I och med Socialdemokraternas skuggbudget meddelade partiet att de vill införa en höjd bankskatt på ”övervinster” – bland annat för att finansiera en höjning av barn- och studiebidraget. Skatten ska enligt förslaget vara tillfällig och läggas på bankernas så kallade räntenetto. Den skulle inbringa ytterligare fyra miljarder kronor till statskassan. I en intervju med TT […]
Content
I och med Socialdemokraternas skuggbudget meddelade partiet att de vill införa en höjd bankskatt på ”övervinster” – bland annat för att finansiera en höjning av barn- och studiebidraget.
Skatten ska enligt förslaget vara tillfällig och läggas på bankernas så kallade räntenetto. Den skulle inbringa ytterligare fyra miljarder kronor till statskassan.
I en intervju med TT kallade finansminister Elisabeth Svantesson (M) Socialdemokraternas förslag för en ”bolåneskatt” och menade att bankerna inte skulle bekosta skatten genom att sänka vinsterna. Kostnaderna skulle istället ”vältras över på kunderna”.
Hon ser ut att ha rätt.
I veckan rapporterade Dagens Industri att flera storbanker planerar att höja bolåneräntorna ytterligare för att kompensera – om den föreslagna skatten träder i kraft.
– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, sa SBAB:s chefsekonom Robert Boije till Dagens Industri.
SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg hävdade i samma artikel att bankernas marginaler på bolån redan var ”mycket låga”.
Men storbankernas egna siffror visar något helt annat.
De senaste åren har bankernas räntenetto – alltså skillnaden mellan vad bankerna tjänar på utlåning och betalar för inlåning – fullkomligt exploderat. Mellan 2021 och 2025 ökade storbankernas räntenetton med upp till 63 procent samtidigt som inflationen låg på 22 procent under samma tidsperiod.
Swedbanks räntenetto steg från 27 miljarder till 44 miljarder kronor. SEB:s ökade från 26 till 41 miljarder. Handelsbankens räntenetto ökade från 30 till 42,5 miljarder och Nordeas ökade från 50 till hela 77 miljarder kronor.
Bankernas vinster från ränteskillnaderna har alltså vuxit mer än dubbelt så mycket som priserna i samhället. Tillsammans drog de fyra storbankerna in över 200 miljarder kronor i räntenetto under 2025 – vilket motsvarar Sveriges försvarsbudget under ett helt år.
Att bankerna nu hotar med höjda bolåneräntor kommer i kölvattnet av ännu en kontroversiell höjning.
I slutet av mars meddelade samtliga storbanker att de höjer sina bolåneräntor med 0,15 procentenheter – trots att Riksbanken inte ändrat styrräntan. Bankerna kan därmed ta mer betalt för utlåningen utan att själva få högre finansieringskostnader. Sparräntorna på till exempel lönekonton lämnades samtidigt oförändrade.
Bankerna hänvisade bland annat till en osäkerhet kring framtida räntehöjningar och det geopolitiska läget efter USA:s anfallskrig mot Iran.
Riksbankschefen Erik Thedéen var kritisk mot att storbankerna vinstmaximerar. Foto: Skärmdump/Svt
När riksbankschefen Erik Thedéen fick frågan om bankernas agerande i SVT:s 30 minuter konstaterade han att det handlade om ren vinstmaximering.
– Ja, jag är kritisk eftersom retoriken inte hänger ihop, sa han och fortsatte:
– Man kan säga: ”Vi ökar vinstmarginalerna – för att vi kan och vi vill tjäna pengar.” Det är fine. Men men kan inte säga att man är tvingad av marknadsräntorna [att höja bolåneräntorna] och sen glömma bort det andra ledet [sparräntorna].