Tidningen Samefolket behövde nyligen upprätta en kontrollbalansräkning efter att revisorn slagit larm. Tidningens ekonomi är fortsatt skakig.
– För det samiska folket behöver Samefolket finnas kvar, säger chefredaktören Åsa Lindstrand.
Content
Tidningen Samefolket, grundad 1904, är världens äldsta nu existerande urfolkstidning. Den drivs av stiftelsen Samefolket.
I mars i år fick länsstyrelsen i Norrbotten information om ett larm från stiftelsens revisor, om att det fanns skäl att anta att stiftelsen hade större skulder än tillgångar. Med hänsyn till ett preliminärt stort underskott för 2025 uppmanade hon till en kontrollbalansräkning. Konkurs fanns på bordet.
Nu har den första delen av Sametingets verksamhetsstöd till tidningen betalats ut, så den akuta krisen är hävd och fakturor kan betalas. Det egna kapitalet är 150 000 kronor.
Men stiftelsen budgeterar för ett större underskott även 2026.
Den ekonomiska krisen i stiftelsen beror på flera faktorer, erfar Journalisten. En är att stiftelsen år 2022 missade att ansöka om det statliga verksamhetsstöd som man får årligen via Sametinget, vilket gav ett intäktstapp på runt 1,5 miljoner kronor som sedan följt med.
Och hösten 2024 och större delen av 2025 lade stiftelsen ned ett stort arbete och uppemot en halv miljon kronor på att ansöka om statligt mediestöd (redaktionsstöd) för 2026 – utan resultat.
Mediestödsnämnden nekar i beslutet från december Samefolket allmänt redaktionsstöd för 2026 eftersom tidningen inte lever upp till kravet på minst en helårsarbetskraft i redaktionell personal. Detta eftersom den heltidsanställda chefredaktören även ägnar sig åt administrativa arbetsuppgifter som fakturahantering och budget.
Som en del i mediestödsansökan skalade Samefolket 2005 upp utgivningstakten från sju nummer till tio digitala utgåvor och fem dubbelnummer, vilket inneburit en stor omställning för den lilla redaktionen.
Chefredaktören Åsa Lindstrand har varit sjukskriven på grund av arbetsrelaterad stress under hösten och vintern. Hon önskar ett år av lugn och ro för att sätta den nya utgivningstakten, och betonar tidningens betydelse för den samiska minoriteten.
– För det samiska folket behöver Samefolket finnas kvar. Det är världens idag ännu existerande äldsta urfolkstidning, det är inte vilken tidning som helst som man jonglerar med.
Victoria Harnesk är ordförande för stiftelsen Samefolket.
– Samefolket har under lång tid inte fått verksamheten att gå ihop på ett sätt som gett utrymme för utveckling. Det ger högre kostnader än intäkter. Vi har mättat magen efter mun, vilket har belastat redaktionen genom ganska tuffa arbetsförhållanden, säger hon, säger hon.
Samefolket
Tidskriften Samefolket är tvåspråkig, med minst 25 procents innehåll på samiska.
Utgivningstakten är sedan 2025 tio digitala nummer per år, där samma innehåll sedan trycks i fem pappersutgåvor. .
Upplagan är runt 1 000 ex.
Tidningens intäkter består av prenumerationsintäkter, annonsintäkter, statligt Kulturtidskriftsstöd och verksamhetsstöd som betalas ut via Sametinget.
Att ansöka om mediestöd var en satsning för att få ekonomin att vända upp, menar hon. För att kunna leva upp till mediestödet ökade tidningen personalkostnaderna genom en redaktionell nyanställning och ökad utgivningsfrekvens.
– Om vi hade legat kvar på den nivå vi var på innan hade vi inte behövt göra en kontrollbalansräkning, säger Victoria Harnesk.
Vid avslaget i december insåg styrelsen att man sökt för tidigt för att vara kvalificerade till redaktionsstöd.
– Det var klantigt, men det var en väldigt komplicerad ansökan. Söker vi på det år som gått nu kommer vi att kvalificera oss. Men vi har inte tillräckligt med pengar för att fortsätta på den här nivån, då skulle vi få ett underskott på 400 000 i år.
Inom kort måste stiftelsen därför avgöra om den ska skala tillbaka satsningen eller söka mediestöd för 2027. En handlingsplan finns där stiftelsen tittar på olika sätt att få in kapital, och parallellt att sänka kostnader, uppger Victoria Harnesk. Beslutet måste tas i närtid.
Vilket ansvar har ni som styrelse?
– Som styrelse har vi det yttersta ansvaret. Det finns en komplicerande situation som är att vi fick byta ut vår redovisningsbyrå under hösten, samtidigt som Sametinget varit sena med sina utbetalningar.
Det finns också en konflikt inom styrelsen. En styrelseledamot larmade redan i januari till länsstyrelsen om missförhållanden i stiftelsen Samefolket och menade att situationen för tidningen Samefolket är ”allvarlig”. Ledamoten riktar kritik mot styrelsemajoriteten som hon menar har åsidosatt sitt personalansvar mot redaktören som sjukskrevs efter ”flera år av överbelastning, undermålig arbetsmiljö, orimliga krav från styrelsemajoriteten”, enligt skrivelsen till länsstyrelsen.
Vad har du att säga om kritiken?
– Jag har inte läst brevet. Men det stämmer att det finns en konflikt inom styrelsen, som är en lekmannastyrelse, som lamslagit arbetet. Vi hade önskat att vi hade en annan ekonomisk situation så att vi kunde utöka personalstyrkan. Jag vill bara att det här ska funka och att vi ska komma vidare som ett team, säger Victoria Harnesk.
Stiftelsen Samefolket har ett nytt styrelsemöte nästa vecka för fortsatta diskussioner om vägen framåt.