Tornevall Networks

Versions

1. 2026-06-17 10:01:09

   Discovered: 2026-06-17 09:59:30 Hash: 9169bb3e8d5e10f1577c866f18b513ad1083b67e
   Title:

   De saknade bultarna i systemet: Vem bär ansvaret när arbetare dör?
   Description:

   Det var måndagen den 11 december 2023 på byggarbetsplatsen Ursviks Torn i Sundbyberg. Fem män klev in i en bygghiss för att utföra sitt arbete på det höga bostadshuset som var under uppbyggnad. Men med en öronbedövande smäll lossnade mastsektionerna och hisskorgen föll 30 meter rakt ner för att bli till kaos, bråte och mörker […]
   Content

   Det var måndagen den 11 december 2023 på byggarbetsplatsen Ursviks Torn i Sundbyberg. Fem män klev in i en bygghiss för att utföra sitt arbete på det höga bostadshuset som var under uppbyggnad. Men med en öronbedövande smäll lossnade mastsektionerna och hisskorgen föll 30 meter rakt ner för att bli till kaos, bråte och mörker på byggarbetsplatsens mark.
   
   Fem liv släcktes på ett ögonblick: Oleksandr, Sergii, Gadzhimurad, Bashir och Anton. En av de värsta arbetsplatsolyckorna i svensk modern tid var ett faktum.
   
   När Solna tingsrätt nu har meddelat sin dom står vi inför ett juridiskt tomrum som väcker djupa frågor om ansvar på den moderna arbetsmarknaden. Domen frikänner samtliga åtalade – både de två enskilda montörerna, underentreprenörens vd och underentreprenadbolaget självt.
   
   Statens haverikommission har slagit fast den tekniska orsaken: fyra bärande skruvförband saknades helt mellan två mastsektioner. Men i lagens ögon förblir katastrofen en produkt av ”flera samverkande olyckliga omständigheter” där bevisningen inte räckte till för att döma individer för brott.
   
   Självklart har det följt raseri. Självklart har det följt sorg och bestörtning. Men samtidigt: Tingsrätten kunde inte rimligen komma fram till någon annan slutsats än den gjorde.
   
   Domen illustrerar hur svårt det är för det nuvarande rättssystemet att utkräva straffrättsligt ansvar i en bransch präglad av komplexa kedjor av underentreprenader och tillfälliga avtal. Högst upp i kedjan sitter alltid de ekonomiska aktörerna – byggherren och totalentreprenören – som planerar och finansierar projekten.
   
   Det är högst upp i kedjan som huvudansvaret egentligen ligger. Längst ner finns de arbetare som fysiskt utför jobbet och tar riskerna.
   
   Varför satt inte byggherren eller totalentreprenörens högsta ledning på de anklagades bänk?
   
   Totalentreprenören hade beställt bygghissen av en specialistfirma som i sin tur använde egna montörer. Genom att köpa in tjänster flyttas det praktiska arbetsmiljöansvaret ut i ett nätverk av externa aktörer.
   
   När slimmade tidsplaner och kostnadspress möter komplexa organisationer skapas en miljö där kontroller lätt blir till administrativa kryss i ett digitalt system snarare än reella skyddsmurar. Ändå riktades åklagarens sökarljus enbart mot montörerna och underentreprenörens vd.
   
   Tingsrätten konstaterar att ”gällande krav på kontroller för bygghissar är inte tillräckliga för att säkerställa betryggande säkerhet för användarna”. Det är ett skarpt underbetyg till gällande regelverk som tillåter en struktur där ansvaret fragmenteras så pass mycket att ingen kan hållas juridiskt ansvarig när det värsta inträffar. Lagen mäter enskilda individers bevisbara oaktsamhet, inte det systematiska trycket i en bransch där produktionstakten är hög.
   
   Att byggherren inte åtalades belyser en lucka i hur arbetsmiljöansvaret fungerar i praktiken. De som initierar projekten skyddas effektivt av lagens utformning, medan de som faktiskt skruvar på plats förväntas bära hela den juridiska bördan. Fem familjer har lämnats i sorg utan att få ett svar på vem som bär skulden.
   
   Jenny BengtssonArbetsmiljöinspektör och fackligt aktiv. Fristående skribent.
2. 2026-06-17 10:01:09

   Discovered: 2026-06-17 09:59:30 Hash: 9169bb3e8d5e10f1577c866f18b513ad1083b67e
   Title:

   De saknade bultarna i systemet: Vem bär ansvaret när arbetare dör?
   Description:

   Det var måndagen den 11 december 2023 på byggarbetsplatsen Ursviks Torn i Sundbyberg. Fem män klev in i en bygghiss för att utföra sitt arbete på det höga bostadshuset som var under uppbyggnad. Men med en öronbedövande smäll lossnade mastsektionerna och hisskorgen föll 30 meter rakt ner för att bli till kaos, bråte och mörker […]
   Content

   Det var måndagen den 11 december 2023 på byggarbetsplatsen Ursviks Torn i Sundbyberg. Fem män klev in i en bygghiss för att utföra sitt arbete på det höga bostadshuset som var under uppbyggnad. Men med en öronbedövande smäll lossnade mastsektionerna och hisskorgen föll 30 meter rakt ner för att bli till kaos, bråte och mörker på byggarbetsplatsens mark.
   
   Fem liv släcktes på ett ögonblick: Oleksandr, Sergii, Gadzhimurad, Bashir och Anton. En av de värsta arbetsplatsolyckorna i svensk modern tid var ett faktum.
   
   När Solna tingsrätt nu har meddelat sin dom står vi inför ett juridiskt tomrum som väcker djupa frågor om ansvar på den moderna arbetsmarknaden. Domen frikänner samtliga åtalade – både de två enskilda montörerna, underentreprenörens vd och underentreprenadbolaget självt.
   
   Statens haverikommission har slagit fast den tekniska orsaken: fyra bärande skruvförband saknades helt mellan två mastsektioner. Men i lagens ögon förblir katastrofen en produkt av ”flera samverkande olyckliga omständigheter” där bevisningen inte räckte till för att döma individer för brott.
   
   Självklart har det följt raseri. Självklart har det följt sorg och bestörtning. Men samtidigt: Tingsrätten kunde inte rimligen komma fram till någon annan slutsats än den gjorde.
   
   Domen illustrerar hur svårt det är för det nuvarande rättssystemet att utkräva straffrättsligt ansvar i en bransch präglad av komplexa kedjor av underentreprenader och tillfälliga avtal. Högst upp i kedjan sitter alltid de ekonomiska aktörerna – byggherren och totalentreprenören – som planerar och finansierar projekten.
   
   Det är högst upp i kedjan som huvudansvaret egentligen ligger. Längst ner finns de arbetare som fysiskt utför jobbet och tar riskerna.
   
   Varför satt inte byggherren eller totalentreprenörens högsta ledning på de anklagades bänk?
   
   Totalentreprenören hade beställt bygghissen av en specialistfirma som i sin tur använde egna montörer. Genom att köpa in tjänster flyttas det praktiska arbetsmiljöansvaret ut i ett nätverk av externa aktörer.
   
   När slimmade tidsplaner och kostnadspress möter komplexa organisationer skapas en miljö där kontroller lätt blir till administrativa kryss i ett digitalt system snarare än reella skyddsmurar. Ändå riktades åklagarens sökarljus enbart mot montörerna och underentreprenörens vd.
   
   Tingsrätten konstaterar att ”gällande krav på kontroller för bygghissar är inte tillräckliga för att säkerställa betryggande säkerhet för användarna”. Det är ett skarpt underbetyg till gällande regelverk som tillåter en struktur där ansvaret fragmenteras så pass mycket att ingen kan hållas juridiskt ansvarig när det värsta inträffar. Lagen mäter enskilda individers bevisbara oaktsamhet, inte det systematiska trycket i en bransch där produktionstakten är hög.
   
   Att byggherren inte åtalades belyser en lucka i hur arbetsmiljöansvaret fungerar i praktiken. De som initierar projekten skyddas effektivt av lagens utformning, medan de som faktiskt skruvar på plats förväntas bära hela den juridiska bördan. Fem familjer har lämnats i sorg utan att få ett svar på vem som bär skulden.
   
   Jenny BengtssonArbetsmiljöinspektör och fackligt aktiv. Fristående skribent.