Tornevall Networks

När Skånes Folkblad besöker Vombsjön står solen högt. Och även om det nyligen varit kallt en längre period, så har nederbörden också länge lyst med sin frånvaro. Ett efterlängtat klimat av många som också passar på att njuta av vårvärmen. Men det finns en baksida. 

Redan i mars kom larmet från Sydvatten. Vattnet i Vombsjön, från var så många i Skåne får sitt dricksvatten, sinar i en oroväckande hastighet. Tillflödet till sjön hade vid larmet varit lågt ända sedan vintern 2025. 

Vattennivån i Vombsjön i februari var två meter under den normala. Larmet till allmänheten var tydligt: Alla måste hjälpa till. 

Så hur har det gått? Vid Vombsjön träffar vi Sydvattens produktionschef Johan Burström.

 – Nederbörden har varit väldigt knapp. Vi kan hantera kortvariga avvikelser mot det normala, men nu har vi inte fått påfyllning då vi behövde det under hösten och vintern. Vi har haft 25 procent mindre nederbörd än normalt de senaste tolv månaderna. Under årets första kvartal har det varit 50 procent mindre, säger han.

För att stävja problemet har Sydvatten vidtagit flera åtgärder. För att minska vattenförbrukningen har de böand annat uppmanat befolkningen att duscha kortare och undvika bevattning i gassande sol. Att helt enkelt använda mindre vatten är en av åtgärderna. 

Porten till Kävlingeån vid Vombsjön. Foto: Olof Broddesson

En andra åtgärd är att utflödet till Kävlingeån har reducerats till minsta tillåtna nivå. Slussarna är nästan stängda.

– Vi behåller allt vatten vi kan i sjön. Det som händer nedströms är att flödet i Kävlingeån påverkas.

Vad kan det ge för konsekvenser?

– Blir vattentillgången alltför låg i ån kan det påverka växtligheten, lantbruk som behöver vattnet till bevattning, fiskeri, fisken i sig och kraftproducenter. Det är den största farhågan.

Kävlingeån. Foto: Olof Broddesson

En tredje åtgärd involverar Skånes andra stora dricksvattensanläggning: Ringsjönverket.

– Vi har intecknat produktionskapacitet i vårt andra stora vattenverk, Ringsjöverket i Eslöv, varifrån vi nu har tagit över en större del av distributionen. Själva vattnet kommer i sin tur via tunnel och ledningar från Bolmen direkt in i Ringsjöverket där det renas. Vi har alltså ökat produktionen i Ringsjöverket och minskat den i Vombverket.

Fördelen med det är att Bolmen inte är lika känslig på grund av dess storlek, även om vattennivån även där är lägre än normalt.

Är det ett hållbart scenario?

– Man måste hålla både ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv. Om bristen på nederbörd blir ihållande är det risk för stora problem till hösten. Och har vi ett dåligt utgångsläge inför hösten, så har vi i yttersta extremfall ett långvarigt bevattningsförbud. Och inget av verken kan förse hela Skåne ensamt, så Ringsjöverket kan inte ersätta helt. Båda verken behövs.

Vattennivåen i Vombsjön kan kontrolleras vid utsläppet till Kävlingeån.

Åtgärderna som vidtagits har gett resultat. Just nu ligger vattennivån 19,9 meter över havet, för två månader sedan låg den på 18,2 meter. Men Johan Burström kan inte slappna av.

– Förbrukningen är på väg in i årets intensivaste period. De åtgärder vi vidtagit har förvisso kraftigt avlastat Vombverket men jag hade gärna sett att vi kunde hålla ett högre flöde. Nu är det minimal tappning och jag är som sagt orolig för att det kommer ge effekt nedströms i Kävlingeån. I högförbrukningsperioden som vi går in i nu behövs också en stor del av den kapaciteten som Ringsjöverket nu stöttar med i sitt ordinarie försörjningsområde.

Att sjön är en känslig resurs på grund av dess storlek är Sydvatten fullt medvetna om. 

– Snabba förändringar i klimatet och kontaminering är stora risker för Vombsjön, och det är den enda resursen vi har för 400 000 människors dricksvatten.  

Med detta i åtanke har ett omfattande arbete med att föra över vatten från Bolmen, via en ny pumpstation vid Ringsjöverket, direkt till Vombverket inletts. När det är på plats ska Vombsjön istället fungera som en reservtäkt. 

– Inom 10 år ska det vara på plats, men delar av systemet kommer att driftsättas tidigare. Det kommer ge ett helt annat utgångsläge för dricksvattensituationen. Vi får tillgång till en större mängd råvatten vilket innebär ett helt annat utgångsläge, säger Johan Burström. 

Sydvattens produktionschef Johan Burström. Foto: Olof Broddesson

När det kommer till privatkonsumtionen är Johan Burström tydlig. Även om läget har förbättrats sedan de tre åtgärderna infördes är läget fortsatt kritiskt. Risken för ett kommande bevattningsförbud är stor. 

Går det att minska sin vattenkonsumtion ännu mer?

– Det tror jag absolut. I Danmark förbrukar man till exempel bara 100 liter per person och dygn, i Sverige är siffran 140 liter per dygn.

Vad beror det på?

– Det finns säkert olika anledningar till det, men det är också dyrare med vatten i Danmark. Det motiverar den enskilda konsumenten att använda mindre vatten.

Även i Sverige kommer vattnet att bli dyrare, enligt branschorganisationen Svenskt vatten.

– Det finns ett enormt investeringsbehov i svensk vatteninfrastruktur. Över 600 miljarder kronor behöver investeras i svensk VA-infrastruktur de närmaste tio åren, och det är kostnader som kommer att synas på VA-räkningen, säger Johan Burström. 

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Vombsjöns badplats. Foto: Olof Broddesson

Fakta – så sparar du vatten

I badrummet:

Korta ner duschen: Genom att halvera din duschtid kan du spara stora mängder vatten. En dusch på fem minuter drar cirka 60 liter.

Stäng av kranen: Låt inte vattnet rinna medan du borstar tänderna.

Laga läckan: En droppande kran kan kosta systemet hundratals liter per dygn.

I köket/tvättstugan:

Fyll maskinerna: Kör bara disk- och tvättmaskiner när de är helt fulla.

Kallt vatten i kylen: Istället för att spola länge för att få kallt dricksvatten, ha en fylld kanna i kylskåpet.

Diska inte under rinnande vatten.

I trädgården:

Vattna smart: Om du måste vattna, gör det sent på kvällen eller tidigt på morgonen. Då dunstar inte vattnet bort.

Använd regnvatten: Samla regnvatten i tunnor för att vattna blommor och växter.