Tornevall Networks

Världens näst största adoptionsförmedlande organisation Adoptionscentrum (AC – och efter amerikanska Holt) flyttar nu ”hem” till ABF-huset i Stockholm där organisationen en gång formellt bildades på ett möte den 1 november 1969.

AC, som sedan 1969 har stått bakom uppemot 30 000 av de totalt över 60 000 svenska utlandsadoptionerna, var på den tiden en del av 68-rörelsen och 70-talsvänstern i den meningen att organisationen och dess grundare och medlemmar såg sig som antirasister som stod för internationell solidaritet och bekämpade ett kvardröjande rastänkande i 60-talets Sverige.

Till AC:s första ordförande valdes Margareta Ingelstam och på mötet närvarade även Camilla Odhnoff (s), som ansvarade för dåtidens familje- och invandrarpolitik, och som tidigare hade uttalat sig skeptiskt gentemot internationell adoption genom att bl a säga i Expressen att det kunde vara bättre att stötta föräldrarna i ursprungsländerna ekonomiskt med hjälp av bistånd så att de kunde behålla sina barn i stället för att ta dem till Sverige.

På AC:s grundandemöte i ABF-huset sade Odhnoff att det var viktigt att ”rensa ut varje föreställning om välgörenhet” samt tillade ”tryck aldrig ned barnen i en tacksamhetsskuld” och det är troligt att hon syftade på att adoptivbarnen hade kommit att bli något av ”mångkulturella” ”maskotar” och statussymboler för de socialgrupp ett-par som på den tiden dominerade utlandsadoptionerna medan internationell adoption betraktades som ett slags ”u-hjälp” och en solidarisk och god gärning i sig av dåtidens svenskar. År 1969 dominerade slutligen adoptionerna från Sydkorea mer eller mindre helt och hållet den internationella adoptionsverksamheten och enligt ett reportage från AC:s grundandemöte fanns det i november 1969 redan runt 700 koreanska adoptivbarn i landet.