Tornevall Networks

TITLE:
Franska brandmän i kamp mot bränder – och nedskärningar

DESCRIPTION:
Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt […]

CONTENT:
Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. 

Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord.

Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt engagerad i CGT:s förbund för räddningstjänsten, SDIS, beskriver läget som svårt. Inte bara sett till förödelsen, utan även till brandmännens arbetsbelastning. Utöver skogsbränderna kommer de många utryckningar som de återkommande värmeböljorna leder till.

– Situationen på fältet har försämrats avsevärt under senare år. Vi står inför en ständig operativ belastning, främst till följd av en kraftig ökning av akuta sjukvårdsinsatser som utgör mer än 80 procent av vår verksamhet. Denna ökning beror på att den lokala sjukvården dragits tillbaka på grund av resursbrist och krisen inom det offentliga sjukhusväsendet. Antalet insatser har ökat med mer än två miljoner sedan 1990 och uppgår idag till 4,75 miljoner per år, berättar han för Proletären.

Han radar upp de många utmaningar som brandförsvaret står inför.

– Dels den kroniska personalbristen, där antalet heltidsanställda brandmän, administrativ och teknisk personal inte håller jämna steg med ökningen av antalet insatser eller med befolkningstillväxten.

– Sedan har vi så kallad operativ utmattning. För hög arbetsbelastning leder till svår fysisk och psykisk utmattning, att arbetet känns allt mer meningslöst, samt hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar och cancer.

– Och så de ökade riskerna. Klimatrelaterade kriser, som omfattande skogsbränder och återkommande översvämningar, drabbar nu hela landet och är inte längre begränsade till sommarmånaderna.

Nedskärningspolitiken, som tillämpats av flera på varandra följande regeringar, har slagit hårt mot brandförsvaret, menar Peter Gurruchaga. Och det får konsekvenser för skogsbrandsbekämpningen.

– Åtstramningarna har lett till en åldrande fordonspark och återkommande brist på flygresurser. Till exempel har flottan av Canadair-plan, som uppgick till elva stycken 1983, inte förnyats, och idag finns endast ett plan kvar. Och detta trots att Frankrike nu har tre miljoner hektar mer skogsmark än på 1980-talet. Storleken på förstärkningsstyrkorna begränsas ofta av ekonomiska, snarare än operativa, skäl. Personal skickas ut för att bekämpa bränder trots extrem utmattning. Regler kring arbetstid och vila åsidosätts och många överskrider gränsen för tillåtet antal arbetstimmar.

CGT har tagit ställning i frågan. De fördömer bland annat den strama ekonomistiska styrningen av räddningstjänsten och kräver en nationell plan för massrekrytering av heltidsanställda brandmän. De vill också se en ”hållbar och solidariskt utformad statlig finansieringsplan” för kraftigt utökade brandbekämpningsresurser, samt förbättrade arbetsvillkor för brandmännen.

Många frågar sig om ökningen och den ovanligt snabba spridningen av bränderna beror på klimatförändringar. Peter Gurrachaga svarar utan att tveka: ja.

– Värmeböljorna och spridningen av extrema skogsbränder är det direkta resultatet av klimatförändringar. Dessa är inte längre exceptionella händelser utan en verklighet som samhället måste anpassa sig till.

– Och det behövs massiva återinvesteringar i det offentliga, särskilt civil säkerhet och brandskydd, för att stå emot klimatförändringarnas effekter, avslutar Peter Gurrachaga.

TITLE:
Franska brandmän i kamp mot bränder – och nedskärningar

DESCRIPTION:
Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt […]

CONTENT:
Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. 

Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord.

Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt engagerad i CGT, beskriver läget som svårt. Inte bara sett till förödelsen, utan även till brandmännens arbetsbelastning. Utöver skogsbränderna kommer de många utryckningar som de återkommande värmeböljorna leder till.

– Situationen på fältet har försämrats avsevärt under senare år. Vi står inför en ständig operativ belastning, främst till följd av en kraftig ökning av akuta sjukvårdsinsatser som utgör mer än 80 procent av vår verksamhet. Denna ökning beror på att den lokala sjukvården dragits tillbaka på grund av resursbrist och krisen inom det offentliga sjukhusväsendet. Antalet insatser har ökat med mer än två miljoner sedan 1990 och uppgår idag till 4,75 miljoner per år, berättar han för Proletären.

Han radar upp de många utmaningar som brandförsvaret står inför.

– Dels den kroniska personalbristen, där antalet heltidsanställda brandmän, administrativ och teknisk personal inte håller jämna steg med ökningen av antalet insatser eller med befolkningstillväxten.

– Sedan har vi så kallad operativ utmattning. För hög arbetsbelastning leder till svår fysisk och psykisk utmattning, att arbetet känns allt mer meningslöst, samt hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar och cancer.

– Och så de ökade riskerna. Klimatrelaterade kriser, som omfattande skogsbränder och återkommande översvämningar, drabbar nu hela landet och är inte längre begränsade till sommarmånaderna.

Nedskärningspolitiken, som tillämpats av flera på varandra följande regeringar, har slagit hårt mot brandförsvaret, menar Peter Gurruchaga. Och det får konsekvenser för skogsbrandsbekämpningen.

– Åtstramningarna har lett till en åldrande fordonspark och återkommande brist på flygresurser. Till exempel har flottan av Canadair-plan, som uppgick till elva stycken 1983, inte förnyats, och idag finns endast ett plan kvar. Och detta trots att Frankrike nu har tre miljoner hektar mer skogsmark än på 1980-talet. Storleken på förstärkningsstyrkorna begränsas ofta av ekonomiska, snarare än operativa, skäl. Personal skickas ut för att bekämpa bränder trots extrem utmattning. Regler kring arbetstid och vila åsidosätts och många överskrider gränsen för tillåtet antal arbetstimmar.

CGT har tagit ställning i frågan. De fördömer bland annat den strama ekonomistiska styrningen av räddningstjänsten och kräver en nationell plan för massrekrytering av heltidsanställda brandmän. De vill också se en ”hållbar och solidariskt utformad statlig finansieringsplan” för kraftigt utökade brandbekämpningsresurser, samt förbättrade arbetsvillkor för brandmännen.

Många frågar sig om ökningen och den ovanligt snabba spridningen av bränderna beror på klimatförändringar. Peter Gurrachaga svarar utan att tveka: ja.

– Värmeböljorna och spridningen av extrema skogsbränder är det direkta resultatet av klimatförändringar. Dessa är inte längre exceptionella händelser utan en verklighet som samhället måste anpassa sig till.

– Och det behövs massiva återinvesteringar i det offentliga, särskilt civil säkerhet och brandskydd, för att stå emot klimatförändringarnas effekter, avslutar Peter Gurrachaga.

TITLE:
Franske brandmannen: ”Vi står inför en ständig belastning”

DESCRIPTION:
Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt […]

CONTENT:
Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. 

Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord.

Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt engagerad i CGT, beskriver läget som svårt. Inte bara sett till förödelsen, utan även till brandmännens arbetsbelastning. Utöver skogsbränderna kommer de många utryckningar som de återkommande värmeböljorna leder till.

– Situationen på fältet har försämrats avsevärt under senare år. Vi står inför en ständig operativ belastning, främst till följd av en kraftig ökning av akuta sjukvårdsinsatser som utgör mer än 80 procent av vår verksamhet. Denna ökning beror på att den lokala sjukvården dragits tillbaka på grund av resursbrist och krisen inom det offentliga sjukhusväsendet. Antalet insatser har ökat med mer än två miljoner sedan 1990 och uppgår idag till 4,75 miljoner per år, berättar han för Proletären.

Han radar upp de många utmaningar som brandförsvaret står inför.

– Dels den kroniska personalbristen, där antalet heltidsanställda brandmän, administrativ och teknisk personal inte håller jämna steg med ökningen av antalet insatser eller med befolkningstillväxten.

– Sedan har vi så kallad operativ utmattning. För hög arbetsbelastning leder till svår fysisk och psykisk utmattning, att arbetet känns allt mer meningslöst, samt hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar och cancer.

– Och så de ökade riskerna. Klimatrelaterade kriser, som omfattande skogsbränder och återkommande översvämningar, drabbar nu hela landet och är inte längre begränsade till sommarmånaderna.

Nedskärningspolitiken, som tillämpats av flera på varandra följande regeringar, har slagit hårt mot brandförsvaret, menar Peter Gurruchaga. Och det får konsekvenser för skogsbrandsbekämpningen.

– Åtstramningarna har lett till en åldrande fordonspark och återkommande brist på flygresurser. Till exempel har flottan av Canadair-plan, som uppgick till elva stycken 1983, inte förnyats, och idag finns endast ett plan kvar. Och detta trots att Frankrike nu har tre miljoner hektar mer skogsmark än på 1980-talet. Storleken på förstärkningsstyrkorna begränsas ofta av ekonomiska, snarare än operativa, skäl. Personal skickas ut för att bekämpa bränder trots extrem utmattning. Regler kring arbetstid och vila åsidosätts och många överskrider gränsen för tillåtet antal arbetstimmar.

CGT har tagit ställning i frågan. De fördömer bland annat den strama ekonomistiska styrningen av räddningstjänsten och kräver en nationell plan för massrekrytering av heltidsanställda brandmän. De vill också se en ”hållbar och solidariskt utformad statlig finansieringsplan” för kraftigt utökade brandbekämpningsresurser, samt förbättrade arbetsvillkor för brandmännen.

Många frågar sig om ökningen och den ovanligt snabba spridningen av bränderna beror på klimatförändringar. Peter Gurrachaga svarar utan att tveka: ja.

– Värmeböljorna och spridningen av extrema skogsbränder är det direkta resultatet av klimatförändringar. Dessa är inte längre exceptionella händelser utan en verklighet som samhället måste anpassa sig till.

– Och det behövs massiva återinvesteringar i det offentliga, särskilt civil säkerhet och brandskydd, för att stå emot klimatförändringarnas effekter, avslutar Peter Gurrachaga.

TITLE:
Franska brandmän i kamp mot bränder – och nedskärningar

DESCRIPTION:
Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt […]

CONTENT:
Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. 

Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord.

Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt engagerad i CGT:s förbund för räddningstjänsten, SDIS, beskriver läget som svårt. Inte bara sett till förödelsen, utan även till brandmännens arbetsbelastning. Utöver skogsbränderna kommer de många utryckningar som de återkommande värmeböljorna leder till.

– Situationen på fältet har försämrats avsevärt under senare år. Vi står inför en ständig operativ belastning, främst till följd av en kraftig ökning av akuta sjukvårdsinsatser som utgör mer än 80 procent av vår verksamhet. Denna ökning beror på att den lokala sjukvården dragits tillbaka på grund av resursbrist och krisen inom det offentliga sjukhusväsendet. Antalet insatser har ökat med mer än två miljoner sedan 1990 och uppgår idag till 4,75 miljoner per år, berättar han för Proletären.

Han radar upp de många utmaningar som brandförsvaret står inför.

– Dels den kroniska personalbristen, där antalet heltidsanställda brandmän, administrativ och teknisk personal inte håller jämna steg med ökningen av antalet insatser eller med befolkningstillväxten.

– Sedan har vi så kallad operativ utmattning. För hög arbetsbelastning leder till svår fysisk och psykisk utmattning, att arbetet känns allt mer meningslöst, samt hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar och cancer.

– Och så de ökade riskerna. Klimatrelaterade kriser, som omfattande skogsbränder och återkommande översvämningar, drabbar nu hela landet och är inte längre begränsade till sommarmånaderna.

Nedskärningspolitiken, som tillämpats av flera på varandra följande regeringar, har slagit hårt mot brandförsvaret, menar Peter Gurruchaga. Och det får konsekvenser för skogsbrandsbekämpningen.

– Åtstramningarna har lett till en åldrande fordonspark och återkommande brist på flygresurser. Till exempel har flottan av Canadair-plan, som uppgick till elva stycken 1983, inte förnyats, och idag finns endast ett plan kvar. Och detta trots att Frankrike nu har tre miljoner hektar mer skogsmark än på 1980-talet. Storleken på förstärkningsstyrkorna begränsas ofta av ekonomiska, snarare än operativa, skäl. Personal skickas ut för att bekämpa bränder trots extrem utmattning. Regler kring arbetstid och vila åsidosätts och många överskrider gränsen för tillåtet antal arbetstimmar.

CGT har tagit ställning i frågan. De fördömer bland annat den strama ekonomistiska styrningen av räddningstjänsten och kräver en nationell plan för massrekrytering av heltidsanställda brandmän. De vill också se en ”hållbar och solidariskt utformad statlig finansieringsplan” för kraftigt utökade brandbekämpningsresurser, samt förbättrade arbetsvillkor för brandmännen.

Många frågar sig om ökningen och den ovanligt snabba spridningen av bränderna beror på klimatförändringar. Peter Gurrachaga svarar utan att tveka: ja.

– Värmeböljorna och spridningen av extrema skogsbränder är det direkta resultatet av klimatförändringar. Dessa är inte längre exceptionella händelser utan en verklighet som samhället måste anpassa sig till.

– Och det behövs massiva återinvesteringar i det offentliga, särskilt civil säkerhet och brandskydd, för att stå emot klimatförändringarnas effekter, avslutar Peter Gurrachaga.

TITLE:
Franske brandmannen: ”Vi står inför en ständig belastning”

DESCRIPTION:
Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt […]

CONTENT:
Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. 

Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord.

Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt engagerad i CGT, beskriver läget som svårt. Inte bara sett till förödelsen, utan även till brandmännens arbetsbelastning. Utöver skogsbränderna kommer de många utryckningar som de återkommande värmeböljorna leder till.

– Situationen på fältet har försämrats avsevärt under senare år. Vi står inför en ständig operativ belastning, främst till följd av en kraftig ökning av akuta sjukvårdsinsatser – vilka utgör mer än 80 procent av vår verksamhet. Denna ökning beror på att den lokala sjukvården dragits tillbaka på grund av resursbrist och krisen inom det offentliga sjukhusväsendet. Antalet insatser har ökat med mer än två miljoner sedan 1990 och uppgår idag till 4,75 miljoner per år, berättar han för Proletären.

Han radar upp de många utmaningar som brandförsvaret står inför.

–  Dels den kronisk personalbristen, antalet heltidsanställda brandmän samt administrativ och teknisk personal håller inte jämna steg med ökningen av antalet insatser och befolkningstillväxten.

– Sedan har vi så kallad operativ utmattning. En alltför hög arbetsbelastning leder till svår fysisk och psykisk utmattning, förlorad känsla av mening i arbetet, samt hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar och cancer.

– Och så de ökade riskerna. Klimatrelaterade kriser, så som omfattande skogsbränder och återkommande översvämningar, drabbar nu hela landet och är inte längre begränsade till sommarmånaderna.

Nedskärningspolitiken, som tillämpats av flera på varandra följande regeringar, har slagit hårt mot brandförsvaret, berättar Peter Gurruchaga. Och det får konsekvenser för skogsbrandsbekämpningen.

– Åtstramningarna har lett till en åldrande fordonspark och återkommande brist på flygresurser. Till exempel har flottan av Canadair-plan, som uppgick till elva stycken 1983, inte förnyats, och idag finns endast ett plan kvar. Och detta trots att Frankrike nu har tre miljoner hektar mer skogsmark än på 1980-talet. Storleken på förstärkningsstyrkorna begränsas ofta av ekonomiska, snarare än operativa, skäl. Personal skickas ut för att bekämpa bränder trots extrem utmattning. Regler kring arbetstid och vila åsidosätts, och många överskrider gränsen på arbetstimmar.

CGT har tagit ställning i frågan. De fördömer bland annat den strama ekonomistiska styrningen av räddningstjänsten, kräver en nationell plan för massrekrytering av heltidsanställda brandmän, en ”hållbar och solidariskt utformad statlig finansieringsplan” för kraftigt utökade brandbekämpningsresurser, samt förbättrade arbetsvillkor för brandmännen.

Frågan på mångas läppar är huruvida ökningen och den ovanligt snabba spridningen av bränderna beror på klimatförändringar. Peter Gurrachaga svarar utan att tveka: ja.

– Värmeböljorna och spridningen av extrema skogsbränder är direkta manifestationer av klimatförändringar. Dessa är inte längre exceptionella händelser, utan en strukturell verklighet som samhället måste anpassa sig till.

– Och det behövs massiva återinvesteringar i det offentliga, särskilt civil säkerhet och brandskydd, för att stå emot klimatförändringarnas effekter.

TITLE:
Franske brandmannen: ”Vi står inför en ständig belastning”

DESCRIPTION:
Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt […]

CONTENT:
Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. 

Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord.

Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt engagerad i CGT, beskriver läget som svårt. Inte bara sett till förödelsen, utan även till brandmännens arbetsbelastning. Utöver skogsbränderna kommer de många utryckningar som de återkommande värmeböljorna leder till.

– Situationen på fältet har försämrats avsevärt under senare år. Vi står inför en ständig operativ belastning, främst till följd av en kraftig ökning av akuta sjukvårdsinsatser som utgör mer än 80 procent av vår verksamhet. Denna ökning beror på att den lokala sjukvården dragits tillbaka på grund av resursbrist och krisen inom det offentliga sjukhusväsendet. Antalet insatser har ökat med mer än två miljoner sedan 1990 och uppgår idag till 4,75 miljoner per år, berättar han för Proletären.

Han radar upp de många utmaningar som brandförsvaret står inför.

– Dels den kroniska personalbristen, där antalet heltidsanställda brandmän, administrativ och teknisk personal inte håller jämna steg med ökningen av antalet insatser eller med befolkningstillväxten.

– Sedan har vi så kallad operativ utmattning. För hög arbetsbelastning leder till svår fysisk och psykisk utmattning, att arbetet känns allt mer meningslöst, samt hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar och cancer.

– Och så de ökade riskerna. Klimatrelaterade kriser, som omfattande skogsbränder och återkommande översvämningar, drabbar nu hela landet och är inte längre begränsade till sommarmånaderna.

Nedskärningspolitiken, som tillämpats av flera på varandra följande regeringar, har slagit hårt mot brandförsvaret, menar Peter Gurruchaga. Och det får konsekvenser för skogsbrandsbekämpningen.

– Åtstramningarna har lett till en åldrande fordonspark och återkommande brist på flygresurser. Till exempel har flottan av Canadair-plan, som uppgick till elva stycken 1983, inte förnyats, och idag finns endast ett plan kvar. Och detta trots att Frankrike nu har tre miljoner hektar mer skogsmark än på 1980-talet. Storleken på förstärkningsstyrkorna begränsas ofta av ekonomiska, snarare än operativa, skäl. Personal skickas ut för att bekämpa bränder trots extrem utmattning. Regler kring arbetstid och vila åsidosätts och många överskrider gränsen för tillåtet antal arbetstimmar.

CGT har tagit ställning i frågan. De fördömer bland annat den strama ekonomistiska styrningen av räddningstjänsten och kräver en nationell plan för massrekrytering av heltidsanställda brandmän. De vill också se en ”hållbar och solidariskt utformad statlig finansieringsplan” för kraftigt utökade brandbekämpningsresurser, samt förbättrade arbetsvillkor för brandmännen.

Många frågar sig om ökningen och den ovanligt snabba spridningen av bränderna beror på klimatförändringar. Peter Gurrachaga svarar utan att tveka: ja.

– Värmeböljorna och spridningen av extrema skogsbränder är det direkta resultatet av klimatförändringar. Dessa är inte längre exceptionella händelser utan en verklighet som samhället måste anpassa sig till.

– Och det behövs massiva återinvesteringar i det offentliga, särskilt civil säkerhet och brandskydd, för att stå emot klimatförändringarnas effekter, avslutar Peter Gurrachaga.

TITLE:
Franska brandmän i kamp mot bränder – och nedskärningar

DESCRIPTION:
Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt […]

CONTENT:
Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. 

Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord.

Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt engagerad i CGT:s förbund för räddningstjänsten, SDIS, beskriver läget som svårt. Inte bara sett till förödelsen, utan även till brandmännens arbetsbelastning. Utöver skogsbränderna kommer de många utryckningar som de återkommande värmeböljorna leder till.

– Situationen på fältet har försämrats avsevärt under senare år. Vi står inför en ständig operativ belastning, främst till följd av en kraftig ökning av akuta sjukvårdsinsatser som utgör mer än 80 procent av vår verksamhet. Denna ökning beror på att den lokala sjukvården dragits tillbaka på grund av resursbrist och krisen inom det offentliga sjukhusväsendet. Antalet insatser har ökat med mer än två miljoner sedan 1990 och uppgår idag till 4,75 miljoner per år, berättar han för Proletären.

Han radar upp de många utmaningar som brandförsvaret står inför.

– Dels den kroniska personalbristen, där antalet heltidsanställda brandmän, administrativ och teknisk personal inte håller jämna steg med ökningen av antalet insatser eller med befolkningstillväxten.

– Sedan har vi så kallad operativ utmattning. För hög arbetsbelastning leder till svår fysisk och psykisk utmattning, att arbetet känns allt mer meningslöst, samt hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar och cancer.

– Och så de ökade riskerna. Klimatrelaterade kriser, som omfattande skogsbränder och återkommande översvämningar, drabbar nu hela landet och är inte längre begränsade till sommarmånaderna.

Nedskärningspolitiken, som tillämpats av flera på varandra följande regeringar, har slagit hårt mot brandförsvaret, menar Peter Gurruchaga. Och det får konsekvenser för skogsbrandsbekämpningen.

– Åtstramningarna har lett till en åldrande fordonspark och återkommande brist på flygresurser. Till exempel har flottan av Canadair-plan, som uppgick till elva stycken 1983, inte förnyats, och idag finns endast ett plan kvar. Och detta trots att Frankrike nu har tre miljoner hektar mer skogsmark än på 1980-talet. Storleken på förstärkningsstyrkorna begränsas ofta av ekonomiska, snarare än operativa, skäl. Personal skickas ut för att bekämpa bränder trots extrem utmattning. Regler kring arbetstid och vila åsidosätts och många överskrider gränsen för tillåtet antal arbetstimmar.

CGT har tagit ställning i frågan. De fördömer bland annat den strama ekonomistiska styrningen av räddningstjänsten och kräver en nationell plan för massrekrytering av heltidsanställda brandmän. De vill också se en ”hållbar och solidariskt utformad statlig finansieringsplan” för kraftigt utökade brandbekämpningsresurser, samt förbättrade arbetsvillkor för brandmännen.

Många frågar sig om ökningen och den ovanligt snabba spridningen av bränderna beror på klimatförändringar. Peter Gurrachaga svarar utan att tveka: ja.

– Värmeböljorna och spridningen av extrema skogsbränder är det direkta resultatet av klimatförändringar. Dessa är inte längre exceptionella händelser utan en verklighet som samhället måste anpassa sig till.

– Och det behövs massiva återinvesteringar i det offentliga, särskilt civil säkerhet och brandskydd, för att stå emot klimatförändringarnas effekter, avslutar Peter Gurrachaga.

TITLE:
Franska brandmän i kamp mot bränder – och nedskärningar

DESCRIPTION:
Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt […]

CONTENT:
Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. 

Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord.

Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt engagerad i CGT, beskriver läget som svårt. Inte bara sett till förödelsen, utan även till brandmännens arbetsbelastning. Utöver skogsbränderna kommer de många utryckningar som de återkommande värmeböljorna leder till.

– Situationen på fältet har försämrats avsevärt under senare år. Vi står inför en ständig operativ belastning, främst till följd av en kraftig ökning av akuta sjukvårdsinsatser som utgör mer än 80 procent av vår verksamhet. Denna ökning beror på att den lokala sjukvården dragits tillbaka på grund av resursbrist och krisen inom det offentliga sjukhusväsendet. Antalet insatser har ökat med mer än två miljoner sedan 1990 och uppgår idag till 4,75 miljoner per år, berättar han för Proletären.

Han radar upp de många utmaningar som brandförsvaret står inför.

– Dels den kroniska personalbristen, där antalet heltidsanställda brandmän, administrativ och teknisk personal inte håller jämna steg med ökningen av antalet insatser eller med befolkningstillväxten.

– Sedan har vi så kallad operativ utmattning. För hög arbetsbelastning leder till svår fysisk och psykisk utmattning, att arbetet känns allt mer meningslöst, samt hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar och cancer.

– Och så de ökade riskerna. Klimatrelaterade kriser, som omfattande skogsbränder och återkommande översvämningar, drabbar nu hela landet och är inte längre begränsade till sommarmånaderna.

Nedskärningspolitiken, som tillämpats av flera på varandra följande regeringar, har slagit hårt mot brandförsvaret, menar Peter Gurruchaga. Och det får konsekvenser för skogsbrandsbekämpningen.

– Åtstramningarna har lett till en åldrande fordonspark och återkommande brist på flygresurser. Till exempel har flottan av Canadair-plan, som uppgick till elva stycken 1983, inte förnyats, och idag finns endast ett plan kvar. Och detta trots att Frankrike nu har tre miljoner hektar mer skogsmark än på 1980-talet. Storleken på förstärkningsstyrkorna begränsas ofta av ekonomiska, snarare än operativa, skäl. Personal skickas ut för att bekämpa bränder trots extrem utmattning. Regler kring arbetstid och vila åsidosätts och många överskrider gränsen för tillåtet antal arbetstimmar.

CGT har tagit ställning i frågan. De fördömer bland annat den strama ekonomistiska styrningen av räddningstjänsten och kräver en nationell plan för massrekrytering av heltidsanställda brandmän. De vill också se en ”hållbar och solidariskt utformad statlig finansieringsplan” för kraftigt utökade brandbekämpningsresurser, samt förbättrade arbetsvillkor för brandmännen.

Många frågar sig om ökningen och den ovanligt snabba spridningen av bränderna beror på klimatförändringar. Peter Gurrachaga svarar utan att tveka: ja.

– Värmeböljorna och spridningen av extrema skogsbränder är det direkta resultatet av klimatförändringar. Dessa är inte längre exceptionella händelser utan en verklighet som samhället måste anpassa sig till.

– Och det behövs massiva återinvesteringar i det offentliga, särskilt civil säkerhet och brandskydd, för att stå emot klimatförändringarnas effekter, avslutar Peter Gurrachaga.

TITLE:
Franske brandmannen: ”Vi står inför en ständig belastning”

DESCRIPTION:
Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt […]

CONTENT:
Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. 

Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord.

Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt engagerad i CGT, beskriver läget som svårt. Inte bara sett till förödelsen, utan även till brandmännens arbetsbelastning. Utöver skogsbränderna kommer de många utryckningar som de återkommande värmeböljorna leder till.

– Situationen på fältet har försämrats avsevärt under senare år. Vi står inför en ständig operativ belastning, främst till följd av en kraftig ökning av akuta sjukvårdsinsatser som utgör mer än 80 procent av vår verksamhet. Denna ökning beror på att den lokala sjukvården dragits tillbaka på grund av resursbrist och krisen inom det offentliga sjukhusväsendet. Antalet insatser har ökat med mer än två miljoner sedan 1990 och uppgår idag till 4,75 miljoner per år, berättar han för Proletären.

Han radar upp de många utmaningar som brandförsvaret står inför.

– Dels den kroniska personalbristen, där antalet heltidsanställda brandmän, administrativ och teknisk personal inte håller jämna steg med ökningen av antalet insatser eller med befolkningstillväxten.

– Sedan har vi så kallad operativ utmattning. För hög arbetsbelastning leder till svår fysisk och psykisk utmattning, att arbetet känns allt mer meningslöst, samt hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar och cancer.

– Och så de ökade riskerna. Klimatrelaterade kriser, som omfattande skogsbränder och återkommande översvämningar, drabbar nu hela landet och är inte längre begränsade till sommarmånaderna.

Nedskärningspolitiken, som tillämpats av flera på varandra följande regeringar, har slagit hårt mot brandförsvaret, menar Peter Gurruchaga. Och det får konsekvenser för skogsbrandsbekämpningen.

– Åtstramningarna har lett till en åldrande fordonspark och återkommande brist på flygresurser. Till exempel har flottan av Canadair-plan, som uppgick till elva stycken 1983, inte förnyats, och idag finns endast ett plan kvar. Och detta trots att Frankrike nu har tre miljoner hektar mer skogsmark än på 1980-talet. Storleken på förstärkningsstyrkorna begränsas ofta av ekonomiska, snarare än operativa, skäl. Personal skickas ut för att bekämpa bränder trots extrem utmattning. Regler kring arbetstid och vila åsidosätts och många överskrider gränsen för tillåtet antal arbetstimmar.

CGT har tagit ställning i frågan. De fördömer bland annat den strama ekonomistiska styrningen av räddningstjänsten och kräver en nationell plan för massrekrytering av heltidsanställda brandmän. De vill också se en ”hållbar och solidariskt utformad statlig finansieringsplan” för kraftigt utökade brandbekämpningsresurser, samt förbättrade arbetsvillkor för brandmännen.

Många frågar sig om ökningen och den ovanligt snabba spridningen av bränderna beror på klimatförändringar. Peter Gurrachaga svarar utan att tveka: ja.

– Värmeböljorna och spridningen av extrema skogsbränder är det direkta resultatet av klimatförändringar. Dessa är inte längre exceptionella händelser utan en verklighet som samhället måste anpassa sig till.

– Och det behövs massiva återinvesteringar i det offentliga, särskilt civil säkerhet och brandskydd, för att stå emot klimatförändringarnas effekter, avslutar Peter Gurrachaga.

TITLE:
Franska brandmän i kamp mot bränder – och nedskärningar

DESCRIPTION:
Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt […]

CONTENT:
Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. 

Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord.

Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt engagerad i CGT:s förbund för räddningstjänsten, SDIS, beskriver läget som svårt. Inte bara sett till förödelsen, utan även till brandmännens arbetsbelastning. Utöver skogsbränderna kommer de många utryckningar som de återkommande värmeböljorna leder till.

– Situationen på fältet har försämrats avsevärt under senare år. Vi står inför en ständig operativ belastning, främst till följd av en kraftig ökning av akuta sjukvårdsinsatser som utgör mer än 80 procent av vår verksamhet. Denna ökning beror på att den lokala sjukvården dragits tillbaka på grund av resursbrist och krisen inom det offentliga sjukhusväsendet. Antalet insatser har ökat med mer än två miljoner sedan 1990 och uppgår idag till 4,75 miljoner per år, berättar han för Proletären.

Han radar upp de många utmaningar som brandförsvaret står inför.

– Dels den kroniska personalbristen, där antalet heltidsanställda brandmän, administrativ och teknisk personal inte håller jämna steg med ökningen av antalet insatser eller med befolkningstillväxten.

– Sedan har vi så kallad operativ utmattning. För hög arbetsbelastning leder till svår fysisk och psykisk utmattning, att arbetet känns allt mer meningslöst, samt hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar och cancer.

– Och så de ökade riskerna. Klimatrelaterade kriser, som omfattande skogsbränder och återkommande översvämningar, drabbar nu hela landet och är inte längre begränsade till sommarmånaderna.

Nedskärningspolitiken, som tillämpats av flera på varandra följande regeringar, har slagit hårt mot brandförsvaret, menar Peter Gurruchaga. Och det får konsekvenser för skogsbrandsbekämpningen.

– Åtstramningarna har lett till en åldrande fordonspark och återkommande brist på flygresurser. Till exempel har flottan av Canadair-plan, som uppgick till elva stycken 1983, inte förnyats, och idag finns endast ett plan kvar. Och detta trots att Frankrike nu har tre miljoner hektar mer skogsmark än på 1980-talet. Storleken på förstärkningsstyrkorna begränsas ofta av ekonomiska, snarare än operativa, skäl. Personal skickas ut för att bekämpa bränder trots extrem utmattning. Regler kring arbetstid och vila åsidosätts och många överskrider gränsen för tillåtet antal arbetstimmar.

CGT har tagit ställning i frågan. De fördömer bland annat den strama ekonomistiska styrningen av räddningstjänsten och kräver en nationell plan för massrekrytering av heltidsanställda brandmän. De vill också se en ”hållbar och solidariskt utformad statlig finansieringsplan” för kraftigt utökade brandbekämpningsresurser, samt förbättrade arbetsvillkor för brandmännen.

Många frågar sig om ökningen och den ovanligt snabba spridningen av bränderna beror på klimatförändringar. Peter Gurrachaga svarar utan att tveka: ja.

– Värmeböljorna och spridningen av extrema skogsbränder är det direkta resultatet av klimatförändringar. Dessa är inte längre exceptionella händelser utan en verklighet som samhället måste anpassa sig till.

– Och det behövs massiva återinvesteringar i det offentliga, särskilt civil säkerhet och brandskydd, för att stå emot klimatförändringarnas effekter, avslutar Peter Gurrachaga.

TITLE:
Franske brandmannen: ”Vi står inför en ständig belastning”

DESCRIPTION:
Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt […]

CONTENT:
Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. 

Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord.

Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt engagerad i CGT, beskriver läget som svårt. Inte bara sett till förödelsen, utan även till brandmännens arbetsbelastning. Utöver skogsbränderna kommer de många utryckningar som de återkommande värmeböljorna leder till.

– Situationen på fältet har försämrats avsevärt under senare år. Vi står inför en ständig operativ belastning, främst till följd av en kraftig ökning av akuta sjukvårdsinsatser – vilka utgör mer än 80 procent av vår verksamhet. Denna ökning beror på att den lokala sjukvården dragits tillbaka på grund av resursbrist och krisen inom det offentliga sjukhusväsendet. Antalet insatser har ökat med mer än två miljoner sedan 1990 och uppgår idag till 4,75 miljoner per år, berättar han för Proletären.

Han radar upp de många utmaningar som brandförsvaret står inför.

–  Dels den kronisk personalbristen, antalet heltidsanställda brandmän samt administrativ och teknisk personal håller inte jämna steg med ökningen av antalet insatser och befolkningstillväxten.

– Sedan har vi så kallad operativ utmattning. En alltför hög arbetsbelastning leder till svår fysisk och psykisk utmattning, förlorad känsla av mening i arbetet, samt hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar och cancer.

– Och så de ökade riskerna. Klimatrelaterade kriser, så som omfattande skogsbränder och återkommande översvämningar, drabbar nu hela landet och är inte längre begränsade till sommarmånaderna.

Nedskärningspolitiken, som tillämpats av flera på varandra följande regeringar, har slagit hårt mot brandförsvaret, berättar Peter Gurruchaga. Och det får konsekvenser för skogsbrandsbekämpningen.

– Åtstramningarna har lett till en åldrande fordonspark och återkommande brist på flygresurser. Till exempel har flottan av Canadair-plan, som uppgick till elva stycken 1983, inte förnyats, och idag finns endast ett plan kvar. Och detta trots att Frankrike nu har tre miljoner hektar mer skogsmark än på 1980-talet. Storleken på förstärkningsstyrkorna begränsas ofta av ekonomiska, snarare än operativa, skäl. Personal skickas ut för att bekämpa bränder trots extrem utmattning. Regler kring arbetstid och vila åsidosätts, och många överskrider gränsen på arbetstimmar.

CGT har tagit ställning i frågan. De fördömer bland annat den strama ekonomistiska styrningen av räddningstjänsten, kräver en nationell plan för massrekrytering av heltidsanställda brandmän, en ”hållbar och solidariskt utformad statlig finansieringsplan” för kraftigt utökade brandbekämpningsresurser, samt förbättrade arbetsvillkor för brandmännen.

Frågan på mångas läppar är huruvida ökningen och den ovanligt snabba spridningen av bränderna beror på klimatförändringar. Peter Gurrachaga svarar utan att tveka: ja.

– Värmeböljorna och spridningen av extrema skogsbränder är direkta manifestationer av klimatförändringar. Dessa är inte längre exceptionella händelser, utan en strukturell verklighet som samhället måste anpassa sig till.

– Och det behövs massiva återinvesteringar i det offentliga, särskilt civil säkerhet och brandskydd, för att stå emot klimatförändringarnas effekter.

TITLE:
Franske brandmannen: ”Vi står inför en ständig belastning”

DESCRIPTION:
Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt […]

CONTENT:
Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. 

Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord.

Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt engagerad i CGT, beskriver läget som svårt. Inte bara sett till förödelsen, utan även till brandmännens arbetsbelastning. Utöver skogsbränderna kommer de många utryckningar som de återkommande värmeböljorna leder till.

– Situationen på fältet har försämrats avsevärt under senare år. Vi står inför en ständig operativ belastning, främst till följd av en kraftig ökning av akuta sjukvårdsinsatser som utgör mer än 80 procent av vår verksamhet. Denna ökning beror på att den lokala sjukvården dragits tillbaka på grund av resursbrist och krisen inom det offentliga sjukhusväsendet. Antalet insatser har ökat med mer än två miljoner sedan 1990 och uppgår idag till 4,75 miljoner per år, berättar han för Proletären.

Han radar upp de många utmaningar som brandförsvaret står inför.

– Dels den kroniska personalbristen, där antalet heltidsanställda brandmän, administrativ och teknisk personal inte håller jämna steg med ökningen av antalet insatser eller med befolkningstillväxten.

– Sedan har vi så kallad operativ utmattning. För hög arbetsbelastning leder till svår fysisk och psykisk utmattning, att arbetet känns allt mer meningslöst, samt hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar och cancer.

– Och så de ökade riskerna. Klimatrelaterade kriser, som omfattande skogsbränder och återkommande översvämningar, drabbar nu hela landet och är inte längre begränsade till sommarmånaderna.

Nedskärningspolitiken, som tillämpats av flera på varandra följande regeringar, har slagit hårt mot brandförsvaret, menar Peter Gurruchaga. Och det får konsekvenser för skogsbrandsbekämpningen.

– Åtstramningarna har lett till en åldrande fordonspark och återkommande brist på flygresurser. Till exempel har flottan av Canadair-plan, som uppgick till elva stycken 1983, inte förnyats, och idag finns endast ett plan kvar. Och detta trots att Frankrike nu har tre miljoner hektar mer skogsmark än på 1980-talet. Storleken på förstärkningsstyrkorna begränsas ofta av ekonomiska, snarare än operativa, skäl. Personal skickas ut för att bekämpa bränder trots extrem utmattning. Regler kring arbetstid och vila åsidosätts och många överskrider gränsen för tillåtet antal arbetstimmar.

CGT har tagit ställning i frågan. De fördömer bland annat den strama ekonomistiska styrningen av räddningstjänsten och kräver en nationell plan för massrekrytering av heltidsanställda brandmän. De vill också se en ”hållbar och solidariskt utformad statlig finansieringsplan” för kraftigt utökade brandbekämpningsresurser, samt förbättrade arbetsvillkor för brandmännen.

Många frågar sig om ökningen och den ovanligt snabba spridningen av bränderna beror på klimatförändringar. Peter Gurrachaga svarar utan att tveka: ja.

– Värmeböljorna och spridningen av extrema skogsbränder är det direkta resultatet av klimatförändringar. Dessa är inte längre exceptionella händelser utan en verklighet som samhället måste anpassa sig till.

– Och det behövs massiva återinvesteringar i det offentliga, särskilt civil säkerhet och brandskydd, för att stå emot klimatförändringarnas effekter, avslutar Peter Gurrachaga.

TITLE:
Franska brandmän i kamp mot bränder – och nedskärningar

DESCRIPTION:
Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt […]

CONTENT:
Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. 

Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord.

Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt engagerad i CGT:s förbund för räddningstjänsten, SDIS, beskriver läget som svårt. Inte bara sett till förödelsen, utan även till brandmännens arbetsbelastning. Utöver skogsbränderna kommer de många utryckningar som de återkommande värmeböljorna leder till.

– Situationen på fältet har försämrats avsevärt under senare år. Vi står inför en ständig operativ belastning, främst till följd av en kraftig ökning av akuta sjukvårdsinsatser som utgör mer än 80 procent av vår verksamhet. Denna ökning beror på att den lokala sjukvården dragits tillbaka på grund av resursbrist och krisen inom det offentliga sjukhusväsendet. Antalet insatser har ökat med mer än två miljoner sedan 1990 och uppgår idag till 4,75 miljoner per år, berättar han för Proletären.

Han radar upp de många utmaningar som brandförsvaret står inför.

– Dels den kroniska personalbristen, där antalet heltidsanställda brandmän, administrativ och teknisk personal inte håller jämna steg med ökningen av antalet insatser eller med befolkningstillväxten.

– Sedan har vi så kallad operativ utmattning. För hög arbetsbelastning leder till svår fysisk och psykisk utmattning, att arbetet känns allt mer meningslöst, samt hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar och cancer.

– Och så de ökade riskerna. Klimatrelaterade kriser, som omfattande skogsbränder och återkommande översvämningar, drabbar nu hela landet och är inte längre begränsade till sommarmånaderna.

Nedskärningspolitiken, som tillämpats av flera på varandra följande regeringar, har slagit hårt mot brandförsvaret, menar Peter Gurruchaga. Och det får konsekvenser för skogsbrandsbekämpningen.

– Åtstramningarna har lett till en åldrande fordonspark och återkommande brist på flygresurser. Till exempel har flottan av Canadair-plan, som uppgick till elva stycken 1983, inte förnyats, och idag finns endast ett plan kvar. Och detta trots att Frankrike nu har tre miljoner hektar mer skogsmark än på 1980-talet. Storleken på förstärkningsstyrkorna begränsas ofta av ekonomiska, snarare än operativa, skäl. Personal skickas ut för att bekämpa bränder trots extrem utmattning. Regler kring arbetstid och vila åsidosätts och många överskrider gränsen för tillåtet antal arbetstimmar.

CGT har tagit ställning i frågan. De fördömer bland annat den strama ekonomistiska styrningen av räddningstjänsten och kräver en nationell plan för massrekrytering av heltidsanställda brandmän. De vill också se en ”hållbar och solidariskt utformad statlig finansieringsplan” för kraftigt utökade brandbekämpningsresurser, samt förbättrade arbetsvillkor för brandmännen.

Många frågar sig om ökningen och den ovanligt snabba spridningen av bränderna beror på klimatförändringar. Peter Gurrachaga svarar utan att tveka: ja.

– Värmeböljorna och spridningen av extrema skogsbränder är det direkta resultatet av klimatförändringar. Dessa är inte längre exceptionella händelser utan en verklighet som samhället måste anpassa sig till.

– Och det behövs massiva återinvesteringar i det offentliga, särskilt civil säkerhet och brandskydd, för att stå emot klimatförändringarnas effekter, avslutar Peter Gurrachaga.

TITLE:
Franska brandmän i kamp mot bränder – och nedskärningar

DESCRIPTION:
Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt […]

CONTENT:
Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. 

Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord.

Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt engagerad i CGT, beskriver läget som svårt. Inte bara sett till förödelsen, utan även till brandmännens arbetsbelastning. Utöver skogsbränderna kommer de många utryckningar som de återkommande värmeböljorna leder till.

– Situationen på fältet har försämrats avsevärt under senare år. Vi står inför en ständig operativ belastning, främst till följd av en kraftig ökning av akuta sjukvårdsinsatser som utgör mer än 80 procent av vår verksamhet. Denna ökning beror på att den lokala sjukvården dragits tillbaka på grund av resursbrist och krisen inom det offentliga sjukhusväsendet. Antalet insatser har ökat med mer än två miljoner sedan 1990 och uppgår idag till 4,75 miljoner per år, berättar han för Proletären.

Han radar upp de många utmaningar som brandförsvaret står inför.

– Dels den kroniska personalbristen, där antalet heltidsanställda brandmän, administrativ och teknisk personal inte håller jämna steg med ökningen av antalet insatser eller med befolkningstillväxten.

– Sedan har vi så kallad operativ utmattning. För hög arbetsbelastning leder till svår fysisk och psykisk utmattning, att arbetet känns allt mer meningslöst, samt hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar och cancer.

– Och så de ökade riskerna. Klimatrelaterade kriser, som omfattande skogsbränder och återkommande översvämningar, drabbar nu hela landet och är inte längre begränsade till sommarmånaderna.

Nedskärningspolitiken, som tillämpats av flera på varandra följande regeringar, har slagit hårt mot brandförsvaret, menar Peter Gurruchaga. Och det får konsekvenser för skogsbrandsbekämpningen.

– Åtstramningarna har lett till en åldrande fordonspark och återkommande brist på flygresurser. Till exempel har flottan av Canadair-plan, som uppgick till elva stycken 1983, inte förnyats, och idag finns endast ett plan kvar. Och detta trots att Frankrike nu har tre miljoner hektar mer skogsmark än på 1980-talet. Storleken på förstärkningsstyrkorna begränsas ofta av ekonomiska, snarare än operativa, skäl. Personal skickas ut för att bekämpa bränder trots extrem utmattning. Regler kring arbetstid och vila åsidosätts och många överskrider gränsen för tillåtet antal arbetstimmar.

CGT har tagit ställning i frågan. De fördömer bland annat den strama ekonomistiska styrningen av räddningstjänsten och kräver en nationell plan för massrekrytering av heltidsanställda brandmän. De vill också se en ”hållbar och solidariskt utformad statlig finansieringsplan” för kraftigt utökade brandbekämpningsresurser, samt förbättrade arbetsvillkor för brandmännen.

Många frågar sig om ökningen och den ovanligt snabba spridningen av bränderna beror på klimatförändringar. Peter Gurrachaga svarar utan att tveka: ja.

– Värmeböljorna och spridningen av extrema skogsbränder är det direkta resultatet av klimatförändringar. Dessa är inte längre exceptionella händelser utan en verklighet som samhället måste anpassa sig till.

– Och det behövs massiva återinvesteringar i det offentliga, särskilt civil säkerhet och brandskydd, för att stå emot klimatförändringarnas effekter, avslutar Peter Gurrachaga.

TITLE:
Franske brandmannen: ”Vi står inför en ständig belastning”

DESCRIPTION:
Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt […]

CONTENT:
Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. 

Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord.

Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt engagerad i CGT, beskriver läget som svårt. Inte bara sett till förödelsen, utan även till brandmännens arbetsbelastning. Utöver skogsbränderna kommer de många utryckningar som de återkommande värmeböljorna leder till.

– Situationen på fältet har försämrats avsevärt under senare år. Vi står inför en ständig operativ belastning, främst till följd av en kraftig ökning av akuta sjukvårdsinsatser som utgör mer än 80 procent av vår verksamhet. Denna ökning beror på att den lokala sjukvården dragits tillbaka på grund av resursbrist och krisen inom det offentliga sjukhusväsendet. Antalet insatser har ökat med mer än två miljoner sedan 1990 och uppgår idag till 4,75 miljoner per år, berättar han för Proletären.

Han radar upp de många utmaningar som brandförsvaret står inför.

– Dels den kroniska personalbristen, där antalet heltidsanställda brandmän, administrativ och teknisk personal inte håller jämna steg med ökningen av antalet insatser eller med befolkningstillväxten.

– Sedan har vi så kallad operativ utmattning. För hög arbetsbelastning leder till svår fysisk och psykisk utmattning, att arbetet känns allt mer meningslöst, samt hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar och cancer.

– Och så de ökade riskerna. Klimatrelaterade kriser, som omfattande skogsbränder och återkommande översvämningar, drabbar nu hela landet och är inte längre begränsade till sommarmånaderna.

Nedskärningspolitiken, som tillämpats av flera på varandra följande regeringar, har slagit hårt mot brandförsvaret, menar Peter Gurruchaga. Och det får konsekvenser för skogsbrandsbekämpningen.

– Åtstramningarna har lett till en åldrande fordonspark och återkommande brist på flygresurser. Till exempel har flottan av Canadair-plan, som uppgick till elva stycken 1983, inte förnyats, och idag finns endast ett plan kvar. Och detta trots att Frankrike nu har tre miljoner hektar mer skogsmark än på 1980-talet. Storleken på förstärkningsstyrkorna begränsas ofta av ekonomiska, snarare än operativa, skäl. Personal skickas ut för att bekämpa bränder trots extrem utmattning. Regler kring arbetstid och vila åsidosätts och många överskrider gränsen för tillåtet antal arbetstimmar.

CGT har tagit ställning i frågan. De fördömer bland annat den strama ekonomistiska styrningen av räddningstjänsten och kräver en nationell plan för massrekrytering av heltidsanställda brandmän. De vill också se en ”hållbar och solidariskt utformad statlig finansieringsplan” för kraftigt utökade brandbekämpningsresurser, samt förbättrade arbetsvillkor för brandmännen.

Många frågar sig om ökningen och den ovanligt snabba spridningen av bränderna beror på klimatförändringar. Peter Gurrachaga svarar utan att tveka: ja.

– Värmeböljorna och spridningen av extrema skogsbränder är det direkta resultatet av klimatförändringar. Dessa är inte längre exceptionella händelser utan en verklighet som samhället måste anpassa sig till.

– Och det behövs massiva återinvesteringar i det offentliga, särskilt civil säkerhet och brandskydd, för att stå emot klimatförändringarnas effekter, avslutar Peter Gurrachaga.

TITLE:
Franska brandmän i kamp mot bränder – och nedskärningar

DESCRIPTION:
Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt […]

CONTENT:
Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. 

Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord.

Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt engagerad i CGT:s förbund för räddningstjänsten, SDIS, beskriver läget som svårt. Inte bara sett till förödelsen, utan även till brandmännens arbetsbelastning. Utöver skogsbränderna kommer de många utryckningar som de återkommande värmeböljorna leder till.

– Situationen på fältet har försämrats avsevärt under senare år. Vi står inför en ständig operativ belastning, främst till följd av en kraftig ökning av akuta sjukvårdsinsatser som utgör mer än 80 procent av vår verksamhet. Denna ökning beror på att den lokala sjukvården dragits tillbaka på grund av resursbrist och krisen inom det offentliga sjukhusväsendet. Antalet insatser har ökat med mer än två miljoner sedan 1990 och uppgår idag till 4,75 miljoner per år, berättar han för Proletären.

Han radar upp de många utmaningar som brandförsvaret står inför.

– Dels den kroniska personalbristen, där antalet heltidsanställda brandmän, administrativ och teknisk personal inte håller jämna steg med ökningen av antalet insatser eller med befolkningstillväxten.

– Sedan har vi så kallad operativ utmattning. För hög arbetsbelastning leder till svår fysisk och psykisk utmattning, att arbetet känns allt mer meningslöst, samt hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar och cancer.

– Och så de ökade riskerna. Klimatrelaterade kriser, som omfattande skogsbränder och återkommande översvämningar, drabbar nu hela landet och är inte längre begränsade till sommarmånaderna.

Nedskärningspolitiken, som tillämpats av flera på varandra följande regeringar, har slagit hårt mot brandförsvaret, menar Peter Gurruchaga. Och det får konsekvenser för skogsbrandsbekämpningen.

– Åtstramningarna har lett till en åldrande fordonspark och återkommande brist på flygresurser. Till exempel har flottan av Canadair-plan, som uppgick till elva stycken 1983, inte förnyats, och idag finns endast ett plan kvar. Och detta trots att Frankrike nu har tre miljoner hektar mer skogsmark än på 1980-talet. Storleken på förstärkningsstyrkorna begränsas ofta av ekonomiska, snarare än operativa, skäl. Personal skickas ut för att bekämpa bränder trots extrem utmattning. Regler kring arbetstid och vila åsidosätts och många överskrider gränsen för tillåtet antal arbetstimmar.

CGT har tagit ställning i frågan. De fördömer bland annat den strama ekonomistiska styrningen av räddningstjänsten och kräver en nationell plan för massrekrytering av heltidsanställda brandmän. De vill också se en ”hållbar och solidariskt utformad statlig finansieringsplan” för kraftigt utökade brandbekämpningsresurser, samt förbättrade arbetsvillkor för brandmännen.

Många frågar sig om ökningen och den ovanligt snabba spridningen av bränderna beror på klimatförändringar. Peter Gurrachaga svarar utan att tveka: ja.

– Värmeböljorna och spridningen av extrema skogsbränder är det direkta resultatet av klimatförändringar. Dessa är inte längre exceptionella händelser utan en verklighet som samhället måste anpassa sig till.

– Och det behövs massiva återinvesteringar i det offentliga, särskilt civil säkerhet och brandskydd, för att stå emot klimatförändringarnas effekter, avslutar Peter Gurrachaga.

TITLE:
Franske brandmannen: ”Vi står inför en ständig belastning”

DESCRIPTION:
Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt […]

CONTENT:
Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. 

Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord.

Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt engagerad i CGT, beskriver läget som svårt. Inte bara sett till förödelsen, utan även till brandmännens arbetsbelastning. Utöver skogsbränderna kommer de många utryckningar som de återkommande värmeböljorna leder till.

– Situationen på fältet har försämrats avsevärt under senare år. Vi står inför en ständig operativ belastning, främst till följd av en kraftig ökning av akuta sjukvårdsinsatser – vilka utgör mer än 80 procent av vår verksamhet. Denna ökning beror på att den lokala sjukvården dragits tillbaka på grund av resursbrist och krisen inom det offentliga sjukhusväsendet. Antalet insatser har ökat med mer än två miljoner sedan 1990 och uppgår idag till 4,75 miljoner per år, berättar han för Proletären.

Han radar upp de många utmaningar som brandförsvaret står inför.

–  Dels den kronisk personalbristen, antalet heltidsanställda brandmän samt administrativ och teknisk personal håller inte jämna steg med ökningen av antalet insatser och befolkningstillväxten.

– Sedan har vi så kallad operativ utmattning. En alltför hög arbetsbelastning leder till svår fysisk och psykisk utmattning, förlorad känsla av mening i arbetet, samt hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar och cancer.

– Och så de ökade riskerna. Klimatrelaterade kriser, så som omfattande skogsbränder och återkommande översvämningar, drabbar nu hela landet och är inte längre begränsade till sommarmånaderna.

Nedskärningspolitiken, som tillämpats av flera på varandra följande regeringar, har slagit hårt mot brandförsvaret, berättar Peter Gurruchaga. Och det får konsekvenser för skogsbrandsbekämpningen.

– Åtstramningarna har lett till en åldrande fordonspark och återkommande brist på flygresurser. Till exempel har flottan av Canadair-plan, som uppgick till elva stycken 1983, inte förnyats, och idag finns endast ett plan kvar. Och detta trots att Frankrike nu har tre miljoner hektar mer skogsmark än på 1980-talet. Storleken på förstärkningsstyrkorna begränsas ofta av ekonomiska, snarare än operativa, skäl. Personal skickas ut för att bekämpa bränder trots extrem utmattning. Regler kring arbetstid och vila åsidosätts, och många överskrider gränsen på arbetstimmar.

CGT har tagit ställning i frågan. De fördömer bland annat den strama ekonomistiska styrningen av räddningstjänsten, kräver en nationell plan för massrekrytering av heltidsanställda brandmän, en ”hållbar och solidariskt utformad statlig finansieringsplan” för kraftigt utökade brandbekämpningsresurser, samt förbättrade arbetsvillkor för brandmännen.

Frågan på mångas läppar är huruvida ökningen och den ovanligt snabba spridningen av bränderna beror på klimatförändringar. Peter Gurrachaga svarar utan att tveka: ja.

– Värmeböljorna och spridningen av extrema skogsbränder är direkta manifestationer av klimatförändringar. Dessa är inte längre exceptionella händelser, utan en strukturell verklighet som samhället måste anpassa sig till.

– Och det behövs massiva återinvesteringar i det offentliga, särskilt civil säkerhet och brandskydd, för att stå emot klimatförändringarnas effekter.

TITLE:
Franske brandmannen: ”Vi står inför en ständig belastning”

DESCRIPTION:
Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt […]

CONTENT:
Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. 

Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord.

Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt engagerad i CGT, beskriver läget som svårt. Inte bara sett till förödelsen, utan även till brandmännens arbetsbelastning. Utöver skogsbränderna kommer de många utryckningar som de återkommande värmeböljorna leder till.

– Situationen på fältet har försämrats avsevärt under senare år. Vi står inför en ständig operativ belastning, främst till följd av en kraftig ökning av akuta sjukvårdsinsatser som utgör mer än 80 procent av vår verksamhet. Denna ökning beror på att den lokala sjukvården dragits tillbaka på grund av resursbrist och krisen inom det offentliga sjukhusväsendet. Antalet insatser har ökat med mer än två miljoner sedan 1990 och uppgår idag till 4,75 miljoner per år, berättar han för Proletären.

Han radar upp de många utmaningar som brandförsvaret står inför.

– Dels den kroniska personalbristen, där antalet heltidsanställda brandmän, administrativ och teknisk personal inte håller jämna steg med ökningen av antalet insatser eller med befolkningstillväxten.

– Sedan har vi så kallad operativ utmattning. För hög arbetsbelastning leder till svår fysisk och psykisk utmattning, att arbetet känns allt mer meningslöst, samt hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar och cancer.

– Och så de ökade riskerna. Klimatrelaterade kriser, som omfattande skogsbränder och återkommande översvämningar, drabbar nu hela landet och är inte längre begränsade till sommarmånaderna.

Nedskärningspolitiken, som tillämpats av flera på varandra följande regeringar, har slagit hårt mot brandförsvaret, menar Peter Gurruchaga. Och det får konsekvenser för skogsbrandsbekämpningen.

– Åtstramningarna har lett till en åldrande fordonspark och återkommande brist på flygresurser. Till exempel har flottan av Canadair-plan, som uppgick till elva stycken 1983, inte förnyats, och idag finns endast ett plan kvar. Och detta trots att Frankrike nu har tre miljoner hektar mer skogsmark än på 1980-talet. Storleken på förstärkningsstyrkorna begränsas ofta av ekonomiska, snarare än operativa, skäl. Personal skickas ut för att bekämpa bränder trots extrem utmattning. Regler kring arbetstid och vila åsidosätts och många överskrider gränsen för tillåtet antal arbetstimmar.

CGT har tagit ställning i frågan. De fördömer bland annat den strama ekonomistiska styrningen av räddningstjänsten och kräver en nationell plan för massrekrytering av heltidsanställda brandmän. De vill också se en ”hållbar och solidariskt utformad statlig finansieringsplan” för kraftigt utökade brandbekämpningsresurser, samt förbättrade arbetsvillkor för brandmännen.

Många frågar sig om ökningen och den ovanligt snabba spridningen av bränderna beror på klimatförändringar. Peter Gurrachaga svarar utan att tveka: ja.

– Värmeböljorna och spridningen av extrema skogsbränder är det direkta resultatet av klimatförändringar. Dessa är inte längre exceptionella händelser utan en verklighet som samhället måste anpassa sig till.

– Och det behövs massiva återinvesteringar i det offentliga, särskilt civil säkerhet och brandskydd, för att stå emot klimatförändringarnas effekter, avslutar Peter Gurrachaga.