Det tog 673 dagar för Regeringskansliet att registrera en skadebedömning i det så kallade Landerholmfallet. Samtidigt dröjde utlämnandet av medarbetares e-post. – Det tog för lång tid. Det beklagar vi, säger statsministerns statssekreterare Johan Stuart. Den tidigare nationelle säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm uppmärksammades för att i mars 2023 ha glömt sekretessbelagda handlingar på en kursgård utanför […]
Content
Det tog 673 dagar för Regeringskansliet att registrera en skadebedömning i det så kallade Landerholmfallet. Samtidigt dröjde utlämnandet av medarbetares e-post.
– Det tog för lång tid. Det beklagar vi, säger statsministerns statssekreterare Johan Stuart.
Den tidigare nationelle säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm uppmärksammades för att i mars 2023 ha glömt sekretessbelagda handlingar på en kursgård utanför Stockholm. Han åtalades för vårdslöshet med hemlig uppgift men friades i september 2025. Fallet har överklagats.
Under tisdagen prövades de politiska turerna i riksdagens konstitutionsutskott (KU), där statsminister Ulf Kristerssons (M) statssekreterare Johan Stuart frågades ut.
– Det framstår som lite märkligt att det tog 673 dagar innan den här skadebedömningen registrerades. Det förefaller vara en väldigt lång tidsperiod, säger Socialdemokraternas ledamot Peter Hedberg i KU.
– Det här är en liten skärva av det som kallas Landerholmaffären, säger han.
Borde gått snabbare
Stuart fick bemöta varför det tog 673 dagar att diarieföra den skadebedömning som gjordes med anledning av de kvarglömda dokumenten, och varför det tog uppemot 46 dagar att lämna ut andra allmänna handlingar, som e-postloggar, när Dagens Nyheter begärde ut dem.
– Under den aktuella tidsperioden fanns det flera omständigheter som försvårade en skyndsam hantering av utlämnandeärendena i fråga, säger Stuart.
Han hänvisar bland annat till hög arbetsbelastning, komplicerade sekretessprövningar och mellanliggande helger.
– Med det sagt borde flera av ärendena ha besvarats snabbare.
Justitieombudsmannen (JO) har också riktat kritik mot Regeringskansliet hantering.
Stannade inte för frågor
När det gäller skadebedömningen så vill Stuart påpeka att han själv inte var med i de överväganden som gjordes. Handlingen betraktades först som arbetsmaterial.
– Jag har förstått att handlingen inte initialt bedömdes vara färdigställd. När den senare begärdes ut bedömdes den vara färdigställd och allmän handling, säger han.
Regeringskansliet har efter händelserna vidtagit åtgärder i syfte att skapa en bättre robusthet i hanteringen av utlämnandeärenden. Utbildningsinsatser för medarbetare har genomförts, och stödmaterial tagits fram för att underlätta handläggningen.
Efter utfrågningen stannade Stuart inte för att svara på frågor från medier. Han hänvisade via sin pressekreterare till att de hade bråttom till nästa möte.