55 procent av svenskarna vill ha sjukersättning redan från första sjukdagen, mot 28 procent som vill behålla karensavdraget. Övervikten håller i sig genom nästan hela inkomstskalan. Det visar en ny Novus-undersökning gjord på uppdrag av TCO-tidningen Arbetsvärlden. Tydligast är motståndet mot avdraget bland kvinnor under 34 år, arbetare och LO-medlemmar. De som helst vill behålla […]
Content
55 procent av svenskarna vill ha sjukersättning redan från första sjukdagen, mot 28 procent som vill behålla karensavdraget. Övervikten håller i sig genom nästan hela inkomstskalan. Det visar en ny Novus-undersökning gjord på uppdrag av TCO-tidningen Arbetsvärlden.
Tydligast är motståndet mot avdraget bland kvinnor under 34 år, arbetare och LO-medlemmar. De som helst vill behålla systemet återfinns främst bland äldre män med höga hushållsinkomster.
Att stödet skär genom klasserna förvånar nationalekonomen Markus Jäntti vid Stockholms universitet. Först i den allra högsta inkomstgruppen – över 800 000 kronor om året – faller andelen som vill avskaffa under hälften. Men även där är de fler (46 procent) än de som vill behålla avdraget (38 procent).
– Omfördelningstanken ser ut att vinna över hela inkomstskalan. Det är inte ointressant, säger han till tidningen.
”Klasslagstiftning”
LO driver sedan ett kongressbeslut 2024 frågan om ett avskaffande, och bland förbundets egna medlemmar är stödet 65 procent. Ordföranden Johan Lindholm är inte nådig.
– Det här är en klasslagstiftning som borde förpassas till historiens skräphög, säger han till Arbetsvärlden och pekar på att avdraget slår hårdast mot dem som inte kan jobba hemifrån.
Valfråga i höst
Karensavdraget infördes 2019 och drar 20 procent av en genomsnittlig veckolön vid sjukdom. Inför valet har det blivit en stridsfråga: Socialdemokraterna vill slopa det helt och Magdalena Andersson kallar det ”en stor orättvisa”, medan Sverigedemokraterna och regeringen säger nej.
Undersökningen bygger på 1 082 intervjuer i Novus Sverigepanel under perioden 4–12 februari 2026.