Som bekant för den här tidningens läsare finns politiken överallt. Så också på Venedigbiennalen, som brukar kallas ”konstvärldens OS”. Det är en stor internationell utställning, med paviljonger från olika länder, som äger rum i Venedig vartannat år sedan 1895 (med undantag för världskrig och coronapandemin) och som besöks av hundratusentals människor. Årets upplaga visade sig bli […]
Content
Som bekant för den här tidningens läsare finns politiken överallt. Så också på Venedigbiennalen, som brukar kallas ”konstvärldens OS”. Det är en stor internationell utställning, med paviljonger från olika länder, som äger rum i Venedig vartannat år sedan 1895 (med undantag för världskrig och coronapandemin) och som besöks av hundratusentals människor. Årets upplaga visade sig bli en av de mest turbulenta i biennalens 130-åriga historia.
Hela juryn meddelade, åtta dagar innan utställningen öppnade, sin avgång. Det innebär att de guld- och silverlejon som brukar delas ut av den professionella juryn ersätts med ett nytt pris som publiken ska rösta om och som delas ut först i november när utställningen stänger.
Anledningen till avgången var att juryn tidigare meddelat att de inte ville tilldela priserna till något land vars ledare står åtalad inför internationell domstol. Länderna som pekades ut var Ryssland, som återkommer på biennalen för första gången sen 2022, och Israel. Detta fick konstnären som representerar Israel att hota med rättsliga åtgärder – han hävdade att det skulle vara antisemitism och nationalitetsbaserad diskriminering. Åtta dagar senare avgick de alltså.
22 av EU:s kulturministrar hade sedan tidigare skickat in ett protestbrev mot Rysslands medverkan och EU kommissionen har hotat att dra in sitt stöd till biennalen. Vid biennalens öppning den 6 maj demonstrerade den ukrainska radikalfeministiska aktivistgruppen Femen tillsammans med kollegorna Pussy Riot utanför den ryska paviljongen.
Israels medverkan har dock genererat störst protester. När biennalen öppnade samlades hundratals utanför Israels paviljong i en protest ledd av nätverket Art Not Genocide Alliance och i Venedig har det hållits dagliga protester och flygbladsutdelningar mot Israels medverkan.
Sydafrikas medverkan är inställd sedan konstnären som skulle representera landet, Gabrielle Goliath, fått sin inbjudan att ställa ut i paviljongen indragen av kulturministern. Detta eftersom hennes verk innehåller referenser till Hiba Abu Nada, en poet som dödades i Israels bombningar av Gaza. Sydafrikas urvalskommitté protesterade i sin tur mot kulturministerns agerande vilket de menar är censur. Goliath försökte in i det sista få representera Sydafrika på biennalen genom att ta konflikten till domstol. Men den ville inte behandla fallet. Nu ställer Goliath istället ut på egen hand i Venedig utanför biennalen.
Även Australiens paviljong har kantats av konflikt. I februari 2025 meddelades att Australisk-libanesiske konstnären Khaled Sabsabi skulle representera landet. En vecka senare drogs det tillbaka efter kritik i landets parlament mot ett videoverk som Sabsabi ställt ut 2007. Det innehöll material föreställande Hizbollahs Hassan Nasrallah och bilder från 11 september-attacken 2001. Beslutet att dra tillbaka Sabsabis inbjudan att representera landet kritiserades av bland annat konstnärer i Australien. Tillslut ändrades beslutet och Sabsabi ställer ut i Australiens paviljong.
En annan kontroversiell paviljong är den US-amerikanska. Den har beskrivits av flera kritiker som innehållslös och platt.
Vanligtvis så sköts urval av både konstnär och kommissionär (finansiären av bidraget, som tidigare varit institutioner som Smithsonian eller MoMA) av NEA (National endowment of the arts). Så är inte fallet i år. Istället har kultur- och utbildningsdepartementet själva valt konstnären och som finansiär står en ideel organisation som grundade förra året och leds av en ordförande som tidigare drivit en djurmatsbutik.
Flera kända konstnärer ska ha tackat nej och USA representeras av konstnären Alma Allen, vars abstrakta skulpturer är avsiktligen opolitiska. Något som uppenbarligen inte gjort hela affären mindre politisk med tanke på att båda hans gallerister avbrutit sina samarbeten med honom sedan det blev känt att han tagit uppdraget i Venedig.