Tornevall Networks

I Landskrona växer alltför många barn upp i ekonomisk utsatthet – och utvecklingen går åt fel håll. Det handlar inte om enstaka familjer. Det handlar om ungefär vart tredje barn.

Enligt Rädda Barnens barnfattigdomsrapport 2025 lever cirka 30–35 procent av barnen i Landskrona i ekonomisk utsatthet. Det kan jämföras med cirka 13 procent i Sverige som helhet. Det gör Landskrona till en av de mest utsatta kommunerna i landet. Bakom siffrorna finns barn som inte har råd att delta i fritidsaktiviteter, som riskerar att hamna utanför gemenskapen och som växer upp med begränsade möjligheter att påverka sin framtid.

Vi vet också att barnfattigdom inte är ett tillfälligt tillstånd. Forskning, bland annat från Malmöuniversitet, visar att ekonomisk utsatthet under uppväxten ofta följer med in i vuxenlivet. Det påverkar skolresultat, hälsa och möjligheten att etablera sig på arbetsmarknaden. Med andra ord: det vi inte gör idag får konsekvenser långt in i framtiden.

Samtidigt ser vi hur segregationen förstärker problemen. Landskrona ligger högt på ojämlikhetsindex, vilket betyder att skillnaderna mellan olika bostadsområden är stora. Barn växer upp i helt skilda verkligheter – ofta utan att mötas. Det minskar förståelsen mellan människor och riskerar att cementera utanförskap.

Men det här är inte bara en fråga om statistik eller strukturer. Det är en fråga om ansvar.

För att bryta utvecklingen krävs ett tydligt skifte i hur vi arbetar. Vi måste satsa mer – och vi måste satsa tidigare. Förebyggande arbete med barn och unga är inte en kostnad, det är en investering. Särskilt viktigt är att nå barn och unga som visar tecken på avvikande beteenden i ett tidigt skede. Där finns en möjlighet att förändra livsbanor – men bara om vi agerar i tid.

Det räcker inte med punktinsatser. Vi behöver ett långsiktigt, samordnat arbete över förvaltningsgränser – där skola, socialtjänst, fritidsverksamhet och civilsamhälle arbetar tillsammans. Och vi behöver resurser som matchar problemens omfattning.

Här finns också en konkret möjlighet. Under 2026–2027 erbjuds kommuner ett utvecklingsstöd via Länsstyrelsen för att stärka barns och ungas uppväxtvillkor. Det ger tillgång till kunskap, verktyg och praktiskt stöd för att bygga upp ett mer effektivt förebyggande arbete. Landskrona bör inte tveka – vi måste ta chansen och ansöka.

Men ansvaret kan inte enbart ligga på kommunen. Det här är en nationell fråga. Mindre och socioekonomiskt utsatta kommuner kan inte ensamma bära konsekvenserna av ökande ojämlikhet. Staten måste ta ett större ansvar, och samverkan mellan kommuner behöver stärkas.

Barnkonventionen är lag i Sverige. Den slår fast att alla barn har rätt till en skälig levnadsstandard. När vart tredje barn i Landskrona lever i ekonomisk utsatthet är det tydligt att vi inte lever upp till det.

Frågan är inte om vi har råd att agera – utan om vi har råd att låta bli.

Landskronas barn har inte tid att vänta. Och det borde inte vi heller ha.

Fatmir Azemi (S)kommunalråd i opposition, Landskrona