Svenska hushåll har i genomsnitt skulder på omkring 56.000 dollar per person – motsvarande cirka 560.000 kronor. Det gör Sverige till det nionde mest skuldsatta landet i världen räknat per capita. Siffrorna kommer från Institute of International Finance, som uppskattar de svenska hushållens samlade skulder till 599 miljarder dollar – nästan 6.000 miljarder kronor. Det […]
Content
Svenska hushåll har i genomsnitt skulder på omkring 56.000 dollar per person – motsvarande cirka 560.000 kronor. Det gör Sverige till det nionde mest skuldsatta landet i världen räknat per capita.
Siffrorna kommer från Institute of International Finance, som uppskattar de svenska hushållens samlade skulder till 599 miljarder dollar – nästan 6.000 miljarder kronor.
Det motsvarar ungefär hela Sveriges BNP.
Topp 10 mest skuldsatta länderna i världen
LandSkuld per capita (dollar)Schweiz149 500Luxemburg96 000Norge87 900Australien83 100Danmark71 400Nederländerna68 600USA60 600Kanada58 800Sverige56 000Hongkong49 600Källa: Institute of International Finance
Sedan mitten av 1990-talet har svenskarnas skulder ökat explosionsartat. År 1996 uppgick hushållens totala skuld till omkring 515 miljarder kronor. På knappt 30 år har skulderna alltså ökat med över 1000 procent – samtidigt som inflationen under samma period varit drygt 62 procent.
Bakom utvecklingen ligger framför allt stigande bostadspriser, bristen på hyresrätter och att lån utan säkerhet blivit allt enklare att få.
Utvecklingen märks särskilt efter finanskrisen 2008. Sedan dess har hushållens samlade skuldberg fortsatt att växa oavbrutet – år efter år.
Utvecklingen har också uppmuntrats av politiska beslut. Ränteavdraget innebär att staten betalar tillbaka delar av hushållens räntekostnader via skattesystemet. Detta gör det mer fördelaktigt att behålla stora lån, särskilt för hushåll med höga inkomster och stora tillgångar.
Samtidigt minskar amorteringskraven när belåningsgraden sjunker. För den som har en belåningsgrad på 50 procent försvinner amorteringskravet helt, vilket innebär att många hushåll då endast behöver betala ränta på sina lån. En utgift de alltså kompenseras för via ränteavdraget.
När räntorna steg efter inflationskrisen 2022 exploderade också kostnaden för staten. Under 2024 betalade staten ut omkring 61 miljarder kronor i ränteavdrag – mer än en fördubbling jämfört med 2020.
Samtidigt går en stor del av stödet till samhällets rikaste hushåll.
En kartläggning som SCB gjort på uppdrag av SVT visar att en mycket stor del av ränteavdragen går till höginkomsttagare i välbärgade kommuner som Danderyd, Lidingö och Nacka. Personer med höga inkomster och stora bostadslån får alltså mest tillbaka från staten.
Men det finns också andra vinnare.
Bolånen har blivit en av de viktigaste inkomstkällorna för de svenska storbankerna. Nyligen kunde Proletären visa att bankernas bolånemarginaler låg på rekordhöga nivåer. Och bara under första kvartalet 2026 gjorde de fyra storbankerna en vinst på 44,6 miljarder kronor.
När svenska hushåll betalar bolåneräntor går pengarna inte bara till bankerna. Räntorna blir också inkomster till pensionsfonder, försäkringsbolag, obligationsfonder och kapitalägare som investerat i den svenska bolånemarknaden. Svenska hushålls skulder har därmed blivit en tillgång för finansmarknaden.