AVTAL 2027 Fler lediga dagar och stopp för Laskarusellen stod på önskelistan under Journalistförbundets avtalskonferens i Stockholm, där avtalsdelegationen valdes med acklamation.
Content
På tisdagen gick startskottet för avtalsrörelsen för Journalistförbundet med avtalskonferens på Scandic Grand Central i Stockholm. Förbundets fem kollektivavtal med Medieföretagen löper ut den 31 mars 2027.
Avtalsdelegationen 2027
Dessa valdes till Journalistförbundets stora avtalsdelegation på avtalskonferensen den 9 juni 2026.
Dagspressavtalet: Pierre Linder (Hallandsposten), Linda Kask Makkieh (Norrländska Social-Demokraten), Helena Sjödin Öberg (Dagens Nyheter), Mikael Törnwall (Svenska Dagbladet, suppleant)
Tidskriftsavtalet: Ella Käck (Nordiske medier), Kajsa Åström (Nordiske medier).
Public service-avtalet: Erica Hedin (Sveriges Radio), Klara Thörn (Sveriges Radio), Håkan Widman (Sveriges Radio), Johan Wiechel (Sveriges Television), Jane Andersson (Sveriges Television, suppleant).
I delegationen sitter också förbundsstyrelseledamöterna Ulrika Hyllert, Anna Herdenstam, Gabriella Mohoff och Magnus Sjöborg. Förbundsstyrelsen har också beslutat att en eller två visstidsanställda ska adjungeras till delegationen.
En avtalsdelegation bestående av fackliga representanter från fyra av avtalsområdena valdes med acklamation. Det femte avtalsområdet, bemanning, är nästan utraderat efter att Bonnier News lade ned sitt interna bemanningsföretag Marieberg Media i januari 2025. Bara ett bemanningsföretag är numera verksamt på journalistområdet, Mediaresurs, som saknar journalistklubb.
Under dagen kom de drygt 80 klubbföreträdarna med råd till förbundets förhandlingsdelegationer, och många av inspelen handlade om återhämtning. Flera klubbar vill se en utbyggnad av arbetstidsförkortningen om en extra ledig dag per år som infördes i kollektivavtalen 2025, den så kallade ATK-dagen, med målet att på sikt komma upp i en veckas ledighet.
Motståndet mot arbetstidsförkortning är dock stort från motparten Medieföretagen och Almega, och att Journalistförbundet lyckades i förra avtalsrörelsen berodde på samordning med andra fackförbund som drev samma krav. I april 2025 varslade både Journalistförbundet och Unionen om strejk på SVT för att få igenom arbetstidsförkortningen. Efter medling från Medlingsinstitutet nådde parterna en överenskommelse innan strejken bröt ut.
Men inte alla journalistklubbar är nöjda med att medlemmar fick avstå löneökning om 0,5 procent för en extra ledig dag, och särskilt missnöjda är de som arbetar på produktionsbolag.
Anna Lillkung (till vänster) och Shang Imam är invalda i avtalsdelegationen.
– För journalister i vår situation blev den extra lediga dagen snarare en belastning, säger Shang Imam på ljudproduktionsbolaget Filt.
Hur då?
– Vi måste jobba in den dagen, hitta sätt att jobba snabbare.
Anna Lillkung på ljudproduktionsbolaget Tredje Statsmakten instämmer:
– Har man ett uppdrag på tolv dokumentärer på ett år måste man göra de tolv dokumentärerna oavsett om man har en ledig dag mer eller mindre. Man kompenseras inte på något vettigt sätt, säger Anna Lillkung.
Skulle fler ATK-dagar införas och kopplas till semesterledigheten skulle det möjligen bli bättre effekt, menar Shang Imam.
– Men det är viktigare att man tittar på lönekriterierna och löneutvecklingen för små produktionsbolag. Vi är väldigt beroende av Sveriges Radio som beställare, och deras årliga uppräkningar stämmer inte överens med löneutvecklingen, vilket gör att vi hamnar i kläm.
Anna Lillkung och Shang Imam valdes in i avtalsdelegationen på Journalistförbundets etermedieavtal tillsammans med Ted Friskman på TV4.
– Det är bra att radioproduktionsbolagen är med, eftersom TV4:s lokala avtal ser så annorlunda ut än det centrala avtalet som vi går på, säger Anna Lillkung.
– Att vi som ganska marginaliserade produktionsbolag är med i avtalsrörelsen är unikt. Det innebär en möjlighet att prata om vår arbetsmiljö och hur vårt arbete egentligen ser ut. Det skiljer sig från många andra arbetsplatser.
Har Journalistförbundet fattat hur ni har det?
– De börjar att förstå. Vi har haft träffar med förbundet, och de har varit väldigt bra, säger Shang Imam. Vi på Filt har dragit in dem ganska mycket det senaste året, bland annat för att prata om hur regleringen av vår arbetstid stämmer överens med verkligheten för oss som arbetar på produktionsbolag. Vi i facket har varit superaktiva och har gjort ganska fina framsteg.
Ytterligare en stor fråga under avtalskonferensen var Laskarusellen. Journalistförbundets pågående aktion för att få stopp på Laskarusellen har enligt förbundet lett till inlasningar på flera arbetsplatser, och i tio fall har lokala utlasningsförhandlingar gått till central förhandling mellan Journalistförbundet och Medieföretagen.
Under avtalskonferensen diskuterades om reglering i centrala kollektivavtal verkligen är rätt väg att gå för att få stopp på Laskarusellen. I public service-avtalen finns den så kallade ”vikarieregeln” som syftar till att förhindra att längre vikariat delas upp mellan olika vikarier, men det har inte satt stopp för utlasningar på SR, SVT och UR. Den nuvarande aktionen, där man dels tvingar den lokala arbetsgivaren till förhandlingsbordet, dels inleder samtal om hur visstidsanställningar används, har enligt flera fackligt förtroendevalda fått bättre effekt än vikarieregeln.
Frågor om löner och ersättningar lyftes men eftersom Journalistförbundet följer industrimärket, som ännu inte är satt, går det inte att veta hur stora löneökningar som väntar, eller vilka krav som förbundet kan ställa i förhandlingarna.
Flera fackligt förtroendevalda ville se en större höjning av lägstalönerna i avtalet, eftersom många nya journalister kommer in så lågt i lön att en stor del av lönepotten går åt till att höja dem till mer rimliga nivåer – vilket betyder att det blir mindre kvar till de journalister som har jobbat länge.
Aftonbladets journalistklubb menade att OB-ersättningen, som är jämförelsevis låg på dagspressområdet, har tappat i betydelse eftersom allt färre jobbar obekväm arbetstid. För dagspressklubbarna var höjd OB-ersättning en mycket viktig fråga i förra avtalsrörelsen.
På public service-området ville klubbarna se en bättre reglering av beredskapstid och högre beredskapsersättning.
Avtalskonferensen antog en avtalsplattform med fokus på tre områden: löner och ersättningar, arbetstid och arbetsmiljö samt trygghet i anställningen.