En mer redaktionell vy: AI-analyser först som bakgrundsläsning, därefter kategorins artiklar presenterade som i en nyhetsöversikt med versionshistorik kvar.
Man svårt misshandlad i Sundsvall, åtalad polis kopplas till pedofilnätverk, mordförsök på kvinna Vallentuna och polisinsats på Pokémonmässa.
Man svårt misshandlad i Sundsvall, åtalad polis kopplas till pedofilnätverk, mordförsök på kvinna Vallentuna och polisinsats på Pokémonmässa.
Finländska politiker har utsatts för skumma inbrott och en prorysk opinionsbildare ligger bakom en svensk kampanj om valfusk. Ryssland har ännu inte pekats ut som ansvarigt för inbrotten, men metoderna för att skrämma och sprida misstro känns igen. Sverige behöver stärka sin motståndskraft.
Finländska politiker har utsatts för skumma inbrott och en prorysk opinionsbildare ligger bakom en svensk kampanj om valfusk. Ryssland har ännu inte pekats ut som ansvarigt för inbrotten, men metoderna för att skrämma och sprida misstro känns igen. Sverige behöver stärka sin motståndskraft.
Färre klarar gymnasiespärren – och de mår allt sämre. Den psykiska hälsan bland flickor i högstadieåldern har försämrats drastiskt, samtidigt som pojkar för första gången har gått om när det gäller behörighet till gymnasiet. Dagens ETC träffar tre av dem det handlar om, för att försöka förstå varför.
Färre klarar gymnasiespärren – och de mår allt sämre. Den psykiska hälsan bland flickor i högstadieåldern har försämrats drastiskt, samtidigt som pojkar för första gången har gått om när det gäller behörighet till gymnasiet. Dagens ETC träffar tre av dem det handlar om, för att försöka förstå varför.
Vi svensksomalier duger till att samla röster – men tydligen inte till att dela makten. Jag ställer inte dessa frågor för att skada mitt parti. Jag ställer dem därför att jag tror på de värderingar som fick mig att bli socialdemokrat, skriver Saida Hussein.
Vi svensksomalier duger till att samla röster – men tydligen inte till att dela makten. Jag ställer inte dessa frågor för att skada mitt parti. Jag ställer dem därför att jag tror på de värderingar som fick mig att bli socialdemokrat, skriver Saida Hussein.
Kan kaoset leda till en ny regering?
Inlägget Efter valet – vad nu? dök först upp på Dagens Arena.
Kaoset, kan det leda till en ny regering?
Dagens Arena TV efter valet: Lisa Pelling, chef för Arena Idé, reder ut varför Socialdemokraterna och Vänsterpartiet inte når fram, vad Centerpartiet kan välja och vad en regering av S, V, MP och C skulle kunna enas om. Dessutom valfusk-debatten, marknadsskolan och veckans bild: mellanårsvalet i USA.
Inlägget Efter valet – vad nu? dök först upp på Dagens Arena.
Vi frågade Peter Beijron, statistikansvarig på Medlingsinstitutet.
Inlägget Ser vi en bestående trend med minskat lönegap mellan könen? dök först upp på Dagens Arena.
Enligt Medlingsinstitutet minskade lönegapet mellan män och kvinnor med 0,4 procent 2024 jämfört med åren innan. Dagens Arena frågade Peter Beijron, statistikansvarig på myndigheten, om det bara handlar om en tillfällig trend.
– Att inkomstskillnaderna minskar mellan kvinnor och män är inte en tillfällig trend skulle jag säga, utan något som pågått kontinuerligt, om än relativt långsamt, de senaste 15–20 åren. Det beror även lite på hur man gör jämförelsen. Jämför man medelvärden mellan kvinnor och män är inte trenden lika tydlig. Det beror på att de allra högsta inkomsterna påverkar jämförelsen ganska mycket. De inkomsterna, som till stor del är kapitalinkomster, kan dessutom variera relativt mycket mellan enskilda år. Jämför man i stället medianinkomsten för kvinnor och män, alltså den mittersta inkomsten i fördelningen, blir bilden något annorlunda. Då är skillnaden mindre och minskningen mer tydlig och konsekvent från år till år, säger Peter Beijron.
– Att det går långsamt beror på att förändringar endast sker gradvist på arbetsmarknaden. Även om vi ser trender med minskad könssegregering på yrkesnivå, minskade löneskillnader och mindre deltidsarbete bland kvinnliga anställda så är det mesta beständigt från ett år till ett annat. Det är i mångt och mycket samma personer som är anställda i samma tjänst som föregående år med nästan samma lön som föregående år, säger Peter Beijron.
Han fortsätter:
– En person befinner sig dessutom ofta på arbetsmarknaden i många årtionden. Det tar därför lång tid för skillnader som en gång uppstått att försvinna ur arbetskraften. Många kvinnor och män som gjorde sitt inträde för många decennier sedan är fortfarande kvar på arbetsmarknaden idag. Och man kan se det som att de i någon mening bär med sig de skillnaderna som en gång varit än idag. Dessutom när vi tittar på inkomsterna för hela befolkningen så kommer ju de skillnaderna som tidigare funnits på arbetsmarknaden leva kvar via skillnader i pensionsinkomster bland kvinnor och män.
– Ett genomgående mönster som man kan se när man jämför skillnader mellan kvinnor och män i olika grupper är att det är större skillnad ju högre inkomstnivån är. Stockholms län är det län där de genomsnittliga inkomsterna är högst, och även den genomsnittliga skillnaden. Det finns ett antal faktorer som spelar in, den absoluta toppen i inkomstfördelningen är till stor del lokaliserad där. Det är individer som är högutbildade och antingen tjänstemän i privat sektor eller som driver företag, säger Peter Beijron.
Han fortsätter:
– Samtidigt kan man konstatera att jämför vi istället skillnaden i medianinkomst har Stockholms län istället den tredje lägsta inkomstskillnaden, efter Jämtland och Gotland. Störst är inkomstskillnaden då istället i Västmanlands län. Det är ett bra exempel på hur stor påverkan de allra högsta inkomsterna kan ha på jämförelsen.
Inlägget Ser vi en bestående trend med minskat lönegap mellan könen? dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Ser vi en bestående trend med minskat lönegap mellan könen? DESCRIPTION: Vi frågade Peter Beijron, statistikansvarig på Medlingsinstitutet. Inlägget Ser vi en bestående trend med minskat lönegap mellan könen? dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Enligt Medlingsinstitutet minskade lönegapet mellan män och kvinnor med 0,4 procent 2024 jämfört med åren innan. Dagens Arena frågade Peter Beijron, statistikansvarig på myndigheten, om det bara handlar om en tillfällig trend. Ser vi en bestående eller tillfällig trend med minskade inkomstskillnader mellan könen? – Att inkomstskillnaderna minskar mellan kvinnor och män är inte en tillfällig trend skulle jag säga, utan något som pågått kontinuerligt, om än relativt långsamt, de senaste 15-20 åren. Det beror även lite på hur man gör jämförelsen. Jämför man medelvärden mellan kvinnor och män är inte trenden lika tydlig. Det beror på att de allra högsta inkomsterna påverkar jämförelsen ganska mycket. De inkomsterna, som till stor del är kapitalinkomster, kan dessutom variera relativt mycket mellan enskilda år. Jämför man i stället medianinkomsten för kvinnor och män, alltså den mittersta inkomsten i fördelningen, blir bilden något annorlunda. Då är skillnaden mindre och minskningen mer tydlig och konsekvent från år till år, säger Peter Beijron. Varför minskar gapet så långsamt trots decennier av jämställdhetsarbete? – Att det går långsamt beror på att förändringar endast sker gradvist på arbetsmarknaden. Även om vi ser trender med minskad könssegregering på yrkesnivå, minskade löneskillnader och mindre deltidsarbete bland kvinnliga anställda så är det mesta beständigt från ett år till ett annat. Det är i mångt och mycket samma personer som är anställda i samma tjänst som föregående år med nästan samma lön som föregående år, säger Peter Beijron. Han fortsätter: – En person befinner sig dessutom ofta på arbetsmarknaden i många årtionden. Det tar därför lång tid för skillnader som en gång uppstått att försvinna ur arbetskraften. Många kvinnor och män som gjorde sitt inträde för många decennier sedan är fortfarande kvar på arbetsmarknaden idag. Och man kan se det som att de i någon mening bär med sig de skillnaderna som en gång varit än idag. Dessutom när vi tittar på inkomsterna för hela befolkningen så kommer ju de skillnaderna som tidigare funnits på arbetsmarknaden leva kvar via skillnader i pensionsinkomster bland kvinnor och män. Varför är skillnaderna störst i Stockholms län, tror du? – Ett genomgående mönster som man kan se när man jämför skillnader mellan kvinnor och män i olika grupper är att det är större skillnad ju högre inkomstnivån är. Stockholms län är det län där de genomsnittliga inkomsterna är högst, och även den genomsnittliga skillnaden. Det finns ett antal faktorer som spelar in, den absoluta toppen i inkomstfördelningen är till stor del lokaliserad där. Det är individer som är högutbildade och antingen tjänstemän i privat sektor eller som driver företag, säger Peter Beijron. Han fortsätter: – Samtidigt kan man konstatera att jämför vi istället skillnaden i medianinkomst har Stockholms län istället den tredje lägsta inkomstskillnaden, efter Jämtland och Gotland. Störst är inkomstskillnaden då istället i Västmanlands län. Det är ett bra exempel på hur stor påverkan de allra högsta inkomsterna kan ha på jämförelsen. Inlägget Ser vi en bestående trend med minskat lönegap mellan könen? dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Ser vi en bestående trend med minskat lönegap mellan könen? DESCRIPTION: Vi frågade Peter Beijron, statistikansvarig på Medlingsinstitutet. Inlägget Ser vi en bestående trend med minskat lönegap mellan könen? dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Enligt Medlingsinstitutet minskade lönegapet mellan män och kvinnor med 0,4 procent 2024 jämfört med åren innan. Dagens Arena frågade Peter Beijron, statistikansvarig på myndigheten, om det bara handlar om en tillfällig trend. Ser vi en bestående eller tillfällig trend med minskade inkomstskillnader mellan könen? – Att inkomstskillnaderna minskar mellan kvinnor och män är inte en tillfällig trend skulle jag säga, utan något som pågått kontinuerligt, om än relativt långsamt, de senaste 15–20 åren. Det beror även lite på hur man gör jämförelsen. Jämför man medelvärden mellan kvinnor och män är inte trenden lika tydlig. Det beror på att de allra högsta inkomsterna påverkar jämförelsen ganska mycket. De inkomsterna, som till stor del är kapitalinkomster, kan dessutom variera relativt mycket mellan enskilda år. Jämför man i stället medianinkomsten för kvinnor och män, alltså den mittersta inkomsten i fördelningen, blir bilden något annorlunda. Då är skillnaden mindre och minskningen mer tydlig och konsekvent från år till år, säger Peter Beijron. Varför minskar gapet så långsamt trots decennier av jämställdhetsarbete? – Att det går långsamt beror på att förändringar endast sker gradvist på arbetsmarknaden. Även om vi ser trender med minskad könssegregering på yrkesnivå, minskade löneskillnader och mindre deltidsarbete bland kvinnliga anställda så är det mesta beständigt från ett år till ett annat. Det är i mångt och mycket samma personer som är anställda i samma tjänst som föregående år med nästan samma lön som föregående år, säger Peter Beijron. Han fortsätter: – En person befinner sig dessutom ofta på arbetsmarknaden i många årtionden. Det tar därför lång tid för skillnader som en gång uppstått att försvinna ur arbetskraften. Många kvinnor och män som gjorde sitt inträde för många decennier sedan är fortfarande kvar på arbetsmarknaden idag. Och man kan se det som att de i någon mening bär med sig de skillnaderna som en gång varit än idag. Dessutom när vi tittar på inkomsterna för hela befolkningen så kommer ju de skillnaderna som tidigare funnits på arbetsmarknaden leva kvar via skillnader i pensionsinkomster bland kvinnor och män. Varför är skillnaderna störst i Stockholms län, tror du? – Ett genomgående mönster som man kan se när man jämför skillnader mellan kvinnor och män i olika grupper är att det är större skillnad ju högre inkomstnivån är. Stockholms län är det län där de genomsnittliga inkomsterna är högst, och även den genomsnittliga skillnaden. Det finns ett antal faktorer som spelar in, den absoluta toppen i inkomstfördelningen är till stor del lokaliserad där. Det är individer som är högutbildade och antingen tjänstemän i privat sektor eller som driver företag, säger Peter Beijron. Han fortsätter: – Samtidigt kan man konstatera att jämför vi istället skillnaden i medianinkomst har Stockholms län istället den tredje lägsta inkomstskillnaden, efter Jämtland och Gotland. Störst är inkomstskillnaden då istället i Västmanlands län. Det är ett bra exempel på hur stor påverkan de allra högsta inkomsterna kan ha på jämförelsen. Inlägget Ser vi en bestående trend med minskat lönegap mellan könen? dök först upp på Dagens Arena.
Vi frågade Peter Beijron, statistikansvarig på Medlingsinstitutet.
Inlägget Ser vi en bestående trend med minskat lönegap mellan könen? dök först upp på Dagens Arena.
Enligt Medlingsinstitutet minskade lönegapet mellan män och kvinnor med 0,4 procent 2024 jämfört med åren innan. Dagens Arena frågade Peter Beijron, statistikansvarig på myndigheten, om det bara handlar om en tillfällig trend.
– Att inkomstskillnaderna minskar mellan kvinnor och män är inte en tillfällig trend skulle jag säga, utan något som pågått kontinuerligt, om än relativt långsamt, de senaste 15-20 åren. Det beror även lite på hur man gör jämförelsen. Jämför man medelvärden mellan kvinnor och män är inte trenden lika tydlig. Det beror på att de allra högsta inkomsterna påverkar jämförelsen ganska mycket. De inkomsterna, som till stor del är kapitalinkomster, kan dessutom variera relativt mycket mellan enskilda år. Jämför man i stället medianinkomsten för kvinnor och män, alltså den mittersta inkomsten i fördelningen, blir bilden något annorlunda. Då är skillnaden mindre och minskningen mer tydlig och konsekvent från år till år, säger Peter Beijron.
– Att det går långsamt beror på att förändringar endast sker gradvist på arbetsmarknaden. Även om vi ser trender med minskad könssegregering på yrkesnivå, minskade löneskillnader och mindre deltidsarbete bland kvinnliga anställda så är det mesta beständigt från ett år till ett annat. Det är i mångt och mycket samma personer som är anställda i samma tjänst som föregående år med nästan samma lön som föregående år, säger Peter Beijron.
Han fortsätter:
– En person befinner sig dessutom ofta på arbetsmarknaden i många årtionden. Det tar därför lång tid för skillnader som en gång uppstått att försvinna ur arbetskraften. Många kvinnor och män som gjorde sitt inträde för många decennier sedan är fortfarande kvar på arbetsmarknaden idag. Och man kan se det som att de i någon mening bär med sig de skillnaderna som en gång varit än idag. Dessutom när vi tittar på inkomsterna för hela befolkningen så kommer ju de skillnaderna som tidigare funnits på arbetsmarknaden leva kvar via skillnader i pensionsinkomster bland kvinnor och män.
– Ett genomgående mönster som man kan se när man jämför skillnader mellan kvinnor och män i olika grupper är att det är större skillnad ju högre inkomstnivån är. Stockholms län är det län där de genomsnittliga inkomsterna är högst, och även den genomsnittliga skillnaden. Det finns ett antal faktorer som spelar in, den absoluta toppen i inkomstfördelningen är till stor del lokaliserad där. Det är individer som är högutbildade och antingen tjänstemän i privat sektor eller som driver företag, säger Peter Beijron.
Han fortsätter:
– Samtidigt kan man konstatera att jämför vi istället skillnaden i medianinkomst har Stockholms län istället den tredje lägsta inkomstskillnaden, efter Jämtland och Gotland. Störst är inkomstskillnaden då istället i Västmanlands län. Det är ett bra exempel på hur stor påverkan de allra högsta inkomsterna kan ha på jämförelsen.
Inlägget Ser vi en bestående trend med minskat lönegap mellan könen? dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Ser vi en bestående trend med minskat lönegap mellan könen? DESCRIPTION: Vi frågade Peter Beijron, statistikansvarig på Medlingsinstitutet. Inlägget Ser vi en bestående trend med minskat lönegap mellan könen? dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Enligt Medlingsinstitutet minskade lönegapet mellan män och kvinnor med 0,4 procent 2024 jämfört med åren innan. Dagens Arena frågade Peter Beijron, statistikansvarig på myndigheten, om det bara handlar om en tillfällig trend. Ser vi en bestående eller tillfällig trend med minskade inkomstskillnader mellan könen? – Att inkomstskillnaderna minskar mellan kvinnor och män är inte en tillfällig trend skulle jag säga, utan något som pågått kontinuerligt, om än relativt långsamt, de senaste 15-20 åren. Det beror även lite på hur man gör jämförelsen. Jämför man medelvärden mellan kvinnor och män är inte trenden lika tydlig. Det beror på att de allra högsta inkomsterna påverkar jämförelsen ganska mycket. De inkomsterna, som till stor del är kapitalinkomster, kan dessutom variera relativt mycket mellan enskilda år. Jämför man i stället medianinkomsten för kvinnor och män, alltså den mittersta inkomsten i fördelningen, blir bilden något annorlunda. Då är skillnaden mindre och minskningen mer tydlig och konsekvent från år till år, säger Peter Beijron. Varför minskar gapet så långsamt trots decennier av jämställdhetsarbete? – Att det går långsamt beror på att förändringar endast sker gradvist på arbetsmarknaden. Även om vi ser trender med minskad könssegregering på yrkesnivå, minskade löneskillnader och mindre deltidsarbete bland kvinnliga anställda så är det mesta beständigt från ett år till ett annat. Det är i mångt och mycket samma personer som är anställda i samma tjänst som föregående år med nästan samma lön som föregående år, säger Peter Beijron. Han fortsätter: – En person befinner sig dessutom ofta på arbetsmarknaden i många årtionden. Det tar därför lång tid för skillnader som en gång uppstått att försvinna ur arbetskraften. Många kvinnor och män som gjorde sitt inträde för många decennier sedan är fortfarande kvar på arbetsmarknaden idag. Och man kan se det som att de i någon mening bär med sig de skillnaderna som en gång varit än idag. Dessutom när vi tittar på inkomsterna för hela befolkningen så kommer ju de skillnaderna som tidigare funnits på arbetsmarknaden leva kvar via skillnader i pensionsinkomster bland kvinnor och män. Varför är skillnaderna störst i Stockholms län, tror du? – Ett genomgående mönster som man kan se när man jämför skillnader mellan kvinnor och män i olika grupper är att det är större skillnad ju högre inkomstnivån är. Stockholms län är det län där de genomsnittliga inkomsterna är högst, och även den genomsnittliga skillnaden. Det finns ett antal faktorer som spelar in, den absoluta toppen i inkomstfördelningen är till stor del lokaliserad där. Det är individer som är högutbildade och antingen tjänstemän i privat sektor eller som driver företag, säger Peter Beijron. Han fortsätter: – Samtidigt kan man konstatera att jämför vi istället skillnaden i medianinkomst har Stockholms län istället den tredje lägsta inkomstskillnaden, efter Jämtland och Gotland. Störst är inkomstskillnaden då istället i Västmanlands län. Det är ett bra exempel på hur stor påverkan de allra högsta inkomsterna kan ha på jämförelsen. Inlägget Ser vi en bestående trend med minskat lönegap mellan könen? dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Ser vi en bestående trend med minskat lönegap mellan könen? DESCRIPTION: Vi frågade Peter Beijron, statistikansvarig på Medlingsinstitutet. Inlägget Ser vi en bestående trend med minskat lönegap mellan könen? dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Enligt Medlingsinstitutet minskade lönegapet mellan män och kvinnor med 0,4 procent 2024 jämfört med åren innan. Dagens Arena frågade Peter Beijron, statistikansvarig på myndigheten, om det bara handlar om en tillfällig trend. Ser vi en bestående eller tillfällig trend med minskade inkomstskillnader mellan könen? – Att inkomstskillnaderna minskar mellan kvinnor och män är inte en tillfällig trend skulle jag säga, utan något som pågått kontinuerligt, om än relativt långsamt, de senaste 15–20 åren. Det beror även lite på hur man gör jämförelsen. Jämför man medelvärden mellan kvinnor och män är inte trenden lika tydlig. Det beror på att de allra högsta inkomsterna påverkar jämförelsen ganska mycket. De inkomsterna, som till stor del är kapitalinkomster, kan dessutom variera relativt mycket mellan enskilda år. Jämför man i stället medianinkomsten för kvinnor och män, alltså den mittersta inkomsten i fördelningen, blir bilden något annorlunda. Då är skillnaden mindre och minskningen mer tydlig och konsekvent från år till år, säger Peter Beijron. Varför minskar gapet så långsamt trots decennier av jämställdhetsarbete? – Att det går långsamt beror på att förändringar endast sker gradvist på arbetsmarknaden. Även om vi ser trender med minskad könssegregering på yrkesnivå, minskade löneskillnader och mindre deltidsarbete bland kvinnliga anställda så är det mesta beständigt från ett år till ett annat. Det är i mångt och mycket samma personer som är anställda i samma tjänst som föregående år med nästan samma lön som föregående år, säger Peter Beijron. Han fortsätter: – En person befinner sig dessutom ofta på arbetsmarknaden i många årtionden. Det tar därför lång tid för skillnader som en gång uppstått att försvinna ur arbetskraften. Många kvinnor och män som gjorde sitt inträde för många decennier sedan är fortfarande kvar på arbetsmarknaden idag. Och man kan se det som att de i någon mening bär med sig de skillnaderna som en gång varit än idag. Dessutom när vi tittar på inkomsterna för hela befolkningen så kommer ju de skillnaderna som tidigare funnits på arbetsmarknaden leva kvar via skillnader i pensionsinkomster bland kvinnor och män. Varför är skillnaderna störst i Stockholms län, tror du? – Ett genomgående mönster som man kan se när man jämför skillnader mellan kvinnor och män i olika grupper är att det är större skillnad ju högre inkomstnivån är. Stockholms län är det län där de genomsnittliga inkomsterna är högst, och även den genomsnittliga skillnaden. Det finns ett antal faktorer som spelar in, den absoluta toppen i inkomstfördelningen är till stor del lokaliserad där. Det är individer som är högutbildade och antingen tjänstemän i privat sektor eller som driver företag, säger Peter Beijron. Han fortsätter: – Samtidigt kan man konstatera att jämför vi istället skillnaden i medianinkomst har Stockholms län istället den tredje lägsta inkomstskillnaden, efter Jämtland och Gotland. Störst är inkomstskillnaden då istället i Västmanlands län. Det är ett bra exempel på hur stor påverkan de allra högsta inkomsterna kan ha på jämförelsen. Inlägget Ser vi en bestående trend med minskat lönegap mellan könen? dök först upp på Dagens Arena.
Brist på kunskap om vad som händer när tekniken möter verkligheten.
Inlägget AI utvecklas i rekordfart – men samhället hänger inte med dök först upp på Dagens Arena.
Utvecklingen av artificiell intelligens (AI) går i rekordfart. Men vår förmåga att omsätta tekniken i verklig samhällsnytta utvecklas hänger inte med, skriver tre forskare.
Sveriges AI-problem är inte längre brist på teknik. Det är brist på kunskap om vad som händer när tekniken möter verkligheten.
Vi investerar stort i datorkraft, modeller och alltmer avancerade AI-system, men betydligt mindre i kunskapen om hur de ska införas, styras och följas upp, och om de faktiskt förbättrar människors liv.
Gapet är särskilt tydligt i vård, omsorg och socialtjänst. Där räcker det inte att en algoritm presterar väl tekniskt. AI måste skapa mätbar nytta för patienter, brukare och personal, fungera i komplexa verksamheter och vara säker, kostnadseffektiv och jämlikt, även över tid.
AI är redan en del av Europas hälso- och sjukvård. Enligt WHO kartläggning av 27 EU-länder använder 74 procent AI inom diagnostik och 63 procent AI-baserade chatbotar. Ca hälften har etablerat särskilda roller inom AI och data science. Frågan är därför inte längre om AI ska användas, utan hur vi säkerställer att den skapar verklig nytta.
I Sverige växer samtidigt ett implementeringsgap. AI införs snabbare än styrning, uppföljning och organisatorisk beredskap utvecklas.
Socialstyrelsen betonar behovet av systematisk uppföljning även efter införandet. AI-system kan förändras över tid, prestera olika för olika patientgrupper och avvika från professionens bedömningar.
Patientsäkerhet och samhällsnytta kräver därför mer än fungerande algoritmer. De kräver kontinuerlig uppföljning, tydligt ansvar och evidens för vad som faktiskt fungerar, för vem och under vilka förutsättningar.
Samma gap syns i kommunerna. AI-användningen ökar, men endast 21 procent har en formell AI-plan och användningen är fortfarande främst koncentrerad till dokumentation och stödprocesser snarare än kärnverksamheten.
Här finns en tydlig jämlikhetsrisk. Kommuner och regioner har olika tillgång till data, resurser och kompetens, inte bara teknisk expertis, utan förmågan att kritiskt bedöma AI möjligheter, begränsningar och konsekvenser. Om varje organisation ska klara omställningen på egen hand riskerar tillgången till säker och effektiv AI att avgöras av var i Sverige du bor.
AI-utvecklingen accelererar. Evidensen, kompetensen och styrningen måste hinna i kapp.
Därför måste vi vända på frågan. I stället för att börja med ”Vad kan AI göra?” bör vi fråga: Vilket problem ska AI lösa, för vem, under vilka förutsättningar, och hur vet vi att det faktiskt blev bättre?
AI är därför inte bara en teknikfråga. Det är en fråga om forskningspolitik, styrning och jämlikhet.
Fem förändringar krävs för att omsätta AI-utvecklingen i verklig samhällsnytta.
Börja med samhällsproblemet, inte tekniken. Offentliga AI-satsningar ska utgå från ett tydligt behov: vilket problem ska lösas, för vem och vilken mätbar förbättring ska AI åstadkomma? AI ska vara ett verktyg, inte ett mål.
Matcha AI-investeringarna med implementeringsforskning. Satsningar på modeller, datorkraft och infrastruktur måste följas av forskning om hur AI fungerar i komplexa verksamheter, och vilka effekter och risker som uppstår.
3, Kräv evidens, inte fler isolerade pilotprojekt. AI måste följas över tid. Förbättras hälsa, kvalitet, arbetsmiljö och resursanvändning, och minskar eller ökar ojämlikheten? Utan uppföljning vet vi inte om AI skapar verklig nytta.
Bygg AI-kompetens inte bara AI-system. Vård och välfärd behöver kompetens att förstå AI möjligheter, begränsningar och konsekvenser. Annars riskerar skillnader i kompetens och kapacitet mellan kommuner och regioner att skapa en ny digital ojämlikhet.
Bygg en nationell kunskapsinfrastruktur för AI. Kommuner och regioner ska inte behöva uppfinna hjulet var för sig. Sverige behöver en gemensam kunskapsbas för AI-lösningar, evidens, effekter och risker samt gemensamma modeller för uppföljning. EU AI-förordning sätter ramarna. Sverige måste bygga kunskapen om vad som fungerar, för vem och under vilka förutsättningar.
Sverige har investerat stort i att utveckla AI. Nu krävs samma kraft i evidens, kompetens och styrning.
Målet ska inte vara att införa mest AI snabbast, utan att använda rätt AI där den skapar verklig nytta. Det som fungerar ska skalas, det som inte fungerar ska stoppas.
Sarah Wamala Andersson, professor, hälso- och välfärdsteknik, Mälardalens universitet. Expert, Scientific Advisory Board, WHO Europe.
Néna Roa Seïler, forskare och expert, Människocentrerad teknik, Mälardalens universitet
Maria Hägglund, professor, implementeringsforskning med särskilt fokus på e-hälsa och hälsoinformatik, Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset. Ordförande, Svenska forskarnätverk för Digitalvård
Inlägget AI utvecklas i rekordfart – men samhället hänger inte med dök först upp på Dagens Arena.
Japanese text on one of the signs roughly translates to, "Watch for Cats Crossing the Road."
Japanese text on one of the signs roughly translates to, "Watch for Cats Crossing the Road."
After Tennessee's failed execution of Christa Pike on Sept. 30, capital punishment was under scrutiny.
After Tennessee's failed execution of Christa Pike on Sept. 30, capital punishment was under scrutiny.