Tornevall Networks

Versions

1. 2026-06-10 14:28:21

   Discovered: 2026-06-10 14:34:20 Hash: b3a2e21a40165396d39ab296760078ead081dd2e
   Title:

   Guide: Så geolokaliserar du en bild
   Description:

   Med hjälp av en bild från en pro-rysk hackare visar vi dig steg för steg.
   Content

   Hur geolokaliserar man en bild eller film – alltså, listar ut var den är tagen? I den här guiden visar vi dig steg för steg hur du kan gå tillväga.Den 9 februari publicerades bilden nedan av en pro-rysk hackergrupp på plattformen Telegram.
   
   Bild från Telegram 9 februari.
   
   Gruppen påstod att den kom från en övervakningskamera i Sverige, som de tagit sig in i. Men stämde det? När vi zoomade in i bilden hittade vi inga uppenbara ledtrådar, såsom gatunamn, skyltar, eller andra detaljer som direkt skulle kunna avslöja platsen. I stället gick vi till nästa steg.
   
   Den omvända bildsökningen
   
   Finns det någonting i bilden eller filmen som sticker ut? Handlar det om en film – ta då en skärmdump av just den scenen. Då kan vi stoppa in den i en sökmotor (till exempel Google, Bing, Tineye eller Yandex) för att göra en omvänd bildsökning – alltså en sökning efter visuella matchningar.
   
   Klicka på kamerasymbolen för att söka med bild, i stället för med text.
   
   Till en början söker verktyget sannolikt efter hela bilden. Men genom att dra i ramarna kan du välja att fokusera på ett visst område.
   
   Från Google-sökning.
   
   I vårt fall valde vi att fokusera på byggnaden till vänster. Den syns tydligt, och har en arkitektur som skulle kunna vara utmärkande för området.AI-översikten som vi får upp ger vi inte mycket för. Fliken “visuella matchningar”, däremot, ger förslag på liknande bilder. Och i det här fallet pekar samtliga mot Karlstorpsvägen i Trollhättan. Vilket förvisso var det som den ofta opålitliga AI-översikten föreslog.
   
   Från Google-sökning.
   
   Ibland hittar man sitt svar redan här, om det man sökt efter är tillräckligt unikt – en gotisk kyrka, ett färgglatt hotell, en specifik staty. I det här fallet behöver vi fastslå att vi verkligen hittat rätt område, och i så fall, exakt vilken adress det rör sig om.Den första visuella matchningen som Google gav oss var “Karlstorpsvägen 101”. Vi slår in den i Google Maps.
   
   Från Google Maps.
   
   Där finns faktiskt en innergård. Men när vi tittar på den bild som hackarna lade upp matchar inte det vi ser med satellitvyn över lekplatsen.
   
   Det gör däremot lekplatsen strax norrut.
   
   Från Google Maps.
   
   Där kunde vi se att staketet, sandlådan, rutschkanan, gungställningen, och träden låg precis så som på hackarnas bild. Och genom att fastställa vinkeln som bilden tagits ur, att det handlade om Karlstorpsvägen 121.
   
   Således var bilden geolokaliserad. Vårt nästa steg var att kontakta bostadsrättsföreningen – vilket ni kan läsa mer om här.
   
   Street view
   
   Ett annat knep, när man lokaliserat en plats eller åtminstone ett ungefärligt område i Google Maps, är att gå ner i gatuvyn. Det gör man genom att dra den gula gubben nere till höger dit man vill bli nedsläppt.
   
   Från Google Maps.
   
   I det här fallet går det tyvärr inte komma åt en gatuvy där man ser innergården. Däremot kan man få en bättre bild av de byggnader som syns i bakgrunden på hackarnas foto.Genom att klicka på “se fler datum” uppe till vänster kommer vi dessutom åt tidigare bilder som Google tagit där; och på det viset skulle vi kunna ”kronolokalisera”, tidsbestämma, fotot, utifrån hur platsen förändrats.
   
   Byggnaden till vänster, och terrassen framför den blåa bilen, går att se i bakgrunden på hackarnas bild.
   
   Metadata
   
   En tredje metod för att avslöja en plats, är att undersöka bilden eller filmens metadata. Det är information om när, var, hur och av vem en digital fil skapades – exempelvis ett fotodatum, eller, om platsinställningarna var aktiverade: de exakta koordinaterna.
   
   Foto: Privat
   
   Bilden ovan tog jag under en bilsemester i Norrland. Men var? Gör man en omvänd bildsökning, upptäcker man snart att många norrländska älvar ser ut ungefär så här. Men om man hittat den här bilden i originalstorlek – uppladdad på nätet, eller kanske mejlad, sms:ad eller uppladdad via en molntjänst – finns god chans att metadatan är intakt.Den finner vi i så fall genom att högerklicka på filen och välja “Egenskaper”, sedan fliken “Information” (åtminstone för Windows-datorer). Då kommer vi först se att bilden togs den 15 juli 2024, klockan 18:01.
   
   Foto: Skärmdump
   
   Detta följs av information om vilka fotoinställningar som användes, och sist men inte minst, koordinaterna.
   
   Foto: Skärmdump
   
   Dessa kan man sedan söka efter, exempelvis i Google Maps. Men ännu lättare tycker jag är att använda ett onlineverktyg specialiserat på att visa metadata på ett strukturerat sätt, exempelvis Jimpl.com.Laddar man upp en bild dit, får man en synnerligen lättöverskådlig vy – och en länk direkt till Google Maps.
   
   Från Jimpl.com.
   
   Därifrån kan man förstås återigen gå ner i gatuvyn, och bekräfta att det var just här som bilden togs.
   
   Från Google Street View.
   
   Viktigt att veta är dock att metadatan kan manipuleras; känner man till den, kan man pränta in både ett falskt skapandedatum och felaktiga koordinater. Dessutom raderas den systematiskt av de flesta sociala medierna, med undantag för Telegram, av utrymmes- och integritetsskäl.Ofta kommer den alltså finnas, om den finns är den inte säkert pålitlig – men om den finns, och om det den visar kan verifieras även på andra vis, så kan den ge en direkt och fullkomlig bild över en mediefils uppkomst.
   
   Kan AI visa vägen?
   
   I augusti 2025 genomförde OSINT-organisationen Bellingcat ett utförligt test för att se om AI-chattbottar var pålitliga när det kom till geolokalisering. Svaret: oftare än vad den skeptiske skulle kunna tro, men mer sällan än vad bottarna själva försöker övertyga oss om. Faktum är att de ibland upptäcker detaljer som vi människor missar, särskilt när det kommer till text som de med sina OCR-läsare kan dechiffrera bättre än oss.
   
   För egen del använder jag ibland ChatGPT, Gemini och Claude på chans, för att se vad de säger, och i bästa fall få en fingervisning om var jag borde rikta min egen research. Men svaren bör, som alltid med AI, tas med en stor nypa salt.
   
   Bellingcat har för övrigt samlat sina bästa verktyg för geolokalisering här. Där finns bland annat en länk till deras egenutvecklade verktyg Shadowfinder – som utifrån hur skuggorna faller på en bild kan avgöra var på jorden den kan, och inte kan, vara tagen. I den här guiden kan ni läsa mer om hur det fungerar.LÄS MER:► Så agerar pro-ryska hackare i Norden► Stora verktygslådan för viralgranskare► Genomskåda AI – här är tipsen som är ute och de som fortfarande funkar
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2026-06-10 14:28:21

   Discovered: 2026-06-10 14:29:47 Hash: ab333664e69a508cf9c7432e8e341f33d7eba00b
   Title:

   Guide: Så geolokaliserar du en bild
   Description:

   Med hjälp av en bild från en pro-rysk hackare visar vi steg för steg.
   Content

   Hur geolokaliserar man en bild eller film – alltså, listar ut var den är tagen? I den här guiden visar vi dig steg för steg hur du kan gå tillväga.Den 9 februari publicerades bilden nedan av en pro-rysk hackergrupp på plattformen Telegram.
   
   Bild från Telegram 9 februari.
   
   Gruppen påstod att den kom från en övervakningskamera i Sverige, som de tagit sig in i. Men stämde det? När vi zoomade in i bilden hittade vi inga uppenbara ledtrådar, såsom gatunamn, skyltar, eller andra detaljer som direkt skulle kunna avslöja platsen. I stället gick vi till nästa steg.
   
   Den omvända bildsökningen
   
   Finns det någonting i bilden eller filmen som sticker ut? Handlar det om en film – ta då en skärmdump av just den scenen. Då kan vi stoppa in den i en sökmotor (till exempel Google, Bing, Tineye eller Yandex) för att göra en omvänd bildsökning – alltså en sökning efter visuella matchningar.
   
   Klicka på kamerasymbolen för att söka med bild, i stället för med text.
   
   Till en början söker verktyget sannolikt efter hela bilden. Men genom att dra i ramarna, kan du välja att fokusera på ett visst område.
   
   Från Google-sökning.
   
   I vårt fall valde vi att fokusera på byggnaden till vänster. Den syns tydligt, och har en arkitektur som skulle kunna vara utmärkande för området. AI-översikten som vi får upp ger vi inte mycket för. Fliken “visuella matchningar”, däremot, ger förslag på liknande bilder. Och i det här fallet pekar samtliga mot Karlstorpsvägen i Trollhättan. Vilket förvisso var det som den ofta opålitliga AI-översikten föreslog.
   
   Från Google-sökning.
   
   Ibland hittar man sitt svar redan här, om det man sökt efter är tillräckligt unikt – en gotisk kyrka, ett färgglatt hotell, en specifik staty. I det här fallet behöver vi fastslå att vi verkligen hittat rätt område; och i så fall, exakt vilken adress det rör sig om.Den första visuella matchningen som Google gav oss var “Karlstorpsvägen 101”. Vi slår in den i Google Maps.
   
   Från Google Maps.
   
   Där finns faktiskt en innergård. Men när vi tittar på den bild som hackarna lade upp matchar inte det vi ser med satellitvyn över lekplatsen.
   
   Det gör däremot lekplatsen strax norrut.
   
   Från Google Maps.
   
   Där kunde vi se att staketet, sandlådan, rutschkanan, gungställningen, och träden låg precis så som på hackarnas bild. Och genom att fastställa vinkeln som bilden tagits ur, att det handlade om Karlstorpsvägen 121.
   
   Således var bilden geolokaliserad. Vårt nästa steg var att kontakta bostadsrättsföreningen – vilket ni kan läsa mer om här.
   
   Street view
   
   Ett annat knep, när man lokaliserat en plats eller åtminstone ett ungefärligt område i Google Maps, är att gå ner i gatuvyn. Det gör man genom att dra den gula gubben nere till höger dit man vill bli nedsläppt.
   
   Från Google Maps.
   
   I det här fallet går det tyvärr inte komma åt en gatuvy där man ser innergården; däremot kan man få en bättre bild av de byggnader som syns i bakgrunden på hackarnas foto.Genom att klicka på “se fler datum” uppe till vänster kommer vi dessutom åt tidigare bilder som Google tagit där; och på det viset skulle vi kunna ”kronolokalisera”, tidsbestämma, fotot, utifrån hur platsen förändrats.
   
   Byggnaden till vänster, och terrassen framför den blåa bilen, går att se i bakgrunden på hackarnas bild.
   
   Här hittar du hela granskningen av hackarnas inbrott i en porttelefon som Källkritikbyrån gjorde i februari.
   
   Metadata
   
   En tredje metod för att avslöja en plats, är att undersöka bilden eller filmens metadata. Det är information om när, var, hur och av vem en digital fil skapades – exempelvis ett fotodatum, eller, om platsinställningarna var aktiverade: de exakta koordinaterna.
   
   Foto: Privat
   
   Bilden ovan tog jag under en bilsemester i Norrland. Men var? Gör man en omvänd bildsökning, upptäcker man snart att många norrländska älvar ser ut ungefär så här. Men om man hittat den här bilden i originalstorlek – uppladdad på nätet, eller kanske mejlad, sms:ad eller uppladdad via en molntjänst – finns god chans att metadatan är intakt.Den finner vi i så fall genom att högerklicka på filen och välja “Egenskaper”, sedan fliken “Information” (åtminstone för Windows-datorer). Då kommer vi först se att bilden togs den 15 juli 2024, klockan 18:01.
   
   Foto: Skärmdump
   
   Detta följs av information om vilka fotoinställningar som användes, och sist men inte minst, koordinaterna.
   
   Foto: Skärmdump
   
   Dessa kan man sedan söka efter, exempelvis i Google Maps. Men ännu lättare tycker jag är att använda ett onlineverktyg specialiserat på att visa metadata på ett strukturerat sätt, exempelvis Jimpl.com.Laddar man upp en bild dit, får man en synnerligen lättöverskådlig vy – och en länk direkt till Google Maps.
   
   Från Jimpl.com.
   
   Därifrån kan man förstås återigen gå ner i gatuvyn, och bekräfta att det var just här som bilden togs.
   
   Från Google Street View.
   
   Viktigt att veta är dock att metadatan kan manipuleras; känner man till den, kan man pränta in både ett falskt skapandedatum och felaktiga koordinater. Dessutom raderas den systematiskt av de flesta sociala medierna, med undantag för Telegram, av utrymmes- och integritetsskäl.Ofta kommer den alltså finnas, om den finns är den inte säkert pålitlig – men om den finns, och om det den visar kan verifieras även på andra vis, så kan den ge en direkt och fullkomlig bild över en mediefils uppkomst.
   
   Kan AI visa vägen?
   
   I augusti 2025 genomförde OSINT-organisationen Bellingcat ett utförligt test för att se om AI-chattbottar var pålitliga när det kom till geolokalisering. Svaret: oftare än vad den skeptiske skulle kunna tro, men mer sällan än vad bottarna själva försöker övertyga oss om. Faktum är att de ibland upptäcker detaljer som vi människor missar, särskilt när det kommer till text som de med sina OCR-läsare kan dechiffrera bättre än oss.
   
   För egen del använder jag ibland ChatGPT, Gemini och Claude på chans, för att se vad de säger, och i bästa fall få en fingervisning om var jag borde rikta min egen research. Men svaren bör, som alltid med AI, tas med en stor nypa salt.
   
   Bellingcat har för övrigt samlat sina bästa verktyg för geolokalisering här. Där finns bland annat en länk till deras egenutvecklade verktyg Shadowfinder – som utifrån hur skuggorna faller på en bild kan avgöra var på jorden den kan, och inte kan, vara tagen. I den här guiden kan ni läsa mer om hur det fungerar.LÄS MER:► Så agerar pro-ryska hackare i Norden► Stora verktygslådan för viralgranskare► Genomskåda AI – här är tipsen som är ute och de som fortfarande funkar
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!