Tornevall Networks

Versions

1. 2026-04-30 14:30:41

   Discovered: 2026-04-30 16:39:22 Hash: 0d26ac53e61a097975a166b361f2bad8f23e69a2
   Title:

   Om Gregor von Rezzoris Bukovinatriologi
   Description:

   Läser just nu den rumänsk-ukrainsk-österrikiska eller snarare post-habsburgska författaren och baronen Gregor von Rezzoris likaledes post-habsburgska Bukovinatriologi, som består av tre självbiografiskt färgade böcker som fr a utspelar sig i den gamla habsburgska provinsen Bukovina, som numera är delat mellan Ukraina och Rumänien. von Rezzoris Bukovinatriologi genomsyras av samma typ av melankoliska nostalgi som Stefan […]
   Content

   Läser just nu den rumänsk-ukrainsk-österrikiska eller snarare post-habsburgska författaren och baronen Gregor von Rezzoris likaledes post-habsburgska Bukovinatriologi, som består av tre självbiografiskt färgade böcker som fr a utspelar sig i den gamla habsburgska provinsen Bukovina, som numera är delat mellan Ukraina och Rumänien.
   
   von Rezzoris Bukovinatriologi genomsyras av samma typ av melankoliska nostalgi som Stefan Zweigs post-habsburgska memoarer ”Världen av i går” präglas av och det är inte en slump att von Rezzori tillhörde Österrike-Ungerns aristokrati medan Zweig härrörde från dubbelmonarkins stora judiska minoritet, då båda dessa grupper både tenderade att vara lojala mot Huset Habsburg samt längta tillbaka till Österrike-Ungern efter 1918 om än av olika skäl.
   
   Därför är adliga författare som von Rezzori och än mer greve Miklós Bánffy, upphovspersonen till den post-habsburgska Transsylvanientrilogin som skildrar den ungerska adelns öde i Erdély som Transsylvanien heter på ungerska, samt judiska författare som Zweig och än mer Joseph Roth, d v s författaren till det post-habsburgska mästerverket ”Radetzkymarschen”, överrepresenterade bland de författare som en gång föddes i Österrike-Ungern och som efter 1918 skrev nostalgiska romaner, memoarer, dikter och pjäser om det gamla kejsardömet.
   
   De bördsstolta centraleuropeiska adelsätterna och den urbana, judiska medelklassen lyckades aldrig känna sig hemma i det Central- och Östeuropa som föddes efter 1918 och som genomsyrades av nationalism, antisemitism, fascism och senare kommunism – ideologer vilka sammantagna och till slut resulterade i båda gruppernas undergång om än på olika sätt. Utöver adeln och judarna sägs f ö också Österrike-Ungerns muslimer ha varit särskilt lojala mot habsburgarna och möjligen gällde det också Donaumonarkins romer.
   
   von Rezzori föddes i Bukovinas provinshuvudstad Czernowitz som idag ligger i Ukraina och därför heter Tjernivtsi medan rumänerna, som styrde staden 1918-45, känner den som Cernăuţi. Österrike-Ungerns östligaste större stad Czernowitz har ”producerat” ett flertal författare varav poeten Paul Celan numera är mest känd för eftervärlden och en av dem är just von Rezzori, som i sin Bukovinatriologi skildrar staden samt Bukovina eller Teskovina som provinsen benämns som för att ytterligare förstärka känslan av att Österrike-Ungern var något av ett sagoland.
   
   Robert Musil benämnde ju Österrike-Ungern som Kakanien i sin berömda post-habsburgska roman ”Mannen utan egenskaper” medan ännu en adlig författare som likt von Rezzori skrev om Österrike-Ungern efter imperiets fall, baron Fritz von Herzmanovsky-Orlando, benämnde den gamla dubbelmonarkin som Tarokanien i sin post-habsburgska s k österrikiska romantrilogi och måhända går det också att i sammanhanget lägga till Hergés påhittade centraleuropeiska rike Bordurien, som fr a skildras i seriealbumet ”Kung Ottokars spira”.
   
   Bukovina var slutligen den mest mångkulturella provinsen av Österrike-Ungerns provinser och Czernowitz räknades som den tysktalande världens sista utpost mot ”Halb-Asien”, som Tsar-Ryssland och Balkanhalvön uppfattades som i Wien, och staden räknades därtill som den mest judiska i dubbelmonarkin efter och bredvid Kraków och Lviv.
2. 2026-04-30 14:30:41

   Discovered: 2026-04-30 16:33:21 Hash: 60fa82c6e381fd26960184e8ceff3efe98a66333
   Title:

   Om Gregor von Rezzoris Bukovinatriologi
   Description:

   Läser just nu den rumänsk-ukrainsk-österrikiska eller snarare post-habsburgska författaren och baronen Gregor von Rezzoris likaledes post-habsburgska Bukovinatriologi, som består av tre självbiografiskt färgade böcker som fr a utspelar sig i den gamla habsburgska provinsen Bukovina, som numera är delat mellan Ukraina och Rumänien. von Rezzoris Bukovinatriologi genomsyras av samma typ av melankoliska nostalgi som Stefan […]
   Content

   Läser just nu den rumänsk-ukrainsk-österrikiska eller snarare post-habsburgska författaren och baronen Gregor von Rezzoris likaledes post-habsburgska Bukovinatriologi, som består av tre självbiografiskt färgade böcker som fr a utspelar sig i den gamla habsburgska provinsen Bukovina, som numera är delat mellan Ukraina och Rumänien.
   
   von Rezzoris Bukovinatriologi genomsyras av samma typ av melankoliska nostalgi som Stefan Zweigs post-habsburgska memoarer ”Världen av i går” präglas av och det är inte en slump att von Rezzori tillhörde Österrike-Ungerns aristokrati medan Zweig härrörde från dubbelmonarkins stora judiska minoritet, då båda dessa grupper både tenderade att vara lojala mot Huset Habsburg samt längta tillbaka till Österrike-Ungern efter 1918 om än av olika skäl.
   
   Därför är adliga författare som von Rezzori och än mer greve Miklós Bánffy, upphovspersonen till den post-habsburgska Transsylvanientrilogin som skildrar den ungerska adelns öde i Erdély som Transsylvanien heter på ungerska, samt judiska författare som Zweig och än mer Joseph Roth, d v s författaren till det post-habsburgska mästerverket ”Radetzkymarschen”, överrepresenterade bland de författare som en gång föddes i Österrike-Ungern och som efter 1918 skrev nostalgiska romaner, memoarer, dikter och pjäser om det gamla kejsardömet.
   
   De bördsstolta centraleuropeiska adelsätterna och den urbana, judiska medelklassen lyckades aldrig känna sig hemma i det Central- och Östeuropa som föddes efter 1918 och som genomsyrades av nationalism, antisemitism, fascism och senare kommunism – ideologer vilka sammantagna och till slut resulterade i båda gruppernas undergång om än på olika sätt. Utöver adeln och judarna sägs f ö också Österrike-Ungerns muslimer ha varit särskilt lojala mot habsburgarna och möjligen gällde det också Donaumonarkins romer.
   
   von Rezzori föddes i Bukovinas provinshuvudstad Czernowitz som idag ligger i Ukraina och därför heter Tjernivtsi medan rumänerna, som styrde staden 1918-45, känner den som Cernăuţi. Österrike-Ungerns östligaste större stad Czernowitz har ”producerat” eller flertal författare varav poeten Paul Celan numera är mest känd för eftervärlden och en av dem är just von Rezzori, som i sin Bukovinatriologi skildrar staden samt Bukovina eller Teskovina som provinsen benämns som för att ytterligare förstärka känslan av att Österrike-Ungern var något av ett sagoland.
   
   Robert Musil benämnde ju Österrike-Ungern som Kakanien i sin berömda post-habsburgska roman ”Mannen utan egenskaper” medan ännu en adlig författare som likt von Rezzori skrev om Österrike-Ungern efter imperiets fall, baron Fritz von Herzmanovsky-Orlando, benämnde den gamla dubbelmonarkin som Tarokanien i sin post-habsburgska s k österrikiska romantrilogi och måhända går det också att i sammanhanget lägga till Hergés Bordurien, som fr a skildras i seriealbumet ”Kung Ottokars spira”.
   
   Bukovina var slutligen den mest mångkulturella provinsen av Österrike-Ungerns provinser och Czernowitz räknades som den tysktalande världens sista utpost mot ”Halb-Asien”, som Tsar-Ryssland och Balkanhalvön uppfattades som i Wien, och staden räknades som den mest judiska i dubbelmonarkin efter och bredvid Kraków och Lviv.
3. 2026-04-30 14:30:41

   Discovered: 2026-04-30 16:31:22 Hash: 2fc8e3d4bee60f614d0e2b38be88d6c93f837a10
   Title:

   Om Gregor von Rezzoris Bukovinatriologi
   Description:

   Läser just nu den rumänsk-ukrainsk-österrikiska eller snarare post-habsburgska författaren och baronen Gregor von Rezzoris likaledes post-habsburgska Bukovinatriologi, som består av tre självbiografiskt färgade böcker som fr a utspelar sig i den gamla habsburgska provinsen Bukovina, som numera är delat mellan Ukraina och Rumänien. von Rezzoris Bukovinatriologi genomsyras av samma typ av melankoliska nostalgi som Stefan […]
   Content

   Läser just nu den rumänsk-ukrainsk-österrikiska eller snarare post-habsburgska författaren och baronen Gregor von Rezzoris likaledes post-habsburgska Bukovinatriologi, som består av tre självbiografiskt färgade böcker som fr a utspelar sig i den gamla habsburgska provinsen Bukovina, som numera är delat mellan Ukraina och Rumänien.
   
   von Rezzoris Bukovinatriologi genomsyras av samma typ av melankoliska nostalgi som Stefan Zweigs post-habsburgska memoarer ”Världen av i går” präglas av och det är inte en slump att von Rezzori tillhörde Österrike-Ungerns aristokrati medan Zweig härrörde från dubbelmonarkins stora judiska minoritet, då båda dessa grupper både tenderade att vara lojala mot Huset Habsburg samt längta tillbaka till Österrike-Ungern efter 1918 om än av olika skäl.
   
   Därför är adliga författare som von Rezzori och än mer greve Miklós Bánffy, upphovspersonen till den post-habsburgska Transsylvanientrilogin som skildrar den ungerska adelns öde i Erdély som Transsylvanien heter på ungerska, samt judiska författare som Zweig och än mer Joseph Roth, d v s författaren till det post-habsburgska mästerverket ”Radetzkymarschen”, överrepresenterade bland de författare som en gång föddes i Österrike-Ungern och som efter 1918 skrev nostalgiska romaner, memoarer, dikter och pjäser om det gamla kejsardömet.
   
   De bördsstolta centraleuropeiska adelsätterna och den urbana, judiska medelklassen lyckades aldrig känna sig hemma i det Central- och Östeuropa som föddes efter 1918 och som genomsyrades av nationalism, antisemitism, fascism och senare kommunism – ideologer vilka sammantagna och till slut resulterade i båda gruppernas undergång om än på olika sätt. Utöver adeln och judarna sägs f ö också Österrike-Ungerns muslimer ha varit särskilt lojala mot habsburgarna.
   
   von Rezzori föddes i Bukovinas provinshuvudstad Czernowitz som idag ligger i Ukraina och därför heter Tjernivtsi medan rumänerna, som styrde staden 1918-45, känner den som Cernăuţi. Österrike-Ungerns östligaste större stad Czernowitz har ”producerat” eller flertal författare varav poeten Paul Celan numera är mest känd för eftervärlden och en av dem är just von Rezzori, som i sin Bukovinatriologi skildrar staden samt Bukovina eller Teskovina som provinsen benämns som för att ytterligare förstärka känslan av att Österrike-Ungern var något av ett sagoland.
   
   Robert Musil benämnde ju Österrike-Ungern som Kakanien i sin berömda post-habsburgska roman ”Mannen utan egenskaper” medan ännu en adlig författare som likt von Rezzori skrev om Österrike-Ungern efter imperiets fall, baron Fritz von Herzmanovsky-Orlando, benämnde den gamla dubbelmonarkin som Tarokanien i sin post-habsburgska s k österrikiska romantrilogi och måhända går det också att i sammanhanget lägga till Hergés Bordurien, som fr a skildras i seriealbumet ”Kung Ottokars spira”.
   
   Bukovina var slutligen den mest mångkulturella provinsen av Österrike-Ungerns provinser och Czernowitz räknades som den tysktalande världens sista utpost mot ”Halb-Asien”, som Tsar-Ryssland och Balkanhalvön uppfattades som i Wien, och staden räknades som den mest judiska i dubbelmonarkin efter och bredvid Kraków och Lviv.