Den svenska inflationen i mars påverkades i hög grad av USA och Israels anfallskrig mot Iran, enligt siffror från SCB. Samtidigt dämpades inflationen något av lägre elpriser. Drivmedelspriserna, som inkluderar bensin, diesel och E85, ökade med omkring 20 procent under mars – den största uppgången sedan 1990-talet. Uppgången är större än den efter Rysslands invasion […]
Content
Den svenska inflationen i mars påverkades i hög grad av USA och Israels anfallskrig mot Iran, enligt siffror från SCB. Samtidigt dämpades inflationen något av lägre elpriser.
Drivmedelspriserna, som inkluderar bensin, diesel och E85, ökade med omkring 20 procent under mars – den största uppgången sedan 1990-talet. Uppgången är större än den efter Rysslands invasion av Ukraina 2022, då drivmedelspriserna ökade med 12,6 procent.
Dieselpriserna ökade med nästan 28 procent jämfört med februari och bensinpriserna med cirka 15 procent. Jämfört med samma månad i fjol är drivmedelspriserna nu 16 procent högre.
Utsikterna framåt pekar mot fortsatt höga priser.
– Det räcker egentligen att situationen är kvar som den är nu. Med det stora avbrottet så kommer priserna bara fortsätta upp under de kommande veckorna, säger råvaruanalytikern Christian Kopfer till Börskollen.
Regeringens tillfälliga skattesänkning på bensin och diesel, som gäller från 1 maj till 30 september, väntas ge en prissänkning med drygt en krona för bensin och omkring 40 öre för diesel. Regeringen har också skickat in en ansökan till EU-kommissionen om att få sänka skatten ytterligare.
Mycket talar för att regeringens prissänkning inte kommer att märkas vid pump – framförallt om USA:s och Israels anfallskrig mot Iran återupptas. Då kan oljepriset stiga till mellan 150 och 200 dollar per fat, inom ett par månader. I Sverige skulle det innebära bensinpriser på uppemot 30 kronor litern.
Trots kriget har priserna hållits tillbaka genom att flera länder valt att tömma sina oljelager på marknaden.
– Priset på terminsmarknaden speglar en förväntansbild om att det finns en, enligt marknaden åtminstone, stor chans till vapenvila och fred i Mellanöstern. Annars hade vi haft betydligt högre priser där också, säger Christian Kopfer.
Enligt KPIF sjönk inflationstakten marginellt, från 1,7 procent i februari till 1,6 procent i mars. Nedgången förklaras främst av lägre elpriser.