← Back to feed

Advokatbyråer anlitas allt oftare i MO-processen

Permalink
Published: 2026-05-26 09:22:51
Discovered: 2026-05-26 11:23:23
Author: Hanna Lundquist
Hash: 4d7a3a94d0aa0b040501f794c6e136bbfc040557
https://www.journalisten.se/nyheter/advokatbyraer-anlitas-allt-oftare-i-mo-processen/
Description
Medieombudsmannen Caspar Opitz vittnar om en tydlig trend där den som anmäler en publicering gör det via juridiska ombud – vilket enligt honom gör anmälan sämre.
Samtidigt varnar Flammans chefredaktör för att det självsanerande systemet missbrukas för att skrämma medier till tystnad.
Content
Advokatbyrån Bratt Feinsilber Harling krävde i förra veckan i ett brev till tidningen Flamman att tidningen skulle avpublicera namn och bild på en vän till SD:s partiledare Jimmie Åkesson som Flamman skrivit om efter att Expressen och Expo avslöjat att han spridit antisemitiska yttranden. Om Flamman inte avpublicerade skulle publiceringen anmälas till MO, enligt brevet som Flamman skrivit om.

– Advokatbyrån försöker bli en aktör som flyttar in i det välfungerande självsanerande systemet, som man kan anlita om man vill tysta medier, säger Leonidas Aretakis till Journalisten.

Flamman hotas till skillnad från till exempel Dagens ETC inte med stämning, utan med en MO-anmälan.

Varför är det allvarligt, det är ju det självsanerande systemet för medier?

– Varför behövs en advokatbyrå – varför inte gå direkt till MO? När en byrå kommer in som mellanhand vet man att förtalshotet finns där i bakgrunden. Den här byrån ligger dessutom bakom flera mål där journalister hotas med stämning, bland annat representerar de stämningen mot SVT:s Lundsbergsdokumentär, säger Leonidas Aretakis.

Han menar att Bratt Feinsilber Harling, där Percy Bratt är delägare, är på väg att bli en betydande aktör ”om man vill tysta medier”, och att det är ”spektakulärt” eftersom Bratt profilerat sig inom yttrandefrihetsfrågor, bland annat genom att driva Dawit Isaaks fall juridiskt.

– Men nu har han börjat spela för det andra laget. Jag vet inte om byrån inser att den gör sig till verktyg för en strategi som EU nu stiftar lagar mot.

Percy Bratt kallar kritiken från Flamman ”grundlös” och säger att texten innehåller flera sakfel i enskilda ärenden som han av tystnadsplikt inte kan gå in på.

– Men det är en märklig bild av en advokat. Vi företräder både medier som påstås ha gjort sig skyldiga till otillåtna publiceringar och enskilda som anser sig ha utsatts för otillåtna publiceringar. Det förekommer inte att vi skulle driva grundlösa ärenden, det får vi inte enligt god advokatsed. Kravet på att publiceringar ska vara sanna och relevanta är inte att ”tysta” eller ”angripa” medier. Det är tvärtom fundamentalt för yttrandefriheten. Det är viktigt att normsystemet upprätthålls, och där har vi en roll att fylla, säger Percy Bratt.

Men kan du förstå att det kan upplevas som ett sätt att tysta om man får ett brev från en advokatbyrå med krav på avpublicering?

– Om vi som företräder en part finner att det finns goda grunder att säga att den andra parten gjort sig skyldig till ett övertramp, då måste vi framföra det. Jag kan inte på något sätt se det som ett angrepp på det fria ordet, säger Percy Bratt.

Leonidas Aretakis säger att Flamman ”gladeligen” prövas av MO om omfamnar det självsanerande systemet.

– Den enskilda måste ha en instans att vända sig till. Men jag ser också en risk att systemet missbrukas. Det blir väldigt mycket pappersarbete där en aktör kan hålla oss upptagna genom att ständigt skicka in nya inlagor till MO. Man får inte heller kommentera en MO-anmälan medan den pågår.

Medieombudsmannen Caspar Opitz bekräftar en tydlig trend som pågått en tid där anmälare till MO gör det via ombud, att anmälan ”juridifieras”.

– De skickar inte in anmälan till mig direkt, utan använder någon typ av advokatbyrå, säger Caspar Opitz.

Vilka är problemen med det?

– Det är deras rätt och absolut inte förbjudet. Men det blir sämre anmälningar. För mig som MO finns det ett värde när anmälaren berättar direkt ur sitt hjärta hur hon eller han upplevt en publicering. När det filtreras via en advokat så blir det ett sämre underlag för att göra bedömningen. Juridik och etik är två helt olika saker.

– Jag får hellre 500 tecken direkt från en anmälare än 54 A4-sidor från en advokatbyrå. Det är ganska dyrt att anlita en advokatbyrå, och det blir sämre.

Hur reagerar du på det Flamman vittnar om, att en advokatbyrå hotar med MO-anmälan?

– Jag tycker att det är ett oskick att hota med förtalsmål, att dra någon inför rätta eller när högernationalister springer runt med kameror och trycker upp i ansiktet mot folk, det är förfärligt. Men att hota med MO – det tycker jag väl inte är en jättefarlig skrämseltaktik. Jag ser inte riktigt att MO används som ett hot mot att publicera. Utgivare är starka nog att hantera ett sådant hot, tänker jag.

Ser du någon risk för att det medieetiska systemet missbrukas?

– I värsta fall behöver utgivaren svara ett par, tre gånger. Det är inte extremt betungande för en utgivare, kan jag tycka, även om man är en liten redaktion, säger Caspar Opitz.

Det är ett trubbigt vapen om det används så?

– Ja. Den publicist som inte vågar publicera för att han eller hon kan bli MO-anmäld, har nog andra etiska problem med publiceringen. Så farlig är jag inte.

Percy Bratt säger att Bratt Feinsilber Harling inte blandar in juridiken i ärenden där de är ombud vid en anmälan till MO, utan argumenterar utifrån de medieetiska reglerna.

– Privatpersoner kan ha svårt att avgöra om en publicering är tillåten enligt god publicistisk sed. Att vi som advokater uppträder som ombud innebär inte en juridifiering. Det är alltid ett justitieråd som är ordförande i Mediernas etiknämnd. Jurister är tränade att förhålla sig både till juridiska regler och ickejuridiska normsystem, säger han.

Expos utgivare Anna Fröjdh bekräftar för Journalisten att även Expo fick ett brev från Bratt Feinsilber Harling, efter sin publicering i november i fjol. Expressen kommenterar inte den här typen av saker externt, uppger biträdande chefredaktör Karin Olsson.

History (2 versions shown )

Changes

From 2026-05-26 09:22:51 (discovered: 2026-05-26 11:23:23) hash: 4d7a3a94d0aa0b040501f794c6e136bbfc040557
To 2026-05-26 09:22:51 (discovered: 2026-05-26 11:32:25) hash: 3cd8721a726ffcd3a5a515a0e8e40c64be2c4267
Title
Advokatbyråer anlitas allt oftare i MO-processen bakom MO-anmälningar ”En juridifiering”
Description
Medieombudsmannen Caspar Opitz vittnar om en tydlig trend där den som anmäler en publicering gör det via juridiska ombud – vilket enligt honom gör anmälan sämre. Samtidigt varnar Flammans chefredaktör för att det självsanerande systemet missbrukas för att skrämma medier till tystnad.
Content
Advokatbyrån Bratt Feinsilber Harling krävde i förra veckan i ett brev till tidningen Flamman att tidningen skulle avpublicera namn och bild på en vän till SD:s partiledare Jimmie Åkesson som Flamman skrivit om efter att Expressen och Expo avslöjat att han spridit antisemitiska yttranden. Om Flamman inte avpublicerade skulle publiceringen anmälas till MO, enligt brevet som Flamman skrivit om. – Advokatbyrån försöker bli en aktör som flyttar in i det välfungerande självsanerande systemet, som man kan anlita om man vill tysta medier, säger Leonidas Aretakis till Journalisten. Flamman hotas till skillnad från till exempel Dagens ETC inte med stämning, utan med en MO-anmälan. Varför är det allvarligt, det är ju det självsanerande systemet för medier? – Varför behövs en advokatbyrå – varför inte gå direkt till MO? När en byrå kommer in som mellanhand vet man att förtalshotet finns där i bakgrunden. Den här byrån ligger dessutom bakom flera mål där journalister hotas med stämning, bland annat representerar de stämningen mot SVT:s Lundsbergsdokumentär, säger Leonidas Aretakis. Han menar att Bratt Feinsilber Harling, där Percy Bratt är delägare, är på väg att bli en betydande aktör ”om man vill tysta medier”, och att det är ”spektakulärt” eftersom Bratt profilerat sig inom yttrandefrihetsfrågor, bland annat genom att driva Dawit Isaaks fall juridiskt. – Men nu har han börjat spela för det andra laget. Jag vet inte om byrån inser att den gör sig till verktyg för en strategi som EU nu stiftar lagar mot. Percy Bratt kallar kritiken från Flamman ”grundlös” och säger att texten innehåller flera sakfel i enskilda ärenden som han av tystnadsplikt inte kan gå in på. – Men det är en märklig bild av en advokat. Vi företräder både medier som påstås ha gjort sig skyldiga till otillåtna publiceringar och enskilda som anser sig ha utsatts för otillåtna publiceringar. Det förekommer inte att vi skulle driva grundlösa ärenden, det får vi inte enligt god advokatsed. Kravet på att publiceringar ska vara sanna och relevanta är inte att ”tysta” eller ”angripa” medier. Det är tvärtom fundamentalt för yttrandefriheten. Det är viktigt att normsystemet upprätthålls, och där har vi en roll att fylla, säger Percy Bratt. Men kan du förstå att det kan upplevas som ett sätt att tysta om man får ett brev från en advokatbyrå med krav på avpublicering? – Om vi som företräder en part finner att det finns goda grunder att säga att den andra parten gjort sig skyldig till ett övertramp, då måste vi framföra det. Jag kan inte på något sätt se det som ett angrepp på det fria ordet, säger Percy Bratt. Leonidas Aretakis säger att Flamman ”gladeligen” prövas av MO om och omfamnar det självsanerande systemet. – Den enskilda måste ha en instans att vända sig till. Men jag ser också en risk att systemet missbrukas. Det blir väldigt mycket pappersarbete där en aktör kan hålla oss upptagna genom att ständigt skicka in nya inlagor till MO. Man får inte heller kommentera en MO-anmälan medan den pågår. Medieombudsmannen Caspar Opitz bekräftar en tydlig trend som pågått en tid där anmälare till MO gör det via ombud, att anmälan ”juridifieras”. ombud. – De skickar inte in anmälan till mig direkt, utan använder någon typ av advokatbyrå, säger Caspar Opitz. Vilka är problemen med det? – Det är deras rätt och absolut inte förbjudet. Men det blir sämre anmälningar. För mig som MO finns det ett värde när anmälaren berättar direkt ur sitt hjärta hur hon eller han upplevt en publicering. När det filtreras via en advokat så blir det ett sämre underlag för att göra bedömningen. Juridik och etik är två helt olika saker. Hela anmälan blir juridifierad. – Jag får hellre 500 tecken direkt från en anmälare än 54 A4-sidor från en advokatbyrå. Det är ganska dyrt att anlita en advokatbyrå, och det blir sämre. Hur reagerar du på det Flamman vittnar om, att en advokatbyrå hotar med MO-anmälan? – Jag tycker att det är ett oskick att hota med förtalsmål, att dra någon inför rätta eller när högernationalister springer runt med kameror och trycker upp i ansiktet mot folk, det är förfärligt. Men att hota med MO – det tycker jag väl inte är en jättefarlig skrämseltaktik. Jag ser inte riktigt att MO används som ett hot mot att publicera. Utgivare är starka nog att hantera ett sådant hot, tänker jag. Ser du någon risk för att det medieetiska systemet missbrukas? – I värsta fall behöver utgivaren svara ett par, tre gånger. Det är inte extremt betungande för en utgivare, kan jag tycka, även om man är en liten redaktion, säger Caspar Opitz. Det är ett trubbigt vapen om det används så? – Ja. Den publicist som inte vågar publicera för att han eller hon kan bli MO-anmäld, har nog andra etiska problem med publiceringen. Så farlig är jag inte. Percy Bratt säger att Bratt Feinsilber Harling

Versions

  1. 2026-05-26 09:22:51
    Discovered: 2026-05-26 11:32:25 Hash: 3cd8721a726ffcd3a5a515a0e8e40c64be2c4267
    Title:
    Advokatbyråer bakom MO-anmälningar – ”En juridifiering”
    Description:
    Medieombudsmannen Caspar Opitz vittnar om en tydlig trend där den som anmäler en publicering gör det via juridiska ombud – vilket enligt honom gör anmälan sämre.
    Samtidigt varnar Flammans chefredaktör för att det självsanerande systemet missbrukas för att skrämma medier till tystnad.
    Content
    Advokatbyrån Bratt Feinsilber Harling krävde i förra veckan i ett brev till tidningen Flamman att tidningen skulle avpublicera namn och bild på en vän till SD:s partiledare Jimmie Åkesson som Flamman skrivit om efter att Expressen och Expo avslöjat att han spridit antisemitiska yttranden. Om Flamman inte avpublicerade skulle publiceringen anmälas till MO, enligt brevet som Flamman skrivit om.

    – Advokatbyrån försöker bli en aktör som flyttar in i det välfungerande självsanerande systemet, som man kan anlita om man vill tysta medier, säger Leonidas Aretakis till Journalisten.

    Flamman hotas till skillnad från till exempel Dagens ETC inte med stämning, utan med en MO-anmälan.

    Varför är det allvarligt, det är ju det självsanerande systemet för medier?

    – Varför behövs en advokatbyrå – varför inte gå direkt till MO? När en byrå kommer in som mellanhand vet man att förtalshotet finns där i bakgrunden. Den här byrån ligger dessutom bakom flera mål där journalister hotas med stämning, bland annat representerar de stämningen mot SVT:s Lundsbergsdokumentär, säger Leonidas Aretakis.

    Han menar att Bratt Feinsilber Harling, där Percy Bratt är delägare, är på väg att bli en betydande aktör ”om man vill tysta medier”, och att det är ”spektakulärt” eftersom Bratt profilerat sig inom yttrandefrihetsfrågor, bland annat genom att driva Dawit Isaaks fall juridiskt.

    – Men nu har han börjat spela för det andra laget. Jag vet inte om byrån inser att den gör sig till verktyg för en strategi som EU nu stiftar lagar mot.

    Percy Bratt kallar kritiken från Flamman ”grundlös” och säger att texten innehåller flera sakfel i enskilda ärenden som han av tystnadsplikt inte kan gå in på.

    – Men det är en märklig bild av en advokat. Vi företräder både medier som påstås ha gjort sig skyldiga till otillåtna publiceringar och enskilda som anser sig ha utsatts för otillåtna publiceringar. Det förekommer inte att vi skulle driva grundlösa ärenden, det får vi inte enligt god advokatsed. Kravet på att publiceringar ska vara sanna och relevanta är inte att ”tysta” eller ”angripa” medier. Det är tvärtom fundamentalt för yttrandefriheten. Det är viktigt att normsystemet upprätthålls, och där har vi en roll att fylla, säger Percy Bratt.

    Men kan du förstå att det kan upplevas som ett sätt att tysta om man får ett brev från en advokatbyrå med krav på avpublicering?

    – Om vi som företräder en part finner att det finns goda grunder att säga att den andra parten gjort sig skyldig till ett övertramp, då måste vi framföra det. Jag kan inte på något sätt se det som ett angrepp på det fria ordet, säger Percy Bratt.

    Leonidas Aretakis säger att Flamman ”gladeligen” prövas av MO och omfamnar det självsanerande systemet.

    – Den enskilda måste ha en instans att vända sig till. Men jag ser också en risk att systemet missbrukas. Det blir väldigt mycket pappersarbete där en aktör kan hålla oss upptagna genom att ständigt skicka in nya inlagor till MO. Man får inte heller kommentera en MO-anmälan medan den pågår.

    Medieombudsmannen Caspar Opitz bekräftar en tydlig trend som pågått en tid där anmälare till MO gör det via ombud.

    – De skickar inte in anmälan till mig direkt, utan använder någon typ av advokatbyrå, säger Caspar Opitz.

    Vilka är problemen med det?

    – Det är deras rätt och absolut inte förbjudet. Men det blir sämre anmälningar. För mig som MO finns det ett värde när anmälaren berättar direkt ur sitt hjärta hur hon eller han upplevt en publicering. När det filtreras via en advokat så blir det ett sämre underlag för att göra bedömningen. Juridik och etik är två helt olika saker. Hela anmälan blir juridifierad.

    – Jag får hellre 500 tecken direkt från en anmälare än 54 A4-sidor från en advokatbyrå. Det är ganska dyrt att anlita en advokatbyrå, och det blir sämre.

    Hur reagerar du på det Flamman vittnar om, att en advokatbyrå hotar med MO-anmälan?

    – Jag tycker att det är ett oskick att hota med förtalsmål, att dra någon inför rätta eller när högernationalister springer runt med kameror och trycker upp i ansiktet mot folk, det är förfärligt. Men att hota med MO – det tycker jag väl inte är en jättefarlig skrämseltaktik. Jag ser inte riktigt att MO används som ett hot mot att publicera. Utgivare är starka nog att hantera ett sådant hot, tänker jag.

    Ser du någon risk för att det medieetiska systemet missbrukas?

    – I värsta fall behöver utgivaren svara ett par, tre gånger. Det är inte extremt betungande för en utgivare, kan jag tycka, även om man är en liten redaktion, säger Caspar Opitz.

    Det är ett trubbigt vapen om det används så?

    – Ja. Den publicist som inte vågar publicera för att han eller hon kan bli MO-anmäld, har nog andra etiska problem med publiceringen. Så farlig är jag inte.

    Percy Bratt säger att Bratt Feinsilber Harling inte blandar in juridiken i ärenden där de är ombud vid en anmälan till MO, utan argumenterar utifrån de medieetiska reglerna.

    – Privatpersoner kan ha svårt att avgöra om en publicering är tillåten enligt god publicistisk sed. Att vi som advokater uppträder som ombud innebär inte en juridifiering. Det är alltid ett justitieråd som är ordförande i Mediernas etiknämnd. Jurister är tränade att förhålla sig både till juridiska regler och ickejuridiska normsystem, säger han.

    Expos utgivare Anna Fröjdh bekräftar för Journalisten att även Expo fick ett brev från Bratt Feinsilber Harling, efter sin publicering i november i fjol. Expressen kommenterar inte den här typen av saker externt, uppger biträdande chefredaktör Karin Olsson.
  2. 2026-05-26 09:22:51
    Discovered: 2026-05-26 11:23:23 Hash: 4d7a3a94d0aa0b040501f794c6e136bbfc040557
    Title:
    Advokatbyråer anlitas allt oftare i MO-processen
    Description:
    Medieombudsmannen Caspar Opitz vittnar om en tydlig trend där den som anmäler en publicering gör det via juridiska ombud – vilket enligt honom gör anmälan sämre.
    Samtidigt varnar Flammans chefredaktör för att det självsanerande systemet missbrukas för att skrämma medier till tystnad.
    Content
    Advokatbyrån Bratt Feinsilber Harling krävde i förra veckan i ett brev till tidningen Flamman att tidningen skulle avpublicera namn och bild på en vän till SD:s partiledare Jimmie Åkesson som Flamman skrivit om efter att Expressen och Expo avslöjat att han spridit antisemitiska yttranden. Om Flamman inte avpublicerade skulle publiceringen anmälas till MO, enligt brevet som Flamman skrivit om.

    – Advokatbyrån försöker bli en aktör som flyttar in i det välfungerande självsanerande systemet, som man kan anlita om man vill tysta medier, säger Leonidas Aretakis till Journalisten.

    Flamman hotas till skillnad från till exempel Dagens ETC inte med stämning, utan med en MO-anmälan.

    Varför är det allvarligt, det är ju det självsanerande systemet för medier?

    – Varför behövs en advokatbyrå – varför inte gå direkt till MO? När en byrå kommer in som mellanhand vet man att förtalshotet finns där i bakgrunden. Den här byrån ligger dessutom bakom flera mål där journalister hotas med stämning, bland annat representerar de stämningen mot SVT:s Lundsbergsdokumentär, säger Leonidas Aretakis.

    Han menar att Bratt Feinsilber Harling, där Percy Bratt är delägare, är på väg att bli en betydande aktör ”om man vill tysta medier”, och att det är ”spektakulärt” eftersom Bratt profilerat sig inom yttrandefrihetsfrågor, bland annat genom att driva Dawit Isaaks fall juridiskt.

    – Men nu har han börjat spela för det andra laget. Jag vet inte om byrån inser att den gör sig till verktyg för en strategi som EU nu stiftar lagar mot.

    Percy Bratt kallar kritiken från Flamman ”grundlös” och säger att texten innehåller flera sakfel i enskilda ärenden som han av tystnadsplikt inte kan gå in på.

    – Men det är en märklig bild av en advokat. Vi företräder både medier som påstås ha gjort sig skyldiga till otillåtna publiceringar och enskilda som anser sig ha utsatts för otillåtna publiceringar. Det förekommer inte att vi skulle driva grundlösa ärenden, det får vi inte enligt god advokatsed. Kravet på att publiceringar ska vara sanna och relevanta är inte att ”tysta” eller ”angripa” medier. Det är tvärtom fundamentalt för yttrandefriheten. Det är viktigt att normsystemet upprätthålls, och där har vi en roll att fylla, säger Percy Bratt.

    Men kan du förstå att det kan upplevas som ett sätt att tysta om man får ett brev från en advokatbyrå med krav på avpublicering?

    – Om vi som företräder en part finner att det finns goda grunder att säga att den andra parten gjort sig skyldig till ett övertramp, då måste vi framföra det. Jag kan inte på något sätt se det som ett angrepp på det fria ordet, säger Percy Bratt.

    Leonidas Aretakis säger att Flamman ”gladeligen” prövas av MO om omfamnar det självsanerande systemet.

    – Den enskilda måste ha en instans att vända sig till. Men jag ser också en risk att systemet missbrukas. Det blir väldigt mycket pappersarbete där en aktör kan hålla oss upptagna genom att ständigt skicka in nya inlagor till MO. Man får inte heller kommentera en MO-anmälan medan den pågår.

    Medieombudsmannen Caspar Opitz bekräftar en tydlig trend som pågått en tid där anmälare till MO gör det via ombud, att anmälan ”juridifieras”.

    – De skickar inte in anmälan till mig direkt, utan använder någon typ av advokatbyrå, säger Caspar Opitz.

    Vilka är problemen med det?

    – Det är deras rätt och absolut inte förbjudet. Men det blir sämre anmälningar. För mig som MO finns det ett värde när anmälaren berättar direkt ur sitt hjärta hur hon eller han upplevt en publicering. När det filtreras via en advokat så blir det ett sämre underlag för att göra bedömningen. Juridik och etik är två helt olika saker.

    – Jag får hellre 500 tecken direkt från en anmälare än 54 A4-sidor från en advokatbyrå. Det är ganska dyrt att anlita en advokatbyrå, och det blir sämre.

    Hur reagerar du på det Flamman vittnar om, att en advokatbyrå hotar med MO-anmälan?

    – Jag tycker att det är ett oskick att hota med förtalsmål, att dra någon inför rätta eller när högernationalister springer runt med kameror och trycker upp i ansiktet mot folk, det är förfärligt. Men att hota med MO – det tycker jag väl inte är en jättefarlig skrämseltaktik. Jag ser inte riktigt att MO används som ett hot mot att publicera. Utgivare är starka nog att hantera ett sådant hot, tänker jag.

    Ser du någon risk för att det medieetiska systemet missbrukas?

    – I värsta fall behöver utgivaren svara ett par, tre gånger. Det är inte extremt betungande för en utgivare, kan jag tycka, även om man är en liten redaktion, säger Caspar Opitz.

    Det är ett trubbigt vapen om det används så?

    – Ja. Den publicist som inte vågar publicera för att han eller hon kan bli MO-anmäld, har nog andra etiska problem med publiceringen. Så farlig är jag inte.

    Percy Bratt säger att Bratt Feinsilber Harling inte blandar in juridiken i ärenden där de är ombud vid en anmälan till MO, utan argumenterar utifrån de medieetiska reglerna.

    – Privatpersoner kan ha svårt att avgöra om en publicering är tillåten enligt god publicistisk sed. Att vi som advokater uppträder som ombud innebär inte en juridifiering. Det är alltid ett justitieråd som är ordförande i Mediernas etiknämnd. Jurister är tränade att förhålla sig både till juridiska regler och ickejuridiska normsystem, säger han.

    Expos utgivare Anna Fröjdh bekräftar för Journalisten att även Expo fick ett brev från Bratt Feinsilber Harling, efter sin publicering i november i fjol. Expressen kommenterar inte den här typen av saker externt, uppger biträdande chefredaktör Karin Olsson.