I februari sökte Malmö stad och Botildenborg tio familjer som ville göra om sin gräsmatta till ett grönsaksland. Nu är projektet ”Hemodlarna” i full gång. För arkitekten Jenny Lindqvist handlar det om mer än bara beredskap.
– Det är mycket bättre för allt och alla, nu vet jag vad jag och min familj äter, säger hon.
Content
För bara några år sedan levde Jenny Lindqvist och maken Bevan Hart ett liv där maten alltid var perfekt, putsad, skinande och som rest långt innan den nådde butikshyllorna. Som anställda inom den globala storindustrin i Mellanöstern var kopplingen till jorden obefintlig. I dag är verkligheten en annan.
– Jag tänkte inte så mycket på det då, det fanns ju inte heller några alternativ. Men det förändrades när jag blev mamma, säger Jenny Lindqvist som i många år arbetade i Dubai tillsammans med sin man Bevan Hart.
Jenny står i sin trädgård på en avstyckad gård i Västra Klagstorp som när de flyttade dit för fem år sedan var täckt av vilda björnbärssnår. Boningshuset och delar av trädgården hade nyligen brunnit ner, men byggts upp igen med hjälp av försäkringspengar.
– Det var mycket att göra här. De delar av trädgården som inte blevskadad i branden var otroligt eftersatt. Men jag blev förälskad i platsen. Vi börjaderöja bland björnbärssnåren som sträckte sig över en enorm yta, säger JennyLindqvist.
I samband med röjningen av björnbärssnåren, som förutom att de tagit över trädgården också gav goda bär, vaknade ett intresse för att börja odla sådant som går att äta.
Inne i ladan växer sticklingar, ute i trädgården växer grönsaker i långa odlingsbäddar. Foto: Olof Broddesson
Jenny är en av de tio utvalda deltagarna i Malmö stads och Botildenborgs projekt ”Hemodlarna”, ett projekt där deltagarna ska visa exempel på hur beredskapen kan stärkas ifall fler använder sina villaträdgårdar till något annat än att odla gräsmatta.
– Jag såg det på Facebook och anmälde mig utan att tänka så mycket mer på det. När jag väl blev inbjuden hade jag nog inte helt förstått vad det var, men jag blev superinspirerad efter första träffen.
När projektet lanserades i februari var målet tydligt: att öka stadens självförsörjningsgrad och inspirera Malmöborna att odla ”matiga” grönsaker som kål och betor snarare än bara kryddväxter.
För Jenny har det inneburit en rejäl utökning av köksträdgården. I de långa odlingsbäddarna trängs nu broccoli, spetskål, palsternacka, potatis, rädisor och rödbetor. Runt om trängs rabarber, jordgubbar, hallon, blåbär och vinbär. På gång är ruccola, spenat och huvudsallad. Persika- och aprikosträd står mitt i den lummiga trädgården och väntar på värmen för att sticka iväg.
I förodlingskrukorna i den tidigare ladan, nu med stora fönster som ger en växthuseffekt, syns nu sticklingar av pak choi, purjolök, tomater, zucchini, blomkål, broccoli, spetskål, grönkål med mera. I en stor låda bredvid ryms mängder med fröpåsar som bara väntar på rätt tillfälle att direktsås.
– Jag har nog den största trädgården i gruppen, men inte nödvändigtvis den största odlingen än. Det kanske kommer, men det måste ju fungera med resten av livet också, förklarar hon.
Björnbärsbusken som först tog över trädgården och sedan startade odlingsintresset. Foto: Olof Broddesson
Trots att hon beskriver sig själv som en som ”bygger upp sin erfarenhet nu”, saknas inte resurser. Familjen tar hand om två hästar, vilket innebär god tillgångtill gödsel – något hon gärna delar med sig av till de andra nio familjerna i projektet.Grannen som är född och uppvuxen här och som delat med sig av massor av erfarenhet och som framställer honung har hon byteshandel med.
Och trots att Jenny påpekar att hon egentligen är oerfaren kommer intresset redan från barndomen då hennes farföräldrar odlade mycket.
– Jag har romantiska barndomsminnen av det från dess. Och min mans föräldrar, som kommer från Nya Zeeland, odlade mycket där, första gången jag var där var stora delar av trädgården full av mat. Jag vill att min dotter får samma barndomsminnen av odling som jag har.
Projektet Hemodlarna handlar inte bara om vad som kommer upp ur jorden, utan också om den sociala beredskapen. Genom veckovisa träffar och coachning av odlingspedagogen Anja Ley har deltagarna bildat ett nätverk som stöttar varandra i allt från snigelbekämpning till ”water harvesting”, det vill säga konsten att samla regnvatten för att spara på dricksvattnet. Jenny har redan en nergrävd regnvattenbrunn och droppslangar förberedda i odlingsbäddarna för sommarens eventuella torka.
– Det är ett härligt gäng med olika förutsättningar. Vi lär oss massor av varandra.Nyligen hade vi en expert på besök på Botildenborg där vi ses varje torsdag som lärde oss om nötter, allt från hassel till valnöt och kastanj, säger Jenny Lindqvist.
– Det vore kul att inspirera fler. Jag ser framför mig en community där vi byter varor med varandra; honung från en granne och äpplen och hästgödsel från oss. Det handlar om att skapa en känsla av sammanhang.
Den 20 september kulminerar projektet i en stor skördemarknad på Botildenborg. Då ska Jennys och de andra hemodlarnas överskott säljas till allmänheten.
Här kan du läsa mer om projektet och se vilka familjer som deltar i Hemodlarna.
Snabbfakta: Projekt Hemodlarna
Samarbete: Malmö stad och mötesplatsen Botildenborg.
Deltagare: 10 utvalda hushåll i Malmö med olika kunskapsnivåer.
Mål: Öka lokala livsmedelsförsörjningen och stärka den sociala gemenskapen.
Coachning: Ledds av odlingspedagog Anja Ley genom hembesök och flera kurstillfällen.
Final: Skördemarknad på Botildenborg den 20 september 2026.