Nästa vecka röstar EU-parlamentet om att slopa märkningen av vissa genmodifierade produkter. Förespråkare påstår att den nya tekniken är tänkt att ta fram klimatanpassade grödor. Kritiker menar att företagen driver på reglerna för att kunna ta patent på grödor och kontrollera ägandet av fröerna.
Content
I våras utropade Holma Folkhögskola i Höör sig till en GMO-fri zon för att uppmärksamma frågan om hur vissa GMO-produkter inom EU kan börja säljas på marknaden utan märkningar och säkerhetsbedömningar. Det delades ut GMO-fri majs och besökare fick information om hur man kan engagera sig.
EU-parlamentet beslutar om förslaget att ändra reglerna kring GMO-produkter under veckan.
– Man ska veta vad det är man köper. Men den nya lagstiftningen, som antagligen går igenom, betyder att vi inte längre har möjlighet att som konsumenter välja vad vi vill äta, säger Karin Jansson, lärare på Holma Folkhögskola och redaktör för tidskriften Odlaren.
Liknande rörelser med GMO-fria zoner finns runtom Europa, bland annat i Italien där hela byar bestämt sig för att odla GMO-fritt.
I dagsläget säljs i princip inga genmodifierade livsmedel i svenska mataffärer och det odlas inga GMO-grödor i Sverige. Det är strikt reglerat i den nuvarande EU-lagstiftningen och svenska miljöbalken. Finns det i maten måste det märkas ut på förpackningen.
Men förslaget som ligger på EU-parlamentets bord kan alltså förändra situationen. Så kallade nya genomiska tekniker (NGT) kan komma att undantas regelverket, specifikt NGT1.
Europa byter riktning i och med detta, tycker Karin Jansson. Nu döljer man information istället för att som tidigare ha transparens med miljömärkningar och näringsinnehåll.
– Är det så att grödorna kommer att vara så bra för klimatet och miljön borde man vilja skryta med det på förpackningen. Det skulle ju ge ett mervärde, säger hon.
Karin Jansson vid föreningen FOBO:s odlingar. Foto: Johan Nilsson/TT
Förespråkare för NGT1 menar att tekniken gör det möjligt att snabbare förändra växters arvsmassa, bättre anpassa grödorna efter klimatet och skapa tuffare, mer motståndskraftiga fröer.
Enligt EU-förordningen ger det nya förslaget “förändringar som likaväl kan uppstå naturligt”. Eftersom förändringen är så pass liten menar man då att färdigväxta plantor och produkter heller inte behöver märkas med någon GMO-märkning, utan endast utsädet till bönderna.
Ett 50-tal grödor utvecklas redan i dag med samma metod, främst i USA. Bara två har något med klimat eller anpassning att göra, menar Karin Jansson.
– Det handlar istället i princip om att man ska kunna bespruta grödorna hårt med ogräsbekämpningsmedlet Roundup.
Fröföretagen vill ha dessa regler för att kunna utveckla nya grödor och ta patent på dem, och därmed äga fröerna, enligt henne. Äger du utsädet, äger du även bonden och matproduktionen.
En av politikerna som är med och tar beslut om förslaget är EU-parlamentarikern och Miljöpartisten Pär Holmgren.
Han menar att Miljöpartiet inte ser något skäl till att avreglera GMO-lagstiftningen utan tydliga regler för hur företag ska kunna ta patent på levande organismer och dess arvsmassa.
Pär Holmgren (MP), på plats i Europaparlamentet i Strasbourg. Foto: Caisa Rasmussen/TT
– Det finns risker med det vilket vi inte tycker att avregleringen har tagit hänsyn till, säger han och fortsätter:
– Vi tycker också att det är viktigt med transparens och spårbarhet gentemot både konsumenter och producenter, även om det rör mindre förändringar.
Det finns länder som väljer en annan väg. 2025 beslutade den mexikanska regeringen att GMO-majs inte får odlas i landet och att kulturarvssorter ska bevaras, berättar Karin Jansson. Grödor framställda med den nya NGT tekniken klassas också som GMO.
Sydkorea införde också striktare regler kring GMO i början av 2026. Man tillåter ingen odling av GMO i landet och det ska alltid synas tydligt i vilka produkter det använts.
Och för bara en dryg vecka sedan vann organisationen Beyond GM mot den brittiska regeringen i högsta domstolen. Detta efter att organisationen stämt regeringen då de menar att man inte undersökt konsekvenserna med att lätta på GMO-lagstiftningen.
– Vi tänker att pengar, vapen och positioner är något som ger makt. Men den som tillverkar frön och utsäde till världens mat sitter på en enorm maktposition, säger Karin Jansson.
17 juni beslutar EU-parlamentet om förslaget.
GMO
GMO står för genetiskt modifierad organism. Det kan vara en hel växt, ett frö, en potatisknöl, ett djur eller ett virus. Det är enligt lagstiftningen en organism där det genetiska materialet, arvsmassan, har ändrats på ett sätt som inte sker naturligt.
NGT
En ny teknik för genmanipulering. De genmanipulerade växter som odlas nu baseras på genteknik utvecklad på 1980-talet. NGT är utvecklade med ny teknik kallad CRISPR-CAS.
Det finns NGT1 och NGT2. Den sistnämnda ska fortsätta regleras som GMO medan NGT1-växter inte behöver märkas, men listas i ett offentligt register. För utsäde, som frön och till exempel sättpotatis, ska det framgå om de är NGT1.