Tornevall Networks

Iran sköt på fredagen ner två amerikanska stridsflygplan. En av piloterna sköt ut sig över Iran – och räddades av USA. Samtidigt har förhandlingarna om vapenvila mellan USA och Iran nått en återvändsgränd, uppger medlare.

Brinner • Kan producera 30 000 fat olja per dag

Hennes röst är lika bedårande som alltid, men Arlo Parks ”jag vill bara ha kul”-skiva blir inte så klubbig som man kunnat förvänta sig, menar DN:s Frida Söderqvist.

Underrättelselarmet: ”Helt galen om man tror att vi är klara inom två veckor”

Flera bränder har brutit ut till följd av en iransk drönarattack mot det kuwaitiska oljeraffinaderiet Mina…

Sällan har några brandmän varit så heta för festivalbokare. Men redan innan de äntrade Mello-scenen säkrades Brandsta City Släckers till Bjuvsfesten.

Helsingborgsförfattaren Jan Lidbeck essäbok om döden är utgångspunkten för Jimmy Vulovic krönika om hur vi ser på och skriver om livet efter detta.

Emma (Zendaya) och Charlie (Robert Pattinson) ska gifta sig. Det är ett traditionellt amerikanskt bröllop med extra allt. Paret har till och med övat in en koreograferad dans som de ska visa upp för bröllopsgästerna. Men så mitt i slutplaneringen av bröllopet händer något som omkullkastar allt. 

Ägnas åt dilemma

Det blivande äkta paret har haft en trevlig kväll tillsammans med vännerna Mike (Mamoudou Athie) och Rachel (Alana Haim), som ska vara best man och tärna på bröllopet. De har provsmakat menyn till bröllopet och fått i sig en del alkohol.

Plötsligt kommer Rachel och Mike på idén att de ska berätta om det värsta de någonsin gjort. Som en sorts reningsritual inför bröllopet. Det Emma berättar kommer att förändra både Charlies syn på sin blivande fru och vännernas uppfattning om henne. Att förklara exakt vad det är hon berättar vore att avslöja för mycket av filmens innehåll. Det räcker att konstatera att det är en ganska allvarlig sak som gör att Charlie börjar ifrågasätta hur väl han känner Emma och om det verkligen är rätt att gifta sig med henne. Resten av filmen ägnas i huvudsak åt detta dilemma. Därav titeln “The Drama”. 

När Emma (Zendaya) berättar om en händelse från sitt förflutna för sin blivande make Charlie (Robert Pattinson) börjar han ifrågasätta hur väl han känner Emma och om det verkligen är rätt att gifta sig med henne. Foto: Nordisk Film

Den norske regissören Kristoffer Borgli slog igenom med den svarta komedin ”Sick of Myself” 2022, något som gjorde att han fick komma till USA och göra film för det trendiga filmbolaget A24. Resultatet blev ”Dream Scenario”. En absurd komedi där Nicolas Cage spelar en tråkig collegeprofessor vars liv vänds upp och ner då han helt plötsligt börjar förekomma i tusentals människors drömmar. Det var en rolig film som kritiserade såväl cancelkulturen, som sociala medier och alt-right rörelsen. 

Mycket blir pannkaka

”The Drama” försöker också vara någon sorts svart komedi med samhällskritiska inslag. Den lyckas dock inte alls lika bra som föregångaren. Det känns som att Borgli både vill göra en satir om äktenskap och bröllop och samtidigt spegla ett samhällsproblem. Genom att berätta om Emmas uppväxt är tanken att vi i filmpubliken ska få en ökad förståelse för henne som person och varför hon har blivit den person hon är.

Det känns som att Borgli både vill göra en satir om äktenskap och bröllop och samtidigt spegla ett samhällsproblem.

Det är inte rakt igenom misslyckat, men det känns som att Borgli vill göra för många saker på en gång. Han kan inte bestämma sig för om han vill göra en komedi om dejting och bröllop, en djupare karaktärsstudie eller samhällskritik. Det är svårt att lyckas med allt det, vilket gör att mycket blir pannkaka. Jag har också svårt att köpa filmens huvudpremiss. Det känns inte särskilt trovärdigt. 

Halvdan komedi

Det betyder inte att det inte finns saker att gilla med filmen. Det gäller inte minst de klipp där Borgli illustrerar vad karaktärerna tänker i stället för vad som händer. Ett snyggt sätt att använda sig av filmen som det bildmedium det är.

“The Drama” är definitivt ett steg tillbaka i karriären för Kristoffer Borgli. 

Filmen innehåller också precis som  ”Dream Scenario” en del roliga scener. Dessa är dock betydligt färre och mindre roliga än i föregångaren. Kanske beror det till viss del på skådespeleriet. “The Drama” har ingen Nicolas Cage. Samtidigt är både Zendaya och Robert Pattinson duktiga skådespelare. Jag gillar till exempel Pattisons prestation som förtvivlad make i “Die my Love” och Zendaya gjorde en av 2024 års bästa rollprestationer i Luca Guadagninos “Challengers”. Manuset är dock betydligt sämre den här gången , vilket kan förklara en del. 

Det allvarliga ämnet slarvas bort, vilket gör “The Drama” till en halvdan komedi i stället för ett storartat drama.

“The Drama” är definitivt ett steg tillbaka i karriären för Kristoffer Borgli. Hade den norske regissören gått på djupet med Zendayas karaktär och vågat berätta en historia som fokuserade mer på samhällskritik och karaktärsutveckling hade det kunnat bli riktigt intressant. I stället slarvas det allvarliga ämnet bort, vilket gör “The Drama” till en halvdan komedi i stället för ett storartat drama. 

Jon Andersson

Filmrecensioner publiceras i samarbete med Dagens Arena.

Det är en solig dag. På gräsmattan utanför Vänsterpartiets lokaler i Malmö har krokusarna börjat slå ut. Inne i lokalen sitter Alexandra Thomasson, partiets regionråd i Skåne. Framför henne står ett glas vatten och en läsplatta.

De privata sjukvårdförsäkringarna är, menar hon och hennes parti, en kärnfråga. Enligt deras analys riskerar de att förändra svensk sjukvård i grunden. Detta då de gör att den som betalar får vård snabbare än andra.

– Om du tecknar den här försäkringen är du garanterad mer vård än den som inte gör det, säger hon.

Det sker på bekostnad av andra, argumenterar Vänsterpartiet. De grundar det i att kliniker som samarbetar med försäkringsbolag ofta samtidigt finansieras med offentliga resurser. Parallellt med att ta emot försäkringspatienter har de i många fall avtal med regionerna.

I praktiken innebär det att löpande kostnader – som lokaler, utrustning och bemanning – täcks av skattemedel, medan försäkringsbolagen endast betalar för sina egna patienter. 

– Försäkringsbolagen är beroende av att vi har en offentligt finansierad sjukvård, annars skulle det inte vara en bra affärsidé.

Påståendet får stöd av forskaren John Lapidus, doktor i ekonomisk historia vid Handelshögskolan i Göteborg. Han menar att det alltid har funnits privat sjukvård i Sverige. Som exempel nämner han Sophiahemmet i Stockholm, de har bedrivit privat vård sedan 1889.

– Det var svindyrt, väldigt få hade råd att vårdas där, säger han.

John Lapidus, doktor i ekonomisk historia vid Handelshögskolan i Göteborg. Foto: Wikipedia.

Under 90-talet började delar av sjukvården privatiseras och företag kunde, med offentliga medel, bedriva vård. Enligt John Lapidus är det en förutsättning för att sjukvårdsförsäkringarna ska kunna existera.

– Du kan inte ta din sjukvårdsförsäkring och gå till Karolinska, det drivs i offentligt regi, säger han.

Under 2000-talet har sjukvården i allt större utsträckning öppnats upp för försäkringsbolagen. Och successivt har den privata delen vuxit. I dag drivs 46 procent av alla vårdcentraler i privat regi och cirka 800 000 personer har en privat sjukvårdsförsäkring.

– Det är klart att de borgerliga partierna har varit pådrivande, men Socialdemokraterna har också varit med och luckrat upp systemet. De har ett ambivalent förhållande till frågan. I retoriken är de emot privatiseringar, men det händer väldigt lite även när de styr, säger han.

Det har lett till vad som inom forskningen kallas den ”gömda välfärden” – ett parallellt system där många kliniker har två ingångar till vården.

Den ena går via det offentliga systemet, där köerna ofta är långa och patienter prioriteras efter behov. Den andra går via försäkringsbolagen, där det går snabbare och där typen av försäkring påverkar vilken vård du får.

– Försäkringskunderna glider in i ett system där skattebetalarna redan har tagit kostnaderna. De kommer till ett dukat bord, säger han.

Enligt John Lapidus borde detta egentligen inte vara möjligt enligt gällande lagstiftning. Hälso- och sjukvårdslagen slår fast att vård ska ges på lika villkor och efter behov. Att försäkringspatienter ändå kan gå före i kön beror, enligt honom, på lobbying.

– Det är rena kamporganisationer som påverkar regioner, myndigheter och politiker, säger han.

Han har ett exempel. Under 2018 föreslogs att privata sjukvårdsförsäkringar skulle förmånsbeskattas fullt ut. Initialt bedömde Skatteverket att beskattningen skulle vara 100 procent. Efter möten med företrädare för försäkringsbranschen ändrades det till 60 procent.

– Det finns en snedvridning där de privata aktörerna har starka lobbyorganisationer. Den motkraften saknas på andra sidan, säger han.

Alexandra Thomasson, Vänsterpartiets regionråd i Skåne, utanför partiets lokaler i malmö. Foto: Hiram Li.

I Vänsterpartiets lokaler sitter Alexandra Thomasson. Hon är trött, innan intervjun har hon delagit i ett ett regionalt invetseringsmöte som pågått i sex timmar. Även hon menar att utvecklingen bryter mot principen om vård på lika villkor.

– Man tar resurser från den gemensamma vården och ger dem till dem som betalar. Då frångår man den principen bara genom att teckna eller erbjuda en sådan försäkring, säger hon.

Att lösa frågan är, enligt henne, svårt. Den politiska viljan saknas hos de flesta partier. Även inom andra delar av folkrörelserna är motståndet mot systemet svagt. Många som i dag har privata vårdförsäkringar får dem via sina fackförbund, särskilt inom tjänstemannayrken, något hon upplever som ogenomtänkt.

– Vill de att vården ska bli mer ojämlik? Att vi i förlängningen får ett system som liknar det i USA? Det tror jag inte att de skulle svara ja på om man frågade dem, säger hon. 

Inför det stundande valet vill hennes parti se till att sjukvårdsförsäkringarna försvinner helt och hon hoppas att frågan får ta plats. 

– Det är en ödesfråga. I grunden handlar det om hur vi vill att vår sjukvård ska se ut, säger hon.

Så här tycker partierna:

LiberalernaÄr för privata sjukvårdsförsäkringar som komplement, men vill att den offentliga vården ska vara så bra att alla klarar sig utan.

KristdemokraternaVill att offentlig vård ska vara så bra att privata försäkringar inte behövs. Men motsätter sig inte dem. Tycker det är ineffektivt att betala dubbelt.

ModeraternaVill ha skattefinansierad vård som grund, med förespråkar privata försäkringar som frivilligt komplement.

SverigedemokraternaHar inga principiella invändningar mot sjukvårdsförsäkringar. Partiet ser det som ett sätt att tillföra mer resurser till vården.

MiljöpartietVill stoppa “gräddfiler”. Partiet menar att privata försäkringar inte ska ge förtur i offentligt finansierad vård.

VänsterpartietKritiska till privata sjukvårdsförsäkringar. Partiet menar att de ökar ojämlikheten och skapar ett system där pengar går före behov.

SocialdemokraternaVill stoppa möjligheten att via privata försäkringar få förtur i vårdkön.

CenterpartietSer privata försäkringar som ett tillfälligt komplement på grund av långa köer. Men vill inte att de ska ge förtur i offentlig vård.

Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se

Tillsammans med astronautkollegorna Reid Wiseman, Victor Glover och Christina Koch sköt han sig ut ur jordens omloppsbana i riktning mot månen strax innan klockan 02 natten mot fredagen, svensk tid. Rymdraketen Orion är nu planerad att ta ett varv runt månen innan den återvänder till jorden. – Besättningen känner sig vid rätt gott mod här uppe på väg mot månen, säger Hansen i livesändningen från USA:s rymdstyrelse Nasa. Första på över 50 år Trots att astronauterna inte ska landa på månen är det den första rymdresan på 53 år med målet månen. Uppskjutningen skedde också från Kennedy Space Center i Florida – samma plats där Apollo-uppdragen hade sin början på 1960- och 1970-talen. Astronauterna beräknas bli de personer som befunnit sig längst ifrån jorden någonsin när man rundar månen och vänder hemåt för att sedan landa i Stilla havet, skriver AP. Sedan Apollo 17 lämnade månen 1972 har den bemannade rymdfarten stannat i låg omloppsbana runt jorden. Målet: Stanna på månen Astronauterna ombord Artemis II väntas nå månen på annandagen och nå baksidan den 7 april. Sen ska de hem igen. Men Nasas långsiktiga mål är att det ska finnas en permanent närvaro av människor på månen, sade chefen Jared Isaacman i ett tal i förra veckan. – Nu är inte målet att sätta flaggor och lämna fotavtryck. Den här gången ska vi stanna. Myndigheten satsar 20 miljarder på att etablera en bas vid månens sydpol där både den japanska och europeiska rymdstyrelsen ska hjälpa till. Den första landningen beräknas ske år 2028.