Tornevall Networks

En 17-årig flicka mördades och tre pojkar skadades när en 18-årig man beväpnad med svärd gick till attack på Brinellskolan i Fagersta.

Proletären har nu fått uppgifter om vilka de tre skadade pojkarna är. Samtliga tre har namn med utomeuropeiskt ursprung. Vi väljer att i nuläget inte publicera deras namn.

Även den mördade 17-åriga flickan hade enligt en källa till Proletären delvis utomeuropeisk bakgrund.

Samma källa, med insyn i utredningen, uppger dessutom att flickan befann sig tillsammans med flera andra ungdomar när hon attackerades. Bland dem fanns hennes pojkvän och andra personer med utländsk bakgrund, som lyckades undkomma.

Polisen har ännu inte presenterat något motiv till attacken.

Uppgifterna får särskild betydelse mot bakgrund av vad som redan framkommit om den misstänkte 18-åringen.

Han ska enligt uppgifter ha klätt sig som Anton Lundin Pettersson, den rasistiske gärningsmannen bakom skolattacken i Trollhättan 2015. På ett Tiktok-konto som kopplas till 18-åringen finns dessutom hyllningar till Lundin Pettersson och andra massmördare, liksom material om ”återvandring”.

Det är ett mönster Proletären känner igen.

Efter massmordet på Risbergska i Örebro 2025 var Proletären tidigt ute med uppgifter som pekade mot ett möjligt rasistiskt motiv. En stor majoritet av de dödade och skadade hade invandrarbakgrund.

Samtidigt upprepade polisen att ”allt tyder på att gärningsmannen agerat utan ideologiskt motiv”.

Proletären fortsatte granskningen och kunde senare visa att samtliga åtta genomförda eller planerade svenska skolattacker som tidningen granskat sedan 2015 hade rasistiska eller högerextrema motiv eller förtecken.

Om attacken i Fagersta var rasistiskt motiverad är fortfarande inte klarlagt.

Men uppgifterna om de drabbades namn och bakgrund, tillsammans med den misstänktes hyllningar av Anton Lundin Pettersson och annat material på sociala medier, gör att ett möjligt rasistiskt motiv inte går att avfärda i dagsläget.

Strax efter klockan 14 på fredagen den 21 augusti gick en man beväpnad med svärd in på Brinellskolan i Fagersta. Under natten till lördagen stod det klart att en 17-årig flicka dödats och att två pojkar i åldrarna 12–17 år skadats allvarligt i attacken.

Motivet till dådet är ännu okänt men återigen tyder mycket på att gärningsmannen kan ha haft högerextrema eller rasistiska åsikter.

Polisen har anhållit en 18-årig man misstänkt för attacken. Enligt uppgifter till Proletären har den misstänkte sina rötter i Sundsvall och Fagersta.

Samma källa uppger att 18-åringen klädde sig som Anton Lundin Pettersson innan han gick in på Brinellskolan. Även Aftonbladet rapporterar att den misstänkte bar svarta kläder, hjälm och ansiktsmask – en utstyrsel som liknar den Lundin Pettersson bar under skolattacken i Trollhättan 2015.

Anton Lundin Pettersson dödade tre personer på skolan Kronan och har sedan dess blivit en återkommande förgrundsgestalt i den nätmiljö där rasistiska skolattacker och massmördare hyllas.

Efter skolattacken i Trollhättan slog Nationella operativa avdelningen, Noa, fast att Lundin Pettersson valt skolan eftersom han visste att en stor andel av eleverna hade invandrarbakgrund.

”Det är tydligt att Anton valt ut skolan Kronan utifrån hans kännedom om att där fanns en hög representation av personer med invandrarbakgrund”, skrev NOA och konstaterade att han valde sina offer ”utifrån att han uppfattar dem som personer med invandrarbakgrund”.

När Proletären går igenom det Tiktok-konto som uppges tillhöra den misstänkte 18-åringen finns slående likheter.

Skärmdumpar från den misstänkte gärningsmannens TikTok-konto. Texten insinuerar att den misstänkte 18-åringen nu skulle göra allvar av sina fantasier. Detta är något som förekommer i tidigare skolattacker där gärningsmannen påpekar att man inte bara kan sitta hemma och göra filmer – man måste också skrida till verket. Foto: Skärmdump

Kontot har återkommande delat material om tidigare massmördare och skolattacker, däribland Elliott Rodger, Anton Lundin Pettersson och Anders Behring Breivik. Där finns också klipp från Örebropartiet och Alternativ för Sverige samt material om ”återvandring”, vilket Flamman var först med att rapportera.

Aftonbladet uppger att polisen känner till kontot och utreder dess eventuella koppling till dådet.

Likheterna är intressanta eftersom Proletären efter massmordet på Risbergska i Örebro granskade åtta genomförda och planerade svenska skolattacker sedan 2015. I samtliga fanns rasistiska eller högerextrema motiv eller förtecken. I flera av fallen återkom dessutom hyllningar till Anton Lundin Pettersson.

Ett annat återkommande fenomen var också så kallade ”edits” – korta, redigerade filmer där tidigare massmördare och terrordåd glorifieras.

På det konto som kopplas till den misstänkte i Fagersta finns sådant material om bland andra Lundin Pettersson. Liknande filmer har förekommit i utredningarna efter skolattackerna i bland annat Eslöv, Kristianstad och den planerade attacken i Nödinge.

Den 15-åriga gärningsmannen i Eslöv gjorde flera så kallade edits kring tidigare rasistiska dåd – på bilderna ses skärmdumpar från klipp under attacken i Christchurch då över 50 personer blev mördade av en man med rasistiska motiv. Foto: Förundersökning

Inför attacken i Eslöv 2021 hade den då 15-årige gärningsmannen själv skapat sådana filmer. På hans dator hittades samtidigt material som hyllade rasistiska massmord och ett manifest där han skrev:

”Hur ofta hör man om en vit man som begår en terrorattack eller liknande, inte så ofta skulle jag säga. Alltid negrer eller muslimer. Och det är sant… Gör som nazisterna. Sätt dem i läger och gasa de jävlarna…”

Även sättet som attacken i Fagersta dokumenterades på tycks följa ett tidigare mönster. Enligt Aftonbladet uppgifter filmade den misstänkte hela attacken med sin mobiltelefon.

Vid attacken i Eslöv hade gärningsmannen monterat en mobiltelefon på sin hjälm för att direktsända dådet. Under attacken spelade han bland annat Queens ”Don’t Stop Me Now”. Samma låt användes året därpå av gärningsmannen vid skolattacken i Kristianstad.

Trots de återkommande ideologiska kopplingarna har de svenska skolattackerna sällan behandlats som politiskt motiverat våld eller terrordåd.

När Proletären granskade de åtta genomförda eller planerade attackerna var det bara dådet i Eslöv som uttryckligen behandlades som hatbrott. Ingen av attackerna rubricerades som terrorbrott. I flera utredningar och domar hamnade fokus istället på gärningsmännens psykiska hälsa, medan kopplingarna till rasism, nazism och vit makt tonades ned eller helt försvann.

Ett axplock av alla rasistiska hyllningar som förekommit i skolattacker sedan 2015. Foto: Skärmdump.

Ett tydligt exempel är den planerade skolattacken i Nödinge 2023. Där hade den 15-årige gärningsmannen bland annat skrivit ”white power” och ”1488”, ritat hakkors, skrivit ett rasistiskt manifest och haft kontakt med flera tidigare skolattentatsmän.

En expert från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, konstaterade att hon aldrig sett ”ett fall av radikalisering som så tydligt följer en sorts mall eller skolboksbeskrivning”.

Samtidigt lade tingsrätten vikt vid expertens bedömning att 15-åringen inte hade visat ”djup insikt” i vad ”nazism och främlingsfientligheten egentligen innebär”.

Om attacken i Fagersta också hade ett ideologiskt eller rasistiskt motiv är ännu inte klarlagt.

Men flera av de omständigheter som hittills blivit kända – hyllningarna av tidigare massmördare, materialet om Anton Lundin Pettersson, de så kallade editsen, utstyrseln och filmandet av attacken – känns igen från tidigare svenska skolattacker med högerextrema och rasistiska förtecken.

Nationalekonomen Daniel Waldenström gick nyligen ut på Svenska Dagbladets debattsida med ett lugnande besked till oss alla: de rika betalar skatt – mer skatt än gemene man.

Waldenström, professor och verksam vid Institutet för Näringslivsforskning, har undersökt beskattningen av svenska inkomsttagare. I SvD skriver han att hans nya rapport visar att ”de rika betalar mer skatt än debatten ger intryck av”.

Och siffrorna ser onekligen övertygande ut.

De 520 personer som år 2020 hade en förmögenhet på minst en miljard kronor betalade i genomsnitt 10,3 miljoner kronor i skatt. Det motsvarade 32,1 procent av deras registrerade inkomster. I den stora gruppen mitt i inkomstfördelningen var motsvarande siffra 23,8 procent, enligt Waldenström.

Sverige verkar alltså vara ett väldigt ojämlikt land – särskilt för de superrika.

Men i rapporten bakom debattartikeln finns ytterligare en siffra: Den genomsnittlige miljardären hade en nettoförmögenhet på 3,94 miljarder kronor. Ställer man de 10,3 miljonerna i skatt mot den förmögenheten motsvarar skatten istället 0,26 procent.

Och det är nu striden om miljardärernas skatter börjar.

För en vanlig löntagare är sambandet mellan inkomst och ekonomiska resurser ganska enkelt. Du går till jobbet, får lön och betalar skatt.

För den som äger ett företag värt flera miljarder fungerar det annorlunda. Anta att dina aktier är värda tio miljarder kronor. Ett år senare är de värda elva miljarder. Din förmögenhet har ökat med en miljard.

Men säljer du inte aktierna har du inte fått en miljard i registrerad kapitalinkomst. Värdeökningen är orealiserad och kommer därför inte med när Waldenström ställer skatten mot din registrerade inkomst.

Waldenström är själv tydlig med begränsningen. Hans inkomstmått omfattar registrerade förvärvs- och kapitalinkomster, inte alla förändringar i människors ekonomiska förmögenhet. Men den internationella debatten om miljardärerna handlar om en större fråga: Hur snabbt växer deras ekonomiska resurser – och hur mycket skatt betalar de i förhållande till denna rikedom?

Tänk dig att miljardärens förmögenhet är en swimmingpool. När miljardärens aktier, fastigheter och företag stiger i värde stiger vattennivån i poolen. Då och då behöver ägaren pengar och tappar upp en hink. Waldenströms metod mäter hur mycket skatt ägaren betalar på vattnet i hinken.

Den mer väsentliga frågan bör vara: Hur mycket vatten finns egentligen i poolen?

Det är inget fel med att granska hinkens innehåll. Problemet uppstår när resultatet används för att ge hela bilden av hur hårt poolens ägare beskattas.

Waldenström ställer skatten mot miljardärernas registrerade inkomster och får 32,1 procent. Ställer man samma skatt mot deras förmögenhet får man 0,26 procent.

Det senare är ingen inkomstskattesats. Det visar hur stor den personliga skatten är i förhållande till den ekonomiska förmögenhet personen faktiskt sitter på.

När nationalekonomen Gabriel Zucman på uppdrag av Brasiliens G20-ordförandeskap undersökte beskattningen av världens miljardärer uppskattade han deras personliga skatter till omkring 0,3 procent av deras förmögenheter.

Det är inte identiska mått och bygger inte på samma metod. Men Waldenströms siffror kullkastar knappast den problembild Zucman beskriver.

Ett företag vars värde stiger från tio till elva miljarder kronor har gjort sin ägare ekonomiskt rikare även om företaget inte säljs omedelbart. Och här finns en grundläggande skillnad mellan arbete och kapital.

Den som lever på sitt arbete måste sälja sina timmar om och om igen. Måndag morgon börjar det på nytt. Lönen kommer och skatten dras.

Den som redan äger flera miljarder behöver inte sälja sin tid. Företag, aktier och fastigheter kan stiga i värde medan ägandet består. Kapital kan växa ovanpå redan existerande kapital.

Det betyder inte att miljardärer inte betalar skatt. Waldenströms rapport visar att de kan betala mycket stora belopp.

Men ”betalar miljardärer mycket pengar i skatt?” är inte samma fråga som ”hur hårt beskattas miljardärernas växande rikedom?”. Det är just detta som riskerar att försvinna när miljardärer analyseras med samma inkomstbegrepp som löntagare.

De allra rikaste är inte framför allt rika därför att de har väldigt höga löner. De är rika därför att de äger.

Waldenström skriver att skattedebatten bör ”börja i rätt ände”.

Gärna det. Ställ skatten mot miljardärernas förmögenheter istället för deras inkomster.

Elbit Systems Sweden, dotterbolag till den israeliska vapenjätten Elbit, presenterade under DALO Industry Days den 19-20 augusti (Skandinaviens största militärindustrimässa som årligen hålls i Danmark) sin nya Tactical High Mobility Shelter (THMS).

THMS, som utvecklas och tillverkas i Sverige genom en europeisk leveranskedja, är en terränggående mobil plattform som ”fungerar som en framskjuten kommunikations- och sensornod […] framtagen för att stödja digitalt sammankopplade och spridda markförband”, skriver Elbit Systems Sweden i ett pressmeddelande.

I januari 2023 tecknade svenska Elbit ett avtal med Försvarets materielverk (FMV) för att köpa in cirka 80 THMS-enheter till Försvarsmakten, till ett ordervärde på omkring 500 miljoner kronor.

Avtalet innefattade även framtida underhåll av plattformarna till ett värde om ytterligare 600 miljoner kronor.

Elbit Systems är israels största vapenföretag och förser den israeliska armén IDF med upp till 85 procent av deras drönare och landbaserade utrustning. Företagets vapen används flitigt av israeliska ockupationsstyrkor i det pågående folkmordet i Gaza.

I Sverige och andra europeiska länder har Palestinaaktivister de senaste åren anordnat protestaktioner mot Elbit och mot lokala leverantörer och tillverkare som samverkar med vapenjätten. Några av de mest spektakulära aktionerna har ägt rum i Storbritannien och letts av den nu terrorstämplade organisationen Palestine Action.

Inför valet den 13 september har Palestinagrupperna genomfört en valenkät där de ställde frågor till politiska partier om vilka åtgärdar de vill vidta mot bakgrund av Israels etniska rensning av Palestinia, huruvida svensk vapenexport till apartheidstaten bör upphöra samt vilka utsikterna är för en eventuell framtida fredlig lösning.

Bland riksdagspartierna svarade Socialdemokraterna (S), Vänsterpartiet (V), Miljöpartiet (MP), Centerpartiet (C), Kristdemokraterna (KD) och Liberalerna (L) på enkäten. Moderaterna (M) avböjde att medverka. Sverigedemokraterna (SD) svarade inte.

Enad Röst, ett vänstersamarbete mellan Feministerna och Solidaritet som ställer upp med gemensam lista inför riksdagsvalet, besvarade också enkäten. Frågorna ställdes även till Kommunistiska Partiet (K) och Framtidens Vänster (FV), som endast kandiderar till kommun- och regionfullmäktige.

K är det enda partiet i enkäten som överhuvudtaget omnämner den palestinska motståndskampen.

”Kommunistiska Partiet stödjer det palestinska motståndet på dess egna villkor. Det betyder att vi i enlighet med FN:s resolutioner anser att det palestinska folket, precis som andra ockuperade och koloniserade folk, har rätt att göra motstånd, även väpnat motstånd”, skriver partiet, och fortsätter:

”Genom sina handlingar visar Israel dagligen varför en tvåstatslösning är omöjlig. Israel accepterar varken en palestinsk stat eller det palestinska folket. En stat som agerar på detta sätt saknar legitimitet och måste isoleras tills den kollapsar. Utan rättvisa kan det inte bli fred.”

Samtliga riksdagspartier håller fast vid idén om en tvåstatslösning, inklusive V och MP. Nedan följer frågan i enkäten samt Vänsterpartiets svar:

Påverkar det israeliska parlamentets beslut att avvisa en palestinsk stat samt utvidgningen av bosättningar, den pågående annekteringen av palestinsk mark och fördrivningen av palestinier, ert partis syn på en framtida fredlig lösning?

”Nej. Vänsterpartiet står fast vid en tvåstatslösning enligt 1967 års gränser där både Palestina och Israel existerar som fria och självständiga stater, med full demokrati och frihet för alla dess invånare. Om möjligt visar det israeliska parlamentets beslut att Israel inte kommer att upphöra med vare sig ockupationen eller attackerna på Gazas befolkning av sig själv. Det internationella samfundet måste öka pressen för att få slut på ockupationen och skapa förutsättningar för en rättvis och varaktig fred. Fler länder behöver erkänna Palestina som stat.”

Enad Röst står inte bakom tvåstatslösningen och svarar i enkäten att de vill se ”en gemensam och demokratisk stat där alla har lika rättigheter. Ingen apartheid, inga bomber, inga stängsel och inga checkpoints”.

På deras hemsida skriver de även i samband med valundersökningens publicering: ”Vi gläds åt att [Kommunistiska Partiet] lyfter palestiniernas rätt till motstånd, som vi själva missade att belysa”.

Av nuvarande riksdagspartier svarar S, V och MP att de helt vill stoppa Sveriges vapenhandel med Israel. C svarar att Sverige inte har någon krigsmaterielexport till Israel, men säger inget om importen av israeliska ”stridstestade” vapen eller militärteknologi.

KD och L vill att svensk vapenexport till Israel ska fortsätta.

”Liberalerna anser att Sverige som princip ska kunna exportera försvarsmateriel till demokratier. Demokratier måste kunna försvara sig, särskilt i en tid när auktoritära stater rustar upp och hotar internationell säkerhet”, svarar L i enkäten.

Jag blir inte klok på vad det var som skedde egentligen på Musks Tesla i Sverige. Den arbetsmarknadspolitiska konflikt som påstås varit den längsta i modern tid i vårt land. 

Vad med fackets roll? Ena dagen strejkades det. Nästa dag avbröts strejken. Så strejk igen. Det har till och med givits en benämning som jag aldrig hört förr: jojo-strejk.

Hur det gick till när de strejkande nolltaxerades och förlorade sitt sjukpenningsgrundande inkomst (SGI) begriper jag överhuvudtaget inte. Men det torde givit allvarliga konsekvenser för strejkunderstödet. Och för uppslutningen runt strejken från medlemmarna, kan man antaga.

Alla sades upp efter att ha accepterat ett futtigt avgångsvederlag. Hur mycket berodde på Metalls velande? Det skulle inte förvåna mig om medlemmarna tröttnade på jojon. 

Gör facket till en kamporganisation, manades det förr. Glöm då IF Metall.

Det hävdas, ödesmättat, att strejken är viktig principiellt och inte bara handlar om Tesla, utan om kampen för den svenska modellen. Det kollektiva förhandlingssystemet. Om man inte lyckas få till ett kollektivavtal, vilka blir konsekvenserna? Är den svenska modellen på utdöende?

Kanske behöver man inte måla fan på väggen. Kanske kan det leda till att en genuin fackföreningsrörelse föds på nytt. Med en lokal facklig kamp. Det skulle kunna mobilisera medlemmarna. 

På 1970-talet skrev jag en avhandling om lokal facklig kamp, ”Från Konsul Göransson till MBL” (1979). Historiska jämförelser visar att facket självständiggjorts gentemot medlemmarna. De behövs inte för verksamhetens bedrivande. För att uttrycka det krasst. Rakt på sak.

Ta storavdelningsbildandet, centraliseringen. Medlemmarna reducerade till kontingentbetalande pappersmedlemmar. Ombudsmannamakt. Heltidsanställda funktionärer.

Medlemmarna förväntas hålla sig passiva. Sitta still i båten. Det är allt. Nå, de får inte vara med i SD eller hysa positiva sympatier för detta Socialdemokraterna utmanande parti. Kollektivanslutningen till S är visserligen borta. Men banden mellan LO och S är lika starka.

Och så, efter gruvstrejken och de vilda strejkerna som tog LO på sängen, den förkättrade arbetsrätten. MBL-tutan. Facket inlåst i arbetsrättens förhandlingsbur. Bakbundet.

Summa summarum. Jag vet inte om det är så dåligt att striden gått förlorad på Tesla. Till syvende og sist handlar det om vad medlemmarna är beredda till. Som alltid.

Lasse EkstrandTidigare ordförande på lokal nivå inom SACO.

De senaste fyra åren har Sverige i rekordfart gått från att vara militärt alliansfritt till att inlemmas i USA:s krigsmaskin Nato. De styrande politikerna, både den tidigare socialdemokratiska och den nuvarande Tidöregeringen, har dessutom upplåtit 17 militärbaser till USA genom DCA-avtalet.

Magdalena Andersson var fortfarande statsminister när Socialdemokraterna rekordsnabbt släppte sitt gamla motstånd mot att Sverige skulle gå med i Nato, för att det inte skulle bli en valfråga inför valet 2022.

Rysslands invasion av Ukraina i februari samma år var förevändningen för att den sittande regeringen – vars försvarsminister Peter Hultqvist lovat S-kongressen att ”det blir inga ansökningar om något medlemskap så länge vi har en socialdemokratisk regering” – ändå beslutade ansöka om just det i maj 2022.

– Jag kommer definitivt aldrig så länge jag är försvarsminister att medverka i en sådan process. Det kan jag garantera alla, hade Hultqvist sagt ett halvår tidigare inför S-ombuden på kongressen. Och i valet 2018 hade en majoritet av väljarna röstat på partier som inte ville att Sverige skulle gå med i Nato.

2022 fanns det inte längre något riksdagsparti som gick till val på att motsätta sig Natoanslutningen, då även Vänsterpartiet och Miljöpartiet tystnat i frågan. Sedan tog det Sveriges nya statsminister Ulf Kristersson två år av fjäskande för Turkiets president Erdogan till att Sverige formellt blev Natomedlem i april 2024.

DCA-avtalet – som ger USA rätt till svenska militärbaser i en tid när USA:s president hotar också Natoallierade Danmark med att annektera Grönland – förbereddes också av Socialdemokraterna och beseglades när Kristersson var statsminister.

Nu är det ännu tydligare än i förra valet att det inte finns något alternativ till krigspartierna i riksdagen. Alla riksdagspartier, inklusive Vänsterpartiet, har accepterat Natoanslutningen och ställer sig helt bakom den enorma miljardrullning till militären som följt i spåren av Natoanslutningen och DCA-avtalet.

Läs mer om Kommunisterna i valet på val.kommunisterna.org

Sveriges kanske mest omsusade kulturpris – Leninpriset – tillfaller i år musikern, konstnären och aktivisten Dror Feiler. Feiler har vid sidan av sin konstnärliga gärning gjort sig känd som en outtröttlig röst för palestiniernas rättigheter och mot de många högerpolitiker och debattörer som vill likställa all kritik mot Israel med antisemitism. 

”Med kompromisslös humanism, konstnärlig integritet och politiskt mod […] konsekvent bekämpat krig, fascism, rasism och förtryck och outtröttligt försvarat den konstnärliga friheten och den internationella solidariteten, också när det inneburit personliga och publika kostnader. Genom sin konst, sitt internationella perspektiv och sitt okuvliga engagemang för fred, rättvisa och människans frigörelse har han visat att den kritiska konsten fortfarande är en levande och fullständigt livsnödvändig kraft”, lyder motiveringen.

– Man känner sig omtumlad och mycket hedrad, säger Dror Feiler till Proletären.

– Inte minst för att man får ett pris uppkallat efter Lenin, som jag skattar högt. För mig är han inte en ikon, utan en människa. En människa som gjorde ett försök att förvandla världen. Ser man på hans gärning i sin historiska kontext så känns det väldigt hedrande.

–  Sen känner jag mig också lite melankolisk och ledsen för att min mamma och pappa, som var kommunister och som inte längre är med oss, inte får vara med om detta. De skulle vara väldigt stolta och glada idag.

Dror Feiler är född i Tel Aviv, tre år efter den israeliska statens grundande. Hans föräldrar, två judiska kommunister, hade samröre med palestinska befrielserörelsen och arbetade med ambulerande vårdcentraler i palestinska byar på Västbanken.

– Min mor var en aktivist fram till 95-årsåldern och kämpade för att förändra världen. Om någon sa till henne: ”Men du har inte lyckats förändra världen” svarade hon ”Förrvisso, men världen har heller inte lyckats ändra mig”. Utvecklingen i världen kommer inte heller att ändra min grund eller mitt sätt att se på saker. 

Feiler är ordförande för fredsorganisationen European Jews for a Just Peace och var en av de drivande personerna bakom Ship to Gaza. 2010 deltog han i en seglats mot Gaza och skadades när fartygen bordades av israelisk militär.

I de senaste årensPalestinademonstrationer har Feiler varit en framträdande röst, inte minst när det gäller att försvara den politiska konstens frihet – som i fallen med de hängda dockorna i Umeå 2025 och den kontroversiella Gaza/Auschwitz-porten i Stockholm tidigare i år.

Leninpriset delas årligen ut av Varbergsprofilen Lasse Diding till konstnärer och författare som verkar i en samhällskritisk och upprorisk vänstertradition – något som stämmer väl in på Feiler.

Priset instiftades 2009 och tidigare pristagare är Mattias Gardell, Roy Andersson, Maj Wechselmann, Sven Lindqvist, Maj Sjöwall, Jan Guillou, Mikael Wiehe, Mikael Nyberg, Stefan Jarl, Sven Wollter, Göran Therborn, Kajsa Ekis Ekman, Nina Björk, Carl-Göran Ekerwald, Karl Ove Knausgård, Martin Hägglund samt fjolårets pristagare Andreas Malm.

– Tänk att jag är den förste icke-nordiske pristagaren!, konstaterar Dror Feiler glatt.

Leninpriset har i sjutton års tid upprört borgerliga kultur- och ledarskribenter, politiker och förståsigpåare. Samma typer som Dror Feiler oförtröttligt tagit debatten mot i hela sitt liv.

Kommer du hamna i skottgluggen ännu mer nu?

– Ja självklart. De tar varje tillfälle i akt att slå ner på alla kommunister, socialister, vänstermänniskor och Palestinaaktivister. Jag är ganska van vid det och bryr mig egentligen inte så mycket om det som de kanske önskar att jag skulle göra.

Leninpriset är inte bara ett av Sveriges mest omdebatterade kulturpris – det är också ett av de största – med en prissumma på 100.000 kronor. 

I anslutning till Leninpriset delas också ett mindre pris – Robespierrepriset på 25.000 kronor – ut till en yngre förmåga som verkar i samma upproriska anda. Årets Robespierrevinnare har ännu inte tillkännagetts. Fjolårets vinnare var Andi Olluri, som ibland syns i denna tidning.

Lenin- och Robespierrepriserna delas ut på Varbergs Teater lördagen den 7 november 2026 kl. 13.00. .

Israels säkerhetsminister Itamar Ben-Gvir, som för bara några dagar sedan sade att Israels militär borde ”döda 30-40” palestinier varje natt i Gaza, visade på ett filmklipp i sociala medier under tisdagen upp den plats där Israel håller på att bygga en galge där palestinier ska hängas inför öppen ridå.

– Vi skriver historia. Terrorister förtjänar bara en sak: döden genom hängning, säger Ben-Gvir i filmklippet, och fortsätter:

– Jag lovade att försämra förhållandena för terrorister i fängelserna. Det genomfördes fullt ut. Jag lovade att införa dödsstraff för terrorister. Det är genomfört. Och nu börjar även dödscellerna och en galge ta form.

Anläggningen kommer även att ha visningsbås varifrån israeler kan bevittna avrättningar.

I mars röstade israeliska parlamentet igenom en dödsstraffslag endast för palestinier.

Över 9.300 palestinier, däribland hundratals barn, är fängslade i det israeliska fängelsesystemet. 3.000 av dessa hålls i ”administrativt förvar”, utan vare sig åtal eller rättegång.

Närmare 99 procent av målen mot palestinier i militärdomstolar resulterar i fällande dom.

Det var den 20 juli som Proletären skickade tre frågor till Sveriges Olympiska Kommitté (SOK). Efter två påminnelser inkom SOK med ett svar i slutet av förra veckan.

Här är Proletärens frågor, SOK:s svar och våra kommentarer till dem.

Proletärens mejl till SOK: I ett uttalande nyligen tar SOK klart ställning mot ett eventuellt ryskt och belarusiskt deltagande i OS, och konstaterar att ”den svenska och nordiska idrottsrörelsen har hållit en samlad linje att ryska idrottare inte ska få tävla internationellt så länge anfallskriget mot Ukraina pågår”.

Med anledning av detta vill tidningen Proletären gärna ha svar på några frågor.

1. USA för just nu ett blodigt anfallskrig mot Iran. Bombningar av civil infrastruktur som järnvägar, broar, vattenledningar och annat kan enligt internationell lag betraktas som krigsförbrytelser.

Vår fråga: Kommer SOK att kräva att USA stängs ute från framtida olympiska spel?

2. Israel har dödat minst 70 000 människor i Gaza, de flesta kvinnor och barn. I brutala och skoningslösa bombmattor har Israel helt utplånat den idrottsliga strukturen i Gaza och dödat över 1 000 aktiva idrottsmän. På Västbanken bryter Israel mot Fifa:s regelverk genom att låta fotbollsklubbar, från enligt FN illegalt ockuperad mark, spela i den israeliska ligan.

Vår fråga: Kommer SOK att kräva att Israel utesluts ur den idrottsliga gemenskapen?

SOK:s svar: ”Vi följer löpande utvecklingen och har en dialog med våra kollegor inom den svenska och nordiska idrottsrörelsen liksom Internationella Olympiska Kommittén, och inhämtar kunskap från experter på området när så behövs. Men vi vill heller inte använda idrotten och idrottare som politiska redskap, som vi ibland anklagar andra länder för att göra. Eventuella samlade aktioner bör i första hand beslutas på politisk nivå (Sveriges regering, EU, FN). Så svaret just nu är nej.”

Proletärens kommentar: SOK säger sig inte vilja ”använda idrotten och idrottare som politiska redskap” vilket ju är exakt det man gör när det gäller Ryssland. Vilka ”experter” SOK litar till när det gäller USA:s och Israels krig är okänt, men klart är att just de brister i expertisen. SOK, som säger sig söka stöd för eventuella aktioner på bland annat FN-nivå, hade om viljan funnits kunnat hitta experter i FN:s Human Rights Office of the High Commissioner som den 10 augusti 2026 skickade ut den här rapporten om situationen under den israeliska ockupationen:

”FN-experter fördömde idag den kraftiga eskaleringen av attacker mot palestinska civila över det ockuperade palestinska territoriet i juli och registrerade en kraftig försämring av en redan katastrofal situation för mänskliga rättigheter (…) dödssiffran i den härjade enklaven sedan den så kallade vapenvilan uppgår till mer än 1 200. Detta inkluderar kvinnor, barn, äldre personer och andra som hade sökt skydd i tält och områden dit de hade anvisats för sin egen säkerhet”, konstaterar FN-experterna.

Vidare:

”Experterna rapporterade med oro att hela bostadskvarter får evakueringsorder precis innan stridsflygplan förstör dem”, konstaterade expertgruppen som också fördömde ”attacker mot sjukhus och skyddsrum, mordet på poliser och FN-kontrakterad personal (…) samt morden på humanitär personal, som arbetar med att skydda och främja grundläggande mänskliga rättigheter”.

Uttalandet från FN är undertecknat av bland andra Francesca Albanese, särskild rapportör om situationen för mänskliga rättigheter i det palestinska territorium som ockuperats sedan 1967 och Andrea Bolaños Vargas, särskild rapportör om situationen för försvarare av de mänskliga rättigheterna.

Uttalandet avslutas:

”Folkmordet fortsätter med oförminskad styrka.”

Proletärens mejl till SOK: 

3. Om svaret på de två frågorna härovan är nej, är vår tredje fråga:

Vilken är skillnaden på det folkrättsvidriga anfallskrig Ryssland bedriver i Ukraina och de USA och Israel bedriver i Iran och Gaza?

SOK:s svar: ”Ryssland har varit avstängda av idrottsvärlden för brott mot idrottens egna regelverk. Det är den centrala skillnaden. Ryssland bröt mot idrottens egna regler angående den olympiska freden för tredje gången i och med invasionen av Ukraina i februari 2022. Likaså beslutade Ryssland att några ockuperade områden i Ukraina skulle betraktas som ryska och inkluderas i den ryska idrotten, vilket bidrog till IOK:s beslut.”

Proletärens kommentar: SOK ser inte skogen för alla träd: visst bröt Ryssland den ”olympiska freden”, men vad gör Israel och USA? Är de inte inblandade i aggressiva anfallskrig som bryter freden?

SOK:s skrivning om att Ryssland har ockuperat områden i Ukraina och inkluderat dem i den ryska idrotten och att det är därför IOK bojkottar Ryssland är att noga undvika att se verkligheten, alternativt inte känna till den. Eller ännu värre: att IOK, och därmed SOK, gör skillnad på folk och folk: att palestinska liv är värda mindre än ukrainska.

Den 3 oktober 2024, i ett av många uttalanden i frågan, skrev FN:s experter att det internationella fotbollsförbundet ”Fifa måste respektera internationell lag gällande israeliska fotbollsklubbar.” Bland andra Fernanda Hopenhaym, ordförande i FN:s arbetsgrupp för frågan om mänskliga rättigheter och Ashwini K.P., särskild rapportör om samtida former av rasism och relaterad intolerans, konstaterar att ”minst åtta fotbollsklubbar [har] utvecklats eller identifierats som att de spelar i israeliska koloniala bosättningar på den ockuperade Västbanken. Israeliska klubbar, av vilka många har uppvisat rasism mot det palestinska folket och spelare under årens lopp, är integrerade i det israeliska fotbollsförbundet (Ifa)”.

”En sådan integration och ett sådant uppförande inom Ifa innebär att man erkänner den situation som uppstår till följd av Israels olagliga närvaro på det ockuperade palestinska territoriet som laglig. Detta strider mot internationell rätt, vilket upprepats av Internationella domstolen (International Court of Justice, ICJ) i sitt rådgivande yttrande av den 19 juli 2024.”

FN:s experter och IJC konstaterar att Israels fotbollsförbunds agerande strider mot Genèvekonventionen, att det juridiskt sett utgör en illegal aggressionshandling och att det utgör flera brott enligt Romstadgan.

På vilket vis skiljer sig det mot vad Ryssland sägs göra i Ukraina? SOK blir svaret skyldigt.