En man i 45-årsåldern har anhållits misstänkt för det uppmärksammade dubbelmordet i Brattås 2005. Han hittades sedan dna-baserad släktforskning använts i utredningen. I juni 2005 hittades ett par i 70-årsåldern mördade på en gård i Brattås utanför Härnösand. Paret hade dödats med kraftigt våld mot huvudet, kunde polisen konstatera. Polisen säkrade dna från en okänd […]
Content
En man i 45-årsåldern har anhållits misstänkt för det uppmärksammade dubbelmordet i Brattås 2005. Han hittades sedan dna-baserad släktforskning använts i utredningen.
I juni 2005 hittades ett par i 70-årsåldern mördade på en gård i Brattås utanför Härnösand. Paret hade dödats med kraftigt våld mot huvudet, kunde polisen konstatera.
Polisen säkrade dna från en okänd person på brottsplatsen. I fjol trädde en ny lag i kraft som gör det möjligt att använda dna-baserad släktforskning i mordutredningar.
I augusti förra året beslutades det ”att använda en sådan släktforskningsdatabas i förundersökningen, vilket ledde till att en man i 45-årsåldern blev skäligen misstänkt i ärendet och anhölls i sin frånvaro”, skriver Åklagarmyndigheten i ett pressmeddelande.
Han greps i södra Sverige på onsdagen.
”Mannens dna har jämförts med dna från det spår som säkrades på brottsplatsen och har gett positivt resultat. Misstankarna mot honom har i och med det stärkts och han är nu anhållen på sannolika skäl misstänkt för mord”, säger åklagare Hanna Flordal i en kommentar.
Senast på lördag klockan 12 måste åklagaren fatta ett beslut om mannen ska begäras häktad eller släppas.
Fakta: Polisens metod för släktforskning
Ett fall som kan bli aktuellt för släktforskning går igenom fyra steg, när man valt ut ett lämpligt ärende.
1. Dna-analys: En utvidgad analys av det biologiska spåret görs, och svaret formateras för att kunna jämföras med släktforskningsdatabaser.
2. Jämförelse med släktforskningsdatabaser: Datan förs över, och Integritetsskyddsmyndigheten informeras. Hanteringen sker separat, så att ingen annan kan söka mot det aktuella dna-spåret.
3. Träfflista och urval: Polisen får svar i form av en träfflista, och utifrån den genomförs traditionell släktforskning för att se vem gärningspersonen kan vara.
4. Träff mot person: Om en person kan pekas ut som skäligen misstänkt kan den tvingas till topsning, som sedan kan testas mot dna-spåret. Topsning kan också ske på frivillig väg och ge träff.
Källa: Polisen.