Allmännyttans hyressättning strider mot kommunallagen. Anledningen är att de privata hyresvärdarnas jätteprofiter ska garanteras. I kommunlagen kan man i kapitel 2, paragraf 6, läsa: ”Kommuner och regioner får inte ta ut högre avgifter än som motsvarar kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som de tillhandahåller.” I paragraf 7 står det: ”Kommuner och regioner får driva […]
Content
Allmännyttans hyressättning strider mot kommunallagen. Anledningen är att de privata hyresvärdarnas jätteprofiter ska garanteras.
I kommunlagen kan man i kapitel 2, paragraf 6, läsa: ”Kommuner och regioner får inte ta ut högre avgifter än som motsvarar kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som de tillhandahåller.”
I paragraf 7 står det: ”Kommuner och regioner får driva näringsverksamhet om den drivs utan vinstsyfte och syftar till att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna.”
Principen är alltså självkostnadstäckning utan vinstsyfte. När de allmännyttiga kommunala bostadsbolagen etablerades och blev dominerande, särskilt i och med miljonprogramsbygget cirka 1965-1975, blev de privata hyresvärdarna därför skräckslagna. Deras verksamhet – äga och förvalta hyresfastigheter – har av organisationen Företagarna år efter år beskrivits som den lönsammaste branschen i Sverige med en direktavkastning på cirka 20 procent, nästan dubbelt så lönsamt som bank- och försäkringsbranscherna.
Skulle de privata fastighetskapitalisterna utsättas för en hård priskonkurrens från allmännyttan? Nej, därför klev Sveriges riksdag in och stiftade Lagen om kommunala bostadsbolag. I lagens kapitel 1 paragraf 2 står att läsa: ”Ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag ska bedriva verksamheten enligt affärsmässiga principer trots 2 kap. 6 och 7 [ovan nämnda skrivelser i kommunallagen]”.
”Affärsmässiga principer” är ett kapitalistiskt uttryck och betyder på vanlig svenska: Så hög vinst som möjligt. Allmännyttan är alltså enligt lag tvingad att ta ut högre hyror än som motsvarar kostnaden för värme, el, vatten, reparationer, underhåll och så vidare för hyresbostäderna. Då blir det pengar över, och dessa pengar lägger ägarna – kommunpolitikerna – gärna beslag på för att betala kommunala utgifter, exempelvis simhallar, kollektivtrafik och kameraövervakning i förorterna.
Dessa och andra kostnader får alltså hyresgästerna i allmännyttan vara med och betala via hyran istället för att de betalas av alla kommuninvånare via skatten. På så sätt slipper kommunpolitikerna göra sig impopulära genom höjd kommunalskatt.
Och det är inga småpengar det handlar om. 2023 kunde Hem & Hyra berätta att allmännyttan i Sverige under de cirka tio år som Lagen om allmännyttiga bostadsbolag har funnits plockat ut vinster på cirka 13 miljarder kronor.
Men även om kommunpolitikerna nu gillar denna ordning så är det inte det främsta syftet med vinstkravet för allmännyttan. Syftet är i första hand att skydda de privata hyreskapitalisterna från konkurrens och på så sätt garantera deras enorma vinster.