Under sommaren höjde regeringen lönerna för omkring 220 myndighetschefer och andra högre tjänstemän inom staten. Den genomsnittliga höjningen blev på omkring 3,4 procent och gäller retroaktivt från den 1 oktober 2025. Och Sverige har precis passerat en milstolpe. Efter att rikspolischefen Petra Lundh fick sin lönehöjning fick landet precis sin första myndighetschef som tjänar över […]
Content
Under sommaren höjde regeringen lönerna för omkring 220 myndighetschefer och andra högre tjänstemän inom staten. Den genomsnittliga höjningen blev på omkring 3,4 procent och gäller retroaktivt från den 1 oktober 2025.
Och Sverige har precis passerat en milstolpe.
Efter att rikspolischefen Petra Lundh fick sin lönehöjning fick landet precis sin första myndighetschef som tjänar över 200.000 kronor i månaden. Vilket ungefär motsvarar 2,4 miljoner kronor om året, före pension och andra arbetsgivaravgifter.
Detta betyder att Petra Lundh nu tjänar 6,3 gånger så mycket som en nyutexaminerad polis med en lön på 31.700 kronor.
Petra Lundh (Polismyndigheten), Nils Öberg (Försäkringskassan) och Michael Claesson (Försvarsmakten) är nu Sveriges högst betalda myndighetschefer. Foto: Polismyndigheten, Försäkringskassan och Försvarsmakten.
Näst högst lön har Försäkringskassans generaldirektör Nils Öberg med 196.000 kronor i månaden. Därefter följer överbefälhavaren Michael Claesson med 189.700 kronor och Migrationsverkets generaldirektör Maria Mindhammar med 182.600 kronor.
Som jämförelse var den genomsnittliga lönen inom det statliga avtalsområdet 45.200 kronor i månaden i september 2025. I denna siffra ingår dessutom lönen för både vanliga medarbetare och chefer.
Det finns däremot ingen enkel löneformel som förklarar varför en myndighetschef ska tjäna upp emot 200.000 kronor i månaden.
Det är istället regeringen som själv beslutar om lönerna för de flesta generaldirektörer, landshövdingar och rektorer vid statliga universitet och högskolor. Argumentet för de höga lönerna brukar bland annat vara att staten måste kunna locka till sig personer med ”rätt kompetens”.
Samtidigt är forskningsstödet begränsat för att mycket höga chefslöner i offentlig sektor i sig leder till bättre verksamheter. Internationella studier pekar på att ledarskap, organisation och styrning ofta har större betydelse för resultaten än lönenivån.
Årets genomsnittliga höjning ligger i nivå med löneutvecklingen för övriga statsanställda. Men det skiljer mycket mellan myndigheterna.
Högst löneökning fick Maria Bredberg Pettersson, generaldirektör för Fortifikationsverket, vars lön höjdes med 5,56 procent. Därefter följer Södertörns högskolas rektor Ylva Fältholm med 5,51 procent och Robert Dalman, ordförande i Överklagandenämnden för studiestöd, med 5,35 procent.
De tio högst betalda myndighetscheferna
Listan och granskningen är hämtad från facktidningen Publikt.