Igår tillträdde det walesiska nationalist- och separatistpartiet Plaid Cymrus ledare Rhun ap Iorwerth som försteminister i Wales som ett resultat av att Plaid Cymru blev det största partiet (med 35,4%) i det walesiska parlamentsvalet som ägde rum den 7 maj i år. Detta har inte hänt tidigare då Labour tidigare har innehaft den posten ända […]
Content
Igår tillträdde det walesiska nationalist- och separatistpartiet Plaid Cymrus ledare Rhun ap Iorwerth som försteminister i Wales som ett resultat av att Plaid Cymru blev det största partiet (med 35,4%) i det walesiska parlamentsvalet som ägde rum den 7 maj i år.
Detta har inte hänt tidigare då Labour tidigare har innehaft den posten ända sedan det walesiska parlamentet Senedd inrättades i Cardiff 1999 och därmed styrs nu samtliga tre keltiska randländer i Storbritannien för första gången någonsin av vänsterinriktade nationalist- och separatistpartier – d v s Skottlands SNP, som blev det största partiet (med 38,2%) i det skotska parlamentsvalet som ägde rum samtidigt som valet i Wales, samt Nordirlands Sinn Féin, som tidigare utgjorde IRA:s parlamentariska gren och som erhöll 29% i det senaste nordirländska parlamentsvalet.
I de två mindre keltiska länderna Isle of Man och Cornwall har dock nationalist- och separatistpartierna inte lika stor framgång även om manxiska Mec Vannin tidigare innehade ett mindre antal mandat på ön medan korniska Mebyon Kernow brukar erhålla runt 8-10% i de olika valen i Cornwall.
Det faktum att Wales, Skottland och Nordirland sedan igår domineras av nationalist- och separatistpartier ses av en del som ett slags keltisk dekoloniseringsprocess medan andra ser det som något av början på slutet av Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland.