Tornevall Networks

Versions

1. 2026-06-12 09:12:24

   Discovered: 2026-06-12 09:38:28 Hash: 1d78625fdd03037baedb13e030c432b64d986ecf
   Title:

   Fejkartikel sprids om Julia Frändfors: ”Ovanligt många som gått på det”
   Description:

   Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var äkta – kommer från ett skämtkonto.
   Content

   En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var äkta.
   
   Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook
   
   I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken.
   
   Inlägg på Twitter/X den 9 juni.
   
   I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning av en svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr.
   
   Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar.
   
   En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden.
   
   Kommentar på Twitter/X den 10 juni.
   
   Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook.
   
   Inlägg på Threads 10 juni.
   
   Ursprungsinlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger.
   
   Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi.
   
   Inlägg på Facebook 11 juni.
   
   Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna.
   
   – Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet.
   
   Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra.
   
   Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni.
   
   Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site plus ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså:
   
   Sökning på Google.
   
   I det här fallet så får man inga sökträffar.
   
   Från Google-sökning.
   
   Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild.
   
   Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det”
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se
   
   Christian Haagch.haag@outlook.com
2. 2026-06-12 09:12:24

   Discovered: 2026-06-12 09:35:28 Hash: bb209588f829533abd572790e72d892e274ec948
   Title:

   Fejkartikel sprids om Julia Frändfors: ”Ovanligt många som gått på det”
   Description:

   Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var äkta – kommer från ett skämtkonto.
   Content

   En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var äkta.
   
   Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook
   
   I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken.
   
   Inlägg på Twitter/X den 9 juni.
   
   I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning av en svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr.
   
   Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar.
   
   En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden.
   
   Kommentar på Twitter/X den 10 juni.
   
   Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook.
   
   Inlägg på Threads 10 juni.
   
   Ursprungsinlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger.
   
   Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi.
   
   Inlägg på Facebook 11 juni.
   
   Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna.
   
   – Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet.
   
   Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra.
   
   Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni.
   
   Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site plus ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså:
   
   Sökning på Google.
   
   Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild.
   
   Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det”
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se
   
   Christian Haagch.haag@outlook.com
3. 2026-06-12 09:12:24

   Discovered: 2026-06-12 09:13:27 Hash: dd23a0ae7346b50ce1378b526ff43f1c701c1fcb
   Title:

   Fejkartikel sprids om Julia Frändfors: ”Ovanligt många som gått på det”
   Description:

   Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var på riktigt – kommer från ett skämtkonto.
   Content

   En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var på riktigt.
   
   Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook
   
   I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken.
   
   Inlägg på Twitter/X den 9 juni.
   
   I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning med nazistsymbolen svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr.
   
   Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar.
   
   En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden.
   
   Kommentar på Twitter/X den 10 juni.
   
   Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook.
   
   Inlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger.
   
   Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi.
   
   Inlägg på Facebook 11 juni.
   
   Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna.
   
   – Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet.
   
   Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra.
   
   Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni.
   
   Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site följt av ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså:
   
   Sökning på Google.
   
   Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild.
   
   Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det”
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se
   
   Christian Haagch.haag@outlook.com