Idag har SCB publicerat nya siffror som visar att ungdomars och unga vuxnas (16-34 år) läs- och räknefärdigheter har sjunkit på senare år samt skiljer sig åt markant mellan de som har svensk respektive utländsk bakgrund. Idag har över en tredjedel av alla ungdomar och unga vuxna utländsk bakgrund och personer med utländsk bakgrund som […]
Content
Idag har SCB publicerat nya siffror som visar att ungdomars och unga vuxnas (16-34 år) läs- och räknefärdigheter har sjunkit på senare år samt skiljer sig åt markant mellan de som har svensk respektive utländsk bakgrund.
Idag har över en tredjedel av alla ungdomar och unga vuxna utländsk bakgrund och personer med utländsk bakgrund som är nyanlända och som inte har genomfört årskurs 9 i Sverige är exkluderade från siffrorna, vilket innebär att 84% av alla invånare i landet som är mellan 16-34 år gamla är inkluderade i den aktuella statistiken.
Andelen ungdomar och unga vuxna som uppvisar bristande läsfärdigheter är markant större bland de som har utländsk bakgrund än bland de som har svensk bakgrund – det handlar om 31% jämfört med 4%. Skillnaden är som allra störst i ålderskategorin 20–24 år där andelen med bristande läsfärdigheter uppgår till 46% bland de med utländsk bakgrund och till 4% bland de med svensk bakgrund. De ungdomar och unga vuxna med utländsk bakgrund som uppvisar de högsta läs- och räknefärdigheterna har bakgrund i övriga Norden, EU och västvärlden medan de ungdomar och unga vuxna som har bakgrund i det globala Syd uppvisar de lägsta färdigheterna.
Vidare är skillnaderna i läs- och räknefärdigheter också kraftigt territorialiserade då invånarna i miljonprogramsområdena uppvisar en markant lägre nivå vad gäller läs- och räknefärdigheter är invånarna som bor i villa- och radhusområdena och i de historiska innerstäderna. Jämfört med andra OECD-länder på jorden har Sverige slutligen halkat ned på ”listan” under de senaste åren vad gäller läs- och räknefärdigheterna bland ungdomen och den unga vuxna befolkningen.