Full text
Här är de som släpps in
En mer redaktionell vy: AI-analyser först som bakgrundsläsning, därefter kategorins artiklar presenterade som i en nyhetsöversikt med versionshistorik kvar.
Analys av tematisk landskap och beteendemönster i kategori 'News SE' för idag.
Dagens nyhetsflöde präglas av flera starka teman. Det internationella säkerhetsläget dominerar med fokus på USA:s militärstrategi i Mellanöstern och spänningarna kring Ukraina. Inrikes nyheter belyser sociala problem, som fyllekaos i Jönköping och en ny dödsdom från en polsk massvåldtäktsman. Dessutom finns det inslag av vetenskaplig nyfikenhet, såsom ny forskning om influensa och framsteg inom rymdfart.
Narrativen som framträder handlar ofta om hot och katastrofer, vilket ger en känsla av oro. Rubriker som "Farligt lavinläge kring Tärnaby och Hemavan" och "Han kan 'släcka halva internet': Vi måste skydda oss" förmedlar en känsla av akuta risker. Samtidigt finns det en motsatt ton av hopp och framsteg, som skildras genom nyheterna om astronauternas närhet till månen och den senaste forskningen kring influensa.
Det verkar finnas en trend där medieuppvaktning kring brottsfall och sociala problem ökar, vilket kan tyda på en växande oro i samhället. Antalet rapporter om våld, fyllekultur och brottslighet är högre idag än tidigare. Samtidigt noteras att internationella nyheter får betydande uppmärksamhet, vilket kan spegla en ökad medvetenhet om globala frågor.
Den mest aktiva källan idag är Expressen, följd av hd.se och Dagens Nyheter. De flesta artiklar är skrivna av TT, vilket tyder på att mycket av innehållet är syndikerat nyhetsmaterial. Det har också skett många redigeringar, med en betydande andel från Expressen som tyder på att de kontinuerligt uppdaterar sina nyheter för att hålla läsarna informerade.
Dagens nyhetsflöde rymmer en blandning av interna och externa hot, med fokus på säkerhet och sociala problem. En ökning av rapporteringen kring brottsfall och internationella kriser tyder på en förskjutning mot ett mer krisfokuserat narrativ i medierna. Det är också värt att notera den dominerande rollen av Expressen och TT i nyhetslandet. För mer information, se följande artiklar: USA samlar fler kryssningsrobotar i Mellanöstern, Fyllekaos i Jönköping – 40 omhändertagna, Trump överväger förändringar – ministrarna som hänger löst.
Övergripande teman
Under de senaste sju dagarna har nyhetsflödet präglats av flera centrala teman. En stor del av fokus har legat på politiska händelser i Ungern, där det tidigare styret under Viktor Orbán har åkt på en stor förlust i valet, vilket har lett till diskussioner om demokratiska förändringar och politiska omvälvningar. Sportiga prestationer har också tagit stor plats, särskilt Rory McIlroys seger i US Masters. Internationella relationer har stått i centrum med USA:s hot mot Iran, vilket har skapat spänning och oro. Avslutningsvis har tragiska nyheter, såsom olyckor och försvinnanden, också bidragit till en allvarligare ton i nyhetsberättelsen.
Narrativ och retoriska mönster
Nyheterna präglas av en stark emotionell laddning, där uttryck som "Kan inte fatta" speglar den personliga euforin efter sportprestationer. Den politiska rapporteringen kring Ungern utnyttjar språket effektivt för att skapa känslor av hopp och optimistiskt motstånd, med fraser som "Vi tog tillbaka vårt hemland". Å andra sidan används skarpa och dramatiska termer, som "panik", för att intensifiera rapporteringen kring tragedier, vilket fördjupar läsarens engagemang.
Activity and behavior over time
Det har skett ett ökat intresse för politiska frågor, särskilt kopplade till demokratisk aktivism i Ungern, med tiotusentals människor på gatorna, vilket kan indikera ett högre medborgarengagemang. Samtidigt märks en ökning av intresset för sport, vilket tyder på att stora sportevenemang fortsätter att samla folk kring gemensamma intressen. Tragiska nyheter som olyckor kan leda till ökad säkerhetsmedvetenhet bland allmänheten.
Riskindikatorer
Det finns flera potentiella riskindikatorer:
Analys av nyhetslandskap och beteendemönster för maj 2026
Övergripande teman
Nyhetsflödet för maj 2026 kretsar kring flera centrala teman. För det första, det finns en dominerande ton kring naturkatastrofer med rapporter om skogsbrandsrisk och extrema temperaturer. För det andra, internationella spänningar, särskilt relaterat till händelser i Ryssland och Israel, vilket tyder på en generell oro för geopolitisk stabilitet. Lokala sportnyheter ger inslag av gemenskap och lokal stöttning, vilket står i kontrast till det övriga nyhetsinnehållet.
Narrativ och retoriska mönster
Nyhetsrapporteringen bär en stark prägel av kriser och hot. Dramatiska beskrivningar av skogsbränder och risker används för att väcka känslor av oro hos läsarna. Det finns även en kritisk retorik som pekar på politiska och sociala problem i Sverige, där citat både från lokal- och globalpolitik är framträdande. Sportnyheterna å sin sida framhäver positiva aspekter, vilket kan tjäna som en motvikt till de dystra berättelserna.
Möjliga beteendemönster över tid
Ökningen av rapporter om naturkatastrofer och internationella konflikter tyder på att allmänheten kanske blir mer medveten och orolig för säkerhet. Samtidigt visar sportnyheternas närvaro att folk söker gemenskap och positiva upplevelser mitt i oroliga tider. Det kan också observeras ett växande intresse för politiska frågor och medborgarengagemang, vilket kan kopplas till händelser under första maj.
Riskindikatorer
Det finns klara riskindikatorer kopplade till de rapporterade evenemangen. Den ökade frekvensen av skogsbränder i kombination med ovanligt höga temperaturer pekar på en potentiellt farlig situation. Geopolitiska konflikter, såsom de i Ryssland och Israel, kan leda till upptrappning av spänningar och ökat våld. De rapporterade incidenterna om "misstänkta farliga föremål" tyder också på en ökad känsla av osäkerhet i samhället.
Kort sammanfattning
Nyhetsrapporteringen fram till den 1 maj 2026 är präglad av teman kring naturkatastrofer, internationell spänning och lokal sport. Det finns en utbredd oro i samhället gällande säkerhet och stabilitet, vilket förstärks av de dramatiskt utformade nyheterna. Riskindikatorer relaterade till säkerhet och politiska spänningar kräver uppmärksamhet och åtgärder från både myndigheter och samhälle. Samtidigt visar sportnyheterna på en strävan efter positivitet och gemenskap mitt i oroliga tider.
VEMDALEN (JT) JT möter fyra bilresenärer för att höra hur de resonerar
Här är de som släpps in
Här är de som släpps in
Slagit till både i Malmö och Stockholm
Slagit till både i Malmö och Stockholm
DN DEBATT. De tider vi lever i kräver att nya arbetssätt. Miljardinvesteringar står på kö, klimatomställningen kräver mineraler och grön energi, och det geopolitiska läget oroar. Men i ivern att agera snabbt vill staten allt oftare köra över lokala makthavare – och invånarna, skriver tre företrädare för Norrbottens Kommuner.
DN DEBATT. De tider vi lever i kräver att nya arbetssätt. Miljardinvesteringar står på kö, klimatomställningen kräver mineraler och grön energi, och det geopolitiska läget oroar. Men i ivern att agera snabbt vill staten allt oftare köra över lokala makthavare – och invånarna, skriver tre företrädare för Norrbottens Kommuner.
Brevlådestopp
Brevlådestopp
Bostadsrättsföreningar plundrade • ”Han har hållit på såhär i massa år”
Bostadsrättsföreningar plundrade • ”Han har hållit på såhär i massa år”
För två månader sedan dömdes Dumpens ansvariga utgivare Sara Nilsson för grovt förtal. Nu har ytterligare en man stämt pedofiljägarsajten för grovt förtal.
För två månader sedan dömdes Dumpens ansvariga utgivare Sara Nilsson för grovt förtal. Nu har ytterligare en man stämt pedofiljägarsajten för grovt förtal.
Trump till attack på attack: ”Var inte där när USA behövde dem”.
Trump till attack på attack: ”Var inte där när USA behövde dem”.
TITLE: Pål Jonson efter Trumps Natokrav: ”Inte fått någon förfrågan” DESCRIPTION: I går gick USA:s president Donald Trump åter till attack mot Natoländerna efter ett möte med alliansens generalsekreterare Mark Rutte. ”Nato var inte där när vi behövde dem, och de kommer inte att vara där om vi behöver dem igen. Kom ihåg Grönland, den stora, dåligt skötta isbiten”, skrev han på Truth. Försvarsministern: Inte fått någon förfrågan Sveriges försvarsminister Pål Jonson är på plats i Washington och säger så här om kritiken: – Vi har inte fått någon förfrågan från USA om att bidra. Vi har också fört samtal med amerikanska sidan på militär nivå. Då var budskapet för några veckor sedan att Sveriges viktigaste roll är att hålla den norra flanken säker, och vårt Ukrainastöd. Trumps angrepp är ”inte bra för den politiska sammanhållningen”, säger Jonson. – När vi inte håller med den här administrationen så säger vi så. Det gjorde vi kopplat till Grönlandskrisen. Håller ni med dem om frågan om Iran eftersom ni inte sagt något där? – Kopplat till Iran har vi sagt att sättet USA agerat på sannolikt inte ligger inom folkrätten – sedan så ligger inte Irans agerande heller inom folkrätten. ”Ruttes uppgift är att hålla ihop länken” Efter Trumps kritik svarade Natochefen Mark Rutte att ”vissa” Nato-medlemmar var ”lite långsamma” med att hjälpa till, utan att specificera vilka. Mark Rutte har flera gånger kritiserats för att vara för inställsam gentemot presidenten. Pål Jonson säger, likt Rutte, att Europa är väldigt beroende av att USA engagerar sig i dess säkerhet. På frågan om Rutte fjäskar för mycket för Trump säger Jonson så här: – Natos generalsekreterares kärnuppgift är att hålla ihop den transatlantiska länken. Jag tyckte han gjorde ett mycket bra arbete inför Haagtoppmötet att få Europas länder ombord på att lägga fem procent av bnp, varav 3,5 till de militära kärnuppgifterna. Hård spansk kritik – därför är Sverige försiktigare Ett land som varit betydligt skarpare i sin kritik mot Trump är Spanien. Landets socialistiska premiärminister Pedro Sanchez har vägrat låta USA använda spanska militärbaser och flera gånger öppet kritiserat den amerikanska presidenten. Bland annat har han kallat Irankriget ”en katastrof”. På frågan om hur den svenska regeringen står mellan Sanchez och Trump säger försvarsministern att det är ”svårt att bedöma”. – Nu har inte vi haft sådana frågor kopplat till överflygningar med svenska baser. Vi påverkas inte riktigt av det. Vårt huvudfokus är på norra flanken och att fortsätta stödja Ukraina. CONTENT: I går gick USA:s president Donald Trump åter till attack mot Natoländerna efter ett möte med alliansens generalsekreterare Mark Rutte. ”Nato var inte där när vi behövde dem, och de kommer inte att vara där om vi behöver dem igen. Kom ihåg Grönland, den stora, dåligt skötta isbiten”, skrev han på Truth. Försvarsministern: Inte fått någon förfrågan Sveriges försvarsminister Pål Jonson är på plats i Washington och säger så här om kritiken: – Vi har inte fått någon förfrågan från USA om att bidra. Vi har också fört samtal med amerikanska sidan på militär nivå. Då var budskapet för några veckor sedan att Sveriges viktigaste roll är att hålla den norra flanken säker, och vårt Ukrainastöd. Trumps angrepp är ”inte bra för den politiska sammanhållningen”, säger Jonson. – När vi inte håller med den här administrationen så säger vi så. Det gjorde vi kopplat till Grönlandskrisen. Håller ni med dem om frågan om Iran eftersom ni inte sagt något där? – Kopplat till Iran har vi sagt att sättet USA agerat på sannolikt inte ligger inom folkrätten – sedan så ligger inte Irans agerande heller inom folkrätten. ”Ruttes uppgift är att hålla ihop länken” Efter Trumps kritik svarade Natochefen Mark Rutte att ”vissa” Nato-medlemmar var ”lite långsamma” med att hjälpa till, utan att specificera vilka. Mark Rutte har flera gånger kritiserats för att vara för inställsam gentemot presidenten. Pål Jonson säger, likt Rutte, att Europa är väldigt beroende av att USA engagerar sig i dess säkerhet. På frågan om Rutte fjäskar för mycket för Trump säger Jonson så här: – Natos generalsekreterares kärnuppgift är att hålla ihop den transatlantiska länken. Jag tyckte han gjorde ett mycket bra arbete inför Haagtoppmötet att få Europas länder ombord på att lägga fem procent av bnp, varav 3,5 till de militära kärnuppgifterna. Hård spansk kritik – därför är Sverige försiktigare Ett land som varit betydligt skarpare i sin kritik mot Trump är Spanien. Landets socialistiska premiärminister Pedro Sanchez har vägrat låta USA använda spanska militärbaser och flera gånger öppet kritiserat den amerikanska presidenten. Bland annat har han kallat Irankriget ”en katastrof”. På frågan om hur den svenska regeringen står mellan Sanchez och Trump säger försvarsministern att det är ”svårt att bedöma”. – Nu har inte vi haft sådana frågor kopplat till överflygningar med svenska baser. Vi påverkas inte riktigt av det. Vårt huvudfokus är på norra flanken och att fortsätta stödja Ukraina.
TITLE: Jonson om Trumps Natoilska: ”Inte fått någon förfrågan” DESCRIPTION: Trump till attack på attack: ”Var inte där när USA behövde dem”. CONTENT: Trump till attack på attack: ”Var inte där när USA behövde dem”.
TITLE: Pål Jonsson efter Trumps Natokrav: ”Inte fått någon förfrågan” DESCRIPTION: I går gick USA:s president Donald Trump åter till attack mot Natoländerna efter ett möte med alliansens generalsekreterare Mark Rutte. ”Nato var inte där när vi behövde dem, och de kommer inte att vara där om vi behöver dem igen. Kom ihåg Grönland, den stora, dåligt skötta isbiten”, skrev han på Truth. Försvarsministern: Inte fått någon förfrågan Sveriges försvarsminister Pål Jonsson är på plats i Washington och säger så här om kritiken: – Vi har inte fått någon förfrågan från USA om att bidra. Vi har också fört samtal med amerikanska sidan på militär nivå. Då var budskapet för några veckor sedan att Sveriges viktigaste roll är att hålla den norra flanken säker, och vårt Ukrainastöd. Trumps angrepp är ”inte bra för den politiska sammanhållningen”, säger Jonsson. – När vi inte håller med den här administrationen så säger vi så. Det gjorde vi kopplat till Grönlandskrisen. Håller ni med dem om frågan om Iran eftersom ni inte sagt något där? – Kopplat till Iran har vi sagt att sättet USA agerat på sannolikt inte ligger inom folkrätten – sedan så ligger inte Irans agerande heller inom folkrätten. ”Ruttes uppgift är att hålla ihop länken” Efter Trumps kritik svarade Natochefen Mark Rutte att ”vissa” Nato-medlemmar var ”lite långsamma” med att hjälpa till, utan att specificera vilka. Mark Rutte har flera gånger kritiserats för att vara för inställsam gentemot presidenten. Pål Jonson säger, likt Rutte, att Europa är väldigt beroende av att USA engagerar sig i dess säkerhet. På frågan om Rutte fjäskar för mycket för Trump säger Jonson så här: – Natos generalsekreterares kärnuppgift är att hålla ihop den transatlantiska länken. Jag tyckte han gjorde ett mycket bra arbete inför Haagtoppmötet att få Europas länder ombord på att lägga fem procent av bnp, varav 3,5 till de militära kärnuppgifterna. Hård spansk kritik – därför är Sverige försiktigare Ett land som varit betydligt skarpare i sin kritik mot Trump är Spanien. Landets socialistiska premiärminister Pedro Sanchez har vägrat låta USA använda spanska militärbaser och flera gånger öppet kritiserat den amerikanska presidenten. Bland annat har han kallat Irankriget ”en katastrof”. På frågan om hur den svenska regeringen står mellan Sanchez och Trump säger försvarsministern att det är ”svårt att bedöma”. – Nu har inte vi haft sådana frågor kopplat till överflygningar med svenska baser. Vi påverkas inte riktigt av det. Vårt huvudfokus är på norra flanken och att fortsätta stödja Ukraina. Med Trumps återkommande attacker – känner du att du är bland vänner här i Washington? – Det amerikanska politiska systemet är stort och omfattande. Det finns både vänner och motståndare i Washington till Nato, och kopplat till Ukrainastöd. Vi är här, för dialog, förvaltar svenska intressen och för fram svenska perspektiv, säger Pål Jonson. CONTENT: I går gick USA:s president Donald Trump åter till attack mot Natoländerna efter ett möte med alliansens generalsekreterare Mark Rutte. ”Nato var inte där när vi behövde dem, och de kommer inte att vara där om vi behöver dem igen. Kom ihåg Grönland, den stora, dåligt skötta isbiten”, skrev han på Truth. Försvarsministern: Inte fått någon förfrågan Sveriges försvarsminister Pål Jonsson är på plats i Washington och säger så här om kritiken: – Vi har inte fått någon förfrågan från USA om att bidra. Vi har också fört samtal med amerikanska sidan på militär nivå. Då var budskapet för några veckor sedan att Sveriges viktigaste roll är att hålla den norra flanken säker, och vårt Ukrainastöd. Trumps angrepp är ”inte bra för den politiska sammanhållningen”, säger Jonsson. – När vi inte håller med den här administrationen så säger vi så. Det gjorde vi kopplat till Grönlandskrisen. Håller ni med dem om frågan om Iran eftersom ni inte sagt något där? – Kopplat till Iran har vi sagt att sättet USA agerat på sannolikt inte ligger inom folkrätten – sedan så ligger inte Irans agerande heller inom folkrätten. ”Ruttes uppgift är att hålla ihop länken” Efter Trumps kritik svarade Natochefen Mark Rutte att ”vissa” Nato-medlemmar var ”lite långsamma” med att hjälpa till, utan att specificera vilka. Mark Rutte har flera gånger kritiserats för att vara för inställsam gentemot presidenten. Pål Jonson säger, likt Rutte, att Europa är väldigt beroende av att USA engagerar sig i dess säkerhet. På frågan om Rutte fjäskar för mycket för Trump säger Jonson så här: – Natos generalsekreterares kärnuppgift är att hålla ihop den transatlantiska länken. Jag tyckte han gjorde ett mycket bra arbete inför Haagtoppmötet att få Europas länder ombord på att lägga fem procent av bnp, varav 3,5 till de militära kärnuppgifterna. Hård spansk kritik – därför är Sverige försiktigare Ett land som varit betydligt skarpare i sin kritik mot Trump är Spanien. Landets socialistiska premiärminister Pedro Sanchez har vägrat låta USA använda spanska militärbaser och flera gånger öppet kritiserat den amerikanska presidenten. Bland annat har han kallat Irankriget ”en katastrof”. På frågan om hur den svenska regeringen står mellan Sanchez och Trump säger försvarsministern att det är ”svårt att bedöma”. – Nu har inte vi haft sådana frågor kopplat till överflygningar med svenska baser. Vi påverkas inte riktigt av det. Vårt huvudfokus är på norra flanken och att fortsätta stödja Ukraina. Med Trumps återkommande attacker – känner du att du är bland vänner här i Washington? – Det amerikanska politiska systemet är stort och omfattande. Det finns både vänner och motståndare i Washington till Nato, och kopplat till Ukrainastöd. Vi är här, för dialog, förvaltar svenska intressen och för fram svenska perspektiv, säger Pål Jonson.
TITLE: Pål Jonson efter Trumps Natokrav: ”Inte fått någon förfrågan” DESCRIPTION: I går gick USA:s president Donald Trump åter till attack mot Natoländerna efter ett möte med alliansens generalsekreterare Mark Rutte. ”Nato var inte där när vi behövde dem, och de kommer inte att vara där om vi behöver dem igen. Kom ihåg Grönland, den stora, dåligt skötta isbiten”, skrev han på Truth. Försvarsministern: Inte fått någon förfrågan Sveriges försvarsminister Pål Jonson är på plats i Washington och säger så här om kritiken: – Vi har inte fått någon förfrågan från USA om att bidra. Vi har också fört samtal med amerikanska sidan på militär nivå. Då var budskapet för några veckor sedan att Sveriges viktigaste roll är att hålla den norra flanken säker, och vårt Ukrainastöd. Trumps angrepp är ”inte bra för den politiska sammanhållningen”, säger Jonson. – När vi inte håller med den här administrationen så säger vi så. Det gjorde vi kopplat till Grönlandskrisen. Håller ni med dem om frågan om Iran eftersom ni inte sagt något där? – Kopplat till Iran har vi sagt att sättet USA agerat på sannolikt inte ligger inom folkrätten – sedan så ligger inte Irans agerande heller inom folkrätten. ”Ruttes uppgift är att hålla ihop länken” Efter Trumps kritik svarade Natochefen Mark Rutte att ”vissa” Nato-medlemmar var ”lite långsamma” med att hjälpa till, utan att specificera vilka. Mark Rutte har flera gånger kritiserats för att vara för inställsam gentemot presidenten. Pål Jonson säger, likt Rutte, att Europa är väldigt beroende av att USA engagerar sig i dess säkerhet. På frågan om Rutte fjäskar för mycket för Trump säger Jonson så här: – Natos generalsekreterares kärnuppgift är att hålla ihop den transatlantiska länken. Jag tyckte han gjorde ett mycket bra arbete inför Haagtoppmötet att få Europas länder ombord på att lägga fem procent av bnp, varav 3,5 till de militära kärnuppgifterna. Hård spansk kritik – därför är Sverige försiktigare Ett land som varit betydligt skarpare i sin kritik mot Trump är Spanien. Landets socialistiska premiärminister Pedro Sanchez har vägrat låta USA använda spanska militärbaser och flera gånger öppet kritiserat den amerikanska presidenten. Bland annat har han kallat Irankriget ”en katastrof”. På frågan om hur den svenska regeringen står mellan Sanchez och Trump säger försvarsministern att det är ”svårt att bedöma”. – Nu har inte vi haft sådana frågor kopplat till överflygningar med svenska baser. Vi påverkas inte riktigt av det. Vårt huvudfokus är på norra flanken och att fortsätta stödja Ukraina. CONTENT: I går gick USA:s president Donald Trump åter till attack mot Natoländerna efter ett möte med alliansens generalsekreterare Mark Rutte. ”Nato var inte där när vi behövde dem, och de kommer inte att vara där om vi behöver dem igen. Kom ihåg Grönland, den stora, dåligt skötta isbiten”, skrev han på Truth. Försvarsministern: Inte fått någon förfrågan Sveriges försvarsminister Pål Jonson är på plats i Washington och säger så här om kritiken: – Vi har inte fått någon förfrågan från USA om att bidra. Vi har också fört samtal med amerikanska sidan på militär nivå. Då var budskapet för några veckor sedan att Sveriges viktigaste roll är att hålla den norra flanken säker, och vårt Ukrainastöd. Trumps angrepp är ”inte bra för den politiska sammanhållningen”, säger Jonson. – När vi inte håller med den här administrationen så säger vi så. Det gjorde vi kopplat till Grönlandskrisen. Håller ni med dem om frågan om Iran eftersom ni inte sagt något där? – Kopplat till Iran har vi sagt att sättet USA agerat på sannolikt inte ligger inom folkrätten – sedan så ligger inte Irans agerande heller inom folkrätten. ”Ruttes uppgift är att hålla ihop länken” Efter Trumps kritik svarade Natochefen Mark Rutte att ”vissa” Nato-medlemmar var ”lite långsamma” med att hjälpa till, utan att specificera vilka. Mark Rutte har flera gånger kritiserats för att vara för inställsam gentemot presidenten. Pål Jonson säger, likt Rutte, att Europa är väldigt beroende av att USA engagerar sig i dess säkerhet. På frågan om Rutte fjäskar för mycket för Trump säger Jonson så här: – Natos generalsekreterares kärnuppgift är att hålla ihop den transatlantiska länken. Jag tyckte han gjorde ett mycket bra arbete inför Haagtoppmötet att få Europas länder ombord på att lägga fem procent av bnp, varav 3,5 till de militära kärnuppgifterna. Hård spansk kritik – därför är Sverige försiktigare Ett land som varit betydligt skarpare i sin kritik mot Trump är Spanien. Landets socialistiska premiärminister Pedro Sanchez har vägrat låta USA använda spanska militärbaser och flera gånger öppet kritiserat den amerikanska presidenten. Bland annat har han kallat Irankriget ”en katastrof”. På frågan om hur den svenska regeringen står mellan Sanchez och Trump säger försvarsministern att det är ”svårt att bedöma”. – Nu har inte vi haft sådana frågor kopplat till överflygningar med svenska baser. Vi påverkas inte riktigt av det. Vårt huvudfokus är på norra flanken och att fortsätta stödja Ukraina.
Resenärer klagar på smutsiga vagnar, förseningar och höga priser på SJ:s nattåg till norra Sverige. Men trots brister garanteras bolaget vinst av Trafikverket. – Det här är för dåligt. Man skäms inför alla utländska turister, säger Anna-Klara Zetterström, nattågsresenär.
Resenärer klagar på smutsiga vagnar, förseningar och höga priser på SJ:s nattåg till norra Sverige. Men trots brister garanteras bolaget vinst av Trafikverket. – Det här är för dåligt. Man skäms inför alla utländska turister, säger Anna-Klara Zetterström, nattågsresenär.
Förklarar de omtalade orden • Se video
Förklarar de omtalade orden • Se video