De senaste månadernas strejker och protester i Bolivia har kulminerat i en pågående generalstrejk och vägblockader som lamslagit landet. Upptrappningen sker efter att högerpresidenten Rodrigo Paz ökat repressionen mot demonstranterna. De hundratusentals demonstranterna protesterar mot regeringens högerpolitik och privatiseringar, som genomförs via presidentdekret, och kräver presidentens avgång. Men också mot att Paz utsett general Rodolfo […]
Content
De senaste månadernas strejker och protester i Bolivia har kulminerat i en pågående generalstrejk och vägblockader som lamslagit landet. Upptrappningen sker efter att högerpresidenten Rodrigo Paz ökat repressionen mot demonstranterna.
De hundratusentals demonstranterna protesterar mot regeringens högerpolitik och privatiseringar, som genomförs via presidentdekret, och kräver presidentens avgång. Men också mot att Paz utsett general Rodolfo Montero Torrico till vice säkerhetsminister för att slå ner protesterna.
Torrico var chef för polismyndigheten under kuppresidenten Jeanine Añez, och utreds fortfarande för sin inblandning i massakrerna i Sacaba och Senkata i november 2019, då polisen och militären mördade minst 21 civila.
Konflikten i Bolivia har fått Paz internationella vänner att sluta upp bakom honom. Både USA:s och Israels utrikesministerium har fördömt protesterna, medan Argentinas president Javier Milei i helgen skickat två militärflygplan till Bolivia, med vad Milei påstår är nödhjälp till byar som skurits av på grund av blockaderna, men som hans politiska motståndare menar snarare är hjälp till Rodrigo Paz regering att slå ner på protesterna.
En grupp kongressledamöter från vänsteroppositionen i Argentina kräver att Mileis regering redovisar vad planen innehållit, och anklagar Milei för att skicka vapen snarare än mat till Bolivia. De påminner i sin skrivelse om att Argentinas dåvarande högerpresident Mauricio Macri gjorde just det när Añez kommit till presidentmakten 2019 efter en militärkupp mot tidigare presidenten Evo Morales.
Añez fängslades för sin roll i statskuppen efter att vänsterpartiet MAS vunnit valet 2020 och Luis Arce valts till president. Men efter fem år i fängelse släpptes hon i november förra året när Paz vunnit valet, två dagar innan hon närvarade på ceremonin då Paz svors in som president.
Under måndagen tog sig demonstranter också in i regeringsbyggnader i La Paz, i samband med sammandrabbningar med kravallpolisen som pågick i flera timmar. I den pågående hårda klasskampen i Bolivia har Rodrigo Paz hotat demonstranterna med att alla som inte ”respekterar demokratin” kommer att skickas i fängelse.