteorologiska världsorganisationen WMO.

FAKTA: Växthuseffekten

Grafik från Kungliga vetenskapsakademin.

Så här beskriver Kungliga vetenskapsakademin växthuseffekten:

Ofta beskrivs växthuseffekten, väldigt förenklat, som ett växthus där solstrålning lätt kan ta sig in medan värmen inne i växthuset har svårt att ta sig ut igen. Det medför en ökad temperatur i växthuset.Klimatsystemet tar emot energi från solen genom att fånga upp solstrålningen, och blir av med nästan lika mycket energi igen genom att sända ut infraröd strålning (värmestrålning) till rymden. För närvarande är den infraröda utstrålningen runt 0,8 W/m2 mindre än solinstrålningen. Det är denna strålningsobalans som leder till den pågående globala uppvärmningen.Atmosfären består i huvudsak av molekyler av kväve (N² ) och syre (O² ). Båda dessa gaser släpper igenom infraröd strålning. De viktigaste växthusgaserna - koldioxid (CO² ), vattenånga (H²O) och metan (CH4) - har i stället förmågan att fånga upp infraröd strålning. Växthusgaserna kapslar därmed in värmen som i ett växthus.I grunden är växthusgaser något positivt. Utan dessa skulle jorden knappast vara beboelig eftersom temperaturen skulle vara omkring 30 grader lägre än i dag. Problemet är att människan förstärker växthuseffekten genom sina utsläpp. Växthusgaserna rubbar jordens strålningsbalans och resultatet blir att jordytan värms upp mer än normalt.

Ur "Vetenskapen säger: Klimatet" 2021

LÄS MER:? Fel i Facebook-inlägg om vulkaner och koldioxid? Nej, solcykler förklarar inte dagens globala uppvärmning? Väderkartorna sprids igen - med nya påhittade årtal

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
To
TITLE:
Hånar ”koldioxidinfångare” - har själv missförstått koldioxidens roll för klimatet

DESCRIPTION:
Expert: ”Vi behöver koldioxid, men bara i rätt mängd”.

CONTENT:
Vi har ju redan träd, skriver en kvinna på Facebook, som argument mot tekniken att fånga in koldioxid. Men kvinnan har vare sig förstått problemet med koldioxid eller att trädplantering i sig inte räcker.

Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay

Under oktober har en skärmdump av ett inlägg spridits i klimatdebatter på Facebook. Inlägget ifrågasätter behovet av så kallade koldioxidinfångare, olika tekniker för att fånga in koldioxid ur luften, och påminner om att det ju finns träd.

Så här lyder inlägget:

Finns det ingen som minns ens lite av grunderna från biologiundervisningen i skolan? Från delen som handlade om fotosyntes.Vi har ju redan fantastiska koldioxidfångare (om det skulle behövas) som dessutom omvandlar koldioxiden till syre som är en förutsättning för liv. Vilket gör att KOLDIOXID är en förutsättning för liv, inte det livsfarliga gift som idioterna vill få oss att tro.Vilka jävla psykopater har kommit på att tillverka ”koldioxidfångare” för miljardbelopp när träd och växter sköter saken automatiskt och dessutom ger oss syre på köpet? Helt gratis och helt utan ansträngning.
Utdrag ur inlägg på Facebook, okänt datum

Inlägg på Facebook 1 oktober.

När ursprungsinlägget gjordes är oklart, men det spreds i början av oktober av andra personer än orginalförfattaren. De delningarna har haft över 2 000 interaktioner.I kommentarsfälten håller många med skribenten. ”Masspsykos på grund av okunskap”, skriver en man på Instagram.Men det hela bygger på två större missförstånd - vi går igenom dem här:

Koldioxid - ingen giftgas

I inlägget lyfter skribenten uppfattningen att koldioxiden skulle vara ett ”livsfarligt gift”.

- Nej, problemet med koldioxid är inte att det är som någon sorts ”giftig gas”. Problemet är att när koncentrationen av koldioxid i atmosfären stiger så stänger atmosfären in mer hetta, säger Jessica Jewell, professor på avdelningen för fysisk resursteori vid institutionen för Rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers.

Hon jämför det med att sitta i ett växthus av glas.

- Det finns inget skadligt med glaset i sig, men om du sitter där en varm sommardag så kommer det att bli obehagligt.

Kommentar på Facebook 1 oktober.

Vi behöver koldioxid, men bara i rätt mängd, säger Karl Lundström, som är regionchef för Kraft & Värme på teknikkonsultföretaget Sweco Sverige.

- Koldioxid är nödvändig för fotosyntesen, vilket gör att växter kan producera syre och näring. Men för mycket koldioxid är som att ha en tv-fjärrkontroll där volymen är konstant på max - det blir skadligt. För mycket koldioxid i atmosfären fungerar som ett lock som håller in värmen på jorden, vilket leder till global uppvärmning.

Kommentar på Facebook 6 oktober.

Metod för att flytta koldioxid

Teknikerna som det handlar om är CCS (carbon capture and storage), som är en metod för att avskilja och lagra koldioxid från industriella processer, och CCU (carbon capture and utilisation), där man även använder koldioxiden i produkter, som exempelvis hållbara drivmedel.

- Koldioxidinfångning kan jämföras med att sätta in ett extra filter för att göra luften renare. Tänk på det som att ha ett luftfilter i hemmet som tar bort skadliga ämnen så att du kan andas bättre luft. När vi fångar koldioxid från fabriker och andra platser och lagrar det, minskar vi mängden skadlig gas som annars skulle bidra till klimatförändringar, säger Karl Lundström på Sweco.

Han påpekar att utsläppen också samtidigt behöver minska och att vi behöver använda fler metoder för att få bukt med den globala uppvärmningen och dess konsekvenser.

Under hösten har ny forskning gjorts kring frågan om lagringsutrymmet i jorden och de forskarna trycker på att CCS-tekniken ska ses som en nödlösning för den koldioxid som vi inte får bort på annat sätt. 

Kommentar på Facebook 24 september.

I inlägget tas träd upp - varför inte bara plantera fler träd?

- Att plantera fler träd är en bra idé och det hjälper verkligen, men det räcker inte ensamt. Det beror på att vi har släppt ut så mycket koldioxid att trädens naturliga kapacitet inte är tillräcklig. Träd tar tid att växa och de kan bara absorbera en viss mängd koldioxid.Även världshaven är viktiga för att begränsa effekterna av de höga koldioxidhalterna, säger Lundström.

- Haven binder koldioxid som kolsyra men det gör samtidigt haven surare vilket bland påverkar koraller och andra organismer negativt. För snabbare och mer omfattande resultat behöver vi också andra tekniker, som till exempel koldioxidinfångning.

Kommentar på Twitter/X den 18 maj.

Jessica Jewell på Chalmers påpekar att träd slutligen dör och då frigörs den koldioxid som de absorberat under sin livstid.

- Det finns i verkligheten två typer av kolcykler - en kortsktig och en långsiktig. I den första rör sig kol över åren mellan levande organismer såsom träd, atmosfären och haven. I den cykeln kommer träd att absorbera kol under sina livstider men när de dör och förmultnar så släpps det ut på nytt. I den längre cykeln rör sig kol mycket långsammare, över miljoner år, mellan atmosfären, havet och jorden. Genom att förbränna fossilt bränsle så har vi tagit kol som fångats i jordskorpan, i form av olja och gas, och dumpat det i atmosfären. Men det finns inget sätt som den kortsiktiga kolcykeln kan väga upp för det.

Kommentar på Facebook 1 oktober.

Källkritikbyrån har tagit upp liknande frågor förr - däribland att koldioxiden i atmosfären bidrar till den globala uppvärmningen, trots att det är en liten del av hela lufthavet över oss - och vilseledande påståenden om att koldioxid skulle ha blivit en "biologisk bristvara".

Sammantaget: En övertro på träden som lösning till klimatproblemen och en underskattning av effekterna av en ökande koldioxidhalt i atmosfären - så kan man beskriva diskussionerna i kommentarsfält runt det här inlägget och andra liknande i sociala medier.

Koldioxid är inte ett gift, men konsekvenserna av att vi fortsätter med utsläppen har lett till den globala uppvärmningen. Du kan läsa mer om utvecklingen i den här senaste rapporten från den meteorologiska världsorganisationen WMO.

FAKTA: Växthuseffekten

Grafik från Kungliga vetenskapsakademin.

Så här beskriver Kungliga vetenskapsakademin växthuseffekten:

Ofta beskrivs växthuseffekten, väldigt förenklat, som ett växthus där solstrålning lätt kan ta sig in medan värmen inne i växthuset har svårt att ta sig ut igen. Det medför en ökad temperatur i växthuset.Klimatsystemet tar emot energi från solen genom att fånga upp solstrålningen, och blir av med nästan lika mycket energi igen genom att sända ut infraröd strålning (värmestrålning) till rymden. För närvarande är den infraröda utstrålningen runt 0,8 W/m2 mindre än solinstrålningen. Det är denna strålningsobalans som leder till den pågående globala uppvärmningen.Atmosfären består i huvudsak av molekyler av kväve (N² ) och syre (O² ). Båda dessa gaser släpper igenom infraröd strålning. De viktigaste växthusgaserna - koldioxid (CO² ), vattenånga (H²O) och metan (CH4) - har i stället förmågan att fånga upp infraröd strålning. Växthusgaserna kapslar därmed in värmen som i ett växthus.I grunden är växthusgaser något positivt. Utan dessa skulle jorden knappast vara beboelig eftersom temperaturen skulle vara omkring 30 grader lägre än i dag. Problemet är att människan förstärker växthuseffekten genom sina utsläpp. Växthusgaserna rubbar jordens strålningsbalans och resultatet blir att jordytan värms upp mer än normalt.

Ur "Vetenskapen säger: Klimatet" 2021

LÄS MER:? Fel i Facebook-inlägg om vulkaner och koldioxid? Nej, solcykler förklarar inte dagens globala uppvärmning? Väderkartorna sprids igen - med nya påhittade årtal

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
Klägget Permalink

Sara Skyttedal blir lobbyist för skandaltyngd läkemedelsjätte

https://klagget.nu/2025/10/23/sara-skyttedal-blir-lobbyist-for-skandaltyngd-lakemedelsjatte/

Den tidigare KD-toppen Sara Skyttedal Dihang gör nu karriär som lobbyist. Istället för hemliga kunder lobbar hon nu för en läkemedelsjätte känd för sina skandaler. Efter en politisk karriär kantad av bråk och konflikter har Skyttedal sadlat om och blivit lobbyist. Hon har ett stort nätverk inom politik och media som hon kan slå mynt […]

Full text

Den tidigare KD-toppen Sara Skyttedal Dihang gör nu karriär som lobbyist. Istället för hemliga kunder lobbar hon nu för en läkemedelsjätte känd för sina skandaler.

Efter en politisk karriär kantad av bråk och konflikter har Skyttedal sadlat om och blivit lobbyist. Hon har ett stort nätverk inom politik och media som hon kan slå mynt av genom att hjälpa storföretag påverka politiska beslut.

Från hemliga kunder till läkemedelsjätte

I våras startade hon eget med firman Sky Public Affairs som lobbade för hemliga kunder. Bolagets dråpliga hemsida verkar tyvärr ha försvunnit från nätet, men redan då var det tydligt att hon ville bli läkemedelslobbyist.1 På hemsidan lyfte hon särskilt fram sitt “network of decision-makers” som kunde hjälpa kunderna att “forma policy-landskapet”.2Enligt Skyttedals Linkedin började hon också med uppdrag för läkemedelsjätten GSK redan i våras.3 Och nu har hon avancerat till bolagets “chef för strategiskt kommunikationsarbete och samhällspåverkan i Sverige”.4

Mutade läkare med Hawaii-resor

GSK är ett av världens största läkemedelsbolag men klingar kanske mer bekant under sitt gamla namn GlaxoSmithKline.5 De är bland annat kända för att deras vaccin mot svininfluensan ökade risken för narkolepsi.6Läkemedelsjättar har ett dåligt rykte, och GSK är inget undantag. År 2012 gick de med på att betala 3 miljarder dollar – miljarder, inte miljoner – som straff för olaglig marknadsföring och för att inte ha rapporterat säkerhetsdata, med mera.7 Bland annat så hade de mutat amerikanska läkare med nöjesresor till Hawaii och biljetter till Madonna-konserter.8

Bolaget är också kända för en massiv mutskandal i Kina, där de två år senare dömdes till böter på ca 490 miljoner dollar för att de mutat läkare för att öka försäljningen. Deras Kina-chef dömdes till fängelse villkorligt och utvisades.9

Jag vill veta mer om klägget som undergräver demokratin! Gå med i granskningsrörelsen, tipsa, håll dig uppdaterad och berätta för andra.

Tack för att du gått med i granskningsrörelsen Klägget!

Kan du stötta Kläggets arbete med en frivillig gåva? Klicka här för att donera till våra granskningar.

Genom att du fyller i dina uppgifter i ovan nämnda fält och klickar på knappen bekräftar du att uppgifterna tillhör dig och att du läst igenom och godkänner personuppgiftspolicyn.

Oj, någonting gick fel. Kontrollera att du angett en riktig e-postadress.

En smutsig bransch

Läkemedelsbranschen är inga änglar. De sätter sina priser så högt de kan, och när människor inte har råd med vård är det någon annans problem.

Nyligen avslöjades att det konkurrerande läkemedelsbolaget Celgene tjänat stora pengar på en medicin som förkortar livet på åldrade cancerpatienter. Bolaget lyckades få läkemedlet godkänt genom missvisande studier där patienterna i kontrollgruppen fick dödligt höga doser kortison.10Expressen har ställt flera frågor till bolaget som numera äger Celgene men de har hittills vägrat svara. Vi ska inte fördjupa oss mer i det nu, men vi noterar att deras lobbyist tidigare jobbade fem år på Birgitta Eds Springtime.11

När läkemedelslobbyisterna påstår något bör man alltså vara skeptisk.

“Politiker, köp våra mediciner!”

Skyttedals nya jobb är att övertyga politiker om att subventionera GSKs produkter.“För GSK:s räkning vill hon prata med svenska politiker om vad man kan göra för att förbättra vården och få människor att leva längre. Branschens innovationer kommer avgöra om en åldrande befolkning blir en samhällsbelastning eller en tillgång”, säger hon enligt Expressen.

– I dag har vi en hälso- och sjukvård som säger att man ska lägga resurserna på de som är svårast sjuka. Det är en bra princip men man behöver också lägga resurser på att hålla människor friska”, fortsätter Skyttedal.12

Översatt till ren svenska lobbar hon för att Sverige ska lägga pengar på att köpa nya mediciner från GSK som människor behöver ta länge. Om medicinerna funkar är det en mycket bra affär för bolaget. Det kan vara värt att titta på.

Men vårdens resurser är begränsade.

Armé av lobbyister

Läkemedelsföretagen har en välavlönad armé av lobbyister som kämpar för att pengarna ska läggas på just dem. De vet vem man ska prata med, de vet vilka argument som biter bäst på vem, och de har vänner i politiken som lyfter på luren när de ringer.

Det är inte konstigt att bolagen investerar miljoner i att anställa politiker att lobba för dem. Och det är inte bara avdankade politiker som Skyttedal. Nyligen rapporterade vi om att läkemedelsjätten Roches lobbyist Tobias Gärdås precis återvänt till politiken som budgetchef för Socialdemokraterna.13 Det är en position där han har stora möjligheter att påverka partiets politik.

Det här är ett av skälen till att vi behöver ett lobbyregister. När människor hoppar fram och tillbaka mellan lobbyism och politik behöver det synas vem som fått betalt för att lobba för vad.

Vem lobbar för patienterna?

Allmänintresset har inte en massa lobbyister. Patienterna i äldrevården har ingen mäktig lobbyorganisation. Om de hördes tillräckligt skulle inte vårdbolagens ägare bli rika på vanvård och planerad underbemanning.14Skyttedal lobbar för att GSK ska bli vinnare – men risken är att de som inte har råd att lobba blir förlorare.

NoterVisaDöljhttps://klagget.nu/2025/08/12/sara-skyttedal-blir-lobbyist/ ↩︎Hemsidan finns kvar på Wayback Machine: https://web.archive.org/web/20250814003059/https://www.skypublicaffairs.se/. Där skriver hon bland annat om sina läkemedelstjänster: ”We offer deep expertise in legislation affecting the pharmaceutical industry. Through our network of decision-makers, you can effectively communicate your company’s needs and help shape the policy landscape.” ↩︎https://www.linkedin.com/in/saraskyttedal/ ↩︎https://www.expressen.se/nyheter/politik/sara-skyttedals-nya-toppjobb-efter-forradarna/ ↩︎https://en.wikipedia.org/wiki/GSK_plc ↩︎https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/e8MP3g/vaccinet-som-forstorde-livet-for-hundratals ↩︎https://www.justice.gov/archives/opa/pr/glaxosmithkline-plead-guilty-and-pay-3-billion-resolve-fraud-allegations-and-failure-report ↩︎https://www.bbc.com/news/world-us-canada-18673220 ↩︎https://www.independent.co.uk/news/business/news/glaxosmithkline-accused-of-being-ringleader-in-massive-china-drug-sales-bribery-scandal-8709239.html, https://web.archive.org/web/20151222111122/http://in.reuters.com/article/gsk-china-idINL3N0RK39E20140919 ↩︎https://www.expressen.se/nyheter/sverige/nya-larm-om-vanliga-cancermedicinen-allvarligt/ ↩︎https://www.linkedin.com/in/johanpgdahlin/ ↩︎https://www.expressen.se/nyheter/politik/sara-skyttedals-nya-toppjobb-efter-forradarna/ ↩︎https://klagget.nu/2025/10/10/lakemedelslobbyisten-blir-budgetchef-for-socialdemokraterna/ ↩︎https://klagget.nu/2025/03/21/after-ski-till-miljonarer-maskar-i-sar-till-pensionarer/ ↩︎

Klägget Permalink

Europaskolan lobbar i Sagerska palatset

https://klagget.nu/2025/10/21/europaskolan-lobbar-i-sagerska-palatset/

Stiftelsen Europaskolan ska anordna en middag med omkring 50 gäster i statsministerns officiella residens, Sagerska palatset. Korruptionsexperten Olle Lundin kallar det “uppenbar lobbyverksamhet ända in i statsministerns hem”. Det är alltså friskolan i Strängnäs som fått privilegiet att använda statsministerns residens för en middag för särskilt inbjudna “viktiga alumner”. En av inledningstalarna är statssekreterare Johan […]

Full text

Stiftelsen Europaskolan ska anordna en middag med omkring 50 gäster i statsministerns officiella residens, Sagerska palatset. Korruptionsexperten Olle Lundin kallar det “uppenbar lobbyverksamhet ända in i statsministerns hem”.

Det är alltså friskolan i Strängnäs som fått privilegiet att använda statsministerns residens för en middag för särskilt inbjudna “viktiga alumner”. En av inledningstalarna är statssekreterare Johan Stuart, som är en av statsministerns närmaste medarbetare. Inbjudan är undertecknad av Birgitta Ed, som är gift med Ulf Kristersson.1Syftet sägs vara att diskutera skolans framtid:“Du tillhör en av våra viktiga alumner och vi vill bjuda in dig till en kväll för samtal om skolan, som den var då – och den framtid som väntar. 

Vi har bett två alumner att inleda ett samtal under middagen. Dels Johan Stuart, som idag är statssekreterare hos Ulf Kristersson, och dels Olympia Berterud, skolchef och administrativ chef på Europaskolan”, skriver Birgitta Ed i ett brev som Dagens Nyheter publicerat på nätet.2

De senaste åren har det byggts upp ett politiskt tryck för att göra något åt det svenska friskoleexperimentet. Är avsikten med mötet att mobilisera de inbjudna för att rädda friskolorna och deras vinster?

“Lobbyverksamhet ända in i statsministerns hem”

Korruptionsexperten professor Olle Lundin skräder inte orden.– Det här blir uppenbar lobbyverksamhet ända in i statsministerns hem. Det är inte så här statens lokaler ska användas. Det är inte tjänstemannamässigt, säger han till DN.3Statsministerns pressekreterare vill inte svara på frågan om statsministern kommer att delta på arrangemanget med hänvisning till att det är ett privat möte.Att en privat organisation får arrangera ett lobbymöte i statsministerns residens är mycket ovanligt. Oss veterligt har det aldrig hänt förut.

Europaskolan – ett politiskt projekt

Vad är egentligen den här friskolan som får använda Sagerska palatset som arena för sitt lobbande? Europaskolan i Strängnäs är inte en vanlig friskola som är till för att göra sina ägare rika. Det är ett politiskt och ideologiskt projekt från en krets kring Birgitta Ed och Ulf Kristerssons barndomsvän Henrik Landerholm, som numera är mest känd för att ha tvingats avgå som nationell säkerhetsrådgivare. Europaskolan är alltså en grupp som är starkt kopplad till Moderaterna som kontrollerar en del av kommunens skattefinansierade utbildning. 

Skolans ursprungliga vision enligt deras hemsida var att bli en elitskola där eleverna ska ”förberedas för en framtid som européer och fria, myndiga medborgare.”4 De säger själva att ”Europatanken är central”, och under årskurs tre arrangerar de en så kallad bildningsresa för eleverna till Bryssel, som skolan beskriver som “Europas framtid”.5 Det är med andra ord skattefinansierad EU-propaganda som riktas mot ungdomar.

Moderat jävskandal

Europaskolan säger sig vara partipolitiskt oberoende, men kopplingen till Moderaterna i Strängnäs är tydlig. Birgitta Eds make Ulf var kommunalråd för Moderaterna mellan 2002-06. Han efterträddes av Ann Landerholm, som då var gift med Europaskolans vice ordförande Henrik Landerholm. Hon tvingades avgå på grund av misstankar om jäv i frågan om kommunen skulle sälja ut en skolbyggnad till Europaskolan.6 Då hade Henrik Landerholm redan behövt lämna sin post i Europaskolan  i ett uppenbart försök att hjälpa henne med sin krishantering.7 Den avgången var dock bara tillfällig. Det är oklart när Landerholm kom tillbaka som vice ordförande i Europaskolans styrelse. På Linkedin skriver han att han suttit mellan 1993-2022.8 Det verkar som att han har glömt bort att avgick. Nåja, det är i alla fall ingen som kommer att stämma honom för det.

Jag vill veta mer om klägget som undergräver demokratin! Gå med i granskningsrörelsen, tipsa, håll dig uppdaterad och berätta för andra.

Tack för att du gått med i granskningsrörelsen Klägget!

Kan du stötta Kläggets arbete med en frivillig gåva? Klicka här för att donera till våra granskningar.

Genom att du fyller i dina uppgifter i ovan nämnda fält och klickar på knappen bekräftar du att uppgifterna tillhör dig och att du läst igenom och godkänner personuppgiftspolicyn.

Oj, någonting gick fel. Kontrollera att du angett en riktig e-postadress.

Glädjebetyg

Europaskolan har också haft problem med glädjebetyg. År 2023 fick Europaskolan kritik från Skolinspektionen för att en stor del av betygen länge varit högre än resultaten på nationella prov, och rektorn fick kritik för bristande insatser.9 Men det är de ju långt ifrån ensamma om. 

I dag tvingas skolor konkurrera om eleverna och glädjebetyg är en konkurrensfördel. Europaskolan drivs av en icke-vinstutdelande stiftelse och jämfört med andra friskolor är de långt ifrån de värsta.

Johan Stuart stoppade intervju

Låter förresten namnet på middagstalaren Johan Stuart bekant? Han håller sig i bakgrunden, men han har jobbat med Ulf Kristersson större delen av sitt vuxna liv. Han gjorde dock ett litet uppehåll för att vara lobbyist för ett vårdbolag åren strax innan Kristersson blev partiledare.10Det är möjligt att du har sett den här underhållande videon från när Utbildningsradion frågade dåvarande socialborgarrådet Ulf Kristersson om den misstänkta mutaffären då han fått en attraktiv lägenhet av Ersta diakoni. Polisen utredde ärendet i flera månader, men det gick inte att bevisa något brott. Men det var uppenbarligen ändå känsligt.När UR ställde frågor om i lägenheten var det den dåvarande pressekreteraren Johan Stuart som resolut avbröt intervjun och såg till att Ulf Kristersson lämnade rummet. 

Sammanblandning mellan offentligt och privat

Statsministerns pressekreterare hävdar att det är ett privat arrangemang som Birgitta Ed kan anordna i statsministerns tjänstebostad eftersom hon är gift med Ulf Kristersson. Men det är tydligt från inbjudan att det handlar om en sammanblandning mellan det offentliga och privata. I inbjudan understryker Europaskolan att det är statsministerns pressekreterare som ska hålla tal. Oops.Birgitta Ed har en lång bakgrund som lobbyist, och hon nära kopplingar till friskolelobbyister. Ett av hennes sätt att jobba är att bygga upp starka lojalitetsnätverk med inflytelserika människor. Att bjuda in “viktiga alumner” till en exklusiv middag i statsministerns bostad är helt i linje med detta.Det är oklart vem det är som betalar för middagen. Regeringskansliet hävdar att de inte betalar för mötet. Europaskolans skolledare Olympia Berterud sade till DN att hon var “lite osäker på hur det kommer att bekostas”.11Vi har frågat regeringskansliet om Europaskolan behöver betala någon hyra för de exklusiva lokalerna, men de har inte återkommit än. Men förmånen att ordna ett eget lobbymöte i statsministerns tjänstebostad har ett värde som inte kan mätas i pengar.Uppdatering:Efter att vi behövt fråga Regeringskansliet två gånger står det nu klar att Europaskolan inte behöver betala någon hyra för Sagerska.

NoterVisaDöljhttps://www.dn.se/sverige/avslojar-friskola-arrangerar-evenemang-i-statsministerns-hem/ ↩︎https://www.dn.se/sverige/avslojar-friskola-arrangerar-evenemang-i-statsministerns-hem/ ↩︎https://www.dn.se/sverige/avslojar-friskola-arrangerar-evenemang-i-statsministerns-hem/ ↩︎https://www.europaskolan25.se/start-for-europaskolan-strangnas-en-av-landets-forsta-friskolor/, ↩︎https://www.friskola.se/2020/10/02/skolan-kan-inte-losa-samhallet-integrationsproblem/, https://www.europaskolan.se/om-europskolan/ ↩︎https://www.sverigesradio.se/artikel/2011054 ↩︎https://www.sverigesradio.se/artikel/1756601, https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/strangnas-henrik-landerholm-avgar ↩︎https://www.linkedin.com/in/henrik-landerholm-085b7413/ ↩︎https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sormland/sormlandsskolor-uppges-satta-gladjebetyg ↩︎https://www.linkedin.com/in/johan-stuart-1560465b/details/experience/ ↩︎https://www.dn.se/sverige/avslojar-friskola-arrangerar-evenemang-i-statsministerns-hem/ ↩︎

Källkritikbyrån Permalink

Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det”

https://kallkritikbyran.se/mannen-bakom-fejknyheterna-bedrovad-att-sa-manga-gar-pa-det/

Spred skämtbild om att V anmäler Anna-Karin Hatt ”för påhoppen i söndagens debatt”.

Full text

I veckan rasade en del över att Vänsterpartiet skulle ha KU-anmält Anna-Karin Hatt för påhopp under den senaste partiledardebatten. Men ”nyheten” var ett skämt. ”En del av syftet är att väcka folk, att de inte ska tro på allt de läser”, säger mannen bakom kontot.

Foto: Skärmdump/Twitter/X

”Oerhörd komik. Först gapar och skriker Dadgostar i munnen på alla. Sedan KU-anmälan när någon dristar sig att säga emot”, skrev en tidigare diplomat med över 5 000 följare på Twitter/X i torsdags.

Han hade gått på ett fejkat inlägg från en person som är känd för att sprida photoshoppade bilder som ser ut som skärmdumpar från en nyhetssida. I det här fallet med den braskande rubriken att Vänsterpartiet KU-anmäler Anna-Karin Hatt ”för påhoppen i söndagens debatt”.

Inlägg på Twitter/X den 16 oktober. (Personen är anonymiserad av Källkritikbyrån.)

Bilden har över 200 000 visningar. Vidaredelningen hade nära 100 000 visningar, men har nu tagits ner.I kommentarsfältet var det många som rasade. Andra påpekade att det var fejk. Den tidigare diplomaten som delade vidare ”artikeln” svarade själv i kommentarsfältet: ”Jag vet, gick på det. Kunde varit sant!”.Även andra uttryckte sig på likartade sätt.

Kommentar på Twitter/X den 17 oktober.

Mannen bakom fejkbilderna: ”Genant”

Källkritikbyrån har talat med skaparen till den fejkade ”nyhetsartikeln”, en pensionerad man som bor i en mellanstor svensk stad.

Mannen har över 3 700 följare av sitt konto på Twitter/X som han ägnar mestadels åt amerikanska bilar och politik. Ett format för hans inlägg är photoshoppade bilder, som ska se ut som att de kommer från en nyhetssida.

Varför gör du de här bilderna?

  • För nöjes skull. För att roa folk. En del säger att jag ljuger, men det är ju skämt, politisk satir.

I den första skämtbilden han gjorde i det här formatet påstods att Miljöpartiets dåvarande språkrör Märta Stenevi ville flytta på fornminnet Ale stenar för att göra plats för vindkraft.

  • Jag är väldigt politiskt intresserad utan att ha någon partitillhörighet. Det finns vissa personer och företeelser inom politiken som är tacksamma att driva med, säger mannen.

Inlägg på Twitter/X den 30 december 2021.

Några gick på bluffen den gången, men de flesta i kommentarsfältet noterade att det var fejk. En del tyckte att det kunde ha varit sant. ”Satir i dag – verklighet i morgon”, skrev en person i kommentarsfältet 2021.Nu för tiden säger mannen att bilderna inte är någon stor del av hans aktivitet i sociala medier.

  • Jag har lugnat ner mig lite.

Människor har även lärt sig att känna igen upplägget, upplever mannen.

Kommentar på Twitter/X den 17 oktober, den nedre skriven av diplomaten.

  • Det var också en av tankarna, att folk måste lära sig att vara lite källkritiska. En del i kommentarerna blåser ju varenda säkring, de blir så ilskna. Utan att ha tagit reda på något. De läser bara rubriken.

Vad tycker du om de som går på det?

  • Ja, jag blir närmast bedrövad när det är så många som går på det. Det är genant för dem.

På mannens profilsida har han skrivit "fake news, satir och ironi" och han smyger in sitt kontonamn i bilderna. I just fallet med den påstådda KU-anmälningen så står det upp och ner men mitt över bilden. Att det rör sig om ett skämt går ändå många förbi.

Kommentar på Twitter/X den 16 oktober.

När det inte handlat om makthavare så har mannen hittat på personer. I vissa fall har han använt bilder som finns i bildbanker av personer.Vid något tillfälle medger han att han sökt på nätet och hittat en bild, som i mars 2024 då mannen spred en bild av en kvinna som påstods vara matansvarig i Laxå kommun, där man - enligt skämtet - skulle introducera insekter i kosten på ett äldreboende.- Då sökte jag på ”women with bad haircuts” bara.

Den fejkade skärmdumpen 2 mars 2024 (kontonamnet är anonymiserat av Källkritikbyrån).

I våras lade mannen ut en bild på ”klimatforskaren Ron Wakeman”. En påhittad person, vilket den som kollade innan den delade hade upptäckt.

Numera tar mannen hjälp av AI för att skapa ansikten.

Bild från inlägg på Twitter/X den 31 mars.

Mannen har fått kritik för att hans bilder spär på motsättningar i samhället.

I mars fick en av fejkbilderna stor spridning. Där var den påhittade historien att föräldrar krävt att skolmatsalen skulle stängas under den muslimska högtiden ramadan, för att ”hedra islam”. "När inte våra barn äter ska ingen annan äta heller”, påstods en förälder ha sagt.

Bilden spreds sedan till Facebook-gruppen Stoppa PK maffian med runt 8 000 medlemmar. Där reagerade människor starkt och skrev "åk hem", lade upp bilder på apor och uppmanade skolorna att bara servera fläskkött.

Vi frågade upphovsmannen om vilket ansvar han känner för sina alster och reaktionerna på dem.

  • Det där med hat gillar jag inte åt något håll. Om man lockar till det där så är det väldigt lätt att det blir snett i kommentarerna. Det har hänt på Facebook och någon gång på Twitter att det blivit alldeles galet, men då säger jag till dem och tar bort inläggen.

Bild upplagd på Twitter/X den 7 mars. (Namnet på upphovsmannen har strukits över av Källkritikbyrån.)

Mannen säger samtidigt att han har svårt att hålla koll på alla kommentarer till väldigt virala inlägg.- Det går inte till slut, då skulle jag inte göra något annat än att sitta och läsa folks kommentarer.

Tips - så undersöker du en skärmdump

När du stöter på en sådan här bild på nätet så finns det en mängd sätt du kan undersöka den på - här följer ett par tips!

? Sök på bilder - i vår guide Stora verktygslådan för viralgranskare hittar du hur du gör det steg för steg.

? Kolla uppgifter - leta efter namn, platser och andra sökbara uppgifter och försök hitta fler som skrivit om samma sak.

?Kolla citat - om någonting påstås komma från en nyhetssida så leta rätt på originalet. Ta en bit ur texten, sätt citattecken runt och sök. Om du inte får någon träff på den exakta ordföljden så är det en varningsflagga.

? Undersök avsändaren - många saker är kopierade och delade i sociala medier - du bör alltså inte utgå från att den som sprider något är den ursprungliga avsändaren. Försök att hitta till den som först lade ut någonting och undersök det kontot och dess historik.

LÄS MER:? Fejkartikel om "insektsmat" till äldre upprör på Facebook? Föräldrakrav under ramadan upprör - kommer från satirkonto? Fejkartikel om klimataktivist lurar Twitter-användare? Få märker att fejkade tweets är manipulerade - så här går det till

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!


History - 2 versions shown

Changes

From 2025-10-21 12:42:58 (discovered: 2026-03-19 12:04:15) hash: d40e9c6d6db9762eefb437d60508ff69eb8361d7
To 2025-10-21 12:42:58 (discovered: 2026-03-19 13:50:23) hash: df845844f90b6674ddd83b89b6f0e0cb37334c62
Title
Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det”
Description
Spred skämtbild om att V anmäler Anna-Karin Hatt ”för påhoppen i söndagens debatt”.
Content
I veckan rasade en del över att Vänsterpartiet skulle ha KU-anmält Anna-Karin Hatt för påhopp under den senaste partiledardebatten. Men ”nyheten” var ett skämt. ”En del av syftet är att väcka folk, att de inte ska tro på allt de läser”, säger mannen bakom kontot. Foto: Skärmdump/Twitter/X ”Oerhörd komik. Först gapar och skriker Dadgostar i munnen på alla. Sedan KU-anmälan när någon dristar sig att säga emot”, skrev en tidigare diplomat med över 5 000 följare på Twitter/X i torsdags. Han hade gått på ett fejkat inlägg från en person som är känd för att sprida photoshoppade bilder som ser ut som skärmdumpar från en nyhetssida. I det här fallet med den braskande rubriken att Vänsterpartiet KU-anmäler Anna-Karin Hatt ”för påhoppen i söndagens debatt”. Inlägg på Twitter/X den 16 oktober. (Personen är anonymiserad av Källkritikbyrån.) Bilden har över 200 000 visningar. Vidaredelningen hade nära 100 000 visningar, men har nu tagits ner.I kommentarsfältet var det många som rasade. Andra påpekade att det var fejk. Den tidigare diplomaten som delade vidare ”artikeln” svarade själv i kommentarsfältet: ”Jag vet, gick på det. Kunde varit sant!”.Även andra uttryckte sig på likartade sätt. Kommentar på Twitter/X den 17 oktober. Mannen bakom fejkbilderna: ”Genant” Källkritikbyrån har talat med skaparen till den fejkade ”nyhetsartikeln”, en pensionerad man som bor i en mellanstor svensk stad. Mannen har över 3 700 följare av sitt konto på Twitter/X som han ägnar mestadels åt amerikanska bilar och politik. Ett format för hans inlägg är photoshoppade bilder, som ska se ut som att de kommer från en nyhetssida. Varför gör du de här bilderna? - För nöjes skull. För att roa folk. En del säger att jag ljuger, men det är ju skämt, politisk satir. I den första skämtbilden han gjorde i det här formatet påstods att Miljöpartiets dåvarande språkrör Märta Stenevi ville flytta på fornminnet Ale stenar för att göra plats för vindkraft. - Jag är väldigt politiskt intresserad utan att ha någon partitillhörighet. Det finns vissa personer och företeelser inom politiken som är tacksamma att driva med, säger mannen. Inlägg på Twitter/X den 30 december 2021. Några gick på bluffen den gången, men de flesta i kommentarsfältet noterade att det var fejk. En del tyckte att det kunde ha varit sant. ”Satir i dag – verklighet i morgon”, skrev en person i kommentarsfältet 2021.Nu för tiden säger mannen att bilderna inte är någon stor del av hans aktivitet i sociala medier. - Jag har lugnat ner mig lite. Människor har även lärt sig att känna igen upplägget, upplever mannen. Kommentar på Twitter/X den 17 oktober, den nedre skriven av diplomaten. - Det var också en av tankarna, att folk måste lära sig att vara lite källkritiska. En del i kommentarerna blåser ju varenda säkring, de blir så ilskna. Utan att ha tagit reda på något. De läser bara rubriken. Vad tycker du om de som går på det? - Ja, jag blir närmast bedrövad när det är så många som går på det. Det är genant för dem. På mannens profilsida har han skrivit "fake news, satir och ironi" och han smyger in sitt kontonamn i bilderna. I just fallet med den påstådda KU-anmälningen så står det upp och ner men mitt över bilden. Att det rör sig om ett skämt går ändå många förbi. Kommentar på Twitter/X den 16 oktober. När det inte handlat om makthavare så har mannen hittat på personer. I vissa fall har han använt bilder som finns i bildbanker av personer.Vid något tillfälle medger han att han sökt på nätet och hittat en bild, som i mars 2024 då mannen spred en bild av en kvinna som påstods vara matansvarig i Laxå kommun, där man - enligt skämtet - skulle introducera insekter i kosten på ett äldreboende.- Då sökte jag på ”women with bad haircuts” bara. Den fejkade skärmdumpen 2 mars 2024 (kontonamnet är anonymiserat av Källkritikbyrån). I våras lade mannen ut en bild på ”klimatforskaren Ron Wakeman”. En påhittad person, vilket den som kollade innan den delade hade upptäckt. Numera tar mannen hjälp av AI för att skapa ansikten. Bild från inlägg på Twitter/X den 31 mars. Mannen har fått kritik för att hans bilder spär på motsättningar i samhället. I mars fick en av fejkbilderna stor spridning. Där var den påhittade historien att föräldrar krävt att skolmatsalen skulle stängas under den muslimska högtiden ramadan, för att ”hedra islam”. "När inte våra barn äter ska ingen annan äta heller”, påstods en förälder ha sagt. Bilden spreds sedan till Facebook-gruppen Stoppa PK maffian med runt 8 000 medlemmar. Där reagerade människor starkt och skrev "åk hem", lade upp bilder på apor och uppmanade skolorna att bara servera fläskkött. Vi frågade upphovsmannen om vilket ansvar han känner för sina alster och reaktionerna på dem. - Det där med hat gillar jag inte åt något håll.
Old vs new
From
TITLE:
Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det”

DESCRIPTION:
Spred skämtbild om att V anmäler Anna-Karin Hatt ”för påhoppen i söndagens debatt”.

CONTENT:
I veckan rasade en del över att Vänsterpartiet skulle ha KU-anmält Anna-Karin Hatt för påhopp under den senaste partiledardebatten. Men ”nyheten” var ett skämt. ”En del av syftet är att väcka folk, att de inte ska tro på allt de läser”, säger mannen bakom kontot.

Foto: Skärmdump/Twitter/X

”Oerhörd komik. Först gapar och skriker Dadgostar i munnen på alla. Sedan KU-anmälan när någon dristar sig att säga emot”, skrev en tidigare diplomat med över 5 000 följare på Twitter/X i torsdags.

Han hade gått på ett fejkat inlägg från en person som är känd för att sprida photoshoppade bilder som ser ut som skärmdumpar från en nyhetssida. I det här fallet med den braskande rubriken att Vänsterpartiet KU-anmäler Anna-Karin Hatt ”för påhoppen i söndagens debatt”.

Inlägg på Twitter/X den 16 oktober. (Personen är anonymiserad av Källkritikbyrån.)

Bilden har över 200 000 visningar. Vidaredelningen hade nära 100 000 visningar, men har nu tagits ner.I kommentarsfältet var det många som rasade. Andra påpekade att det var fejk. Den tidigare diplomaten som delade vidare ”artikeln” svarade själv i kommentarsfältet: ”Jag vet, gick på det. Kunde varit sant!”.Även andra uttryckte sig på likartade sätt.

Kommentar på Twitter/X den 17 oktober.

Mannen bakom fejkbilderna: ”Genant”

Källkritikbyrån har talat med skaparen till den fejkade ”nyhetsartikeln”, en pensionerad man som bor i en mellanstor svensk stad.

Mannen har över 3 700 följare av sitt konto på Twitter/X som han ägnar mestadels åt amerikanska bilar och politik. Ett format för hans inlägg är photoshoppade bilder, som ska se ut som att de kommer från en nyhetssida.

Varför gör du de här bilderna?

- För nöjes skull. För att roa folk. En del säger att jag ljuger, men det är ju skämt, politisk satir.

I den första skämtbilden han gjorde i det här formatet påstods att Miljöpartiets dåvarande språkrör Märta Stenevi ville flytta på fornminnet Ale stenar för att göra plats för vindkraft.

- Jag är väldigt politiskt intresserad utan att ha någon partitillhörighet. Det finns vissa personer och företeelser inom politiken som är tacksamma att driva med, säger mannen.

Inlägg på Twitter/X den 30 december 2021.

Några gick på bluffen den gången, men de flesta i kommentarsfältet noterade att det var fejk. En del tyckte att det kunde ha varit sant. ”Satir i dag – verklighet i morgon”, skrev en person i kommentarsfältet 2021.Nu för tiden säger mannen att bilderna inte är någon stor del av hans aktivitet i sociala medier.

- Jag har lugnat ner mig lite. 

Människor har även lärt sig att känna igen upplägget, upplever mannen.

Kommentar på Twitter/X den 17 oktober, den nedre skriven av diplomaten.

- Det var också en av tankarna, att folk måste lära sig att vara lite källkritiska. En del i kommentarerna blåser ju varenda säkring, de blir så ilskna. Utan att ha tagit reda på något. De läser bara rubriken.

Vad tycker du om de som går på det?

- Ja, jag blir närmast bedrövad när det är så många som går på det. Det är genant för dem.

På mannens profilsida har han skrivit "fake news, satir och ironi" och han smyger in sitt kontonamn i bilderna. I just fallet med den påstådda KU-anmälningen så står det upp och ner men mitt över bilden. Att det rör sig om ett skämt går ändå många förbi.

Kommentar på Twitter/X den 16 oktober.

När det inte handlat om makthavare så har mannen hittat på personer. I vissa fall har han använt bilder som finns i bildbanker av personer.Vid något tillfälle medger han att han sökt på nätet och hittat en bild, som i mars 2024 då mannen spred en bild av en kvinna som påstods vara matansvarig i Laxå kommun, där man - enligt skämtet - skulle introducera insekter i kosten på ett äldreboende.- Då sökte jag på ”women with bad haircuts” bara.

Den fejkade skärmdumpen 2 mars 2024 (kontonamnet är anonymiserat av Källkritikbyrån).

I våras lade mannen ut en bild på ”klimatforskaren Ron Wakeman”. En påhittad person, vilket den som kollade innan den delade hade upptäckt.

Numera tar mannen hjälp av AI för att skapa ansikten.

Bild från inlägg på Twitter/X den 31 mars.

Mannen har fått kritik för att hans bilder spär på motsättningar i samhället.

I mars fick en av fejkbilderna stor spridning. Där var den påhittade historien att föräldrar krävt att skolmatsalen skulle stängas under den muslimska högtiden ramadan, för att ”hedra islam”. "När inte våra barn äter ska ingen annan äta heller”, påstods en förälder ha sagt.

Bilden spreds sedan till Facebook-gruppen Stoppa PK maffian med runt 8 000 medlemmar. Där reagerade människor starkt och skrev "åk hem", lade upp bilder på apor och uppmanade skolorna att bara servera fläskkött.

Vi frågade upphovsmannen om vilket ansvar han känner för sina alster och reaktionerna på dem.

- Det där med hat gillar jag inte åt något håll. Om man lockar till det där så är det väldigt lätt att det blir snett i kommentarerna. Det har hänt på Facebook och någon gång på Twitter att det blivit alldeles galet, men då säger jag till dem och tar bort inläggen.

Bild upplagd på Twitter/X den 7 mars. (Namnet på upphovsmannen har strukits över av Källkritikbyrån.)

Mannen säger samtidigt att han har svårt att hålla koll på alla kommentarer till väldigt virala inlägg.- Det går inte till slut, då skulle jag inte göra något annat än att sitta och läsa folks kommentarer.

Tips - så undersöker du en skärmdump

När du stöter på en sådan här bild på nätet så finns det en mängd sätt du kan undersöka den på - här följer ett par tips!

? Sök på bilder - i vår guide Stora verktygslådan för viralgranskare hittar du hur du gör det steg för steg.

? Kolla uppgifter - leta efter namn, platser och andra sökbara uppgifter och försök hitta fler som skrivit om samma sak.

?Kolla citat - om någonting påstås komma från en nyhetssida så leta rätt på originalet. Ta en bit ur texten, sätt citattecken runt och sök. Om du inte får någon träff på den exakta ordföljden så är det en varningsflagga.

? Undersök avsändaren - många saker är kopierade och delade i sociala medier - du bör alltså inte utgå från att den som sprider något är den ursprungliga avsändaren. Försök att hitta till den som först lade ut någonting och undersök det kontot och dess historik.

LÄS MER:? Fejkartikel om "insektsmat" till äldre upprör på Facebook? Föräldrakrav under ramadan upprör - kommer från satirkonto? Fejkartikel om klimataktivist lurar Twitter-användare? Få märker att fejkade tweets är manipulerade - så här går det till

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
To
TITLE:
Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det”

DESCRIPTION:
Spred skämtbild om att V anmäler Anna-Karin Hatt ”för påhoppen i söndagens debatt”.

CONTENT:
I veckan rasade en del över att Vänsterpartiet skulle ha KU-anmält Anna-Karin Hatt för påhopp under den senaste partiledardebatten. Men ”nyheten” var ett skämt. ”En del av syftet är att väcka folk, att de inte ska tro på allt de läser”, säger mannen bakom kontot.

Foto: Skärmdump/Twitter/X

”Oerhörd komik. Först gapar och skriker Dadgostar i munnen på alla. Sedan KU-anmälan när någon dristar sig att säga emot”, skrev en tidigare diplomat med över 5 000 följare på Twitter/X i torsdags.

Han hade gått på ett fejkat inlägg från en person som är känd för att sprida photoshoppade bilder som ser ut som skärmdumpar från en nyhetssida. I det här fallet med den braskande rubriken att Vänsterpartiet KU-anmäler Anna-Karin Hatt ”för påhoppen i söndagens debatt”.

Inlägg på Twitter/X den 16 oktober. (Personen är anonymiserad av Källkritikbyrån.)

Bilden har över 200 000 visningar. Vidaredelningen hade nära 100 000 visningar, men har nu tagits ner.I kommentarsfältet var det många som rasade. Andra påpekade att det var fejk. Den tidigare diplomaten som delade vidare ”artikeln” svarade själv i kommentarsfältet: ”Jag vet, gick på det. Kunde varit sant!”.Även andra uttryckte sig på likartade sätt.

Kommentar på Twitter/X den 17 oktober.

Mannen bakom fejkbilderna: ”Genant”

Källkritikbyrån har talat med skaparen till den fejkade ”nyhetsartikeln”, en pensionerad man som bor i en mellanstor svensk stad.

Mannen har över 3 700 följare av sitt konto på Twitter/X som han ägnar mestadels åt amerikanska bilar och politik. Ett format för hans inlägg är photoshoppade bilder, som ska se ut som att de kommer från en nyhetssida.

Varför gör du de här bilderna?

- För nöjes skull. För att roa folk. En del säger att jag ljuger, men det är ju skämt, politisk satir.

I den första skämtbilden han gjorde i det här formatet påstods att Miljöpartiets dåvarande språkrör Märta Stenevi ville flytta på fornminnet Ale stenar för att göra plats för vindkraft.

- Jag är väldigt politiskt intresserad utan att ha någon partitillhörighet. Det finns vissa personer och företeelser inom politiken som är tacksamma att driva med, säger mannen.

Inlägg på Twitter/X den 30 december 2021.

Några gick på bluffen den gången, men de flesta i kommentarsfältet noterade att det var fejk. En del tyckte att det kunde ha varit sant. ”Satir i dag – verklighet i morgon”, skrev en person i kommentarsfältet 2021.Nu för tiden säger mannen att bilderna inte är någon stor del av hans aktivitet i sociala medier.

- Jag har lugnat ner mig lite. 

Människor har även lärt sig att känna igen upplägget, upplever mannen.

Kommentar på Twitter/X den 17 oktober, den nedre skriven av diplomaten.

- Det var också en av tankarna, att folk måste lära sig att vara lite källkritiska. En del i kommentarerna blåser ju varenda säkring, de blir så ilskna. Utan att ha tagit reda på något. De läser bara rubriken.

Vad tycker du om de som går på det?

- Ja, jag blir närmast bedrövad när det är så många som går på det. Det är genant för dem.

På mannens profilsida har han skrivit "fake news, satir och ironi" och han smyger in sitt kontonamn i bilderna. I just fallet med den påstådda KU-anmälningen så står det upp och ner men mitt över bilden. Att det rör sig om ett skämt går ändå många förbi.

Kommentar på Twitter/X den 16 oktober.

När det inte handlat om makthavare så har mannen hittat på personer. I vissa fall har han använt bilder som finns i bildbanker av personer.Vid något tillfälle medger han att han sökt på nätet och hittat en bild, som i mars 2024 då mannen spred en bild av en kvinna som påstods vara matansvarig i Laxå kommun, där man - enligt skämtet - skulle introducera insekter i kosten på ett äldreboende.- Då sökte jag på ”women with bad haircuts” bara.

Den fejkade skärmdumpen 2 mars 2024 (kontonamnet är anonymiserat av Källkritikbyrån).

I våras lade mannen ut en bild på ”klimatforskaren Ron Wakeman”. En påhittad person, vilket den som kollade innan den delade hade upptäckt.

Numera tar mannen hjälp av AI för att skapa ansikten.

Bild från inlägg på Twitter/X den 31 mars.

Mannen har fått kritik för att hans bilder spär på motsättningar i samhället.

I mars fick en av fejkbilderna stor spridning. Där var den påhittade historien att föräldrar krävt att skolmatsalen skulle stängas under den muslimska högtiden ramadan, för att ”hedra islam”. "När inte våra barn äter ska ingen annan äta heller”, påstods en förälder ha sagt.

Bilden spreds sedan till Facebook-gruppen Stoppa PK maffian med runt 8 000 medlemmar. Där reagerade människor starkt och skrev "åk hem", lade upp bilder på apor och uppmanade skolorna att bara servera fläskkött.

Vi frågade upphovsmannen om vilket ansvar han känner för sina alster och reaktionerna på dem.

- Det där med hat gillar jag inte åt något håll. Om man lockar till det där så är det väldigt lätt att det blir snett i kommentarerna. Det har hänt på Facebook och någon gång på Twitter att det blivit alldeles galet, men då säger jag till dem och tar bort inläggen.

Bild upplagd på Twitter/X den 7 mars. (Namnet på upphovsmannen har strukits över av Källkritikbyrån.)

Mannen säger samtidigt att han har svårt att hålla koll på alla kommentarer till väldigt virala inlägg.- Det går inte till slut, då skulle jag inte göra något annat än att sitta och läsa folks kommentarer.

Tips - så undersöker du en skärmdump

När du stöter på en sådan här bild på nätet så finns det en mängd sätt du kan undersöka den på - här följer ett par tips!

? Sök på bilder - i vår guide Stora verktygslådan för viralgranskare hittar du hur du gör det steg för steg.

? Kolla uppgifter - leta efter namn, platser och andra sökbara uppgifter och försök hitta fler som skrivit om samma sak.

?Kolla citat - om någonting påstås komma från en nyhetssida så leta rätt på originalet. Ta en bit ur texten, sätt citattecken runt och sök. Om du inte får någon träff på den exakta ordföljden så är det en varningsflagga.

? Undersök avsändaren - många saker är kopierade och delade i sociala medier - du bör alltså inte utgå från att den som sprider något är den ursprungliga avsändaren. Försök att hitta till den som först lade ut någonting och undersök det kontot och dess historik.

LÄS MER:? Fejkartikel om "insektsmat" till äldre upprör på Facebook? Föräldrakrav under ramadan upprör - kommer från satirkonto? Fejkartikel om klimataktivist lurar Twitter-användare? Få märker att fejkade tweets är manipulerade - så här går det till

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
Klägget Permalink

Friskolelobbyist under falsk flagg

https://klagget.nu/2025/10/17/friskolelobbyist-under-falsk-flagg/

Liberalen Annika Westh (L) är inte bara politiker och ledarskribent. Hon har också haft flera uppdrag för friskolelobbyn. Men det berättar hon inte för läsarna när hon hyllar friskolornas vinster. Ibland stöter man på en text som är så dålig att man tappar hakan. I tisdags hyllade till exempel liberalen Annika Westh friskolornas vinster på […]

Full text

Liberalen Annika Westh (L) är inte bara politiker och ledarskribent. Hon har också haft flera uppdrag för friskolelobbyn. Men det berättar hon inte för läsarna när hon hyllar friskolornas vinster.

Ibland stöter man på en text som är så dålig att man tappar hakan. I tisdags hyllade till exempel liberalen Annika Westh friskolornas vinster på Västerbottens-Kurirens ledarsida:“Låt oss en gång för alla slå fast att de pengar som kan delas ut som vinst inte är barnens skolpeng, utan kapital som vuxit tack vare investeringar av personer som velat stötta skolor de tror på. Värdet på en aktie växer bland annat av förväntningar, förtroende och efterfrågan“, skriver hon i en slutreplik mot Sveriges Lärare.1

Det här är väldigt fel.Friskolornas vinster uppkommer inte magiskt ur ingenting. De kommer direkt från skolpengen. Friskolornas affärsmodell är att skaffa sig elever med läshuvud som kräver mindre resurser. Vinsten uppstår genom att företagen snålar på lärare, lokaler och läromedel. 

När utländska riskkapitalfonder köper aktier i Academedia och IES är det inte för att de vill stötta svenska skolor – det är en kommersiell investering som bygger på att framtida skolpengar ska gå till vinst istället för utbildning.

Ledarskribenten förstår varken hur företag eller aktiemarknaden fungerar – istället låter hon som ett rent språkrör för friskolelobbyn.

Konsult, politiker och ledarskribent

Annika Westh är en liberal politiker, som tidigare varit politisk sekreterare i Göteborg.2 Hon sitter i regionfullmäktige i Västra Götaland, och är också konsult, och biträdande redaktör för Frisinnad tidskrift. Det är för övrigt samma tidning som friskolemiljardärerna Hans och Barbara Bergström gav ca 250 000 kronor i bidrag i fjol.3Annika Westh är också ledarskribent i minst tre tidningar. I alla dessa tre tidningar har hon hyllat friskolorna.

Försvarar Bregott-gate

I tidningen Bohuslänningen försökte hon nyligen försvara den privata förskolekoncernen Hagvidson som hotat med att dra in barnens Bregott helt om inte personalen skulle bre tunnare på deras mackor.4De tre ägarna har plockat ut mer än 60 miljoner i vinst medan bolaget snålar på matbudgeten.“Bakgrunden var att en lärare på en privat förskola rapporterat att barnen inte längre skulle få ha smöret Bregott på sina mackor,“ skriver Annika West missvisande.5Det var inte en lärare som “rapporterat”. Barn har gått hungriga och fått koncentrationssvårigheter. Det finns en omfattande kritik från både personal och föräldrar. Kritiken har varit så hård att ledningen tvingats tillsätta en utredning.6Men i Wesths ledare är det kritikerna som gör fel:“Det är oförskämt att anklaga en skola för att inte bry sig om barnens ’utveckling eller lärande’. Det är en anklagelse som ytterst riktar sig mot skolans ledare, lärare, medarbetare,” skriver Annika Westh med särskild adress till Socialdemokraterna.7Här försöker Westh blanda bort korten. Det är ingen som har kritiserat skolans lärare och medarbetare. Kritiken riktas mot ägarna.8Återigen låter Westh som en friskolelobbyist.

Jag vill veta mer om klägget som undergräver demokratin! Gå med i granskningsrörelsen, tipsa, håll dig uppdaterad och berätta för andra.

Tack för att du gått med i granskningsrörelsen Klägget!

Kan du stötta Kläggets arbete med en frivillig gåva? Klicka här för att donera till våra granskningar.

Genom att du fyller i dina uppgifter i ovan nämnda fält och klickar på knappen bekräftar du att uppgifterna tillhör dig och att du läst igenom och godkänner personuppgiftspolicyn.

Oj, någonting gick fel. Kontrollera att du angett en riktig e-postadress.

Anklagar L för att vara företagarfientligt

På Kristianstadsbladets ledarsida har Annika Westh attackerat Liberalernas nya, lite mer kritiska friskolepolitik som hon anklagar för att vara företagarfientlig och nedlåtande:“Gällande friskolor talar Liberalerna illa om en hel bransch utifrån en svepande retorik. Skolministern riktar in sig på de vinster som är kvitton för ansvarsfullt företagande, istället för att se till vilken kvalitet skolorna håller. Huvudman blir fokus istället för resultat. Slängigt tal om ”charlataner” och ”lycksökare” gör att friskolor måste lägga kraft på att värna sig mot nidbilder och förklara för familjer att deras skola håller god kvalitet. 

Hur hamnade ett liberalt parti här? Vem dikterar en politik som är både företagarfientlig och nedlåtande?” skriver hon.9 

Det är ord och inga visor. Westh driver en kampanj för friskolornas vinster. Frågan är om hon gör det gratis eller om hon är betald lobbyist?

Är friskolelobbyist – men berättar inte för läsarna

Annika Westh har en tydlig bakgrund som friskolelobbyist. En sökning på nätet visar att hon har skrivit minst tre rapporter åt friskolornas Riksförbund/Almega Utbildning.10 Hon har fått hård kritik och rapporterna är uppenbart propaganda.11Westh mobiliserar också på sin blogg mot Liberalernas partiledning för friskolornas vinster.12 Men ledarsidorna berättar inte om hennes bakgrund som friskolelobbyist. 

Bohuslänningen beskriver henne som “biträdande redaktör för Frisinnad Tidskrift”.13Västerbottens-Kuriren varudeklarerar henne som “liberal skribent och biträdande redaktör för Frisinnad Tidskrift“.14Kristianstadsbladet beskriver henne med: “Annika Westh är legitimerad gymnasielärare i samhällskunskap, historia, religion samt fristående liberal skribent. 15

Ingen av ledarsidorna berättar för läsarna att hon nyligen fått betalt av friskolelobbyn för att göra propaganda.

Bara toppen av isberget

Journalistförbundets etiska regler säger att man inte ska ta emot uppdrag som kan misstänkliggöra ens ställning som fri och självständig  journalist.16 Det är anmärkningsvärt att Annika Westh inte berättar om sina lobbyuppdrag för läsarna, men det är inte ovanligt att lobbyister blir ledarskribenter.

Det här är ett tydligt exempel på hur lobbyismen fungerar i Sverige idag. 

Lobbyorganisationer hittar politiskt engagerade människor som redan tycker ungefär som de själva. Om personerna är politiker får de dem gåvor i form av rapporter, talepunkter och utkast på debattartiklar och motioner. På det viset får lobbyisterna politikerna att driva deras linje.

Om politikern inte har ett heltidsjobb får de betalt av lobbyorganisationen för att skriva propaganda. Därefter fortsätter de att driva lobbyisternas fråga gratis. Ibland som ledarskribent eller aktivist, ibland som politiker. En liten investering kan ge utdelning i decennier om personen gör en bra karriär.

Lobbyism är ett effektivt sätt att köpa politiskt inflytande. Och om det inte vore för friskoleföretagens arme av lobbyister skulle Sverige gjort något åt vinstskolan för länge sedan.

Det är ett av skälen till att vi behöver ett lobbyregister.

NoterVisaDöljhttps://www.vk.se/2025-10-14/replik-sveriges-larare-sviker-inte-friskolans-larare-12b23 ↩︎https://www.linkedin.com/in/annika-westh-0a0159b9/details/experience/, https://vastsverige.liberalerna.se/liberaler/annika-westh/ ↩︎https://projects.propublica.org/nonprofits/organizations/462662377/202521209349100132/full ↩︎https://www.bohuslaningen.se/asikt/ledare/magdalena-anderssons-raseri-handlar-inte-om-smoret-i-forskolan.aa87a2a6-8438-4936-96a0-1bd212e7b3b2 ↩︎https://www.bohuslaningen.se/asikt/ledare/magdalena-anderssons-raseri-handlar-inte-om-smoret-i-forskolan.aa87a2a6-8438-4936-96a0-1bd212e7b3b2 ↩︎https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/QM1eyP/personal-pa-forskolan-avstar-mat-for-att-det-ska-racka-till-barnen-en-banan ↩︎https://www.bohuslaningen.se/asikt/ledare/magdalena-anderssons-raseri-handlar-inte-om-smoret-i-forskolan.aa87a2a6-8438-4936-96a0-1bd212e7b3b2 ↩︎https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/vgMvdp/efter-bregott-gate-s-vill-ha-vinstforbud ↩︎https://www.kristianstadsbladet.se/ledare/liberalernas-skolpolitik-ar-bade-teknik-och-foretagarfientlig/ ↩︎https://www.almegautbildning.se/2022/12/14/skolorna-som-misslyckas-2022/, https://www.friskola.se/wp-content/uploads/2022/06/reflektion-over-rapport-nyckeln-till-skolans-finansiering_.pdf, https://www.friskola.se/2023/12/05/skolorna-som-misslyckas-2023/ ↩︎https://rektorlinnea.com/2022/07/27/finn-fem-fel-hos-friskolornas-riksforbund/ ↩︎https://annikawesth.se/?p=5088#more-5088 ↩︎https://www.bohuslaningen.se/asikt/ledare/magdalena-anderssons-raseri-handlar-inte-om-smoret-i-forskolan.aa87a2a6-8438-4936-96a0-1bd212e7b3b2 ↩︎https://www.vk.se/2025-10-04/annika-westh-sveriges-larare-far-inte-svika-friskolans-larare-4a9ae ↩︎https://www.kristianstadsbladet.se/ledare/liberalernas-skolpolitik-ar-bade-teknik-och-foretagarfientlig/ ↩︎https://www.sjf.se/yrkesfragor/yrkesetik/yrkesetiska-regler ↩︎

Klägget Permalink

Ny topplista: Kläggigaste C-kandidaterna

https://klagget.nu/2025/10/16/ny-topplista-klaggigaste-c-kandidaterna/

Efter Anna-Karin Hatts tragiska avgång på grund av hat och hot behöver Centerpartiet en ny partiledare till partistämman i november. Vi vet inte vem det blir, men vi vet vilka av partiledarkandidaterna som har värst lobbykopplingar. Välkommen till den officiella klägg-rankingen! Men först behöver vi säga något viktigt. I en demokrati ska politiker kunna kritiseras […]

Full text

Efter Anna-Karin Hatts tragiska avgång på grund av hat och hot behöver Centerpartiet en ny partiledare till partistämman i november. Vi vet inte vem det blir, men vi vet vilka av partiledarkandidaterna som har värst lobbykopplingar. Välkommen till den officiella klägg-rankingen!

Men först behöver vi säga något viktigt.

I en demokrati ska politiker kunna kritiseras för sina handlingar, men de ska också kunna känna sig trygga i sina hem. Anna-Karin Hatt säger inte varifrån hoten kommer, men det är högerextremister och islamister som begår politiska mord i Sverige, och statistiken är tydlig med att majoriteten av hot mot politiker kommer från högerextremister.1 Det räcker också med ett besök på Twitter för att se att hur trollhögern nu gottar sig och ifrågasätter om hon blivit hotad.

Över till topplistan där vi rankat kandidaterna utifrån hur svårt de haft att hålla en rågång mellan politisk verksamhet och de stora företagens intressen.

  1. Martin Ådahl

Är partiets ekonomisk-politiske talesperson och sitter i VU. Stöttar linjen att regera med S vilket kläggkandidaterna inte vill då de vill ha obegränsade vinster i välfärden. Har ett gediget men från vårt perspektiv tråkigt CV då det inte har kläggigheter. Ådahl har varit drivande för att privatisera arbetsförmedlingen, utifrån en envis ideologisk övertygelse och inte för att han fått betalt. Han är mer ideolog än kläggig och därför hamnar han sist på listan.

  1. Daniel Bäckström

Daniel Bäckström är andre vice ordförande och gruppledare i riksdagen för partiet. Vi kan inte hitta något klägg i bagaget utan det verkar bara ha gått från lokal till nationell politik. Han beskrivs som en av arkitekterna bakom kampanjen som fällde Demirok som var i grunden driven av att Demirok inte ville ha obegränsad vinst i välfärden.

  1. Ulrika Liljeberg

Ulrika Liljeberg är C:s rättspolitiske talesperson, och hon var andra vice ordförande under Demiroks tid som partiledare. Har inte något direkt synligt klägg i bagaget. Men hon var kritisk till Demirok och därmed sällar hon sig till dem som stöttar klägget-linjen för obegränsad vinst i välfärden.

  1. Emma Wiesner

EU-parlamentariker och tidigare kandidat till partiledare. Hon verkar ha försökt hålla sig väl med båda sidor under konflikten som ledde till Demiroks avgång. Men å andra sidan har hon jobbat som lobbyist så hon blir därmed mer kläggig än de kandidater som inte gjort det.

Northvolt – ”Public Affairs Manager”, läs lobbyist

Uppdatering: Igår signalerade hon tydligt att hon vill bli partiledare, men medan detta inlägg skrevs kom nyheten att hon ställer sig bakom Elisabeth Thand-Ringqvist.2

  1. Emil Källström

Det här är det tidigare ekonomiska-talespersonen som många inom partiet vill ha som partiledare, men som hittills aldrig kandiderat. Just nu är han VD på bioenergiföretaget Sekab, som verkar inom en bransch där politiska kontaktnät kan vara avgörande. Han sitter också i styrelsen för Svenskt Näringsliv och kemiföretagens lobbyorganisation IKEM.3

VD för bioenergiföretaget Sekab

Styrelseledamot kemilobbyn IKEM

Styrelseledamot Svenskt Näringsliv – som kämpar för vinst i välfärden

Uppdatering: Nu har Källström meddelat att han inte kandiderar till partiledare den här gången heller.4

Jag vill veta mer om klägget som undergräver demokratin! Gå med i granskningsrörelsen, tipsa, håll dig uppdaterad och berätta för andra.

Tack för att du gått med i granskningsrörelsen Klägget!

Kan du stötta Kläggets arbete med en frivillig gåva? Klicka här för att donera till våra granskningar.

Genom att du fyller i dina uppgifter i ovan nämnda fält och klickar på knappen bekräftar du att uppgifterna tillhör dig och att du läst igenom och godkänner personuppgiftspolicyn.

Oj, någonting gick fel. Kontrollera att du angett en riktig e-postadress.

  1. Elisabeth Thand Ringqvist – kläggets kandidat

Elisabeth Thand Ringqvist är Centerns näringspolitiske talesperson. Hon försökte bli partiledare efter Annie Lööf men förlorade, delvis eftersom hon pekades ut som puppetmaster bakom avgångskraven på Demirok. Hon var lobbyist för hemliga kunder på JKL redan innan sin första karriär i toppolitiken och därefter har hon var varit drivande i en hel hög med lobbyorganisationer som jobbar för att behålla vinsterna i välfärden.5

Marsnen Advisors – en lobbyfirma som bland annat verkar varit hennes eget projekt för att lobba att lobba för vinst i välfärden

Ledamot i styrelsen för Timbro – att de är för vinst i välfärden är mer än välkänt

VD på intresserorganisationen Företagarna – är för vinst i välfärden

JKL – lobbyfirma som jobbar för vinst i välfärden

Varit lobbyist på Prime vid tiden för Primeskandalen.6

Ordförande för Svenska Riskkapitalföreningen som chockerande nog inte bara lobbar för sänkt skatt för riskkapitalister, har möten med SD och också är för vinst i välfärden.7

Medgrundare till lobbyorganisationen SweFinTech som bland annat Klarna och andra finansbolag ligger bakom.8

Elisabeth Thand Ringqvist är den överlägset kläggigaste kandidaten med sin lobbyism för både riskkapitalbranschen, Företagarna och Timbro.

NoterVisaDöljhttps://tidningensyre.se/2025/09-oktober-2025/aktivister-i-aktivklubb-domda-for-misshandel/ ↩︎https://www.sverigesradio.se/artikel/c-toppen-stanger-dorren-vill-inte-ta-over-partiet, https://www.svt.se/nyheter/inrikes/c-toppen-emma-wiesner-utesluter-inte-att-bli-ny-partiledare ↩︎https://www.linkedin.com/in/emil-k%C3%A4llstr%C3%B6m-47924483/ ↩︎https://www.svt.se/nyheter/inrikes/emil-kallstroms-svar-om-partiledarposten ↩︎https://www.linkedin.com/in/elisabethtr/details/experience/ ↩︎Det skriver hon inte om på sin LinkedIn, men hon https://www.etc.se/inrikes/thand-ringqvist-cellospelande-lobbyist-som-kan-ta-oever-c ↩︎https://klagget.nu/2025/02/05/riskkapitalisterna-lobbar-sd-sanker-skatten-for-de-rika/ ↩︎https://www.breakit.se/artikel/5535/de-gar-ihop-mot-politikerna-med-ny-lobbyorganisation-for-fintech#disqus_thread ↩︎

Jag vill veta mer om klägget som undergräver demokratin! Gå med i granskningsrörelsen, tipsa, håll dig uppdaterad och berätta för andra.

Tack för att du gått med i granskningsrörelsen Klägget!

Kan du stötta Kläggets arbete med en frivillig gåva? Klicka här för att donera till våra granskningar.

Genom att du fyller i dina uppgifter i ovan nämnda fält och klickar på knappen bekräftar du att uppgifterna tillhör dig och att du läst igenom och godkänner personuppgiftspolicyn.

Oj, någonting gick fel. Kontrollera att du angett en riktig e-postadress.