Det plingar till på Kevin Rasmussens dator. Han är socialdemokratiskt oppositionsråd i Ystads kommun. En kalendernotis från tidigare år dyker upp. Meddelandet påminner honom om den då inplanerade konferensresan mellan en moderat politiker och en säkerhetschef.
– Det var lite lustigt, kolla här vad jag fick upp, skrattar han.
Anledningen till att Kevin Rasmussens roas är att ämnet för dagens intervju är korruption inom kommunen. Affärerna kring säkerhetschefen och den moderata politikerns resor är ett exempel på just detta.
I december 2022 anmälde Ystad kommun misstänkta mutbrott efter en intern utredning. Det hade uppdagats att kommunanställda i flera år bjudits på middagar, hotellnätter och resor av säkerhetsföretaget Stanley Security. Samtidigt ingick kommunen ett miljonavtal med bolaget.
– Det är helt förkastligt och visar att en osund kultur etsat sig fast, säger Kevin Rasmussen.
Ystad tingsrätt. Foto: Nea Magoo Eriksson.
Tio personer åtalades för brott, men samtliga friades sedan i tingsrätten. Domstolen konstaterar att de fått förmåner men inte utanför gränsen för det godtagbara, något som krävs för att det i lagens mening ska röra sig om mutor.
Totalt beräknas härvan ha kostat skattebetalarna 100 miljoner kronor.
Det är inte enda gången Ystad uppmärksammats för kommunanställda som skott sig på skattebetalarnas bekostnad. Längs Sjömansgatan, ett stenkast från tågstationen och stadens småbåtshamn ligger en ståtlig tegelvilla.
I anslutning till den finns en stor gräsplan som ringas in av en häck. Den nyttjas av kommunstyrelsens vice ordförande och hennes man som också är politiker.
Det uppdagades när kommunen ville bygga en cykelväg. I planarbetet noterade tjänstepersonerna att marken som politikerna disponerade egentligen var stadens.
– De har hävdat att kommunen inte behöver marken, men det finns ett behov. Vi planerar för en stor hamnstad där vi kommer behöva all form av infrastruktur för att hitta trafiklösningar, säger Kevin Rasmussen.
Kevin Rasmussens socialdemokratiskt oppositionsråd i Ystads kommun. Foto: Nea Magoo Eriksson.
Sex år senare och efter flera försök att ta tillbaka marken har ingen cykelväg byggts. Politiker har blockerat beslutet om att återta tomten.
– Man blir förvånad av oviljan att ställa allting till rätta i efterhand, säger Kevin Rasmussen.
Politikerparet är dock långt ifrån ensamma. När kommunen undersökte saken vidare visade det sig att mark olovligt nyttjades för privata intressen på över hundra olika platser. Bland annat flera politiker. På kommunens strandtomt byggdes till exempel en padelhall av en tennisklubb där en kommunpolitiker satt i styrelsen.
Samtidigt har det varit svårt för kommunens tjänstepersoner att gå till botten med frågorna. Många har tvingats lämna. Det har skett till ett högt pris. Totalt har kommunen köpt ut 96 höga tjänstepersoner de senaste två mandatperioderna till en kostnad på 17 miljoner. Bland dem två kommundirektörer som båda undersökt korruptionshärvorna.
Enligt Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt och korruptionsexpert, är just fifflandet med markägande en klassiker i korruptionsvärlden.
– Den sagan hör jag minst en gång i veckan, säger han.
Att dra en gräns mellan vad som är korruption och inte är dock svårt, menar Olle Lundin.
– Det handlar i grunden om att man utnyttjar sin offentliga makt för att tillskansa sig själv eller någon annan fördelar, säger han.
Dessutom har Sverige ingen skarp lagstiftning i frågan.
Vad som är att tillskansa sig fördelar råder det delade meningar om. Under våren 2025 beslutade kommunstyrelsens arbetsutskott att höga politiker och tjänstemän ska få en sjukvårdsförsäkring. I praktiken innebär det att skattepengar går till att kommuntoppar kan gå före i vårdköer och få snabbare vård.
– Det finns vissa uppgifter som väldigt få kan göra. Det är inte bara att sätta in en vikarie, motiverar Nils Holmqvist (M), förslaget.
Omröstningen blir en besvärlig historia. De politiker som gynnas kan inte delta på grund av jäv och behöver ersättas av partikamrater. Till slut röstade en majoritet av utskottets fem ledamöter igenom förslaget.
Beslutet upprör och debatten når till och med riksplanet. Kritiker menar att den vård som politikerna själva drivit igenom för medborgarna bör vara god nog även för dem själva. Under början av året tvingades kommunen backa och riva upp beslutet.
Någon förståelse för upprördheten bland politikerna som lagt förslaget verkar det dock inte finnas. Istället menar de att det är missunnsamhet som ligger till grund för kritiken.
– Det är allmänt känt att Sverige har en jantelag och att folk blir avundsjuka om någon får en fördel, säger Nils Holmqvist (M).
Olle Lundin menar att det låter som personalvård, men samtidigt går det i linje med definitionen av korruption. Han påpekar att åklagare i andra fall menat att förmåner som finns i avtal är tillåtna.
– Det finns en gränsdragning som är svår där, i sådana fall kan man ju avtala vad som helst, säger han.
Att Sverige länge haft självbilden av att inte ha en utbredd korruption gör den svårare att lägga märke till och uppmärksamma, enligt Olle Lundin.
– Svenskar har en alldeles säregen självbild och uppfattning om att vi alltid har rätt. Vi använder ord som affärer och skandaler, när det är ren och skär korruption.
Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt och korruptionsexpert. Foto Pressbild.
Han menar att människor som fifflar med skattepengar ofta bygger upp egna regler och en egen moral som styr beslutstagandet. När korruptionen sedan avslöjas och personerna framstår som bovar och banditer hamnar de i total chock.
Som i Motalaskandalen på sent 90-tal där ledande S-politiker använde skattemedel för privat konsumtion av lyxresor, middagar och alkohol.
– Gubbarna där hade i flera år åkt på resor runt jorden för skattepengar. De tänkte att det var en helt naturlig grej och att de förtjänade det.
Någon universal lösning på korruption tror han inte finns.
– Många mindre åtgärder krävs, som att stärka ansvaret och öka möjligheterna för ansvarsutkrävande.
I en annan del av Skåne, närmare bestämt Kävlinge, uppdagades det under 2024 att en kommunal chef använt kommunens pengar och mark för att bygga sig själv en hundrastgård. Samtidigt kommer det fram att han har gjort inköp för hundratusentals kronor utan att kunna visa kvitton.
Han gjorde dessutom affärer för närmare tre miljoner kronor med ett lokalt bolag verksamt inom VA-system. Affärerna sköttes över telefon trots att det egentligen krävs upphandlingar för så stora belopp.
I samband med detta kom ett tips till Konkurrensverket. Det gjorde gällande att en tjänsteperson, vars arbetsuppgifter är att se till att kommunen följer lagar och regler, är sambo med VA-företagets ägare och sitter i som suppleant i bolagets styrelse.
När myndigheten granskade fallet slog de fast att sakförhållandena i tipset stämmer. Det hela resulterade i att Konkurrensverket riktade kritik mot kommunen och gav ett vite på 130 000 kronor.
Att utreda om tjänstepersonen haft någon roll i affärerna är dock omöjligt. All kontakt har skett muntligt och pappersspår saknas.
– Det finns inget att granska, det försvårar tillsynen, säger Natacha Otte Widgren, enhetschef på enheten för upphandlingstillsyn, på Konkurrensverket.
Men både oppositionen och de styrande partierna är trygga med att ingen intressekonflikt har funnits. De menar att personen som har koppling till företaget inte har varit inblandad i beslutet om inköpen.
– Hur ska man kunna göra en upphandling utan att det finns koppling till någon som är anställd på kommunen? Det är en omöjlighet, säger Johan Douglies (M), kommunstyrelsens 1:e vice ordförande och ordförande i tekniska utskottet.
I Ystad skruvar Kevin Rasmussen sig på sin stol när han pratar om sina politikerkollegor. De som vägrar att släppa den bit mark vid deras hus som tillhör kommunen.
– Det blir ju jobbigt när man känner varandra. När det finns en lång lojalitet mellan människor. Då blir det personligt. Men man måste ju ändå känna att det inte är rätt?
Affärer som uppfattats korrupta eller orättvisa och där transparens saknas kan få stora konsekvenser, tror Kevin Rasmussen.
Han menar att tilliten för samhällets institutioner undermineras och hänvisar till att förtroendesiffrorna i Ystad rasat de senaste åren. Fyra av fem ystadsbor uppger i SCB:s medborgarundersökning att de inte tycker att kommunen är fri från korruption. Bara i Botkyrka är invånarnas förtroende lägre.
– Korruptionsskandalerna är ju huvudsaken till det låga förtroendet. Det är ytterst vi företrädare som sätter ribban, säger Kevin Rasmussen.
Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se
Hiram Li hiram.li@skanesfolkblad.se