Över hälften av arbetsskadorna i Region Skåne anmäls inte till berörda myndigheter. Trots det används en uppföljning utan uppgifter om skador och sjukfrånvaro som bevis för att arbetsmiljöarbetet fungerar.
Det skriver Joacim Österstam.
Content
Den 15 april behandlas Region Skånes årliga uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) i skyddskommittén. Samtidigt som uppföljningen presenteras som ett underlag för att bedöma att arbetsmiljöarbetet fungerar, saknar den uppgifter om arbetsskador, tillbud och sjukfrånvaro. Det är ett problem.
Bakgrunden är allvarlig. Arbetsmiljöverket har pekat på ett återkommande mönster i vården: risker är kända, men åtgärder genomförs inte eller får inte avsedd effekt. Regeringen har därför aviserat en nationell kriskommission för vårdens arbetsmiljö. Mot den bakgrunden är det rimligt att fråga vad Region Skånes uppföljning faktiskt visar.
Uppföljningen bygger på en enkät där chefer, skyddsombud och medarbetare gemensamt bedömer om arbetsmiljöarbetet upplevs fungera. År 2025 besvarades 1 694 enkäter, med en svarsfrekvens på 93 procent. Det ger en bild av upplevd kontroll – men inte av faktiska utfall.
Uppföljningen visar inte om människor skadas eller blir sjuka. Den visar inte om arbetsmiljöarbetet fungerar i praktiken.
Uppföljningen visar inte om människor skadas eller blir sjuka. Den visar inte om arbetsmiljöarbetet fungerar i praktiken.
Arbetsmiljöverket är tydligt: den årliga uppföljningen ska inte bara visa att rutiner finns – utan att arbetsmiljöarbetet fungerar i praktiken. Det innebär att uppföljningen ska fånga upp risker, ohälsa, olycksfall och tillbud. Om den inte gör det fungerar inte arbetsmiljöarbetet.
Region Skånes uppföljning saknar dessa uppgifter. Därmed saknas också förutsättningar att visa just detta. Trots Arbetsmiljöverkets larm och regeringens aviserade kriskommission saknar uppföljningen fortfarande de uppgifter som krävs för att visa om arbetsmiljöarbetet fungerar i praktiken.
Enligt uppgifter från Region Skånes eget system för arbetsskadeanmälan registrerades 1 597 arbetsskador under 2025. Av dessa uppges endast 697 ha anmälts vidare till Försäkringskassan eller Arbetsmiljöverket.
Det innebär att mer än hälften – cirka 56 procent – av de registrerade arbetsskadorna inte anmälts till berörda myndigheter.
Som om inte detta vore nog klassificeras hundratals händelser som tillbud – trots att de i praktiken är arbetsskador. Dessa har inte anmälts till Försäkringskassan.
Resultatet blir att arbetsmiljön framstår som bättre än den är.
Återkommande arbetsskador tyder enligt Arbetsmiljöverket på brister i hur risker identifieras och åtgärdas. Samtidigt visar regionens egna uppgifter att en stor del av arbetsskadorna aldrig anmäls vidare.
Uppgifterna finns – men de hänger inte ihop. Därmed går det inte att avgöra om anmälningsplikten uppfylls.
Uppgifterna finns – men de hänger inte ihop. Därmed går det inte att avgöra om anmälningsplikten uppfylls.
När en uppföljning som saknar utfallsdata ändå används som underlag för att bedöma funktion uppstår ett glapp mellan vad som sägs och vad som sker.
När uppföljningen inte speglar verkligheten återstår en fråga: När tar Region Skåne arbetsmiljön på allvar?