Tornevall Networks

Efter tre år på Östergatan görs satsningen nu mer affärsdrivande för att stärka företagsklimatet och öka stadskärnans attraktionskraft.

Den nya placeringen mellan CB Friisgatan och västerut har valts eftersom området med sina lokala butiker bedöms ha stor potential att gynnas av ökade kundflöden. Kommunen avsätter 600 000 kronor för projektet som ska finansiera fysisk gestaltning och utsmyckning av stråket.

Näringslivsenheten får ansvaret för satsningen och målet är att lokala näringsidkare ska vara medskapare i processen.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Anna sitter vid ett bord på centralstationen i Malmö. I handen har hon en cappuccino. I bakgrunden skyndar pendlare förbi, deras röster blandas med trafikens brus. Hon är samlad och pratar lugnt och strukturerat.

– Det började med att jag skulle ansöka om stöd för ökade kostnader hos Försäkringskassan, säger hon.

Hennes utgifter för sjukvård som inte ingår i högkostnadsskyddet hade stigit i samband med en flytt till Lund. Det rörde sig dels om resor till de läkare hon hade kvar i sin före detta hemort, dels om ökade kostnader för vissa mediciner som inte är receptbelagda. Totalt steg hennes kostnader från cirka 2000 kronor till 3000 kronor. 

Men i stället för att få ansökan beviljad beslutade Försäkringskassan att dra in hennes stöd helt. Motiveringen var att det stod Aspirin på hennes recept men att hon köpt det billigare alternativet Treo som initialt beviljats. Myndigheten menade att läkaren inte skrivit ut den medicin hon tog. 

– Läkaren sa att jag skulle ta det billigaste men det fanns inte på pappret, säger hon. 

Utan stödet blev hennes ekonomiska situation svår. Hon lider av flera  kombinationsdiagnoser. På grund av att hon inte kan jobba får hon sjukersättning. Men summan är mycket låg. I bästa fall får hon strax under 9000 kronor i månaden efter skatt. 

– Jag fick välja mellan mat, mina mediciner eller att betala hyran. Just när det kommer till medicinerna är det svårt att välja bort när man är i ett läge där man behöver dem för att ta sig upp, berättar hon.

Anna vill vara anonym.

Hon valde att inte betala hyran och överklagade Försäkringskassans beslut. Eftersom myndigheten enligt henne gjort en miss var hon säker på att det snabbt skulle gå att lösa. Samtidigt tog hon kontakt med hyresvärden LKF och förklarade situationen.

– Då hette det att det var bra att jag hört av mig och att de hade förståelse, vi skulle invänta att jag fick pengarna. Det lugnade lite i alla fall, säger hon.

Men överklagandet drog ut på tiden och hon hamnade allt mer efter med hyrorna. Till slut fick hon ett beslut om vräkning.

– Jag mådde ju samtidigt väldigt dåligt, så det var svårt för mig att lösa sådant här, berättar hon.

Trots att kaffet håller på att svalna har Anna knappt druckit av det. Hon har mycket att berätta och vill inte missa någon detalj. 

Beskedet från LKF försämrade hennes mående. I mejl som tidningen har tagit del av erbjuder hon hyresvärden underlag från Försäkringskassan och vädjar om att få dispens att stanna. Beslut om beviljat stöd kunde inte dröja alltför länge, hoppades hon. Men det gjorde det. Tillslut fick hon ändå fram pengar för hyran. Ett försäkringsbolag betalade ut en klumpsumma till henne. 

– Jag har tur att mina föräldrar har tecknat en bra försäkring för mig, så jag betalade allt och för några månader framåt, säger hon.

Det var dock för sent. Hyresvärden ville ändå ha ut henne. Hon överklagade beslutet om vräkning en gång, sedan en gång till. Hennes ärende gick genom hela rättsväsendet och hyresvärden fick rätt i alla instanser. Att inte ha betalt sin hyra är en grund för vräkning – nästan utan undantag.

– Då var jag bestämd på att jag skulle ta livet av mig, men ville att det skulle gå att se att jag gjort allt jag kunnat, berättar hon.

Och den första februari lämnade hon sin lägenhet för gott. Trots svårigheterna gav det henne någon form av hopp.

– När jag väl var ute kändes det faktiskt som en lättnad. Det var så jobbigt för mig att bo där. I slutet ville jag inte ens komma till lägenheten, säger hon.

Hon är lugn när hon berättar. Det är som om hon inte märker folklivet som pågår runt henne. Hennes kläder och sätt att föra sig vittnar inte om att hon är hemlös. Men det är hon. 

– Jag skäms över min situation men samtidigt är det viktigt att berätta, säger hon.

För tillfället bor hon hos vänner och familj. Mot sin tidigare hyresvärd är hon mycket kritisk. Hon anser att det måste finnas en större mänsklighet i systemet, särskilt när det rör sig om bolag som ägs av kommunerna.

– Ironiskt nog finns det ofta mer medkänsla hos privata hyresvärdar, säger hon.

Hon talar av erfarenhet. En privatvärd som hon tidigare bott hos har lovat henne en bostad trots anmärkningar.

– Jag vet inte vad jag hade tagit mig till om jag inte fått den. Tänk på alla som inte har det stödet jag har, säger hon.

Även hennes problem hos Försäkringskassan går mot en lösning. I mitten av mars väntas beslut tas om hennes överklagan. Då hade det gått över ett år sedan de drog in hennes stöd. 

– Det har varit ett helvete men det känns lite ljusare nu och jag hoppas att det håller i sig, säger hon.

På LKF menar man att man har en human syn och alltid arbetar för att ingen ska bli vräkt. Samtidigt framhåller de att det i vissa fall finns så stora problem att vräkning är det enda alternativet.

– Man måste visa att man kan lösa problemet och i fall som detta hade det varit så många gånger och så omfattande att vi bedömde att det inte fungerade längre, säger Andreas Persson, jurist på LKF.

Försäkringskassan menar att Annas typ av ersättning i regel minst tar fem månader att handlägga. Detta då många de får in många ansökningar och utredningen tar tid. 

–Det kan ta ännu längre tid om det saknas nödvändiga underlag som till exempel läkarutlåtande, säger Lotta Jernström, pressekreterare på försäkringskassan

Anna heter egentligen något annat men har valt att vara anonym.

Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se

Experten varnar: ”Stor risk för anhöriga” • Dömda pedofiler kan bli ”levande bankomater”

Regionen tillsammans med kommunerna i Skåne behöver samverka mer aktivt för sköra äldre som hamnar i kläm mellan sjukvården och hemmet. 

I dag skickas tusentals äldre fram och tillbaka mellan vårdavdelningar och hemtjänst utan att någon tar ett helhetsansvar. De skrivs ut innan de hunnit återhämta sig, faller hemma, och tvingas snart tillbaka till sjukhuset. Resultatet är en svängdörr av återinläggningar som är ovärdig, både för den enskilda människan och för vårdens resurser. 

Demografiska förändringar i Skånes befolkning väntas ske i åldersstrukturen. Om tio år väntas antalet personer över 85 år öka med cirka 21 000 personer. Skåne har en stark tradition av samverkan mellan region och kommuner. Men när det gäller den enskilde äldre med komplexa behov brister kedjan fortfarande.

Ett samhälle mäts i hur det behandlar sina mest sårbara.

Regionen ansvarar för vården och kommunerna för omsorgen.  Det behövs en helhet. 

En form av Mellanboende skulle kunna vara bron mellan två system som idag inte når fram hela vägen. Boenden kan bli symbolen och pilotprojektet för en ny, mänskligare vårdstruktur i Skåne.  

För den enskilda personen blir konsekvenserna allvarliga, självbestämmandet lidande. När vardagliga aktiviteter som att klä sig, äta eller ta sig upp ur sängen inte längre fungerar försämras livskvaliteten avsevärt. Istället för att få tid och stöd att återhämta sig tvingas många äldre snabbt tillbaka till sjukhuset, ofta i ännu sämre skick än när de skrevs ut. 

Det bristande samarbetet mellan sjukhus, primärvård och hemtjänst förstärker problemet. Kommunikation faller bort, insatser glappar och individen, ofta med kognitiva svårigheter eller språkliga hinder, förväntas själv hålla ihop sin vårdkedja.

Det är varken rimligt eller rätt. 

Logiken i situationen är tydlig: en person som inte är redo att komma hem ska inte skickas hem. 

En form av Mellanboende, där medicinsk övervakning, rehabilitering och omsorg ges samlat, skulle minska återinläggningar, avlasta sjukhusen och framför allt ge de äldre en tryggare och mer värdig återhämtning. 

Det är hög tid att ge våra äldre den trygghet, kontinuitet och värdighet som de förtjänar. 

Ett samhälle mäts i hur det behandlar sina mest sårbara. I dag sviker systemet många av våra äldsta medborgare. För att kunna se framtiden i ögonen krävs förändring. 

Samarbete mellan regionens hälso- och sjukvård och kommunernas vård/omsorg behöver alltså stärkas för gruppen sköra äldre. Vi Socialdemokrater borde ges möjligheten att genomföra pilotprojekt där den politiska styrningen/ansvar är mer involverad i framdriften av samarbetena, en gemensam ledningsfunktion som hanterar de sköra äldres situation enligt ovan.

Vi hoppas att Socialdemokraterna i Skåne, när det beslutas om politiken de närmaste 4 åren, kan ställa sig positiva till dessa förslag.

Det är hög tid att ge våra äldre den trygghet, kontinuitet och värdighet som de förtjänar. 

Socialdemokraterna i Helsingborg

Jan Björklund, vice ordförande i kommunstyrelsenMickey Magnusson, vice ordförande i vård- och omsorgsnämnden Yasmine Bladelius, kommunalråd Mikael Skoog, andre vice ordförande sjukhusstyrelseÅsa Holmqvist, Arbetarekommunens styrelse 

Under fjolåret planterades det rekordmånga träd i Malmö, totalt 2 525.

– Att plantera träd är väldigt viktigt, säger landskapsarkitekten Tove Rubensson till P4 Malmöhus.

Träden är viktiga för Malmös klimatanpassning, de bidrar till skugga och tar hand om skyfall och dagvatten, berättar hon.

Men ett enda träd kan kosta från 30 000 till 160 000 kronor att plantera. Tove Rubensson betonar dock att det är en långsiktig investering för Malmö.

– De pengar som läggs på träden är något som kommer Malmöborna till gagn under lång tid.

Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se

Läget för dricksvattenförsörjningen i västra SKåne har gått från allvarligt till kritiskt. Förra veckan skrev vi om de historiskt låga nivåerna i Vombsjön. Nu har vatteninflödet till sjön nästan avstannat helt.

Sydvattens VD, Mattias Leijon, kommer nu med en brådskande uppmaning till alla hushåll, verksamheter och kommuner i de berörda medlemskommunerna.

– Vi hoppas att vår uppmaning når ut till alla och att vi snart kan se en effekt i form av att vattenförbrukningen minskar. Läget är fortsatt allvarligt och varje liter räknas, säger Mattias Leijon.

Aktuella nivåer oroar, men också bristen på nederbörd som gör att sjön inte fylls på i den takt som behövs inför våren. Sydvatten understryker att det inte räcker med punktinsatser, de boende i västra Skåne måste ställa om sin vattenanvändning under en längre tid.

– Den här beteendeförändringen som behövs är viktig och situationen kan dra ut på tiden om det inte kommer ihållande regn. Vi behöver vara uthålliga, säger Mattias Leijon.

Sydvatten arbetar nu tätt tillsammans med SMHI, Länsstyrelsen och SGU (Sveriges geologiska undersökning) för att analysera olika scenarion. Fokus ligger på att utvärdera hur länge systemet kan stå emot om torkan håller i sig.

Uppmaningen till invånarna i västra Skåne är som tidigare: duscha kort, laga läckor och fyll inte poolen är vad som krävs för att situationen inte ska förvärras ytterligare.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Det nya verktyget omvandlar tal till text, vilket gör det enklare att uppdatera personernas genomförandeplaner. Syftet är att skapa en tydligare bild av hur stödet ska utformas baserat på individens egna beskrivningar.

Enligt personalen i kommunen gör satsningen det lättare för invånaren att uttrycka sina behov. Samtidigt får anställda, och särskilt nya medarbetare, en bättre överblick över hur stödet ska utföras vid varje besök.

Invånaren kan även gå igenom sin plan tillsammans med en kontaktperson för att se vilka insatser som beviljats.

Den nya satsningen är en del i kommunens arbete med att öka delaktigheten och digitalisera vård- och omsorgsarbetet.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

I Socialdemokraternas lokaler i Helsingborg fylls konferensrummet av röster och skrapande stolar. På ett bord står frukost framdukad. Företrädare för partiets lokalavdelning plockar på sig kaffe och smörgåsar innan de slår sig ner. De har fått besök av partisekreteraren Tobias Baudin och partikamrater från Landskrona. Dagens ämne är det stundande valet.

– SD är vår huvudmotståndare och den dominerande kraften i Tidösamarbetet. Moderaterna har blivit en möjliggörare för Sverigedemokraternas politik. Det är det stora skifte vi har sett i svensk politik, säger han. 

Läget saknar motstycke i partiets historia. Ett nationalistiskt parti konkurrerar nu på allvar om makten. Ändå dröjer det inte länge förrän diskussionen runt bordet glider tillbaka till mer välbekanta motståndare.

– Moderaternas styre har gett Helsingborg den sämsta skolan på 20 år, säger Maria Ward, ordförande i arbetarekommunen.

Hon beskriver ett skolsystem där privata aktörer fått stort utrymme. Av stadens 26 skolor drivs 19 i privat regi. Oppositionsrådet Jan Björklund nickar instämmande.

– Högern säger att de inte gillar skatt, men låter ändå skolföretag ta ut stora summor. Varje krona borde gå tillbaka till verksamheten.

Att fokus hamnar där är kanske inte så märkligt. I både Helsingborg och Landskrona är Sverigedemokraterna näst största parti, men styret ligger fortfarande hos Liberalerna respektive Moderaterna – och har gjort det i mer än två decennier.

– Det var 80 röster som avgjorde förra valet. Det svider fortfarande, säger Jan Björklund.

Vill man hitta kommuner där Sverigedemokraterna faktiskt styr får man istället söka sig till mindre orter som Bjuv och Svalöv. Dagen före mötet i Helsingborg gjorde Tobias Baudin just det. Han besökte Bjuv. Där fick SD drygt 38 procent i senaste valet och styr med stöd av Moderaterna.

Men maktbilden är inte självklar, menar det socialdemokratiska oppositionsrådet Ulrika Thulin. Trots att Moderaterna bara har fem mandat har de mycket att säga till om.

– På pappret är det SD som styr. I praktiken är det Moderaterna som har stort inflytande.

När partisekreteraren skulle besöka kommunen blev dynamiken tydlig. Kommunledningen stoppade ett planerat verksamhetsbesök på ett äldreboende.

– Det är anmärkningsvärt. Jag har gjort hundratals resor och aldrig varit med om något liknande, säger Tobias Baudin.

Beslutet kom inte från SD, utan efter att moderaten Mattias Åkesson hänvisat till att riktlinjer saknades. Det var också han som förde kommunens talan i många medier.

– Det finns ett starkt kontrollbehov. Skulle statsministern också stoppas, frågar Ulrika Thulin.

Ulrika Thulin (S), vill se fler förebyggande åtgärder.

Men relationen mellan de styrande partierna är inte enkel. Striderna mellan SD och Moderaterna har varit återkommande och stundtals så högljudda att de nått riksmedierna. För ungefär ett år sedan låstes politiker ute från kommunhuset av den dåvarande kommunstyrelseordföranden.

– Hela Bjuv blir förlöjligat, säger Ulrika Thulin.

Också tjänstepersonerna har påverkats. Flera höga chefer har lämnat efter kostsamma utköp.

– Det handlar mindre om deras arbete och mer om personkemi. Det kostar kommunen miljoner och skadar arbetsmiljön.

Hon menar att ledningens agerande visar både bristande erfarenhet och en svag syn på hur kommunalt arbete ska bedrivas.

– Man naggar demokratin i kanten och driver kommunen som sitt eget företag.

Tobias Baudin samtalar med Alexander Larsson från partiets lokalavdelning i Landskrona.

I Helsingborg börjar mötet rundas av. Kaffet är uppdrucket, smörgåsarna uppätna och valplanerna dragna. På väg ut pekar Tobias Baudin på vikten av att vinna mark i SD-styrda kommuner.

– På många platser har samhället dragit sig undan. Sverigedemokraterna har kunnat säga att de finns för dem som bor där. Samtidigt har de kunnat skylla på att ingen vill samarbeta med dem. Nu är det första gången vi kan kräva ansvar.

Om framgångar i sådana kommuner är ett vinnande koncept bådar det gott för Socialdemokraterna. Ulrika Thulin säger sig märka ett växande missnöje med hur Bjuv styrs.

– Vi vill ha ordning och reda i kommunen. Man kan säga vad man vill om oss, men vi kan styra kommuner.

Hon tror ändå inte att konflikterna i kommunhuset i sig avgör valet. Välfärden gör det.

– Äldre och unga har det tufft. Där saknar ledningen svar.

Hon lyfter nedläggningen av kommunens lunchservering för äldre som en tydlig försämring. Där kunde seniorer få billig mat och träffa andra.

– Många, särskilt äldre män, gick dit ofta. Sådant betyder mer än man tror.

Även situationen för unga oroar henne.

– För många hamnar snett. Vi måste jobba förebyggande och knyta ihop insatserna.

Hon vill se socialsekreterare ute på fältet som kan fånga upp ungdomar som riskerar att hamna snett. Annars menar hon att fler kommer att dras in i kriminalitet.

Betoningen på förebyggande arbete skiljer sig delvis från partiets nationella linje, där Socialdemokraterna de senaste åren drivit en hård kriminalpolitik. Bland annat har de öppnat för att 14-åringar ska kunna dömas till fängelse.

– Samhället har förändrats och då måste politiken följa med. Det har varit en jobbig process i partiet, säger Baudin.

Han tillägger:

– Fängelser får inte bli ren förvaring. Kriminalvården måste fungera så att människor lämnar kriminaliteten.

En sak delar dock Bjuv med rikspolitiken. Efter ett eventuellt maktskifte är möjligheterna till reform liten. Både nationellt och lokalt är ekonomin pressad och mycket av utrymmet redan förbrukat.

– Kassan är i princip tom, så vi kommer inte att kunna göra hur mycket som helst. Väljarna får tyvärr ha tålamod, säger Ulrika Thulin.

Text & foto: Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se

Under gårdagen beslutade sjukhusstyrelsen på Sus att genomföra nya besparingsåtgärder. Fackförbundet Kommunal är kritiskt till beslutet.

– Gränsen är nådd med råge. Nu är det dags att medborgarna reagerar, säger Veton Kalici, avdelningsordförande på Kommunal Skåne.

Sus har sedan tidigare haft kraftiga budgetunderskott och besparingar har genomförts vid flera tillfällen. Under 2026 ska Sus totalt spara 2,5 miljarder kronor. Bland annat ska kostnader för personalen skäras ned med 410 miljoner kronor och inköp av material minska med 210 miljoner.

– Personalen är redan stressad. Bara tanken på att vi nu ska spara 2,5 miljarder skapar ännu mer press, säger han.

Han menar att de som arbetar i sjukvården måste få förutsättningar för att kunna göra ett bra jobb. Med de nya besparingarna blir det allt svårare. Långsiktigt riskerar vårdens kvalitet att försämras, enligt honom.

– Vi anser att det är ett hån mot både medborgare och personal, säger han.

Istället vill han se mer resurser till sjukhusen. Det menar han hade kunnat säkras genom en högre regionskatt. I dagsläget har Skåne landets tredje lägsta regionskatt.

– Ekvationen går inte ihop. Våra medlemmar är pressade och medborgarna får inte den vård de har rätt till, säger han.

Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se

Skånes universitetssjukhus (Sus) har under flera år gått med stora underskott. Inför årets budget beslutades att kostnaderna skulle minska med 2,5 miljarder kronor.

Men under de första två månaderna har sjukhuset fortsatt redovisa minusresultat. Totalt handlar det om ett underskott på 384 miljoner kronor jämfört med budget. Därför beslutar sjukhusstyrelsen nu om ytterligare besparingsåtgärder.

– Utifrån den tilldelade budgeten måste vi vidta åtgärder för att hantera minusresultatet, säger Maria Berglund (KD), ordförande i sjukhusstyrelsen på Sus.

De nya besparingarna fördelas på flera olika områden. Bland annat ska 210 miljoner kronor sparas på inköp och materialförsörjning. Ytterligare 378 miljoner kronor ska sparas genom flytt av verksamheter och omställningar från slutenvård till vård i hemmet eller öppenvård.

Totalt omfattar de nya besparingsåtgärderna knappt 1,5 miljarder kronor. En del av dessa poster har dock tidigare beslutats om, men har nu utökats. Till detta kommer tidigare beslutade besparingar. Bland annat ska kostnaderna för personalen minskas. För 2026 är det planerat att spara 410 miljoner kronor på personalkostnader.

Beslutet kommer efter att personal på Sus larmat om att nedskärningar drabbar både patienter och medarbetare. Maria Berglund menar dock att förändringarna inte nödvändigtvis behöver försämra vården eller arbetsmiljön.

– Det kommer att påverka verksamheten, men det behöver inte vara till det negativa. Det finns områden där vi ser att det går att genomföra ett långsiktigt förändringsarbete, säger hon.

Maria Berglund (KD), ordförande i sjukhusstyrelsen på Sus. Foto: Simon Berneblad

Socialdemokraterna är mycket kritisk till nedskärningarna. De menar att den styrande majoriteten inte lyssnar på larmsignaler från vårdpersonalen och medvetet underfinansierat sjukvården.

– Det är fullständigt tokigt. Vi vill inte se besparingar på Sus, säger Carina Svensson (S), andre vice ordförande i sjukhusstyrelsen.

Hon menar att oppositionens budgetförslag hade gett mer resurser till sjukvården. Bland annat ville hennes parti höja regionskatten med 67 öre för att öka intäkterna.

– Då hade man inte behövt minska personalen, säger hon.

Tidigare besparingar har bland annat lett till utökad helgtjänstgöring för personalen och minskat stöd till patienter. Ett uppmärksammat inslag var att mjuka tvättlapparna till nyfödda barn på BB i Malmö togs bort.

På grund av larmen föreslog Socialdemokraterna under fredagens sammanträde att alla nedskärningar inom kvinnosjukvården skulle pausas och att regionstyrelsen skulle tillskjuta mer resurser.

– Vi måste dra i nödbromsen. De styrande högerpartierna har tappat kontrollen över hur nedskärningarna drabbar patienter och medarbetare, säger Carina Svensson.

Också Vänsterparitet vill se att nedskärningarna inom kvinnovården stoppas. De kräver att förvaltningschefen tar fram en tydlig plan för sommarbemanningen

– Det är helt orimligt att barnmorskor som redan arbetar i en pressad verksamhet nu ska tvingas arbeta mer helg och samtidigt få besked om att spara på basala saker som filtar till nyförlösta, säger Angelica Svensson, representant för Vänsterpartiet i sjukhusstyrelse SUS.

Förslagen röstades dock ner av den borgerliga majoriteten. Totalt kommer kvinnosjukvården på Sus i år att tvingas spara 146 miljoner kronor.

Även Miljöpartiet är kritiska till nedskärningarna och menar Sus inte får tillräckligt med resurser för att klara sina verksamhet.

– Den extrema besparingsplanen kommer drabba både patienter och medarbetare. Det säger sig självt att det inte går att spara så här mycket utan att det får stora konsekvenser, säger Mätta Ivarsson, gruppledare för Miljöpartiet i Region Skåne.

Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se

Sparpaketet i korta drag

Beslutat sedan tidigare:

Personalminskning: När anställda slutar eller går i pension ska de inte automatiskt ersättas. Ska spara 410 miljoner kronor.

Flexibelt arbete: Nyanställd vårdpersonal ska arbeta i flera verksamheter eller funktioner istället för att få en fast placering.

Dämpade löneökningar: Sjukhuset ska inte konkurrera med höga löner vid rekrytering.

Nya åtgärder:

Mindre slutenvård: Fler patienter ska vårdas i hemmet eller via öppenvård i stället för att läggas in. Ska spara 378 miljoner kronor.

Minskade kostnader för inköp: Svinn ska minskas och bättre inköpsrutiner införas. Ska spara 210 miljoner.

Samlokalisering: Lokaler ska användas av flera verksamheter. Ytor ska minskas så att hyreskostnaden sänks med 10 procent.