Den stränga vintern har väckt hopp hos länsstyrelserna om att den invasiva lövplattmasken Obama nungarakan ha dukat under för kylan. Men trots skärpta riktlinjer i Sverige varnar branschen för att problemet kvarstår på kontinenten.
Content
Den köttätande lövplattmasken, som hotar det svenska ekosystemet genom att äta daggmaskar, upptäcktes i Sverige i slutet av 2024. Sedan dess har den spridit sig norrut, men nu utför Länsstyrelsen i Skåne sökningar med specialtränade hundar för att se om vinterns tjäle tagit död på beståndet.
– I bästa fall har kylan tagit död på dem helt och hållet, säger Cajza Eriksson vid Länsstyrelsen Skåne till DN.
För att stoppa spridningen har myndigheterna nyligen skärpt riktlinjerna för växtimportörer. Bland annat ska en större del av partierna kontrolleras okulärt (visuellt), och vid fynd ska maskarna plockas bort och krukorna fortsätta kontrolleras i tre dagar efter första fyndet.
Joel Brodde, vd, Stångby plantskola.
Joel Brodde, vd på Stångby plantskola, berättar att de nya kraven påverkar vardagen, men att de valt att gå steget längre för att vara säkra, men också för att optimera verksamheten.
– Nu kör vi 100 procent av det importerade materialet i en värmecontainer. Det är konstaterat att vid 40 grader förstörs även äggen, som annars är nästan omöjliga att upptäcka vid en vanlig kontroll, förklarar han.
Trots de svenska insatserna finns en oro för att nya maskar kontinuerligt förs in via import. Problemet är särskilt stort i Holland och Tyskland, där lövplattmasken är väletablerad. Enligt Joel Brodde finns en märkbar skillnad i hur allvarligt man ser på saken i olika länder.
– Vad vi har förstått så tar de inte det här på samma allvar som länsstyrelsen i Sverige och plantskolebranschen här gör. Vi känner inte till något annat land än Sverige som vidtar så här pass drastiska åtgärder, säger Joel Brodde.
Att använda hundar för att finna masken fungerar inte alltid, enligt Brodde.
– Resultaten med hundar har varierat över landet, de har ibland markerat utan att man funnit något och vice versa. För oss blir valet mellan att frysa under lång tid eller värma upp krukorna. Frysning är dock en metod där man behöver vara försiktig så att växterna inte skadas. Vi har testat oss fram och sett att 40 grader fungerar väl, säger han.
Även om EU-listningen av masken innebär att exporterande länder måste skärpa sina kontroller, har de 18 månader på sig att införa åtgärderna. Det innebär att risken för smittat material från Europa kommer att vara hög under en lång tid framöver.
Som ett direkt svar på riskerna med importen ser Joel Brodde en tydlig väg framåt: att premiera det lokala.
– Vi är noga med att lyfta upp det svenska och egenproducerade. Vårt svenska material är förstås framförädlat här, med mindre risk risk för lövplattmaskar, och det väljer vi i första hand, säger han.
För privatpersoner innebär läget att man bör vara extra vaksam vid onlinebeställningar från utlandet, där kontrollerna ofta är bristfälliga jämfört med hos svenska yrkesodlare.