En färsk forskningsstudie vid miljö- och geovetenskapliga institutionen på Lunds universitet visar på en ökad betydelse av naturskogars klimatnytta. Rapporten publicerades i fakulteten för naturvetenskap och teknik, Göteborgs Universitet. Anders Ahlström är en av forskarna som mätt kollagring i en av naturskogarna i Sverige. Resultatet visar att de orörda skogarna lagrar omkring 83 procent mer kol […]
Content
En färsk forskningsstudie vid miljö- och geovetenskapliga institutionen på Lunds universitet visar på en ökad betydelse av naturskogars klimatnytta. Rapporten publicerades i fakulteten för naturvetenskap och teknik, Göteborgs Universitet.
Anders Ahlström är en av forskarna som mätt kollagring i en av naturskogarna i Sverige. Resultatet visar att de orörda skogarna lagrar omkring 83 procent mer kol än skog som kalhuggs. Räknar man in kolet i skogsbrukens träprodukter blir skillnaden något mindre men ändå flera gånger större än man tidigare uppskattat.
– Det sker enorma förändringar när denna skog huggs ned, säger Anders Ahlström till Dagens Nyheter.
Kolet lagras i levande träd, död ved och i jorden till ett djup av 60 cm. Det mest överraskande resultatet är hur stor mängd kol det är som lagras i marken i urskogen. Markens kollager där är lika stort som all kol i brukade skogar; träd, död ved och mark tillsammans.
Den totala skillnaden i kollagring mellan urskogen och brukningsskogar, inklusive kol som lagras i träprodukter, är tre till åtta gånger större än man tidigare uppskattat. Det motsvarar cirka 211 år av Sveriges nuvarande fossila utsläpp och är en och en halv gånger utsläppet sedan 1834.
Kol som lagras i träprodukter från avverkningsskogar är relativt liten och kompenserar inte ens för skillnaden i död ved, än mindre för skillnaden i levande träd och mark. Det beror på att de flesta produkterna är kortlivade, som papper och bioenergi, där kolet snabbt återgår till atmosfären, enligt Didac Paseual, forskare på Lunds universitetet.
Urskogen fungerar som referens för hur de svenska skogarna skulle sett ut utan skogsbruk och markanvändning. Skillnaden i kollagring mellan urskogen och dagens brukade speglar den sammanlagda effekten av minskad markanvändning.
Alla kolupptag och förluster från slutet av 1800-talet och från 1950-talets storskaliga skogsbruk är medräknade. En stor del av hyggena som äger rum varje år sker dessutom i skogar av relativt högt naturvärde menar Paseual.
De boreala skogarna står för en mycket stor del av det totala kolupptaget, drygt 30 procent av världens totala markbundna kolförråd. Kollagringen sker framförallt i markens översta skikt, förnan och humusen. Där lagras kol långt efter att trädet själv slutat växa. Våra boreala skogar blir därför särskilt viktiga för klimatet.
Skogsbolagen brukar hävda att mer skogsbruk innebär bättre klimat, trots att avverkning leder till stora utsläpp. Dessutom innebär markberedning där man dikar och plöjer upp stora markområden att markfuktigheten sänks vilket innebär att kolet bryts ned mycket snabbare.
Att äldre skogar slutar ta upp koldioxid och blir kolkällor stämmer inte heller. Det är tvärtom.
De svenska skogsbolagen ser sin vinst hotad av företag som fokuserat sin verksamhet till tropikerna, där snabbväxande trädslag levererar råvara flera gånger snabbare än på våra breddgrader. Efterfrågan har förskjutits mot massaproduktionen och medföljande virkesbehov.
Det svenska skogskapitalet vill effektivisera avverkningen och kräver därför större arealer. De stora skogskoncernerna mobiliserar sina propagandaresurser och lobbyinsatser i de politiska instanserna. Så står Göran Örlander, professor i skogsskötsel och senior rådgivare på Södra (Sveriges största skogsägarförening vilken nyligen höljt vinstutdelningen med 80 miljoner kronor), för regeringens senaste skogsutredning.
I höstas kom hans slutbetänkande. Utredaren vill se åtgärder för ökat virkesuttag, samt att ett tak sätts för hur mycket ”produktiv” skogsmark som får skyddas. Vidare föreslås miljömålens formulering ändras då de sägs negligera skogens ekonomiska roll.
Istället för dagens globala modell vad gäller bokförda klimatutsläpp föreslås en alternativ modell med ursprung i skogsindustrin. En utredning skräddarsydd för skogsägarna alltså. På tvärs mot all forskning vad gäller insatser mot klimatförändringen är det skogskapitalets kortsiktiga vinstintresse som vinner ytterligare insteg i politiken.
Vikten av att bevara naturskogen som kolsänka är väl dokumenterad likväl som skogens roll som skydd av den biologiska mångfalden, eftersom arealerna är så stora . I Sverige ökar temperaturen ungefär dubbelt så snabbt som Jordens snitt. Varmare och torrare vintrar innebär att skogens träd torkar ut och lättare får skador.
Klimatförändringarna förväntas förvärra skogsskadorna globalt genom ökade bränder, torka och minskad biologisk mångfald, enligt forskning från våren 2026. Närmare 84 procent av brandkänsliga arter riskerar att utsättas för högre hot fram till sekelskiftet, vilket minskar skogarnas förmåga att lagra koldioxid.
Skogsstyrelsen rapporterar om avverkning av naturskog med höga naturvärden. Varje år avverkas sådan naturskog som inte tidigare har kalhuggits på en större yta än Stockholms kommun. Konsekvenserna blir att de här viktiga livsmiljöerna försvinner eller minskar och att arterna som är knutna till miljöerna får problem att överleva, menar Magnus Vikland, enhetschef på Skogsstyrelsens (Skogsstyrelsen, 12 mars).
Det finns skog med de här höga naturvärdena på en yta större än Skåne som inte är skyddade idag. Om ett årtionde kan hälften av dessa skogar vara borta med dagens avverkningstakt. Myndigheten skriver i rapporten att avverkningarna behöver upphöra då de här skogarna har en avgörande betydelse sett till de ekologiska kraven och mångfaldsbehovet.
SCA, Europas största privata skogsägare med 2,7 miljoner hektar skog, gjorde tredje kvartalet i fjol en vinst på 1,6 miljarder kronor. Danske Bank som producerar prognoser för skogsindustrin rekommenderar att satsa på gran där timmerpriserna är rekordhöga.