Var tredje barn i Perstorp lever i fattigdom enligt Rädda Barnens senaste rapport. Samtidigt finns en optimism i kommunen som nu med hjälp av EU-pengar hoppas på att vända utvecklingen.
Content
I köket på Perstorps församlingshem är det trångt. Under måndagar delar kyrkan ut mat till behövande och ett femtiotal personer har kommit för att få hjälp.
Kadija Alkhoder och hennes två döttrar Fatima och Aisha är några av dem. De sitter vid ett av borden i den stora salen. Döttrarna håller färgglada gosedjur hårt i sina famnar.
– Här känner vi oss trygga. Barnen har börjat gå i skolan och de trivs bra där. Det är jättefint. Den tryggheten har vi inte haft på länge, säger Kadija Alkhoder.
Familjen är asylsökande och har varit i Sverige i snart två år. När de kom från Sy hade de bara kläderna på sina kroppar.
– Jag vill känna fred. Jag vill att mina barn får det bra, det är det enda som betyder något, säger Kadija Alkhoder.
Av Migrationsverket får de totalt 6 000 kronor i månaden att leva på. Det räcker inte långt. Hemma har hon ytterligare två barn som är 15 och 19, och trots att tio dagar återstår till nästa utbetalning är pengarna redan slut.
– Att komma till kyrkan hjälper mycket. Vi får mat, hjälp med ansökningar, träffa andra som bor här och möjlighet att lära oss mer svenska.
Förutom kyrkan finns andra i Perstorp som stöttar familjen när det är tufft, både ekonomiskt och med mat.
– Att barnen får mat i skolan underlättar också mycket, säger hon.
Mikael Andersson, diakon i Svenska kyrkan visar kyrkans förråd av förnödenheter som ska delas ut till behövande. Foto: Nea Magoo Eriksson.
I köket har polarkakor, ost och smör dukats fram. Runt benen på de vuxna springer barnen. Perstorp har den högsta andelen barnfattigdom i landet. Var tredje barn i kommunen växer upp i fattigdom, enligt Rädda Barnen.
– Man kan ju tänka, wow, det är jättemycket, och det är det också. Men vi är många aktörer. Vi har både kommunens verksamhet, Svenska kyrkan och andra från civilsamhället, säger Mikael Andersson, diakon i Svenska kyrkan.
Han visar ner i källaren, där frysar är fyllda med matlådor som ska delas ut till behövande. Maten kommer från kommunens skolbespisning. Den packas av kökspersonal på raster och när det finns tid över. Rummet bredvid är fyllt med kläder, leksaker, blöjor och andra hygienartiklar. Allt har skänkts till kyrkan så att de kan dela ut det till personer som har det svårt ekonomiskt.
– Jag tror att vi har nått en punkt där något måste hända. Vi är så många som på något sätt vill jobba med det positiva och frågar oss hur vi ska kunna förändra det här, säger han.
Mikael Andersson är hoppfull. Även om kommunen har den högsta andelen barnfattigdom i landet rör det sig i absoluta tal om förhållandevis få. Enligt Rädda Barnens siffror beräknas omkring 500 barn leva i social utsatthet i kommunen.
– Det hade känts omöjligt om vi hade varit i Malmö, Stockholm eller Göteborg. Här är det så litet att vi har nära varandra och förändringen känns möjlig, förklarar Mikael Andersson.
Tillsammans med kommunen, studieförbundet Sensus och Coompanion Skåne har kyrkan fått nästan nio miljoner kronor av EU för ett projekt som ska minska arbetslösheten och öka inkluderingen i Perstorp.
– Vi har ett litet mantra: om vi kan vända trenden i Perstorp så kan man vända trenden i hela Sverige.
Inom ramen för projektet kommer bland annat över hundra ungdomar att intervjuas. Målet är dels att de ska få vara delaktiga i att hitta lösningar, men också få möjlighet till sommarjobb. Något Mikael Andersson menar kan leda till ekonomisk lindring för familjer, men också stärka ungdomarna själva.
– Sen är det kanske så att vi inte kan fixa feriejobb till alla i år, men vi kan kartlägga hur de ser på det här. Till nästa år vill vi få med oss näringslivet och vi har som ambition att alla ska ha ett sommarjobb.
Diakon Mikael Andersson står framför församlingshemmet. Foto: Nea Magoo Eriksson.
Han avbryts ständigt av personer som vill prata med honom. Det är många som behöver hjälp med allt från rådgivning och ansökningar om stöd från Majblomman till kontakt med vården. Ambitionen för kyrkans verksamhet i Perstorp är högt satt och drömmarna stora.
– Vi tänker att vi ska göra skillnad på riktigt. Vi vill ju på något sätt förändra världen, säger Mikael Andersson.
Långsamt börjar folk droppa av. Diskmaskinen fylls och stolar som dragits ut ställs på sin rätta plats. I ett hörn leker Kadija Alkhoders två döttrar med varandra. Liksom Mikael Andersson drömmer de stort.
– Jag vill att gosedjuren blir levande och så vill jag ha rullskridskor, säger Fatima, 9 år, och ler stort.
Hennes storasyster bryter in och säger att de trivs bra i Perstorp.
– Vi vill stanna kvar här och vi vill gärna få ett svenskt medborgarskap, säger Aisha, 13 år.
Mamma Kadija Alkhoder skrattar dystert och säger att det nog är en alltför stor dröm. Familjen har fått två avslag på sina asylansökningar och ska överklaga till Högsta domstolen. Chansen att de ska ta upp fallet är mycket liten.