Tornevall Networks

BRÅ har idag offentliggjort en rapport som behandlar hatbrott mot romer, d v s s k antiziganistiska eller antiromska hatbrott, och som bygger på både intervjuer och polisanmälningar.

Det framgår att antiromska hatbrott äger rum i skolan, i det egna bostadsområdet och på allmänna platser såsom i affärer men även digitalt och i kontakt med myndigheter. Det kan bl a handla om grannar som uttrycker hat och hot, om att nekas inträde till restauranger samt om utsättas för grundlösa anklagelser i affärer. Vad gäller rena våldsbrott så begås de oftast av en okänd gärningsperson när det gäller vuxna romer medan det för romska barns del handlar om våld som begås av andra barn i skolmiljö.

Verbala kränkningar i form av förtal, förolämpning eller ofredande förekommer vidare ofta i de undersökta polisanmälningarna rörande antiromska hatbrott. Förutom nedsättande uttryck om romer rör det sig om föreställningar gällande romska karaktärsdrag, som riktas mot enskilda romer, romer som grupp eller mot individer eller grupper som uppfattas vara romer (och inte alltid är det).

Flera av informanterna beskriver att det föreligger en större risk att utsättas för hatbrott när de bär traditionella romska kläder, eller när den romska identiteten uttrycks på andra visuellt synliga sätt. Även EU-medborgare som tigger på offentliga platser och uppfattas vara romer löper en hög risk att utsättas för antiromska hatbrott.

Utsattheten leder ofta till känslomässiga och hälsorelaterade konsekvenser i form a oro eller rädsla för att utsättas för hatbrott och känslor av utanförskap och av att vara mindre värd. Utsattheten kan även resultera i stress och psykisk ohälsa som t ex tar sig uttryck i sömnsvårigheter och depression.

Hatbrott med antiromska motiv kränker romers rätt att uttrycka sin identitet. Intervjuerna indikerar även att rädslan för att utsättas för hatbrott leder till begränsningar vad gäller romers rörelsemönster eller till att individer döljer sin romska identitet som ett sätt att undvika att utsättas.