Tornevall Networks

Det är en solig dag. På gräsmattan utanför Vänsterpartiets lokaler i Malmö har krokusarna börjat slå ut. Inne i lokalen sitter Alexandra Thomasson, partiets regionråd i Skåne. Framför henne står ett glas vatten och en läsplatta.

De privata sjukvårdförsäkringarna är, menar hon och hennes parti, en kärnfråga. Enligt deras analys riskerar de att förändra svensk sjukvård i grunden. Detta då de gör att den som betalar får vård snabbare än andra.

– Om du tecknar den här försäkringen är du garanterad mer vård än den som inte gör det, säger hon.

Det sker på bekostnad av andra, argumenterar Vänsterpartiet. De grundar det i att kliniker som samarbetar med försäkringsbolag ofta samtidigt finansieras med offentliga resurser. Parallellt med att ta emot försäkringspatienter har de i många fall avtal med regionerna.

I praktiken innebär det att löpande kostnader – som lokaler, utrustning och bemanning – täcks av skattemedel, medan försäkringsbolagen endast betalar för sina egna patienter. 

– Försäkringsbolagen är beroende av att vi har en offentligt finansierad sjukvård, annars skulle det inte vara en bra affärsidé.

Påståendet får stöd av forskaren John Lapidus, doktor i ekonomisk historia vid Handelshögskolan i Göteborg. Han menar att det alltid har funnits privat sjukvård i Sverige. Som exempel nämner han Sophiahemmet i Stockholm, de har bedrivit privat vård sedan 1889.

– Det var svindyrt, väldigt få hade råd att vårdas där, säger han.

John Lapidus, doktor i ekonomisk historia vid Handelshögskolan i Göteborg. Foto: Wikipedia.

Under 90-talet började delar av sjukvården privatiseras och företag kunde, med offentliga medel, bedriva vård. Enligt John Lapidus är det en förutsättning för att sjukvårdsförsäkringarna ska kunna existera.

– Du kan inte ta din sjukvårdsförsäkring och gå till Karolinska, det drivs i offentligt regi, säger han.

Under 2000-talet har sjukvården i allt större utsträckning öppnats upp för försäkringsbolagen. Och successivt har den privata delen vuxit. I dag drivs 46 procent av alla vårdcentraler i privat regi och cirka 800 000 personer har en privat sjukvårdsförsäkring.

– Det är klart att de borgerliga partierna har varit pådrivande, men Socialdemokraterna har också varit med och luckrat upp systemet. De har ett ambivalent förhållande till frågan. I retoriken är de emot privatiseringar, men det händer väldigt lite även när de styr, säger han.

Det har lett till vad som inom forskningen kallas den ”gömda välfärden” – ett parallellt system där många kliniker har två ingångar till vården.

Den ena går via det offentliga systemet, där köerna ofta är långa och patienter prioriteras efter behov. Den andra går via försäkringsbolagen, där det går snabbare och där typen av försäkring påverkar vilken vård du får.

– Försäkringskunderna glider in i ett system där skattebetalarna redan har tagit kostnaderna. De kommer till ett dukat bord, säger han.

Enligt John Lapidus borde detta egentligen inte vara möjligt enligt gällande lagstiftning. Hälso- och sjukvårdslagen slår fast att vård ska ges på lika villkor och efter behov. Att försäkringspatienter ändå kan gå före i kön beror, enligt honom, på lobbying.

– Det är rena kamporganisationer som påverkar regioner, myndigheter och politiker, säger han.

Han har ett exempel. Under 2018 föreslogs att privata sjukvårdsförsäkringar skulle förmånsbeskattas fullt ut. Initialt bedömde Skatteverket att beskattningen skulle vara 100 procent. Efter möten med företrädare för försäkringsbranschen ändrades det till 60 procent.

– Det finns en snedvridning där de privata aktörerna har starka lobbyorganisationer. Den motkraften saknas på andra sidan, säger han.

Alexandra Thomasson, Vänsterpartiets regionråd i Skåne, utanför partiets lokaler i malmö. Foto: Hiram Li.

I Vänsterpartiets lokaler sitter Alexandra Thomasson. Hon är trött, innan intervjun har hon delagit i ett ett regionalt invetseringsmöte som pågått i sex timmar. Även hon menar att utvecklingen bryter mot principen om vård på lika villkor.

– Man tar resurser från den gemensamma vården och ger dem till dem som betalar. Då frångår man den principen bara genom att teckna eller erbjuda en sådan försäkring, säger hon.

Att lösa frågan är, enligt henne, svårt. Den politiska viljan saknas hos de flesta partier. Även inom andra delar av folkrörelserna är motståndet mot systemet svagt. Många som i dag har privata vårdförsäkringar får dem via sina fackförbund, särskilt inom tjänstemannayrken, något hon upplever som ogenomtänkt.

– Vill de att vården ska bli mer ojämlik? Att vi i förlängningen får ett system som liknar det i USA? Det tror jag inte att de skulle svara ja på om man frågade dem, säger hon. 

Inför det stundande valet vill hennes parti se till att sjukvårdsförsäkringarna försvinner helt och hon hoppas att frågan får ta plats. 

– Det är en ödesfråga. I grunden handlar det om hur vi vill att vår sjukvård ska se ut, säger hon.

Så här tycker partierna:

LiberalernaÄr för privata sjukvårdsförsäkringar som komplement, men vill att den offentliga vården ska vara så bra att alla klarar sig utan.

KristdemokraternaVill att offentlig vård ska vara så bra att privata försäkringar inte behövs. Men motsätter sig inte dem. Tycker det är ineffektivt att betala dubbelt.

ModeraternaVill ha skattefinansierad vård som grund, med förespråkar privata försäkringar som frivilligt komplement.

SverigedemokraternaHar inga principiella invändningar mot sjukvårdsförsäkringar. Partiet ser det som ett sätt att tillföra mer resurser till vården.

MiljöpartietVill stoppa “gräddfiler”. Partiet menar att privata försäkringar inte ska ge förtur i offentligt finansierad vård.

VänsterpartietKritiska till privata sjukvårdsförsäkringar. Partiet menar att de ökar ojämlikheten och skapar ett system där pengar går före behov.

SocialdemokraternaVill stoppa möjligheten att via privata försäkringar få förtur i vårdkön.

CenterpartietSer privata försäkringar som ett tillfälligt komplement på grund av långa köer. Men vill inte att de ska ge förtur i offentlig vård.

Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se