← Back to feed

Ny utställning: Det här var OKEJ då

Permalink
Published: 2026-05-03 05:29:00
Discovered: 2026-05-03 05:29:39
Author: 6
Hash: e5c672c6478525b697df0ba36f9ebd528b664129
https://skanesfolkblad.se/det-har-var-okej-da/
Description
Är du född på 60-, 70- eller för all del 80-talet så är chansen rätt stor att du har en relation till Hans Hatwigs största insats i svensk populärkultur. Vet du vad vi syftar på? Eller inte? Det är OKEJ.
Content
Tidningen OKEJ nådde när den var som störst över 500 000 läsare, med en upplaga på 156 000 exemplar. Siffror få tryckta tidningar kan mäta sig med idag. Tidningens chefredaktör och grundare Hans Hatwig hade en gedigen tidningserfarenhet – innan OKEJ blev verklighet jobbade han med Poster och Tiffany, sedan också En Ding Ding Värld. 

– Första numret kom 1980 som en minitidning i pocketformat. Förlaget ville inte ge mig möjligheten att göra en stor tidning, så jag tiggde mig till ’lilla OKEJ’. Jag kryddade innehållet med skandaler, sex, drugs och rock n’ roll, säger Hans Hatwig som Skånes Folkblad träffar i samband med en utställning med OKEJs bästa bilder på Falsterbo Photo Art Museum.

Fotoutställningen om tidningen Okej visas på Photo Art Museum.

Samlingen inramade bilder i Falsterbo är unika. Dels för att OKEJ för tiden var en helt unik tidning, ofta med direktkontakt med världskända artister. Dels för att OKEJ uppmanade artisterna att ta ut svängarna. Vilket resulterade i ganska galna bilder. Allt från Ozzy Osbourne utklädd till galen vetenskapsman, Mötley Crüe på svensk kräftskiva, Alice Cooper som Lucia och Alice Bah, senare miljöpartistisk kulturminister, minst sagt lättklädd med en fet cigarr i mungipan. Något som vållade protester från bland andra A Non Smoking Generation.

Ulf Magnusson, Jörgen Holmstedt och Hans Hatwig. Foto: Olof Broddesson

På plats i Falsterbo under öppningsdagen av utställningen är några fler nyckelfigurer från tidningens glansdagar. Reportern Jörgen Holmstedt och fotografen Ulf Magnusson är två av dem. 

Jörgen Holmstedt är uppenbart förtjust i att kunna blicka tillbaka på åren när det gick att få artister att ställa upp på intervjuer och bilder, utan pekpinnar från managers och skivbolag. 

– Hans var en fantastisk chef och är den mest framgångsrika tidningsmannen i Sverige någonsin! utbrister Jörgen Holmstedt.

– 1982 kom Kiss till Sverige och jag ringde Hans och frågade om jag fick skriva om dem. Han sa ja direkt, gav mig ett arvode och publicerade artikeln. Sen bara fortsatte det, säger Jörgen Holmstedt som jobbade vidare på OKEJ ända till 2005.

Vilken intervju var roligast?

– (Lång betänketid). Hans Hatwig sa till mig: ’Lili och Susie säger att de är sexiga, kan ni inte ta med dem till ett varmt land och få dem att klä av sig lite?’. Vi åkte till Florida och tog en avstickare till Bahamas i två veckor. Den resan kostade 100 000 kronor i dåtida penningvärde.

Och det betalade ni utan att blinka, Hans?

– Om man vill tjäna stora pengar måste man satsa stort. Man ska inte vara rädd för kostnader. Tidningen betalade, inga problem, säger Hans Hatwig.

Lili & Susie framför en bild på – Lili & Susie. Foto: Olof Broddesson

Plötsligt dyker Lili & Susie upp i utställningshallen. Systrarna medverkade frekvent i tidningen under inte minst 80-talet. De ska uppträda på Falsterbo Photo Art Museum under kvällen.

Vilket är ert bästa minne av OKEJ?

– Resan i januari 1988, helt klart säger Susie utan att blinka, och refererar till samma resa som Jörgen Holmstedt nyligen nämnt. 

– De badade topless, flikar Jörgen Holmstedt in. 

– Vi blev lite som en följetong. Var vi på ett omslag så sålde tidningen bra, och vi fick uppmärksamhet, säger Lili. 

– Det var ett givande och tagande, och vi har haft så otroligt kul. Det fanns en personlig kontakt med journalisterna, det kändes som en familj, säger Susie.

– Vi märkte hur otroligt hypade bilderna blev när vi var ute på signeringar. När vi spelade på Gröna Lund kom 33 000 personer och det tog flera timmar att skriva alla autografer, inte sällan på OKEJ-affischer. Än idag skickar folk bilder till oss på hur vi såg ut på affischerna i deras pojk- och flickrum, säger Lili.


















Roxette |




















Agnetha Fältskog |




















Christer Sandelin |




















Metallica |




















John Lydon |




















Blackie Lawless |




















Alice Cooper & Dee Snider |









Bland tavlor och bilder på bland andra Sex Pistols, Depeche Mode, Samantha Fox, Van Halen och Dee Snider sticker en ut lite extra. Bilden på Cliff Burton – Metallicas första basist – som förolyckades i en bussolycka i Sverige 1986. 

Ulf Magnusson och Jörgen Holmstedt träffade gruppen ett halvt dygn innan dödsolyckan. Det märks att minnet etsat sig fast.

– Det var konstigt att vakna upp dagen efter och läsa i kvällspressen att han dött. Jag hade fortfarande filmrullarna i fickan, säger Ulf Magnusson.

– Cliff berättade för oss att det till slut börjat lossna ekonomiskt. Att han fram tills nu när tredje skivan släppts levt hos sina föräldrar. Att han såg positivt på framtiden. Jag skrev en minnesbilaga i kommande numret med bilder på endast Cliff. Jag har aldrig blivit så intervjuad av internationella kollegor som efter det, säger Jörgen Holmstedt.

Hans Hatwig och hans bild på Agnetha Fältskog och dockorna. Foto: Olof Broddesson

Hans Hatwig uppehåller sig gärna vid bilder på Anni-Frid Lyngstad och Agnetha Fältskog från ABBA.

– Frida var allergisk mot katthår men klagade inte på det trots att vi placerat en vit angora-katt intill henne. Hon var helt fantastisk att jobba med. Otroligt professionell.

– Det var Agnetha också. Jag minns att vi höll på med ett gäng dockor som bara ramlade omkull hela tiden i samband med en plåtning. Vi lade faktiskt ner mer jobb på att ställa upp dockorna än på att regissera Agnetha. Att hon visade trosan på bilden var mycket ovanligt för henne, säger Hans Hatwig. 

Hans fortsätter:

– Jag översatte faktiskt en låttext till tyska åt dem en gång, men fick aldrig någon cred för det. Senare blev jag inbjuden till en fest på Berns och tog på mig kavaj, men fick en så oförtjänt kommentar om mitt klädval av Björn att jag helt slutade gå på deras fester. Han var kanske inte supersocialt begåvad, säger Hans som är fortsatt förnärmad.

Vem ska då besöka utställningen? Finner den relevans idag eller är det i själva verket en nostalgiutställning?

– Ja, det är absolut en nostalgiutställning för alla oss som läste och älskade OKEJ. Det var en speciell era. De täckte alla genrer. Själv var jag mer en pop-tjej och tyckte det var för mycket hårdrock ibland, men när det blev mer pop i början av 90-talet köpte jag varje nummer, säger Catrin Wennberg, Head Guide & Events på museet.

Fotoutställningen på Falsterbo Photo Art Museum belyser popkulturens historia genom tidningen Okejs ikoniska bilder.

Något Hans Hatwig gärna vill lyfta handlar om barn och läskunskap.

– När vi hade en halv miljon läsare klagade ingen på att barn inte kunde läsa. Idag vill man tvinga ungdomar att läsa böcker men man glömmer tidningarna. Det finns inga vettiga tidningar för unga idag, säger han.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se