Tornevall Networks

Versions

1. 2026-05-13 12:40:18

   Discovered: 2026-05-13 14:55:14 Hash: 8b9b094bbfa68f5e35522b849904ada693af9e6b
   Title:

   Kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk bakgrund är chockerande hög
   Description:

   Fackförbundet Sveriges Lärares magasin Ämnesläraren har detaljgranskat den senaste Pisa-mätningens redan chockartade resultat från 2022 och funnit att kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund är chockerande (för att inte säga overkligt) hög samt att den därtill har växt dramatiskt under de senaste åren och dessutom fortsätter att […]
   Content

   Fackförbundet Sveriges Lärares magasin Ämnesläraren har detaljgranskat den senaste Pisa-mätningens redan chockartade resultat från 2022 och funnit att kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund är chockerande (för att inte säga overkligt) hög samt att den därtill har växt dramatiskt under de senaste åren och dessutom fortsätter att växa.
   
   Faktum är att Sverige är det västland och i-land på jorden som uppvisar de allra största skillnaderna vad gäller betyg och skolresultat, övergången mellan olika skolformer, genomströmningsnivån samt kunskaps- och färdighetsnivåerna (d v s läsning, räkning, naturkunskaper o s v) mellan elever med svensk bakgrund och elever med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund, vilket konkret innebär att den svenska skolan och det svenska utbildningsväsendet i stort misslyckas allra mest i världen (d v s fullständigt) bland de rika, industrialiserade, urbaniserade och moderna länderna vad beträffar det kompensatoriska uppdraget. Den svenska skolan var då tidigare bäst i åtminstone västvärlden på det kompensatoriska uppdraget men idag är den svenska skolan omvänt sämst i västvärlden liksom i i-världen på just det.
   
   Detta statistiska faktum är högst sannolikt åtminstone en stor förklaring till att Sverige sedan 10-15 år tillbaka plågas av en synnerligen hög förekomst av skjutningar och sprängningar då höga andelar av barnen med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund misslyckas i grundskolan och/eller i gymnasieskolan i år efter år efter år, vilket har resulterat i ett jättelik 6-siffrig armé av tonåringar och unga vuxna som inte kommer vidare i livet då de saknar gymnasiekompetens eller har hoppat av gymnasiet och inte kommer in på högskolan.
   
   Att det går så illa för så många invandrade barn är väl måhända inte så överraskande utan det mest chockerande är att en så otroligt hög andel av andragenerationsbarnen också misslyckas kapitalt i skolan vilket till stora delar kan förklaras med den extrema svenska skolsegregationen, som i sin tur är en spegelbild av den likaledes extrema svenska bostadssegregationen. Det ska påminnas om att 40-45% av landets barn och unga numera har någon slags utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund, vilket innebär att det handlar om en väldigt hög andel barn och unga som under ett visst år slås ut från skolans värld. Det ska slutligen också sägas att allltför många majoritetssvenska elever också misslyckas i skolan och fr a gäller det den svenska arbetarklassens och lägre medelklassens barn.
   
   https://www.vilarare.se/amneslararen-svenska-sprak/fokus/larmsiffror-avslojar-skolans-stora-spraksvek
   
   ”Raset i den senaste Pisa-mätningen skickade chockvågor genom Skolsverige. Att en fjärdedel av 15-åringarna saknar grundläggande kunskaper i matematik och läsförståelse, enligt den internationella undersökningen, beskrevs som en kunskapskollaps.
   
   Nu visar Ämneslärarens granskning av tidigare opublicerad statistik att Pisa-resultaten är än mer alarmerande för elever som har utländsk bakgrund. I den här elevgruppen är det inte var fjärde – utan nästan varannan – 15-åring som saknar grundläggande kunskaper i alla de tre ämnesområden som Pisa testar.
   
   Enligt Pisa-mätningen från 2022 var det hela 45 procent av eleverna med utländsk bakgrund som inte nådde upp till nivå 2 i läsförståelse – en basnivå som är nödvändig för fortsatt lärande.
   
   En lika stor andel – 46 procent respektive 45 procent – av eleverna med utländsk bakgrund låg under samma basnivå i matematik och naturvetenskap.
   
   Jämfört med Pisa 2015 har klyftan vidgats mellan elever med inhemsk respektive utländsk bakgrund – i den sistnämnda gruppen ingår elever som antingen är födda utomlands eller är födda i Sverige med föräldrar från ett annat land. Mönstret är detsamma i så väl läsförståelse som matematik och naturvetenskap.
   
   Trenden är allvarlig men inte förvånande, enligt Anders Jakobsson, professor i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet. Han har följt svenska elevers resultat sedan den första Pisa-undersökningen 2000.
   
   Redan 2009 varnade han för att resultaten för de lägst presterande eleverna sjönk radikalt. Då syntes det tydligt att den svenska skolan inte längre lyckades lyfta de elever som hade det svårast.
   
   – Den negativa trenden har inte vänt sedan dess. Tvärtom är tendensen att den ökar. Det är mycket, mycket allvarligt, säger Anders Jakobsson.
   
   Anna Smit är lärare i matematik och NO på Särlaskolan som ligger i ett socioekonomiskt utsatt område i Borås. Där har runt 70 procent av eleverna utländsk bakgrund. Hon anser att det är uppenbart att skolan inte klarar att kompensera för elevers skilda förutsättningar.
   
   – Det är katastrofalt. Lärare och skolans personal går på knäna i dag. Vi hade behövt mer resurser och helt andra möjligheter att dela upp elever i mindre grupper. I dag hamnar alla i mitt klassrum, oavsett behov, språkkunskaper, hemförhållanden och svårigheter. Det är omöjligt att nå alla, säger Anna Smit.
   
   Enligt Skolverket är en förklaring bakom Pisa-skillnaderna att en del utlandsfödda elever har gått kortare tid i svensk skola. Men även när elever som inte är födda i Sverige undantas så kvarstår ett rejält gap mellan elever med inhemsk bakgrund och elever som är födda i Sverige men har föräldrar från ett annat land.
   
   Att elever med utländsk bakgrund i högre utsträckning kommer från socioekonomiskt svagare hem kan inte heller förklara hela resultatskillnaden mellan elevgrupperna.
   
   Carina Mood, som är professor i sociologi vid Stockholms universitet och som forskat om skolgången för barn och unga med utländsk bakgrund, pekar ut språket som en tredje möjlig orsak.
   
   – Att man har ett annat hemspråk än svenska och ofta går i skolor där många talar samma hemspråk gör att man omges mycket mindre av svenska, trots att man själv är född i Sverige. En svagare språkutveckling gör troligen också att man presterar sämre i andra ämnen, säger Carina Mood.
   
   Läraren Anna Smit ser också språket som en tung förklaring. Många av hennes elever, som inte har svenska som förstaspråk, har inte bara svårt att förstå ämnesbegrepp utan även vardagsord i undervisningen.
   
   – Har du inte läsförståelsen kommer du inte att klara matten eller naturkunskapen heller. Utan språket finns det inga möjligheter. Svenskan är A och O, säger Anna Smit.
   
   Att elever allt oftare möter klasskamrater med liknande socioekonomisk och etnisk bakgrund är avgörande för att förstå Pisa-raset för de svagast presterande eleverna, enligt Anders Jakobsson.
   
   Den ökade skolsegregationen har lett till att runt 20–25 procent av skolorna i dag kan definieras som lågpresterande, utifrån deras låga Pisa-resultat. Det är skolor som har en högre andel elever med utländsk bakgrund och elever med särskilda behov. Samtidigt har de en lägre andel behöriga lärare, en relativt hög läraromsättning och otillräckliga stödresurser.
   
   Skolmiljöerna präglas av lägre förväntningar på elevernas prestationer och undervisningen håller inte den kvalitet som skulle behövas, enligt Anders Jakobsson.
   
   – Svenska lärare jobbar så hårt de kan utifrån de resurser de har, men för att vända resultaten måste vi slå sönder den här strukturen som gör att vi har så många lågpresterande skolor, säger han.
   
   Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog ser också Pisa-klyftan som ett tydligt bevis för att det svenska skolsystemet är trasigt och måste reformeras.
   
   – Lärare kan inte ensamma kompensera för ett skolsystem som är felbyggt. Det här är förödande. Svensk skola sviker alldeles för många barn, säger hon.
   
   Ska likvärdigheten öka måste staten återta ansvaret för skolan och vinst- och marknadsskolan fasas ut, enligt Anna Olskog. Hon efterlyser också maxtak för klasstorlekar och välkomnar att lärares tid för undervisning, planering och uppföljning ska regleras.
   
   – Det här borde ha rättats till i går. Tiden är övermogen. Det här skolmisslyckandet skapar utsatthet, utslagning och orättvisor. För många barn är det här förlorade år, säger Anna Olskog.
   
   I höst ska nya Pisa-siffror presenteras. Enligt Anders Jakobsson finns det inget som tyder på ett trendbrott.
   
   – Risken är att de här sifforna blir det nya normala. Sverige var en gång i tiden världsledande på det kompensatoriska uppdraget. Tyvärr kan jag inte se att vi är på väg tillbaka dit.”
2. 2026-05-13 12:40:18

   Discovered: 2026-05-13 14:53:26 Hash: 5c5957f6e9a4f0b8a121a4f4173d1dd3c493530e
   Title:

   Kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk bakgrund är chockerande hög
   Description:

   Fackförbundet Sveriges Lärares magasin Ämnesläraren har detaljgranskat den senaste Pisa-mätningens redan chockartade resultat från 2022 och funnit att kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund är chockerande (för att inte säga overkligt) hög samt att den därtill har växt dramatiskt under de senaste åren och dessutom fortsätter att […]
   Content

   Fackförbundet Sveriges Lärares magasin Ämnesläraren har detaljgranskat den senaste Pisa-mätningens redan chockartade resultat från 2022 och funnit att kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund är chockerande (för att inte säga overkligt) hög samt att den därtill har växt dramatiskt under de senaste åren och dessutom fortsätter att växa.
   
   Faktum är att Sverige är det västland och i-land på jorden som uppvisar de allra största skillnaderna vad gäller betyg och skolresultat, övergången mellan olika skolformer, genomströmningsnivån samt kunskaps- och färdighetsnivåerna (d v s läsning, räkning, naturkunskaper o s v) mellan elever med svensk bakgrund och elever med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund, vilket konkret innebär att den svenska skolan och det svenska utbildningsväsendet i stort misslyckas allra mest i världen (d v s fullständigt) bland de rika, industrialiserade, urbaniserade och moderna länderna vad beträffar det kompensatoriska uppdraget.
   
   Detta statistiska faktum är högst sannolikt åtminstone en stor förklaring till att Sverige sedan 10-15 år tillbaka plågas av en synnerligen hög förekomst av skjutningar och sprängningar då höga andelar av barnen med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund misslyckas i grundskolan och/eller i gymnasieskolan i år efter år efter år, vilket har resulterat i ett jättelik 6-siffrig armé av tonåringar och unga vuxna som inte kommer vidare i livet då de saknar gymnasiekompetens eller har hoppat av gymnasiet och inte kommer in på högskolan.
   
   Att det går så illa för så många invandrade barn är väl måhända inte så överraskande utan det mest chockerande är att en så otroligt hög andel av andragenerationsbarnen också misslyckas kapitalt i skolan vilket till stora delar kan förklaras med den extrema svenska skolsegregationen, som i sin tur är en spegelbild av den likaledes extrema svenska bostadssegregationen. Det ska påminnas om att 40-45% av landets barn och unga numera har någon slags utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund, vilket innebär att det handlar om en väldigt hög andel barn och unga som under ett visst år slås ut från skolans värld. Det ska slutligen också sägas att allltför många majoritetssvenska elever också misslyckas i skolan och fr a gäller det den svenska arbetarklassens och lägre medelklassens barn.
   
   https://www.vilarare.se/amneslararen-svenska-sprak/fokus/larmsiffror-avslojar-skolans-stora-spraksvek
   
   ”Raset i den senaste Pisa-mätningen skickade chockvågor genom Skolsverige. Att en fjärdedel av 15-åringarna saknar grundläggande kunskaper i matematik och läsförståelse, enligt den internationella undersökningen, beskrevs som en kunskapskollaps.
   
   Nu visar Ämneslärarens granskning av tidigare opublicerad statistik att Pisa-resultaten är än mer alarmerande för elever som har utländsk bakgrund. I den här elevgruppen är det inte var fjärde – utan nästan varannan – 15-åring som saknar grundläggande kunskaper i alla de tre ämnesområden som Pisa testar.
   
   Enligt Pisa-mätningen från 2022 var det hela 45 procent av eleverna med utländsk bakgrund som inte nådde upp till nivå 2 i läsförståelse – en basnivå som är nödvändig för fortsatt lärande.
   
   En lika stor andel – 46 procent respektive 45 procent – av eleverna med utländsk bakgrund låg under samma basnivå i matematik och naturvetenskap.
   
   Jämfört med Pisa 2015 har klyftan vidgats mellan elever med inhemsk respektive utländsk bakgrund – i den sistnämnda gruppen ingår elever som antingen är födda utomlands eller är födda i Sverige med föräldrar från ett annat land. Mönstret är detsamma i så väl läsförståelse som matematik och naturvetenskap.
   
   Trenden är allvarlig men inte förvånande, enligt Anders Jakobsson, professor i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet. Han har följt svenska elevers resultat sedan den första Pisa-undersökningen 2000.
   
   Redan 2009 varnade han för att resultaten för de lägst presterande eleverna sjönk radikalt. Då syntes det tydligt att den svenska skolan inte längre lyckades lyfta de elever som hade det svårast.
   
   – Den negativa trenden har inte vänt sedan dess. Tvärtom är tendensen att den ökar. Det är mycket, mycket allvarligt, säger Anders Jakobsson.
   
   Anna Smit är lärare i matematik och NO på Särlaskolan som ligger i ett socioekonomiskt utsatt område i Borås. Där har runt 70 procent av eleverna utländsk bakgrund. Hon anser att det är uppenbart att skolan inte klarar att kompensera för elevers skilda förutsättningar.
   
   – Det är katastrofalt. Lärare och skolans personal går på knäna i dag. Vi hade behövt mer resurser och helt andra möjligheter att dela upp elever i mindre grupper. I dag hamnar alla i mitt klassrum, oavsett behov, språkkunskaper, hemförhållanden och svårigheter. Det är omöjligt att nå alla, säger Anna Smit.
   
   Enligt Skolverket är en förklaring bakom Pisa-skillnaderna att en del utlandsfödda elever har gått kortare tid i svensk skola. Men även när elever som inte är födda i Sverige undantas så kvarstår ett rejält gap mellan elever med inhemsk bakgrund och elever som är födda i Sverige men har föräldrar från ett annat land.
   
   Att elever med utländsk bakgrund i högre utsträckning kommer från socioekonomiskt svagare hem kan inte heller förklara hela resultatskillnaden mellan elevgrupperna.
   
   Carina Mood, som är professor i sociologi vid Stockholms universitet och som forskat om skolgången för barn och unga med utländsk bakgrund, pekar ut språket som en tredje möjlig orsak.
   
   – Att man har ett annat hemspråk än svenska och ofta går i skolor där många talar samma hemspråk gör att man omges mycket mindre av svenska, trots att man själv är född i Sverige. En svagare språkutveckling gör troligen också att man presterar sämre i andra ämnen, säger Carina Mood.
   
   Läraren Anna Smit ser också språket som en tung förklaring. Många av hennes elever, som inte har svenska som förstaspråk, har inte bara svårt att förstå ämnesbegrepp utan även vardagsord i undervisningen.
   
   – Har du inte läsförståelsen kommer du inte att klara matten eller naturkunskapen heller. Utan språket finns det inga möjligheter. Svenskan är A och O, säger Anna Smit.
   
   Att elever allt oftare möter klasskamrater med liknande socioekonomisk och etnisk bakgrund är avgörande för att förstå Pisa-raset för de svagast presterande eleverna, enligt Anders Jakobsson.
   
   Den ökade skolsegregationen har lett till att runt 20–25 procent av skolorna i dag kan definieras som lågpresterande, utifrån deras låga Pisa-resultat. Det är skolor som har en högre andel elever med utländsk bakgrund och elever med särskilda behov. Samtidigt har de en lägre andel behöriga lärare, en relativt hög läraromsättning och otillräckliga stödresurser.
   
   Skolmiljöerna präglas av lägre förväntningar på elevernas prestationer och undervisningen håller inte den kvalitet som skulle behövas, enligt Anders Jakobsson.
   
   – Svenska lärare jobbar så hårt de kan utifrån de resurser de har, men för att vända resultaten måste vi slå sönder den här strukturen som gör att vi har så många lågpresterande skolor, säger han.
   
   Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog ser också Pisa-klyftan som ett tydligt bevis för att det svenska skolsystemet är trasigt och måste reformeras.
   
   – Lärare kan inte ensamma kompensera för ett skolsystem som är felbyggt. Det här är förödande. Svensk skola sviker alldeles för många barn, säger hon.
   
   Ska likvärdigheten öka måste staten återta ansvaret för skolan och vinst- och marknadsskolan fasas ut, enligt Anna Olskog. Hon efterlyser också maxtak för klasstorlekar och välkomnar att lärares tid för undervisning, planering och uppföljning ska regleras.
   
   – Det här borde ha rättats till i går. Tiden är övermogen. Det här skolmisslyckandet skapar utsatthet, utslagning och orättvisor. För många barn är det här förlorade år, säger Anna Olskog.
   
   I höst ska nya Pisa-siffror presenteras. Enligt Anders Jakobsson finns det inget som tyder på ett trendbrott.
   
   – Risken är att de här sifforna blir det nya normala. Sverige var en gång i tiden världsledande på det kompensatoriska uppdraget. Tyvärr kan jag inte se att vi är på väg tillbaka dit.”
3. 2026-05-13 12:40:18

   Discovered: 2026-05-13 14:43:21 Hash: c13fb2cbc2199e16b1a5c7976359107dda7ee8d7
   Title:

   Kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk bakgrund är chockerande hög
   Description:

   Fackförbundet Sveriges Lärares magasin Ämnesläraren har detaljgranskat den senaste Pisa-mätningens redan chockartade resultat från 2022 och funnit att kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund är chockerande (för att inte säga overkligt) hög samt att den därtill har växt dramatiskt under de senaste åren och dessutom fortsätter att […]
   Content

   Fackförbundet Sveriges Lärares magasin Ämnesläraren har detaljgranskat den senaste Pisa-mätningens redan chockartade resultat från 2022 och funnit att kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund är chockerande (för att inte säga overkligt) hög samt att den därtill har växt dramatiskt under de senaste åren och dessutom fortsätter att växa.
   
   Faktum är att Sverige är det västland och i-land på jorden som uppvisar de allra största skillnaderna vad gäller betyg och skolresultat, övergången mellan olika skolformer, genomströmningsnivån samt kunskaps- och färdighetsnivåerna (d v s läsning, räkning, naturkunskaper o s v) mellan elever med svensk bakgrund och elever med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund, vilket konkret innebär att den svenska skolan och det svenska utbildningsväsendet i stort misslyckas allra mest i världen (d v s fullständigt) bland de rika, industrialiserade, urbaniserade och moderna länderna vad beträffar det kompensatoriska uppdraget.
   
   Detta statistiska faktum är högst sannolikt åtminstone en stor förklaring till att Sverige sedan 10-15 år tillbaka plågas av en synnerligen hög förekomst av skjutningar och sprängningar då höga andelar av barnen med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund misslyckas i grundskolan och/eller i gymnasieskolan i år efter år efter år, vilket har resulterat i ett jättelik 6-siffrig armé av tonåringar och unga vuxna som inte kommer vidare i livet då de saknar gymnasiekompetens eller har hoppat av gymnasiet och inte kommer in på högskolan.
   
   Att det går så illa för så många invandrade barn är väl måhända inte så överraskande utan det mest chockerande är att en så otroligt hög andel av andragenerationsbarnen också misslyckas kapitalt i skolan vilket till stora delar kan förklaras med den extrema svenska skolsegregationen, som i sin tur är en spegelbild av den likaledes extrema svenska bostadssegregationen. Det ska påminnas om att 40-45% av landets barn och unga numera har någon slags utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund, vilket innebär att det handlar om en väldigt hög andel barn och unga som under ett visst år slås ut från skolans värld. Det ska slutligen också sägas att allltför många majoritetssvenska elever också misslyckas i skolan och fr a gäller det den svenska arbetarklassens och lägre medelklassens barn.
   
   ”Nästan hälften av 15-åringarna som har utländsk bakgrund kan inte läsa och räkna på en grundläggande nivå, enligt den senaste Pisa-mätningen.
   
   – Det här är förödande. Svensk skola sviker alldeles för många barn, säger Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog.”
   
   https://www.vilarare.se/amneslararen-svenska-sprak/fokus/larmsiffror-avslojar-skolans-stora-spraksvek
   
   Raset i den senaste Pisa-mätningen skickade chockvågor genom Skolsverige. Att en fjärdedel av 15-åringarna saknar grundläggande kunskaper i matematik och läsförståelse, enligt den internationella undersökningen, beskrevs som en kunskapskollaps.
   
   Nu visar Ämneslärarens granskning av tidigare opublicerad statistik att Pisa-resultaten är än mer alarmerande för elever som har utländsk bakgrund. I den här elevgruppen är det inte var fjärde – utan nästan varannan – 15-åring som saknar grundläggande kunskaper i alla de tre ämnesområden som Pisa testar.
   
   Enligt Pisa-mätningen från 2022 var det hela 45 procent av eleverna med utländsk bakgrund som inte nådde upp till nivå 2 i läsförståelse – en basnivå som är nödvändig för fortsatt lärande.
   
   En lika stor andel – 46 procent respektive 45 procent – av eleverna med utländsk bakgrund låg under samma basnivå i matematik och naturvetenskap.
   
   Jämfört med Pisa 2015 har klyftan vidgats mellan elever med inhemsk respektive utländsk bakgrund – i den sistnämnda gruppen ingår elever som antingen är födda utomlands eller är födda i Sverige med föräldrar från ett annat land. Mönstret är detsamma i så väl läsförståelse som matematik och naturvetenskap.
   
   Trenden är allvarlig men inte förvånande, enligt Anders Jakobsson, professor i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet. Han har följt svenska elevers resultat sedan den första Pisa-undersökningen 2000.
   
   Redan 2009 varnade han för att resultaten för de lägst presterande eleverna sjönk radikalt. Då syntes det tydligt att den svenska skolan inte längre lyckades lyfta de elever som hade det svårast.
   
   – Den negativa trenden har inte vänt sedan dess. Tvärtom är tendensen att den ökar. Det är mycket, mycket allvarligt, säger Anders Jakobsson.
   
   Anna Smit är lärare i matematik och NO på Särlaskolan som ligger i ett socioekonomiskt utsatt område i Borås. Där har runt 70 procent av eleverna utländsk bakgrund. Hon anser att det är uppenbart att skolan inte klarar att kompensera för elevers skilda förutsättningar.
   
   – Det är katastrofalt. Lärare och skolans personal går på knäna i dag. Vi hade behövt mer resurser och helt andra möjligheter att dela upp elever i mindre grupper. I dag hamnar alla i mitt klassrum, oavsett behov, språkkunskaper, hemförhållanden och svårigheter. Det är omöjligt att nå alla, säger Anna Smit.
   
   Enligt Skolverket är en förklaring bakom Pisa-skillnaderna att en del utlandsfödda elever har gått kortare tid i svensk skola. Men även när elever som inte är födda i Sverige undantas så kvarstår ett rejält gap mellan elever med inhemsk bakgrund och elever som är födda i Sverige men har föräldrar från ett annat land.
   
   Att elever med utländsk bakgrund i högre utsträckning kommer från socioekonomiskt svagare hem kan inte heller förklara hela resultatskillnaden mellan elevgrupperna.
   
   Carina Mood, som är professor i sociologi vid Stockholms universitet och som forskat om skolgången för barn och unga med utländsk bakgrund, pekar ut språket som en tredje möjlig orsak.
   
   – Att man har ett annat hemspråk än svenska och ofta går i skolor där många talar samma hemspråk gör att man omges mycket mindre av svenska, trots att man själv är född i Sverige. En svagare språkutveckling gör troligen också att man presterar sämre i andra ämnen, säger Carina Mood.
   
   Läraren Anna Smit ser också språket som en tung förklaring. Många av hennes elever, som inte har svenska som förstaspråk, har inte bara svårt att förstå ämnesbegrepp utan även vardagsord i undervisningen.
   
   – Har du inte läsförståelsen kommer du inte att klara matten eller naturkunskapen heller. Utan språket finns det inga möjligheter. Svenskan är A och O, säger Anna Smit.
   
   Att elever allt oftare möter klasskamrater med liknande socioekonomisk och etnisk bakgrund är avgörande för att förstå Pisa-raset för de svagast presterande eleverna, enligt Anders Jakobsson.
   
   Den ökade skolsegregationen har lett till att runt 20–25 procent av skolorna i dag kan definieras som lågpresterande, utifrån deras låga Pisa-resultat. Det är skolor som har en högre andel elever med utländsk bakgrund och elever med särskilda behov. Samtidigt har de en lägre andel behöriga lärare, en relativt hög läraromsättning och otillräckliga stödresurser.
   
   Skolmiljöerna präglas av lägre förväntningar på elevernas prestationer och undervisningen håller inte den kvalitet som skulle behövas, enligt Anders Jakobsson.
   
   – Svenska lärare jobbar så hårt de kan utifrån de resurser de har, men för att vända resultaten måste vi slå sönder den här strukturen som gör att vi har så många lågpresterande skolor, säger han.
   
   Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog ser också Pisa-klyftan som ett tydligt bevis för att det svenska skolsystemet är trasigt och måste reformeras.
   
   – Lärare kan inte ensamma kompensera för ett skolsystem som är felbyggt. Det här är förödande. Svensk skola sviker alldeles för många barn, säger hon.
   
   Ska likvärdigheten öka måste staten återta ansvaret för skolan och vinst- och marknadsskolan fasas ut, enligt Anna Olskog. Hon efterlyser också maxtak för klasstorlekar och välkomnar att lärares tid för undervisning, planering och uppföljning ska regleras.
   
   – Det här borde ha rättats till i går. Tiden är övermogen. Det här skolmisslyckandet skapar utsatthet, utslagning och orättvisor. För många barn är det här förlorade år, säger Anna Olskog.
   
   I höst ska nya Pisa-siffror presenteras. Enligt Anders Jakobsson finns det inget som tyder på ett trendbrott.
   
   – Risken är att de här sifforna blir det nya normala. Sverige var en gång i tiden världsledande på det kompensatoriska uppdraget. Tyvärr kan jag inte se att vi är på väg tillbaka dit.