Tornevall Networks

Versions

1. 2026-06-08 05:44:00

   Discovered: 2026-06-08 12:29:01 Hash: 55b8ed382bd74501a3d442c128555c4b80261d85
   Title:

   Lyssna på Kommunal – stoppa minutjakten i äldrevården
   Description:

   Att 2 av 3 inom äldrevården funderar på att lämna yrket är inte så konstigt, skriver Karina Cubilla.
   Content

   Äldrevården har länge dragits med stora arbetsmiljöproblem. Stress, sjukskrivningar och underbemanning.
   
   Kollegor som börjar och slutar på löpande band och alltför många som både vill och faktiskt lämnar branschen till följd av att de helt enkelt inte orkar mer.
   
   Minutstyrning ett stort problem
   
   Ett av de största problemen är den så kallade minutstyrningen.
   
   Dusch: 15 minuter, medicinering: 10 minuter, köra mellan sträcka a och b: 12 minuter.
   
   Tätt, tätt packade scheman med massa kontakter och platser att vara på under en arbetsdag. Inget utrymme för det mänskliga i att ha en dålig dag, vare sig för den äldre eller den anställda.
   
   Och det räcker med att en person behöver något extra så faller allt.  Men alla som någon gång i livet haft med människor att göra vet ju att det inte går att planera på detta vis.
   
   Kommunal ska förhandla i 100 kommuner
   
   Nu tar Kommunal kampen mot minutstyrningen och har kallat till förhandling i 100 kommuner i Sverige. I Skåne rör det sig om16 stycken, vilket Skånes Folkblad skriver om.
   
   Lars Thunberg (KD), ordförande i vård- och omsorgsnämnden i Helsingborg, kommenterar i SVT:
   
   – Det kan vara stressigt. Men vi har startat med ett system med it-stöd för besöksuppföljning som klockar hur lång tid insatser kan ta så att vi kan anpassa scheman efter behovet, säger han.
   
   Det system Thunberg menar mäter tiden från det att den anställda loggar in och ut hos den äldre. Hur det ska hjälpa personalen att känna sig mindre jagad framgår inte. Det blir plågsamt tydligt att han inte delar vare sig fackens eller den egna personalens bild av läget.
   
   Handlar om ekonomi
   
   Men hur hamnade vi här?
   
   För att förstå den utvecklingen behöver vi förstå det hybridsystem vi har i Sverige i dag. Trots att äldrevården finansieras med offentliga medel kan alltså privata aktörer bedriva dem och göra vinster. Detta har nog få missat vid det här laget.
   
   Hur gör man då vinst? Jo, man ser till att verksamheten kostar mindre. Effektiviserar, kallar vissa det. Men det har visat sig att det snarare handlar om att banta ner verksamheterna så mycket som det bara går.
   
   Resultatet? Slimmad bemanning, strikta scheman och konstant press på personalen (som ju är en stor utgiftspost).
   
   Och de offentligt drivna verksamheterna, i äldrevårdens fall kommunala, följer efter. Annars kan man ju inte vinna några upphandlingar. För kostar man mer så blir man alltså med dagens lagstiftning utkonkurrerad. Allt är alltså riggat för att minska kostnader och maxa vinst.
   
   Eller förlåt, effektivisera. För det är så man ursäktar att personer som vårdar och rår om våra äldre har strikta minutstyrda scheman för sina arbetsdagar.
   
   Ovärdigt ett välfärdsland
   
   Frågan är absolut principiell, äldre förtjänar en kontakt som har tid och ork att utföra sitt arbete på ett bra sätt. Att bemötas lugnt, värdigt och med utrymme för snickesnack eller något extra borde inte vara en ouppnåelig lyx.
   
   Men det handlar också om hållbarhet. I en undersökning gjord av SNS framgick att lönerna inom välfärdsyrken halkat efter andra yrkesgrupper allra mest just här i Sverige.
   
   Och en annan, som passande nog fått namnet ”Allt fler vill sluta i äldrevården – varför och vad han göras?”, från Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet, konstaterar att det råder full kris. Nu när fler får arbeta heltid är det fler som inser att de helt enkelt inte orkar. Lönerna och villkoren är alltså så kassa att 2 av 3 vill lämna yrket helt.
   
   Ska vi ha en äldrevård värd sitt namn behöver fler politiker faktiskt lyssna på Kommunals medlemmar, de yrkesaktiva. De vill göra ett bra jobb, men i dag innebär det en fara för både plånbok och hälsa. Ovärdigt, minst sagt.
   
   Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se
2. 2026-06-08 05:44:00

   Discovered: 2026-06-08 05:46:21 Hash: 431ed4d7f04c700ccbe5dd9e38110d216c2002c2
   Title:

   Lyssna på Kommunal – stoppa minutjakten i äldrevården
   Description:

   Att 2 av 3 inom äldrevården funderar på att lämna yrket är inte så konstigt, skriver Karina Cubilla.
   Content

   Äldrevården har länge dragits med stora arbetsmiljöproblem. Stress, sjukskrivningar och underbemanning.
   
   Kollegor som börjar och slutar på löpande band och alltför många som både vill och faktiskt lämnar branschen till följd av att de helt enkelt inte orkar mer.
   
   Minutstyrning ett stort problem
   
   Ett av de största problemen är den så kallade minutstyrningen.
   
   Dusch: 15 minuter, medicinering: 10 minuter, köra mellan sträcka a och b: 12 minuter.
   
   Tätt, tätt packade scheman med massa kontakter och platser att vara på under en arbetsdag. Inget utrymme för det mänskliga i att ha en dålig dag, vare sig för den äldre eller den anställda.
   
   Och det räcker med att en person behöver något extra så faller allt.  Men alla som någon gång i livet haft med människor att göra vet ju att det inte går att planera på detta vis.
   
   Kommunal ska förhandla i 100 kommuner
   
   Nu tar Kommunal kampen mot minutstyrningen och har kallat till förhandling i 100 kommuner i Sverige. I Skåne rör det sig om16 stycken.
   
   Lars Thunberg (KD), ordförande i vård- och omsorgsnämnden i Helsingborg, kommenterar i SVT:
   
   – Det kan vara stressigt. Men vi har startat med ett system med it-stöd för besöksuppföljning som klockar hur lång tid insatser kan ta så att vi kan anpassa scheman efter behovet, säger han.
   
   Det system Thunberg menar mäter tiden från det att den anställda loggar in och ut hos den äldre. Hur det ska hjälpa personalen att känna sig mindre jagad framgår inte. Det blir plågsamt tydligt att han inte delar vare sig fackens eller den egna personalens bild av läget.
   
   Handlar om ekonomi
   
   Men hur hamnade vi här?
   
   För att förstå den utvecklingen behöver vi förstå det hybridsystem vi har i Sverige i dag. Trots att äldrevården finansieras med offentliga medel kan alltså privata aktörer bedriva dem och göra vinster. Detta har nog få missat vid det här laget.
   
   Hur gör man då vinst? Jo, man ser till att verksamheten kostar mindre. Effektiviserar, kallar vissa det. Men det har visat sig att det snarare handlar om att banta ner verksamheterna så mycket som det bara går.
   
   Resultatet? Slimmad bemanning, strikta scheman och konstant press på personalen (som ju är en stor utgiftspost).
   
   Och de offentligt drivna verksamheterna, i äldrevårdens fall kommunala, följer efter. Annars kan man ju inte vinna några upphandlingar. För kostar man mer så blir man alltså med dagens lagstiftning utkonkurrerad. Allt är alltså riggat för att minska kostnader och maxa vinst.
   
   Eller förlåt, effektivisera. För det är så man ursäktar att personer som vårdar och rår om våra äldre har strikta minutstyrda scheman för sina arbetsdagar.
   
   Ovärdigt ett välfärdsland
   
   Frågan är absolut principiell, äldre förtjänar en kontakt som har tid och ork att utföra sitt arbete på ett bra sätt. Att bemötas lugnt, värdigt och med utrymme för snickesnack eller något extra borde inte vara en ouppnåelig lyx.
   
   Men det handlar också om hållbarhet. I en undersökning gjord av SNS framgick att lönerna inom välfärdsyrken halkat efter andra yrkesgrupper allra mest just här i Sverige.
   
   Och en annan, som passande nog fått namnet ”Allt fler vill sluta i äldrevården – varför och vad han göras?”, från Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet, konstaterar att det råder full kris. Nu när fler får arbeta heltid är det fler som inser att de helt enkelt inte orkar. Lönerna och villkoren är alltså så kassa att 2 av 3 vill lämna yrket helt.
   
   Ska vi ha en äldrevård värd sitt namn behöver fler politiker faktiskt lyssna på Kommunals medlemmar, de yrkesaktiva. De vill göra ett bra jobb, men i dag innebär det en fara för både plånbok och hälsa. Ovärdigt, minst sagt.