– Jonas Kanje blev, i hård konkurrens, vår huvudkandidat och den ende som vi förde fram till styrelsen, säger Thomas Mattsson som tillsammans med Sofia Wadensjö Karén sållat fram nye MO.
Content
Sofia Wadensjö Karén och Thomas Mattsson utgjorde rekryteringskommitté också 2021 när Medieetikens Förvaltningsorgan, Mefo, tillsatte Caspar Opitz som MO.
– Så vi uppdaterade den kravprofilen, funderade kring övriga kandidater som fanns då, vi fick många nya tips från kollegor i branschen, tog emot flera ansökningar och kontaktade några potentiella personer som eventuellt skulle motsvara kriterierna, säger Thomas Mattsson.
En skillnad mot 2021 var att nästa MO också måste verka mycket externt för att förklara och debattera medieetik, säger Mattsson, som menar att Caspar Opitz varit bra på att sätta medieetiken på agendan.
– Vi har också fört resonemang med huvudkandidaterna kring specifika medieetiska frågeställningar som om yrkesetiken bör ingå i mandatet, vem som är en offentlig person idag och hur man ser på en handläggning med eventuella snabbspår för enklare ärenden. Jag har frågat om kandidaterna avser att skriva själva. Detta eftersom Hans-Gunnar Axberger avgick som Allmänhetens Pressombudsman 1992 efter att en text han författat i Moderna Tider klandrades av Pressens Opinionsnämnd.
Mattsson och Wadensjö Karén har som brukligt vid rekryteringar frågat kandidaterna efter eventuella lik i lasten, och varit måna om att inventera kandidater både i och utanför Stockholm, att ha både kvinnor och män på listan och att prioritera utgivarerfarenhet.
– Vi var dock förutsättningslösa och har inte enbart pratat med publicister, kom ihåg att de tre första Pressombudsmännen alla var jurister.
Thomas Mattsson konstaterar att Caspar Opitz går tillbaka till ett operativt journalistiskt jobb, som utrikeschef på Dagens Nyheter.
– Det visar att MO-ämbetet inte är en slutstation utan ett viktigt uppdrag i branschen som gör att en duktig MO kan få nya spännande utmaningar. Det ska Caspar Opitz också ha kredd för, har Sofia och jag sagt.