GUIDEN Skriv ned, spela in och spara allt – i decennier. Och använd inga känsliga journalistiska metoder utan att det är tydligt förankrat hos cheferna.
Det är grävnestorn Nils Hansons råd för kontroversiella jobb.
Content
Frågan om hur redaktioner använder metoder som att gå under cover och dold kamera är ständigt aktuell, inte minst vintern 2026. Journalisten ringde upp Nils Hanson, mångårig chef på Uppdrag granskning som nu arbetar för internationella journalistgrävnätverket OCCRP, med lång erfarenhet av att låta reportrar använda känsliga metoder.
– En grundläggande princip är att man som reporter inte på egen hand ska ta till tveksamma metoder utan att först rådfråga sin redaktör. Om det är riktigt känsliga metoder ska även ansvarig utgivare givetvis kopplas in, säger han.
Ensamvargens tid inom den grävande journalistiken är förbi, även om det finns lysande undantag, menar Hanson.
– Att jobba i team minskar risken att trampa snett.
Kontroversiella metoder som att utge sig för att vara någon annan ska diskuteras igenom noga på förhand, säger han, och anteckningar om diskussionerna sparas.
– Att gå under cover är en väldigt hård metod, jag tycker definitivt att man ska sätta diskussionerna man haft om det på pränt, dokumentera och styrka det.
Överlag rekommenderar han att dokumentera så mycket som möjligt. Spela in bakgrundssamtal – men informera gärna om det, för loggbok, gör noggranna anteckningar. Och spara allt – länge.
– Detta gör man både för internt och externt bruk. Internt för att kunna gräva strukturerat, externt för att med precision kunna svara på kritiken.
Kritik kan komma många år senare, konstaterar Hanson, som när UG:s program om apatiska barn fick ny kritik 13 år efter publicering.
– Då var jag som ansvarig utgivare tacksam för att jag hade sparat nästan alla dokument.
Finns det några risker med att ha allt nedskrivet?
– Man ska vara klar över att det man skriver ner faktiskt kan användas emot redaktionen. Detta är något OCCRP fått erfara i samband med förtalsmål där vi fått krav på oss att lämna ut även interna dokument, som mejl och annat. Därför gäller det att vara noga med formuleringarna. Allra viktigast är källskyddet. Att inte lämna några spår i dokumenten som kan röja källorna.
Ett tips han har är att försöka sätta sig in i den granskade partens perspektiv och fundera på hur den kan vilja skadeskjuta granskningen; identifiera blottorna och förbereda hur de kan bemötas. När UG filmade svenska imamer med dold kamera och blev anklagade för fulklippning tog det redaktionen några dagar att översätta och ljudbearbeta hela materialet för att kunna publicera det.
– När vi äntligen kunde det tystnade kritiken.
Det händer att journalister begår lagbrott i journalistikens namn. Nils Hanson menar att det kan vara befogat i undantagsfall, och nämner Peter Bratt och Jan Guillous val att bryta brevhemligheten för att kunna avslöja IB-affären*.
– Men det är viktigt att man har allmänheten bakom sig. Säg att det skulle krävas ett olaga intrång för att ta fram en avgörande pusselbit i Palmeutredningen, då kan man räkna med det stödet och kan ta ett bötesstraff med stolthet.
*Bratt och Guillou fick med hjälp av en person inom Posten tillgång till rapporter som IB:s agenter skickade i vanliga brev.