Matmomsen sänks den 1 april och med den ska priserna på livsmedel bli lägre. Men höjda energipriser till följd av kriget i Iran, som inte minst drabbar lantbruket, riskerar att ge en negativ utveckling för hushållsekonomin.
Content
Vad som nyss såg ut som en positiv kurva för svenska hushåll har på bara några veckor förvandlats till motsatsen. Anders Hansson, privatekonom på Sparbanken Skåne, ser hur energikrisen och den allt svagare svenska kronan letar sig in i svenska livsmedelsbutiker.
– Den stora risken är om inflationen sticker iväg igen på grund av energipriserna, då kan Riksbanken också tvingas höja räntan. En räntehöjning äter snabbt upp hela vinsten från sänkt matmoms. Det blir många små bäckar som tillsammans slår hårt mot privatekonomin, säger han.
Hur kommer momssänkningen på livsmedel att påverka hushållen i rådande läge?
– Först ska vi komma ihåg att matpriserna stigit med 25 procent sedan 2022. Momssänkningen till sex från tolv procent ska förstås komma konsumenterna till gagn, men drivkraften i prisutvecklingen har redan kostat oss mycket pengar. Och man får handla väldigt mycket mat med lägre moms för att det ska väga upp för aktuella energipriser. På totalen blir det istället en negativ kalkyl för hushållen, säger Anders Hansson.
– Om vi får en utdragen konflikt med konstant höga energipriser, kommer det att leta sig igenom hela produktionskedjan. Då riskerar kostnaderna för drivmedel och gödning att helt motverka effekten av den sänkta matmomsen, säger Anders Hansson.
Så kan din privatekonomi påverkas närmsta tiden
Maten: Momssänkningen från 12 % till 6 % ger en teoretisk prissänkning på cirka 5,4 % i butikshyllan. För en familj som handlar mat för 6 000 kr i månaden innebär det en besparing på drygt 300 kr.
Bränsle: Matbesparingen kan snabbt ätas upp vid pumpen. Dieselpriset är i rådande läge ca 10 kr högre än bör bara en månad sedan.
Import: En stor del av vår mat importeras. När världsläget är oroligt försvagas den svenska kronan, vilket gör att inköpspriset på importerad mat stiger.
Räntan: Det största hotet mot hushållskalkylen är inflationen. Om stigande energipriser driver upp den allmänna inflationen igen kan Riksbanken tvingas höja (eller skjuta upp sänkningar av) styrräntan.
Fördröjd effekt: Medan priset på macken ändras direkt, tar det längre tid för lantbrukets ökade kostnader (som konstgödsel) att nå butikshyllan. Det betyder att den riktiga ”smällen” för matpriserna kan komma först framåt sommaren eller hösten.
För många skånska lantbruk köps insatsvaror som till exempel gödning under säsongen före aktuell säsong. Det innebär att den mesta konstgödningen köptes in under vintern för att användas i vårsäsongen, till då gällande priser.
Kommer priserna i den lokala livsmedelsbutiken ändå att påverkas just nu?
– Sverige är importberoende och vi har en låg försörjningsgrad på frukt och grönt. Och just nu har kronan, efter att ha gått upp under hela 2025, sjunkit i värde. Det beror på att marknaden under kriser söker sig till stabila valutor som dollarn och då tappar den svenska kronan i värde. Det gör den importerade maten ännu dyrare, säger Anders Hansson.
Hur bidrar priserna på drivmedel till kostnadsbilden?
– När det kommer till diesel är det mer av ett lagringsproblem då det inte går att köpa för en längre period på en gång. När lagren tar slut måste man beställa nytt till de nuvarande höga priserna. Det slår direkt mot prisbilden, säger Anders Hansson.
Anders Hansson påpekar hur snabbt läget kan förändras. Om konflikten upphör och Hormuzsundet öppnas för oljetransporter kan situationen också snabbt bli bättre.
– Backar vi bandet bara en månad så såg allt ljust ut med låg inflation, kommande sänkt matmoms och skattesänkningar. Men nu har oron kommit tillbaka. Det kan gå väldigt snabbt tills vi har smolk i glädjebägaren, även om läget också kan skingras lika snabbt om frakten av olja kommer igång igen, säger Anders Hansson.